Asfaltbetong recycling Årligen ton (Finland) returasfalt. Tom Lipkin Datum

Relevanta dokument
Hållbart byggande. Vad styr vid val av beläggning? Målkonflikter? Miljömål: Energi Växthusgaser Buller Partiklar Kemikalier Återvinning

NABIN 2016 Deformations resistens och Högpresterande beläggningar. Svenska erfarenheter.

Asfaltdagen 2013, Hvordan møter man. miljøutfordringene på belegningssiden i Sverige. Torbjörn Jacobson Trafikverket

Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige

Omfattning Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav

Föryngring av asfalt i kretsloppet Mats Wendel, PEAB Asfalt

Grön. asfalt. Återvinning. Återvinning. Återvinning

Dokumentation från Asfaltdagarna Ola Sandahl, PEAB Asfalt. Varför skall man klistra? Klistring, Skarvar. Typer av klister.

Presentation Kenneth Lind

ATB-Nyheter. Hamid Zarghampou November 200

Hög återvinningsgrad Vägen framåt! NVF-SPECIALISTSEMINARIUM

Asfaltgranulat som obundet material

Inventering av anläggningar med Oljegrus- och asfaltverk, stationära

Asfaltens gröna framtid Gatukontorsdagarna maj 2013, Sven Fahlström, Produktchef, Bitumen Nordic, Nynas

Gummiasfalt. Asfaltbeläggning med gummimodifierat bitumen. Treårigt utvecklingsprojekt Dokumentation från Asfaltdagarna 2008

Energieffektiva beläggningar

Regelverk bitumenbundna lager

Förändrade restriktioner returasfalt Branschgemensam vägledning

Asfaltdagen 2016 Kristina Martinsson

Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Stenrik asfalt

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):

Polymermodifierade bindemedel i asfaltbeläggning - erfarenheter i Sverige

Energieffektiva beläggningar 2

Bakgrund. Cirkulationsplatser

Torbjörn Jacobson Asfaltdagen 2014

Vi utför provsträckor med. gummiasfalt

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):

Miljöpåverkan vid återvinning av tjärhaltiga beläggningsmaterial

Vad styr val av bitumen?

Vad kan Stockholms stad göra för att minska bullret från vägbeläggning? Skrivelse från Mats Rosén (kd) och Björn Nyström (kd). Återremiss.

Lagar och direktiv. Är asfaltmassor avfall? Är tjärhaltiga asfaltmassor farligt avfall? Vad krävs vid återvinning av farligt avfall?

RETURASFALT MED STENKOLSTJÄRA. - Kort arbetsmiljöinformation -

Vad är? Gjutasfalt igår, idag och imorgon Asfaltdagarna 2015 GAFS Lars Halldin BINAB & Alexander Nilsson DUO Asfalt. Gjutasfaltens historik

PUTSARBETSBESKRIVNING

Vilka utmaningar har vi? Transportforum : Personbilar + 14 % Tung trafik + 48 % : % dubbade fordon

Halvvarma, flexibla beläggningar

Besiktning av KGO-sträckor

Linköpings kommun ska inte medverka till att koldioxidhalten i atmosfären ökar. Minska utsläppen av fossilt koldioxid

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

Asfaltdagen 2016 Torsten Nordgren

Tillståndsbedömning av ytbehandling - defekter

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

PUBLIKATION 2008:95. Teknisk beskrivning av flödesblandad asfalt KGO-III

NYTILLVERKAD ASFALT MED PMB OCH ÅTERVUNNEN ASFALT

EXAMENSARBETE. Vältning och packning vid asfaltbeläggning

Energibesparing vid. Energibesparing vid asfaltverk Varmasfaltverk. Material i produkt Fabrik Process Planering.

LCA-LCC- Verktyg. Modellen Modellen redovisar:

Lab-provning av bullerdämpande asfalt (E4 Rotebro) Dubbeldrän.

Geoprodukter för dagens infrastruktur. Tryggt val

Av: Karl Öhman Datum: Telefon: Erfarenhetsåterföring av halvvarma massor SBUF projekt 12269

SwePave för bättre totalekonomi och ökad livslängd exempel från Helsingborgs hamn

Bilaga 3 Vägbeläggningars reflextionsegenskaper

Miljökrav i kontrakt nu och på längre sikt i Sverige Kristina Martinsson Trafikverket Underhåll - Väg

Confalt TÄNK DIG ETT SLITLAGER SÅ STARKT SOM BETONG, LIKA FLEXIBEL SOM ASFALT MEN UTAN FOGAR

Bestämning av vattenkänslighet hos kalla och halvvarma asfaltmassor genom pressdragprovning

Typblad, kontrollblad, bindemedel och konstruktionstyper för bitumenbundna lager

Peter Gustafsson Peab Asfalt AB

Seismik. Nils Ryden, Peab / LTH. Nils Rydén, Peab / Lunds Tekniska Högskola

utveckling Begreppet kvalitet - asfaltbeläggningar Allmänt om kvalitet Forskningsfinansiärer och utövare FoU-projekt inom olika områden

ALLÄTARE. Danmarks största krossentreprenör VI SÄTTER TÄNDERNA I ALLT SOM SERVERAS FRÅN ASFALT OCH ARMERAD BETONG TILL RÖTTER OCH TRÄAVFALL.

Metoddagen 2007 Provtagning i fält

Metoddagen 11 februari, 2010

Bullerreducerande beläggningar Bullerreducerande asfaltbeläggningar. Torbjörn Jacