Reviderat förslag på samordnat program för uppföljning av miljökvalitetsnormer och miljömål för luftkvalitet

RAPPORT Reviderat förslag på samordnat program för uppföljning av miljökvalitetsnormer och miljömål för luftkvalitet För Länsstyrelsen i Jönköpings län, Jönköpings läns luftvårdsförbund samt Trafikverket region Sydöst. Karin Persson 2011-03-28 Arkivnummer U 3194. Box 21060, SE-100 31 Stockholm Box 5302, SE-400 14 Göteborg Valhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg Tel: +46 (0)8 598 563 00 Tel: +46 (0)31 725 62 00 Fax: +46(0)8 598 563 90 Fax: + 46 (0)31 725 62 90 www.ivl.se

Innehållsförteckning 1 BAKGRUND... 5 1.1 Inledning... 5 1.2 Miljökvalitetsnormer och nationella miljömål... 5 1.3 Regionala/lokala miljömål... 6 1.4 Krav på övervakning... 7 2 KOMMUNINDELNING I JÖNKÖPINGS LÄN... 7 3 SAMMANSTÄLLNING AV MÄTDATAFÖREKOMST... 9 3.1 Mätningar i bakgrundsluft... 10 3.2 Mätningar i tätort... 10 3.3 Tillgängliga spridningsmodeller... 11 4 HALTSITUATIONEN I JÖNKÖPINGS LÄN... 12 4.1 Haltutvecklingen i Jönköping och Värnamo... 12 4.2 Haltutvecklingen i övriga tätorter i länet... 14 4.3 Haltutvecklingen på landsbygd... 14 4.4 Uppmätta halter i förhållande till MKN... 15 4.4.1 Svaveldioxid... 16 4.4.2 Kvävedioxid... 17 4.4.3 Partiklar (PM 10, PM 2.5 och sot)... 18 4.4.4 Bensen... 21 4.4.5 Ozon... 22 4.4.6 Metaller (Pb, As, Cd, Ni)... 22 4.4.7 Kolmonoxid (CO)... 22 4.4.8 Benso(a)pyren (B(a)P)... 23 4.4.9 Butadien och formaldehyd... 23 4.5 Sammanfattning av mätkrav enligt MKN... 23 5 FÖRSLAG TILL ÖVERVAKNINGSTRATEGI... 25 5.1 Val av mätmetoder för uppföljning av MKN... 25 5.2 Val av beräkningsmetoder... 26 5.3 Kostnadsuppskattning... 29 1

5.4 Förslag till mätprogram... 30 5.4.1 Bakgrundsmiljö... 30 5.4.2 Tätortsmiljö... 31 6 REFERENSER... 34 2

Sammanfattning Denna studie är en revidering av det tidigare framtagna förslaget till samordnat övervakningsprogram för uppföljning av miljökvalitetsnormer och miljömål för luftkvalitet i Jönköpings län, utifrån den nya Luftkvalitetsförordningen och nya resultat från luftkvalitetsmätningar i länet, av det tidigare framtagna förslaget på övervakningsprogram. Revideringen har bestått i en uppdatering avseende uppmätta halter av kvävedioxid, svaveldioxid, partiklar (PM 10, PM 2.5 ), ozon och benso(a)pyren under perioden 2007 2009. Sedan den tidigare studien har också en ny Luftkvalitetsförordningen antagits och en anpassning har gjorts utifrån den. Skillnaderna mellan den tidigare Förordningen om miljökvalitetsnormer för utomhusluft och den nya Luftkvalitetsförordningen är bland annat att en norm för PM 2.5 har införts, nivån för utvärderingströsklarna för PM 10 har höjts samt att kraven för kontinuerliga mätningar gäller då halter överstiger nedre utvärderingströskeln (NUT), och inte som tidigare den övre utvärderingströskeln (ÖUT). I en ny proposition presenterades också något reviderade generationsmål av regeringen under 2010. De tidigare delmålen har tagits bort och ska på sikt ersättas av etappmål. De 13 kommunerna i Jönköpings län har indelats i olika grupper beroende på storlek och invånarantal. Även denna indelning skiljer sig en hel del åt jämfört med den tidigare i utredningen för Jönköpings län eftersom Sveriges kommuner och landsting (SKL) har valt att göra om sin klassificering. För SO 2 utgör de uppmätta halterna i tätort som mest 10 % av nedre utvärderingströskeln för dygnsmedelvärde, 3 % av NUT för timmedelvärde samt cirka 50% av miljömålet. Därmed föreligger inget krav på övervakning genom mätning enligt miljökvalitetsnormen (MKN) för de enskilda kommunerna. MKN för NO 2 överskrids ej för vare sig års-, dygns- eller timmedelvärde i länets tätorter. Övre utvärderingströskeln (ÖUT) för NO 2 som 98-percentil för dygn överskrids dock i gaturum i Jönköping. Därmed krävs fortsättningsvis kontinuerliga mätningar av NO 2 i Jönköping. Övriga mätningar av NO 2 har skett i urban bakgrund under vinterhalvår utan överskridanden av MKN, ÖUT eller NUT. MKN för PM 10 överskrids i gaturum i Jönköping och därmed krävs fortsatta kontinuerliga mätningar där. Halter i övriga kommuner, där mätningar har skett, överskrider som mest NUT med 59 dygn jämfört med tillåtna 35. Den nedre utvärderingströskeln för bensen överskreds i Jönköping under 2008 samt i Eksjö 2005. Därmed föreligger ett mätkrav. MKN för O 3 överskrids ej i tätorterna. Endast en 2 månaders mätning av CO har utförts i Värnamos gaturum, vilken indikerar att MKN underskrids. Mätningar i Jönköpings län är inte nödvändiga. Inga mätningar eller beräkningar av metaller (Pb, As, Cd och Ni) är utförda i länet. 3

Halterna av benso(a)pyren som erhållits under vinterhalvår i Värnamo, Tranås och Jönköping är betydligt lägre än NUT och därmed föreligger inget mätkrav. Utifrån sammanställningen över mätningar och haltnivåer i jämförelser med MKN och miljömål för länet har två olika program för luftövervakning genom mätning i såväl bakgrunds- som tätortsluft föreslagits. I mätprogrammen anges antal mätstationer per föroreningsparameter samt rekommenderad tidsupplösning för mätningar i de tre olika grupperna av tätorter i länet. Ett intervall har angetts som bygger på det absolut lägsta antalet mätningar som krävs enligt MKN samt ett rekommenderat antal utifrån andra mervärden. I sammanställningen ingår även uppskattade kostnadsintervall för de 2 förslagen. Kostnaden för övervakning i bakgrundsluft uppskattas till 27 000 213 000 kr/år och i tätortsluft 960 000 1.6 miljoner kr. 4

1 Bakgrund 1.1 Inledning På uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län utarbetade IVL Svenska Miljöinstitutet under 2008 ett förslag till samordnat övervakningsprogram för uppföljning av miljökvalitetsnormer och miljömål för luftkvalitet. Förslaget innefattade ett länsövergripande program för övervakning av luftkvalitet, utifrån utvärdering av resultat från pågående/utförda mätningar, i omgivningsluft både i tätorter och i landsbygdsmiljöer i länet för perioden 2000 2007. Denna studie är en revidering, utifrån den nya Luftkvalitetsförordningen, ny proposition för generationsmål och nya resultat från luftkvalitetsmätningar i länet, av det tidigare framtagna förslaget på övervakningsprogram. Nuvarande luftkvalitetsövervakning i tätorter sker huvudsakligen utifrån behovet att klargöra om miljökvalitetsnormer (MKN) och utvärderingströsklar klaras eller ej. För uppföljning av miljömålen behövs kunskap om situationen även i ett lägre haltområden än vad som täcks av detta samtidigt som det inte uppenbart finns möjlighet att kräva kommunala insatser. För att ge en så heltäckande bild som möjligt av förhållandena i ett samverkansområde har tidigare tagits fram ett förslag till strategi för utvärdering och övervakningsbehov avseende mätningar/beräkningar i ett län (Persson, K m.fl, 2007a). Strategin har använts som vägledning i denna utredning. Utredningen har främst baserats på de ämnen som regleras genom MKN samt de som inbegrips i det nationella miljömålet "Frisk luft", men med hänsyn tagen även till eventuella regionala/lokala miljömål. 1.2 Miljökvalitetsnormer och nationella miljömål MKN för luft har införts i svensk lagstiftning för att åstadkomma en godtagbar luftkvalitetssituation. Regeringens förordning om miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft inbegriper förekomst och halt i luft av kväveoxider (NO 2, NO x ), svaveldioxid (SO 2 ), bly (Pb), kolmonoxid (CO), bensen, partiklar (PM 10, PM 2.5 ), ozon (O 3 ), tungmetallerna arsenik (As), kadmium (Cd) och nickel (Ni) samt polycykliska aromatiska kolväten (med bens(a)pyren (B(a)P) som indikator). I juni 2010 antogs en ny Luftkvalitetsförordning (SF 2010:477) till följd av EUs Luftdirektiv (2008/50/EC). Luftkvalitetsförordningen slår fast att varje kommun ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls inom kommunen. Dock ges en möjlighet att bedriva kontrollen genom samverkan mellan flera kommuner förutsatt att MKN inte överskrids i en kommun. Ett län kan ses som ett naturligt samverkansområde. I ett samverkansområde ska i varje kommun där MKN överskrids minst en kontinuerlig mätstation finnas. 5

Detaljeringsgraden hos de metoder som ska användas vid övervakning av miljökvalitetsnormer styrs av övre- och undre utvärderingströsklar (ÖUT och NUT). Uppsätta utvärderingströsklar finns beskrivna i Bilaga 1. För att kunna styra utvecklingen på längre sikt har riksdagen infört miljömål (www.miljomal.nu) för flera luftföroreningar. Miljömålen innebär i flera fall mer långtgående krav än miljökvalitetsnormerna. Detta för att normerna ses som styrmedel för att uppnå miljömålen. Miljömålen är, till skillnad från miljökvalitetsnormerna, inte kopplade till lagstiftningen och innebär inte heller juridiska krav på att kommunerna skall övervaka. I en proposition (prop. 2009/10:155) har miljömålen reviderats något. De tidigare delmålen har t.ex tagits bort och kommer att ersättas på sikt av så kallade etappmål. I Tabell 1 presenteras de luftföroreningar som beaktas i denna rapport, dvs. de som främst inbegrips i miljömålet Frisk Luft samt MKN. I Bilaga 1 presenteras samtliga miljömål och MKN mer ingående. För generationsmålen gäller att nivåerna ska vara uppfyllda inom en generation (2020) och etappmålen ska syfta till att ange steg på vägen till att nå generationsmålen. Tabell 1 Luftföroreningar som omfattas av miljömålet Frisk Luft och miljökvalitetsnormerna. Miljömål/MKN Luftförorening Tidsupplösning Frisk Luft / MKN Svaveldioxid Timme, dygn, år, vinterhalvår Frisk Luft / MKN Kvävedioxid Timme, dygn, år Frisk Luft / MKN Ozon Timme, 8-timmarsmedelvärde, AOT 40 Frisk Luft / MKN Partiklar (PM 10 och PM 2.5) Dygn, år Frisk Luft / - Sot År Frisk Luft / MKN Bensen År - / MKN Kolmonoxid 8-timmarsmedelvärde - / MKN Tungmetaller (As, Cd, Ni, Pb) År Frisk Luft / MKN Polycykliska kolväten (B(a)P) År Frisk Luft / - Butadien År Frisk Luft / - Formaldehyd Timme 1.3 Regionala/lokala miljömål Alla länsstyrelser skall ha fastställt regionala miljömål. Detta för att lättare kunna genomföra aktiva insatser i syfte att nå de nationella miljömålen. Länsstyrelserna skall därefter genomföra en utvärdering av delmålen som skall visa om länet rör sig i rätt riktning mot målen och om delmålen kommer att nås inom utsatt tid. De miljömål som fastställts för Jönköpings län avseende luftföroreningshalter i utomhusluft skiljer sig inte från de nationella miljömålen. Även de enskilda kommunerna i länet kan ha lokala miljömål. 6

1.4 Krav på övervakning Förutom i storstäder (>250 000 invånare), där mätningar skall genomföras i minst en punkt, anges krav på kontroll av miljökvalitetsnormerna utifrån förekommande haltnivåer av respektive luftförorening i Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2010:8). Om halterna överskrider, eller riskerar att överskrida, MKN skall kontinuerliga mätningar genomföras i den aktuella kommunen. Då halterna överstiger den nedre utvärderingströskeln (NUT, se Bilaga 1), men understiger MKNs föroreningsnivå, skall kontinuerliga mätningar genomföras i ett samverkansområde. I mätföreskrifterna anges också det minsta antal mätstationer som, baserat på befolkningsmängden, krävs i en kommun eller i ett samverkansområde. Detta innebär att man i ett samverkansområde får en viss mätrabatt jämfört med om alla kommuner mäter i egen regi. I de fall indikativa mätningar utgör det enda mätdataunderlaget bör samma antal provtagningsplatser som för kontinuerliga mätningar tillämpas. Om halterna understiger NUT räcker det att genomföra beräkningar eller objektiv skattning. För kommuner/samverkansområden med färre än 10 000 invånare behöver mätningar endast utföras om haltnivån riskerar att överskrida MKN. Vid övervakning i tätorter, med inriktning på skydd av människors hälsa, skall vid kontinuerliga mätningar minst en provtagningsplats vara lokaliserad i gaturum. Om man har flera provtagningsplatser för kontinuerliga mätningar i en tätort skall minst en vara placerad i gaturum och en i urban bakgrund. I de fall man har flera provtagningsplatser bör majoriteten av dem placeras i gaturum eller annan miljö där halterna förmodas vara höga. I syfte att övervaka skydd av växtlighet eller ekosystem skall mätning ske på landsbygden, minst 20 km från tätort. Detta inbegrips dock i Naturvårdsverkets ansvar. Vare sig vid samverkan eller om en kommun kontrollerar enskilt finns det något krav på modellberäkningar. Det är dock, i synnerhet för ett samverkansområde då kravet på antal provtagningsplatser är lågt, fördelaktigt att utföra beräkningar för att få en bättre yttäckning. Vid halter över ÖUT får dessutom antalet mätplatser minskas med upp till hälften om modellberäkningar samtidigt sker (Luftguiden, 2011:1). För att effektivisera övervakningen av aktuella haltnivåer i luften kan mätningar kombineras med beräkningar alternativt med andra objektiva skattningar. Spridningsmodeller kan användas som indikativa verktyg, dels för att ge en geografisk fördelning av lufthalterna och identifiera de mest belastade områdena, dels som underlag för beskrivning av föroreningssituationen i områden där haltnivåerna underskrider NUT. Genom att koppla uppgifter om befolkningstäthet till resultaten från en spridningsberäkning kan man också göra exponeringsstudier. Övervakningen kan även ha andra syften, såsom trendstudier, åtgärdsuppföljning och bedömning av effektrisker. 2 Kommunindelning i Jönköpings län Länsstyrelsen har ett övergripande ansvar för luftkvaliteten i regional bakgrund i länet, vilket innebär att luftkvaliteten behöver övervakas utöver det som sker via den nationella miljöövervakningen. Ansvaret för kontrollen av luftkvaliteten i tätorter vilar på kommunerna, men om övervakningen sker inom ett samverkansområde behövs även en samordning mellan 7

kommunerna för att se till att övervakningen sker på ett optimalt sätt, samtidigt som generellt användbara data tas fram. Luftkvalitetsövervakningen bör göras på ett sådant sätt att de resultat som erhålles kan generaliseras till andra områden. För att klassificera dessa olika områden kan kommunerna inom ett län delas in i olika grupper beroende på storlek och vilka typer av källor som huvudsakligen påverkar luften. IVL har här valt att utgå från den kommungruppsindelning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram från den 1 januari 2011 (SKL, 2010), se Bilaga 2. Utifrån detta har de 13 kommunerna i Jönköpings län indelats i olika grupper beroende på storlek och invånarantal, enligt den klassificering som presenteras i Tabell 2. Indelningen skiljer sig en hel del åt jämfört med den tidigare indelningen i utredningen för Jönköpings län (Persson, K. 2008) samt den motsvarande nationella utredningen (Persson, K. m.fl. 2007 a). Tabell 2 Klassificering av tätorter i Jönköpings län som används i denna rapport. Klassificering Invånarantal Antal kommuner i Aktuella kommuner Jönköpings län Större städer* 50 000-200 000 1 Jönköping Förortskommun till större 1 Habo, städer** Varuproducerande kommun*** 7 Värnamo, Gislaved, Vaggeryd, Vetlanda, Tranås, Sävsjö, Gnosjö, Kommuner i tätbefolkad 2 Nässjö, Eksjö, region**** Pendlingskommun***** 2 Mullsjö, Aneby * Kommuner med 50 000-200 000 invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. **Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun *** innehåller kommuner där 34 procent eller mer av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år förvärvsarbetar inom varuproduktion enligt SNI 2007 (tillverkning och utvinning, energi och miljö, byggverksamhet) **** Kommun med mer än 300 000 personer inom en radie på 112,5 kilometer. *****Kommuner där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till en annan kommun. Jönköpings län har ca 335 000 invånare fördelat på 13 kommuner, se Figur 1. Som samverkansområde skulle man då behöva ha minst 2 mätplatser med kontinuerliga mätningar förutsatt att ingen kommun överskrider MKN för något ämne. I de kommuner där halterna överskrider/riskerar att överskrida MKN ska kontinuerliga mätningar ske i minst en mätpunkt. Därmed behövs i samverkansområdet för Jönköpings län ytterligare en kontinuerlig mätplats. 8

Figur 1 Karta över Jönköpings län 3 Sammanställning av mätdataförekomst En översiktlig kartläggning har gjorts av utförda/pågående mätningar i Jönköpings län under 2000- talet avseende halter i luft av ämnen som omfattas av MKN och de nationella miljömålen. Utgångspunkten för sammanställningen har varit de nationella databaser för luftkvalitet som finns inom ramen för det datavärdskap för luftkvalitetsdata (www.ivl.se) som Naturvårdsverket finansierar och som handhas av IVL. Mätdataförekomsten i den tidigare kartläggningen motsvarade perioden 2000 2007 avseende NO 2, PM 10, bensen, O 3, CO samt SO 2. I denna reviderade kartläggning fokuseras datautvärderingen till perioden 2005 2009. I Tabell 3 presenteras mätomfattningen under perioden 2000 2009. I Bilaga 3 redovisas vilka år som mätningar av de olika parametrarna förekommit samt rapporterats in till datavärdskapet för respektive kommun. Samtliga mätningar (olika mätmetoder, olika tidsupplösning etc.) har tagits med om mätningarna har sträckt sig över minst 6 månader. Generellt kan sägas att de flesta mätinsatser ej har skett under kalenderår utan främst under vinter-/sommarhalvår. 9

3.1 Mätningar i bakgrundsluft Luftmätningar i bakgrundsmiljö i länet utförs inom ramen för Krondroppsnätet (Eksjö-Fagerhult), Urbanmätnätet (Värnamo-Nästa och Tuddebo) samt enskilda kommuner. Dessa mätningar utförs med diffusionsprovtagare på månadsbas. Totalt har det under perioden från 2000 till 2009 mätts NO 2 vid 4 mätplatser i 2 kommuner, SO 2 vid 6 platser i 4 kommuner och ozon i 7 kommuner och 10 platser på landsbygd. Varken bensen eller partiklar, PM 10 och PM 2.5 har mätts i bakgrundsluft på landsbygd i länet. PM 10 mäts på fyra platser i nationell regi: Vavihill (Söderåsen, Skåne), Aspvreten (utanför Nyköping), Råö (söder om Göteborg) och Vindeln (nordväst om Umeå). Ozon mäts på den skogliga fältstation i Asa. Mätningar på denna station startade redan 1992 och utfördes med vissa års avbrott till och med 2001 för att sedan återupptas 2007. Dessa mätningar sker med en ozonanalysator på timbas (Langvall. O. 2010). 3.2 Mätningar i tätort De flesta tätortsmätningar i länet har skett under vinterhalvår i urban bakgrund, dvs en mätplats som ska spegla den generella luftkvaliteten i en tätort. För PM 10 har under 2000-talet mätningar utförts i 12 kommunerna i länet. Två (Jönköping och Värnamo) har mätt i såväl gaturum som urban bakgrund, 7 har endast mätt i urban bakgrund och resterande 3 kommuner har mätt i gaturum. Alla mätningar, förutom i Jönköping och Värnamo, har skett under vinterhalvår. För NO 2 gäller att mätningar har utförts vid 35 mätplatser i 10 kommuner; 6 i urban bakgrund, 29 i gaturum, 3 har mätt i såväl gaturum som urban bakgrund. Merparten av mätningarna har utförts med diffusionsprovtagare på månadsbas och endast en mätstation, Jönköping, har mätt med timupplösning samt ett helt kalenderår. Resterande mätningar har utförts med dygns- eller månadsprovtagning under vinterhalvår. På samtliga 6 mätplatser (4 kommuner) för SO 2, förutom i Jönköpings gaturum (DOAS), har mätningarna skett med diffusionsprovtagare på månadsbas under vinterhalvår i urban bakgrund Bensen har mätts med timupplösning med DOAS-instrument i Jönköpings gaturum. Övriga bensenmätningar, 20 mätplatser, 16 i gaturum och 4 i urban bakgrund, i 8 kommuner, har skett med diffusionsprovtagare veckovis. För bensen gäller att diffusionsprovtagning är att betrakta som en kontinuerlig mätning enligt mätföreskrifterna (NFS 2010:8). Ozon har mätts timvis i Jönköping på Kungsgatan, gaturum (DOAS) året runt. Dessutom har det mätts i ytterligare ett gaturum och 4 kommuners urbana bakgrund (5 mätplatser) under sommarhalvår. CO har under 2000-talet endast rapporterats för Värnamo i gaturum under två månader 2002. 10

För övriga ämnen (PM 2.5, metaller och PAH) förekommer i stort sett inga mätningar i regional/lokal regi. Inom ramen för den nationella miljöövervakningen har analys av PAH på PM 10 -fraktionen skett som månadsmedelvärden under och 2003/04 2008/09 i Värnamo, 20 i Tranås och 2008/09 i Jönköping. Under 2011 utförs mätningar av PM 2.5 i gaturum i Jönköping. Tabell 3 Sammanställning över antalet mätpunkter i respektive kommun mellan år 2000 och 2009. invånar- PM10 NO2 bensen ozon SO2 CO Bens(a)pyren antal gata ub bakgr gata ub bakgr gata ub bakgr gata ub bakgr gata ub bakgr gata ub bakgr gata ub bakgr Aneby 6700 1 1* 1* Eksjö 16400 1 1* 1 2* 1* 1* 1* 2* Gislaved 30000 1 4* 4* 1* Gnosjö 10000 1 2* Habo 10000 1* 2* Jönköping 123000 1 1 1 2 2* 1 1 1* 1* 1 1* 1* Mullsjö 7100 1 1 3* Nässjö 29300 1 11* 2 1* 1* 2* Sävsjö 11000 1 Tranås 18000 1 7* 4* 1* 1* 2* Vaggeryd 13000 1 Vetlanda 26000 1 1* 1* 1* 2* 2* Värnamo 33000 1 1 1 2* 1* 1* 1* 2* 1* 2* 1 1 Summa 333500 5 9 0 29 6 4 18 4 0 2 5 10 1 5 6 1 0 0 0 1 0 * passiva 3.3 Tillgängliga spridningsmodeller För att effektivisera luftövervakningen i relation till fastställda gränsvärden och normer rekommenderas användning av såväl mätningar som modellberäkningar. Modeller kan användas som indikativa verktyg, dels för att identifiera de mest belastade områdena och vilka föroreningsnivåer som förekommer, dels som underlag för beskrivning av föroreningssituationen i områden där haltnivåerna underskrider den nedre utvärderingströskeln. Vidare kan spridningsmodeller ge en mer fullständig bild av den geografiska fördelningen av lufthalter och är användbara som planeringsverktyg i åtgärdsarbetet. Som tidigare nämnts ställs inga krav på modellberäkningar för vare sig ett samverkansområde eller en enskild kommun i den nya förordningen, men vid komplettering av beräkningar till mätningar kan kravet på antalet mätstationer för ett samverkansområde minskas med upp till hälften. Jönköpings län har ingen egen spridningsmodell och heller ingen egen regelrätt emissionsdatabas över länet. Däremot utför Trafikverket region Sydöst beräkningar för länets vägar med Simair (Vägverket sydöst, 2006). Trafikverket ingår i Jönköpings läns luftvårdsförbund. 11

4 Haltsituationen i Jönköpings län 4.1 Haltutvecklingen i Jönköping och Värnamo De längsta mätserierna avseende tätortsluft i länet är från mätningarna inom Urbanmätnätet i Jönköpings och Värnamos urbana bakgrund (86/87-09/10). Haltutvecklingen har, liksom i övriga landet, varit nedåtgående för såväl NO 2, SO 2 och bensen, se Figur 2. För Värnamos och Jönköpings del har halterna av NO 2 mellan 1986/87 och 2009/10 minskat med ca 0.5 µg/m 3 per år. 1986/87 låg halterna av NO 2 på mellan 20-30 µg/m 3 och 2009/10 var halten ca 10-15 µg/m 3. Minskningen har varit ca 50 %. Halten av PM 10 har inte mätts tillräckligt länge för att göra en statistiskt korrekt trendanalys. Utifrån de 9 årens mätningar i Jönköping och Värnamo kan man dock se att det är stora skillnader i halter mellan olika år. Sedan mätstarten i början av 1990-talet har halten av bensen i de bägge tätorternas urbana bakgrund minskat med mellan 3-5 µg/m 3, vilket innebär en minskning på mellan 70-80 %. Stora minskningar avseende SO 2 observerades i slutet av 1980-talet och halterna har sedan dess minskat med drygt 80 % i Jönköpings och Värnamos urbana bakgrund. 12

13 Jönköping ug/m3 86/87 86/87 86/87 86/87 89/90 89/90 89/90 89/90 92/93 92/93 92/93 92/93 98/99 98/99 98/99 98/99 04/05 04/05 04/05 04/05 SO2 NO2 0 5 10 15 20 25 30 Värnamo ug/m3 86/87 86/87 86/87 86/87 89/90 89/90 89/90 89/90 92/93 92/93 92/93 92/93 98/99 98/99 98/99 98/99 04/05 04/05 04/05 04/05 SO2 NO2 0 5 10 15 20 25 Jönköping ug/m3 86/87 86/87 86/87 86/87 89/90 89/90 89/90 89/90 92/93 92/93 92/93 92/93 98/99 98/99 98/99 98/99 04/05 04/05 04/05 04/05 Sot 0.0 5.0 10.0 15.0 20.0 Värnamo ug/m3 86/87 86/87 86/87 86/87 89/90 89/90 89/90 89/90 92/93 92/93 92/93 92/93 98/99 98/99 98/99 98/99 04/05 04/05 04/05 04/05 Sot 0.0 5.0 10.0 15.0 20.0 Jönköping ug/m3 91/92 91/92 91/92 91/92 93/94 93/94 93/94 93/94 97/98 97/98 97/98 97/98 99/00 99/00 99/00 99/00 03/04 03/04 03/04 03/04 05/06 05/06 05/06 05/06 09/10 09/10 09/10 09/10 Bensen Toluen 0 10 20 30 Värnamo ug/m3 91/92 91/92 91/92 91/92 93/94 93/94 93/94 93/94 97/98 97/98 97/98 97/98 99/00 99/00 99/00 99/00 03/04 03/04 03/04 03/04 05/06 05/06 05/06 05/06 09/10 09/10 09/10 09/10 Bensen Toluen 0.0 5.0 10.0 15.0 Figur 2 Halttrender för vinterhalvårsmedelvärden av NO 2 och SO 2 1986/87-2009/10, PM 10 2002/03 2009/10 och bensen 1992/93 2009/10 PM10 PM10

4.2 Haltutvecklingen i övriga tätorter i länet För övriga tätorter i länet finns inte fullt så långa mätserier som i Jönköping och Värnamo, men de tidserier som finns i Eksjö och Tranås, se Figur 3, tyder på att den nedåtgående trenden för NO 2, SO 2 och bensen troligen är den samma i länets alla tätorter. Eksjö ug/m3 20.0 Eksjö ug/m3 3.0 15.0 10.0 5.0 0.0 88/89 90/91 92/93 94/95 96/97 98/99 00/01 02/03 04/05 06/07 NO2 SO2 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 91/92 93/94 97/98 99/00 03/04 05/06 Bensen Tranås ug/m3 15.0 Tranås ug/m3 8.0 Tranås ug/m3 25 20 10.0 6.0 15 5.0 0.0 94/95 96/97 98/99 00/01 02/03 04/05 06/07 08/09 NO2 SO2 4.0 2.0 0.0 91/92 93/94 97/98 99/00 03/04 05/06 09/10 Toluen Bensen 10 5 0 86/87 89/90 92/93 98/99 04/05 PM10 Sot Figur 3 Uppmätta vinterhalvårsmedelvärden av NO 2, SO 2 och bensen i Eksjö samt PM 10, NO 2 och bensen i Tranås. 4.3 Haltutvecklingen på landsbygd Den längsta mätserien avseende halter av luft på landsbygd i Jönköpings län är i Fagerhult inom Krondroppsnätet, (Pihl Karlsson, G. m.fl. 2009). Mätningar har pågått där sedan 2001. Inom Krondroppsnätet har haltutvecklingen i Fagerhult jämförts med samtliga luftmätstationer inom Krondroppsnätet i Götaland. Halterna av NO 2 och SO 2 är betydligt lägre i Fagerhult än i Götaland generellt. Trendanalys visar att halter av såväl SO 2 som NO 2 minskade som mest fram till milleniumskiftet då minskningen avtog och för SO 2 kan man till och med antyda en ökning. För ozon kan man inte se samma gynnsamma utveckling som för NO 2 och SO 2. Halterna av ozon har istället ökat på hela norra halvklotet till följd av antropogena utsläpp av ozonbildande ämnen (lättflyktiga kolväten och kväveoxider) i Nordamerika och Sydostasien (Derwent, m.fl, 2004). 14

Inom Urbanmätnätet mäter en del kommuner lufthalter i s.k regional bakgrund, vilket innebär att det ej är ren landsbygdsluft utan på ett stort avstånd från närliggande tätort, men med en viss påverkan av densamma. I Värnamo har man mätt ozon vid 2 stationer, Nästa och Tuddabo, under 8 sommarhalvår och man kan här se en tydlig tendens till ökande halter, se Figur 4. O3, ug/m3 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 VÄRNAMO, Nästa 98/99 00/01 02/03 04/05 06/07 O3, ug/m3 90 80 70 60 50 Ändring/år 40 Korr. koeff. 30 P-värde 20 Signifikans 10 0 VÄRNAMO, Tuddabo 98/99 00/01 02/03 04/05 06/07 Figur 4 Halter av ozon vid 2 stationer i regional bakgrund till Värnamo, Nästa och Tuddabo. De blå punkterna är sommarhalvårsmedelvärden och de vita är 98-percentiler. 4.4 Uppmätta halter i förhållande till MKN Enligt MKN gäller att kontinuerliga mätningar ska ske under kalenderår och merparten av mätstationerna ska vara placerade i gaturum. De flesta mätningar som utförts i tätorter i Jönköpings län har utförts i urban bakgrund under vinterhalvår, vanligen centralt, men på avstånd från direktpåverkan av utsläppskällor, t.ex i en park eller på en gågata ca 5-8 m ovan mark eller ovan tak. Ett kriterie för att avgöra om en norm är överträdd eller ej är att bedöma om halterna överskrids under ett normalt år (Naturvårdsverket, 2011). För att kunna avgöra haltnivån för ett normalt år krävs fleråriga mätningar på samma plats, alternativt kan andra underlag användas för att bedöma om uppmätta halter kan representera halterna under ett normalt år, enligt nedan: - i första hand uppmätta halter under kalenderår vid aktuell plats under en femårsperiod; - uppmätta halter under kalenderår vid närbelägna jämförbara platser; - mätdata från tidigare år vid aktuell plats och vid närbelägna platser; - slutligen underlag från modellberäknade halter. I detta kapitel görs en sammanställning av uppmätta halter under perioden 2005-2009 i länet för respektive komponent. Det behöver inte vara samma kommuner som har mätt i tätort som på landsbygd. Det är anledningen till att t.ex. halterna på landsbygd i vissa fall ser högre ut än i urban bakgrund. 15

4.4.1 Svaveldioxid I Figur 5 presenteras uppmätta årsmedelhalter av SO 2 i de kommuner som mätt under perioden 2005-2009. För respektive kommun är det det senaste vinterhalvårets halt som illustreras i respektive miljö (gaturum, urban bakgrund och bakgrund). Medelvärdet av uppmätta halter av SO 2 i de olika miljöerna under 2000-talet i länet presenteras i Tabell 4. Figur 5 De senast uppmätta års- och vinterhalvårsmedelvärdena (*) av SO 2 i gaturum (röd stapel), urban bakgrund (blå stapel) och i bakgrund på landsbygd (grön stapel) mellan 2005-2009 i Jönköpings län jämfört med nedre utvärderingströskeln till MKN samt det nationella miljömålet. (Vilket årsmv/vhmv - halt som avses anges på x-axeln). Tabell 4 Medelvärden av uppmätta halter av SO 2 mellan 2005 och 2009 i olika typmiljöer i Jönköpings län jämfört med MKN och miljömål. Medelvärde Max dygnsmv Max timmv µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 Jönköping - gaturum årsmv 2.1 3.6 12 Urban bakgrund vhmv 0.6* Landsbygd vhmv 0.7* MKN år 20 100 200 ÖUT år 12 75 150 NUT år 8 Miljömål 5 *diffusionsprovtagare Redan i början av 1990-talet var halterna av SO 2 på de flesta håll i Sverige så låga att mätningar för kontroll av miljökvalitetsnormer ej är nödvändigt. I de flesta kommuner har man därför övergått till kontroll genom att mäta med en lägre tidsupplösning (månad) med diffusionsprovtagare. Så är 16

fallet även för länets mätningar i urban bakgrund och på landsbygd under 2000-talet. Vinterhalvårmedelvärdena för dessa mätningar ligger under 1 µg/m 3. I Jönköping mäter man SO 2 timvis i gaturum (Kungsgatan) under hela kalenderåret. Halterna där indikerar att det inte föreligger någon risk för överskridande av varken MKN eller ÖUT. Inte heller miljömålet överskrids i länet. 4.4.2 Kvävedioxid I Figur 6 presenteras uppmätta halter av NO 2 i de kommuner som mätt mellan 2005-2009. För respektive kommun är det senaste vinterhalvårets halt som illustreras i respektive miljö (gaturum, urban bakgrund och bakgrund). Medelvärdet av uppmätta halter av NO 2 i de olika miljöerna i länet mellan 2005 och 2009 presenteras i Tabell 5. Figur 6 De senast uppmätta uppmätta års-, vinterhalvårsmedelvärdena (*)av NO 2 i gaturum (röda staplar), urban bakgrund (blå staplar) och i bakgrund (gröna staplar) på landsbygd under 2000-talet i respektive kommun i Jönköpings län jämfört med MKN, övre- och nedre utvärderingströskeln samt det nationella miljömålet som årsmedelvärde. (Vilket års halt som avses anges på x-axeln). Medelvärden för de fem senaste årens mätningar i gaturum i Jönköping visar att halterna av NO 2 inte riskerar att överskrida MKN för vare sig år, dygn eller timme, se Tabell 5. Däremot har ÖUT överskridits för dygn under 2006, 2007 och 2009 och för timme 2009. Merparten av mätningarna är utförda under vinterhalvåret, då halterna är som högst för NO 2, vilket innebär att vinterhalvårsmedelvärdet kan utgöra ett uppskattat årsmedelvärde som dock sannolikt är något överskattat. 17

Tabell 5 Medelvärden av uppmätta halter av NO 2 mellan 2005 och 2009 i Jönköpings län jämfört med MKN och miljömål. Medelvärde Antal dygn Antal dygn 98- perc dygn Antal timmar Antal timmar 98- perc timme >48 >90 >72 >60µgm 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 µg/m 3 Jönköping-gaturum årsmv 20 0-3 1-14 49 8-44 64-192 68 Urban bakgrund vhmv 11 0 0 24 Landsbygd vhmv 3 MKN år 40 7 7 60 175 175 90 ÖUT år 32 7 7 48 175 175 72 NUT 26 36 54 Miljömål 20 60 För urban bakgrund har angivits medelvärden för Värnamo och Jönköping. Mätningar av NO 2 i urban bakgrund i länet indikerar att det där inte föreligger någon risk för överskridande i urban bakgrund av MKN eller ÖUT för vare sig år eller 98-percentil för dygn. Miljömålet överskreds för timmedelvärde, (60 µg/m 3 ) och för årsmedelvärde (20 µg/m 3 ), under 2009, i gaturum i Jönköping. 4.4.3 Partiklar (PM 10, PM 2.5 och sot) I Figur 7 och Figur 8 presenteras uppmätta halter av PM 10 i de kommuner som mätt mellan 2003 och 2009. För respektive kommun är det senaste års- respektive vinterhalvårets halt som illustreras i respektive miljö (gaturum och urban bakgrund). Medelvärdet av uppmätta halter av PM 10 i de olika miljöerna under 2005 och 2009 presenteras i Tabell 6. 18

. Figur 7 Antal dygn då dygnsmedelvärdet för PM 10 överskrider MKN (röda staplar) respektive ÖUT (blå staplar). (Blå staplar jämförs med blå linje och röda staplar med röd linje). * = mätningar under vinterhalvår. Figur 8 Års- och vinterhalvårsmedelvärden (*) av PM 10 från de senaste årens mätningar i gaturum (röda staplar) och urban bakgrund (blå staplar) i länets kommuner jämfört med MKN, ÖUT och NUT samt miljömål som årsmedelvärde. 19

Tabell 6 Medelvärden av uppmätta halter av PM 10 jämfört med MKN och miljömål. Medel -värde Antal dygn Antal dygn Antal dygn 90- perc dygn µg/m 3 >50µg/m 3 >35µg/m >25 µg/m 3 3 µg/m 3 Jönköping gaturum 2007-09 23 22-35 46-60 77-105 72 gaturum gaturum 2007-09 21 3-35 13-60 25-105 55 Urban bakgrund vhmv* 2005-09 14 0-10 0-18 24 Landsbygd vhmv - MKN år 40 35 50 ÖUT år 28 35 NUT år 20 35 Miljömål 15 30 * de flesta mätningar har skett under november april istället för ett normalt vinterhalvår, oktober mars. Mellan 2007 och 2009 har PM 10 mätts i ett gaturum i Jönköping (Barnarpsgatan). Utifrån dessa resultat kan man konstatera att halterna under 2007 och 2008 låg på nivån respektive strax över antal tillåtna dygns överskridanden av MKN för dyngsmedelvärden medan under 2009 låg halterna under MKN, men över ÖUT, se Figur 7 och Tabell 6. Under 2010 fastställdes ett åtgärdsprogram för uppfyllande av miljökvaltietsnormen för partiklar (PM 10 ) i Jönköping. Åtgärdsprogrammet innefattar en rad åtgärder på kort och lång sikt som bedöms var tillräckliga för att miljökvalitetsnormen ska klaras. Vidare har halter av PM 10 i urban bakgrund uppmätts i 9 av länets 13 kommuner under 2000-talet. Under perioden 2005 och 2009 mättes under vinterhalvår i 5 kommuners urbana bakgrund. Mätningarna under 2000-talet visar på ett stort spann i halter, beroende på i vilken ort, men också under vilken period och år, man mätt. Många som ej har möjlighet att mäta under ett helt år väljer att mäta november april istället för oktober mars (definierat som ett vinterhalvår). Detta för att det normalt är högst PM 10 -halter och flest överskridanden av MKN och ÖUT under våren. Mätningarna i urban bakgrund under 6 månader indikerar dock att man på dessa platser ligger långt ifrån antalet tillåtna dygn som 90-percentil för dygnsmedelvärden, max 10 jämfört med tillåtna 35. Inte heller ÖUT riskerar att överskridas sedan nivån på utvärderingströsklarna höjts i den nya Luftkvalitetsförordningen. Däremot överskrids NUT i Jönköpings och Värnamos gaturum. PM 2.5 mäts på Barnarpsgatan i Jönköping under 2011. Mätningar av sot har skett under många år i Värnamo och Jönköping, bland annat inom Urbanmätnätet (Persson, K. 2007b) under vinterhalvår i urban bakgrund. För sot finns ingen MKN, men ett miljömål på 10 µg/m 3 som ska klaras från 2020. Vinterhalvårsmedelvärdena för sot i urban bakgrund i länet under 2000-talet har varit i genomsnitt 5 µg/m 3 (mellan 3 och 8 µg/m 3 ), d.v.s. lägre än under miljömålet. 20

4.4.4 Bensen I Figur 9 presenteras uppmätta halter av bensen i de kommuner som mätt mellan 2005 och 2009. För respektive kommun är det senaste årets/vinterhalvårets medelhalt som illustreras i respektive miljö (gaturum urban bakgrund). Medelvärdet av uppmätta halter under perioden 2005-2009 av bensen i de olika miljöerna presenteras i Tabell 7. Figur 9 Vinterhalvårsmedelvärden av bensen från de senaste årens mätningar i länets kommuner i gaturum (röda staplar), urban bakgrund (blå staplar) och i ett industriomrpde (svart stapel) jämfört med MKN, ÖUT och NUT som årsmedelvärde samt miljömålet. Mätningar av bensen i länet har främst utförts veckovis, vanligen en vecka per månad under vinterhalvår, med diffusionsprovtagare. Resultat från mätning i gaturum under ett helt år på Kungsgatan och Barnarpsgatan i Jönköping, 2005 och 2008 finns rapporterad, se Tabell 7och Figur 9. Tabell 7 Sammanställning av uppmätta halter av bensen mellan 2005 och 2009 jämfört med MKN och ÖUT samt miljömål. medelvärde µg/m 3 Jönköping - gaturum årsmv 2007-09 3.5 Gaturum vhmv 2.5 Urban bakgrund vhmv 1.0 Landsbygd vhmv MKN år 5 ÖUT år 3.5 NUT år 2.0 Miljömål år 1.0 21

Medelhalten i Jönköping under 2007-2009 underskrider MKN, men ligger i nivå med ÖUT och överskrider NUT och miljömålet. För övriga mätningar i gaturum och urban bakgrund under vinterhalvår gäller att MKN och ÖUT underskrids och därmed sannolikt även som årsmedelvärde då halterna under sommaren vanligen är ca 10-20 % lägre än under vintern. Halterna i urban bakgrund som vinterhalvårsmedelvärde ligger i nivå med NUT, men över miljömålet i gaturum de flesta tätorter. 4.4.5 Ozon MKN för O 3 är en s.k. börnorm, dvs. man ska sträva efter att värdet 120 µg/m 3 som glidande 8- timmarsmedelvärde ej överskrids under ett kalenderår samt att AOT40 ej överskrids med mer än 18000 µg/m 3 *h som ett medelvärde över en femårsperiod. I Tabell 8 jämförs de uppmätta halterna i Jönköpings gaturum, urbana bakgrundsstationer och stationer på landsbygd i länet och den nationella bakgrundsstationen vid Norra Kvill med MKN för O 3. I Jönköpings gaturum överskreds MKN under 2009 vid 6 dygn och vid bakgrundsstationen i Asa endast vid 2 dygn. I övrigt finns det endast månadsvisa mätningar av O 3 i urban och regional bakgrund i länet. Halterna som glidande 8-timmars medelvärde i Norra Kvill har överskrider 120 µg/m 3 vid flertal tillfällen varje år och därmed överskrids MKN. Tabell 8 Uppmätta medelhalter av O 3 jämfört med MKN. Medelvärde Antal timmar då glidande 8-h AOT 40* µg/m 3 mv>120 µg/m 3 µg/m 3 *h Jönköping - gaturum årsmv 50 0-6 206 Urban bakgrund shmv 57 Landsbygd shmv 59 Asa årsmv 51 2 3961 Norra Kvill årsmv 61 7-11 6953 MKN 0 18000 miljömål 10 000 * från och med 1/5 till och med 31/7 varje år. 4.4.6 Metaller (Pb, As, Cd, Ni) Mätningar av metaller har ej utförts i utomhusluft i Jönköpings län. Mätningar av arsenik (As), nickel (Ni), bly (Pb) och kadmium (Cd) ska göras på PM 10 -fraktionen enligt Luftkvalitetsförordningen. Sannolikt är dock halterna generellt låga jämfört med gällande miljökvalitetsnormer. 4.4.7 Kolmonoxid (CO) Mätningar av CO har utförts kampanjvis i gaturum i Värnamo. Halten av CO var 2 mg/m 3 som maximalt glidande 8-h medelvärde under januari mars 2002. 22

MKN för CO är ett högsta glidande 8-timmarsmedelvärde på 10 mg/m 3 under ett år. Den övre utvärderingströskeln för CO är 7 mg/m 3. Över denna nivå är mätningar ett krav. 4.4.8 Benso(a)pyren (B(a)P) Mätningar av B(a)P för Jönköpings län har utförts inom ramen för den nationella miljöövervakningen i Värnamos urbana bakgrund under vinterhalvåren 2003/04 2008/09 och gaturum 2008/09, i Tranås urbana bakgrund 20 och i Jönköpings gaturum 2008/09, se Figur 10. MKN för årsmedelvärde är 1 ng/m 3 och ÖUT är 0.6 ng/m 3. De högsta halterna har generellt visat sig förekomma under den kallare årstiden, december februari (Potter A., m.fl. 2006), vilket innebär att man genom att jämföra med ett vinterhalvårsmedelvärde sannolikt inte underskattar ett årsmedelvärde. Halterna i gaturum har visat sig kunna vara åtminstone ca 50 % högre än i urban bakgrund. Halterna i gaturum i Jönköping och Värnamo ligger dock klart under NUT, vilket även gäller vid de urbana bakgrundsstationerna i länet. Figur 10 Halten av benso(a)pyren i tätorter i Jönköping län under perioden 2006/07 2008/09. 4.4.9 Butadien och formaldehyd För butadien och fomaldehyd finns inga MKN, men väl miljömål. Mätningar av butadien och formaldehyd har ej utförts i utomhusluft i Jönköpings län. 4.5 Sammanfattning av mätkrav enligt MKN I samverkansområdet förekommer 5 olika tätortsklassificeringar, nämligen främst varuproducerande kommun (7), kommuner i tättbefolkad region (2), pendlingskommun (2) större stad (1) och förortskommun (1). I Tabell 9 sammanfattas för respektive parameter i vilka tätortsklassificeringar i länet som MKN respektive miljömålet sannolikt klaras ( ) eller ej ( ) eller där mätningar saknas (?). 23

Tabell 9 En översiktlig sammanfattning över vilka MKN och miljömål som sannolikt klaras ( ) eller ej ( ) eller där mätningar saknas (?) för de tre tätortsklassificeringarna i länet. Parameter Stor stad Varuproducerande kommun och tätbefolkad region Förorts- och pendlingskommun MKN mål MKN mål MKN mål SO 2 NO 2 PM 10?? Bensen Ozon??? CO? - -? - Metaller?????? Benso(a)pyren??? Utifrån tillgängliga resultat i Jönköpings län har en sammanfattning över vilka ytterligare mätningar som krävs bland annat baserat på haltnivåer i förhållande till miljökvalitetsnorm och utvärderingströsklar. SO 2 NO 2 Inget krav på övervakning genom mätning föreligger enligt MKN för de enskilda kommunerna. Uppmätta halter utgör som mest 10% av NUT för dygnsmedelvärde, 3% av NUT för timmedelvärde samt cirka 50% av miljömålet för SO 2 i Jönköpings gaturum. MKN överskrids ej för vare sig års-, dygns- eller timmedelvärde. Eftersom ÖUT för NO 2 som 98-percentil för dygn överskrids krävs dock fortsättningsvis kontinuerliga mätningar i gaturum i Jönköping. Uppmätt halt i Jönköpings gaturum utgör ca 80 % av MKN för dygnsmedelvärde. Övriga mätningar har skett under vinterhalvår utan överskridanden av MKN, ÖUT eller NUT. Dock kan man ej dra slutsatsen att NUT ej överskrids i dessa kommuner då man ej mätt i gaturum under ett kalenderår. Enligt MKN krävs i samverkansområdet för Jönköpings län (exklusive Jönköping) en kontinuerlig eller indikativ mätstation beroende på om NUT överskrids eller ej. Genomsnittlig halt i Värnamo urbana bakgrund under vinterhalvåren 2005/06-20 utgör 90% av NUT och därmed överskrids sannolikt NUT i gaturum. PM 10 MKN överskreds i gaturum i Jönköping 2007 och 2008. Halter i övriga kommuner, där mätningar har skett, underskrider generellt NUT. Uppmätta halter utgör som mest 28 dygns överskridanden (Värnamo, 2007) av MKN och 59 dygns överskridande av NUT, jämfört med tillåtna 35. Därmed krävs i samverkansområdet ytterligare endast (förutom Jönköping) en kontinuerlig mätstation för PM 10. 24

Bensen O 3 CO Den nedre utvärderingströskeln överskreds i gaturum i Jönköping under 2008 samt i Eksjö 2005 och därmed föreligger ett mätkrav. MKN för O 3 överskrids ej i tätorterna och ej heller vid bakgrundsstationen i Asa under 2009. De mätningar som utförts i Värnamos gaturum underskrider MKN. Halterna av CO i Sverige är generellt låga och mätningar i Jönköpings län är inte nödvändigt. Metaller (Pb, As, Cd, Ni) Inga mätningar eller beräkningar är utförda. Halterna av metaller är dock generellt låga i Sverige och mätningar i Jönköpings län torde inte vara ett krav. PAH Halterna av benso(a)pyren som erhållits under vinterhalvår i Värnamo, Tranås och Jönköping är betydligt lägre än NUT och därmed bedöms inget övervakningskrav föreligga. 5 Förslag till övervakningstrategi Utöver kontroll av MKN finns givetvis andra skäl att övervaka ett läns luftkvalitet, t.ex för att följa haltutvecklingen, jämföra halter i olika miljöer, åtgärdsuppföljning mm. För mätningar vars syfte inte är uppföljning av MKN kan givetvis andra metoder än de som uppfyller kraven enligt MKN användas. Till exempel är diffusionsprovtagare (s.k. passiva provtagare) utmärkta att använda när man inte behöver ha en tidsupplösning på dygn eller timme utan t.ex vecka, månad eller år. För partiklar finns också en intermittent metod som ger månadsmedelvärde. En sådan metod är bra som en indikativ metod för t.ex. jämförelse av haltnivåer i förhållande till mer omfattande mätningar i ett län. För övervakning av luftkvalitet med avseende på uppföljning av MKN krävs att mätningar utförs med referensmetoder eller med annan metod som ger likvärdiga resultat som referensmetoden, s.k. likvärdig metod. Referenslaboratoriet är den instans som, på uppdrag av Naturvårdsverket, godkänner/bedömer om en metod är likvärdig med referensmetoden. På referenslaboratoriets hemsida finns en förteckning över vilka mätmetoder som hittills godkänts (www.itm.su.se/reflab/matmetoder). Begreppet annan standardiserad metod : anges en metod som under angivna förutsättningar kan användas för kontroll av miljökvalitetsnormerna enligt NFS 2010:8. Dessa är dock ej att likställa med likvärdiga metoder. För beräkningar finns också uppställda kvalitetskrav, men ej så detaljerade som för mätningar i form av t.ex. referensmodeller etc. 5.1 Val av mätmetoder för uppföljning av MKN Referensmetod för NO 2 är automatisk mätning baserad på kemilumininescensteknik. En likvärdig metod är DOAS-instrumenten (Differential Optical Absorption Spectroscopy). Metoden rekommenderas för svenska förhållanden efter verifiering mot punktmätning. IVLs metoder för aktiv och diffusiv provtagning av NO 2 är ej godkända för kontroll av MKN eftersom den ej 25

provtar timmedelvärde utan dygn som högsta tidsupplösning. De är dock med som andra standardiserade metoder. Inom det europeiska mätnätet EMEP är IVLs aktiva metod den rekommenderade metoden. Referensmetod för SO 2 är automatisk mätning baserad på ultraviolett fluorescens. En annan standardiserad metod är DOAS-instrumenten (Differential Optical Absorption Spectroscopy). Metoden rekommenderas för svenska förhållanden efter verifiering mot punktmätning. IVLs metoder för aktiv och diffusiv provtagning av SO 2 är ej godkända för kontroll av MKN eftersom den ej provtar timmedelvärde utan dygn som högsta tidsupplösning. De är dock med som övriga standardiserade metoder. Inom det europeiska mätnätet EMEP är dock den aktiva metoden den rekommenderade metoden. Referensmetod för ozon är automatisk mätning baserad på ultraviolett fotometri. En likvärdig metod är DOAS-instrumenten (Differential Optical Absorption Spectroscopy). Metoden rekommenderas för svenska förhållanden efter verifiering mot punktmätning. IVLs metod för passiv provtagning av O 3 är ej godkänd för kontroll av MKN eftersom den ej provtar timmedelvärde. Den är dock med som en övrig standardiserad metod. Referensmetod för provtagning och mätning av PM 10 är en metod där partiklar uppsamlas på filter och massan bestäms genom vägning (SS-EN 12341:1998 "Air quality Determination of the PM 10 fraction of suspended particulate matter Reference method and field test procedure to demonstrate reference equivalence of measurement methods"). Den hittills enda godkända likvärdiga metoden i Sverige är Opsis beta-instrument SM 200. IVLs PM 10 -metod bedöms som likvärdig med referensmetoden och arbete pågår med att få den godkänd som en likvärdig metod. TEOM PM10 FDMS har genomgått ekvivalenstest i Storbritannien och bedömdes där ge likvärdiga resultat som referensmetoden. TEOM 1400a enligt standardutförande bedöms enligt nya test ej längre som likvärdig metod. Referensmetoder för provtagning och analys av bensen är automatisk mätning med GC/FID in situ eller pumpad provtagning följd av desorption (termisk eller lösningsmedels) och GC/FID analys i laboratorium. Andra standardiserade metoder för bensen är diffusionsprovtagare samt DOAS. Båda metoderna för kontroll av MKN skall valideras mot referensmetod. För provtagning av bensen räcker det att ha 35 % datatäckning för att betraktas som kontinuerlig mätning (NFS 2010:8), dvs cirka 20 veckor jämnt fördelat över ett år. För tungmetaller (Pb, As, Cd, Ni) och PAH (B(a)P) gäller att halten ska analyseras på PM 10 -fraktionen av svävande partiklar. Referensmetoderna för mätning är detsamma som för PM 10. Analys av PM 10 -filter med avseende på PAH ska ske på filter följt av adsorbent samt analys med gaskromatografi/masspektrometri/ vätskekromatografi (HPLC) och för metaller analys med hjälp av atomabsorptionsspektrometri eller ICP/masspektrometri. 5.2 Val av beräkningsmetoder Vid val av spridningsberäkningsmodell är det viktigt att känna till olika modellers användbarhet och begränsningar beträffande exempelvis tidsupplösning och skala (d.v.s. om modellen inkluderar processer relevanta för det område/den skala man vill beräkna i). Om t.ex. spridning i ett kustområde skall beräknas bör modellen kunna simulera sjö-/landbris. Skall beräkningar ske för 26

markplan i tätbebyggda områden måste modellen ta hänsyn till turbulenta effekter mellan huskroppar. Nedan presenteras olika typer av modeller som finns att tillgå och för vilka användningsområden de är tillämpliga. I Tabell 10 (urban regional bakgrund) respektive Tabell 11(gaturum) återfinns en sammanställning av de modeller som vanligen används i Sverige idag. A. Screening-modellering: Vid en första kartering av vilka luftföroreningshalter som förekommer över ett större område (län) eller mindre tätort kan med fördel s.k. screeningmodeller, t.ex. URBAN-modellen, användas. Dessa är baserade på mätdata i kombination med beräknad meteorologi och omräkningsalgoritmer för markplanshalter. Resultaten erhålles vanligen som årsmedelvärden, men genom att använda generella statistiska samband kan även exempelvis 98- percentiler för dygns- och timmedelvärden beräknas. Med denna typ av modell erhålls lätt en generellt översikt av luftföroreningssituationen eftersom inga emissioner behövs som indata. Om man tangerar överskridande med denna typ av modell bör dock även en avancerad modell användas, alternativt att mätningar genomförs. B. Spridningsberäkning för små områden: Vid beräkning för små områden (max några km) eller enskilda mindre källor kan enklare Gaussiska modeller användas. Förutsättningen är dock att det inte är komplicerad topografi, inte förekommer speciella lokala vindsystem inom området och att det endast finns ett fåtal källor (med låga emissioner) vilka endast påverkar närområdet. Denna typ av modell kan även användas vid beräkning av spridning runt vägar i öppen terräng, dock med samma begränsning som ovan för området. C. Spridningsberäkning för tätorter: Skall simulering av luftföroreningssituationen göras över ett områden större än ca 1 km 2, speciellt om topografin eller markanvändningen inte är homogen, bör mer avancerade modeller användas där ofta olika spridningsmetodik kombineras (kombinationsmodell). Skälet är bl.a. att dessa modeller återger ett, över ytan, varierande vindfält och därmed illustreras spridningen så korrekt som möjligt. Om t.ex. spridningen ska beräknas över en större stad, för ett industriområde med många olika typer av källor eller för ett område beläget vid kusten eller med viss topografisk skillnad, bör lokala/mesoskaliga vindsystem (land-sjöbris eller omlandsbris samt avlänkning av vinden till följd av topografin) samt inversion kunna simuleras. Denna typ av modell lämpar sig även väl för beräkning av spridning runt vägar, dock utan tät bebyggelse eftersom processer viktiga för beräkningarna inte finns med i dessa modeller. D. Spridningsberäkning i nationell - Europaskala: För spridningsberäkning för större regioner (t.ex. hela södra Sverige upp till Europaskala) används s.k. Eulerska (grid-) modeller. Dessa baseras på emissioner och haltberäkningar fördelade i mycket stor skala, ofta flera km (ca 5-50 km) stora gridrutor. Denna typ av modellering används därför för att visa storskalig, och därmed gränsöverskridande, haltfördelning, vilket ofta används som indata till modellering i finare skala. 27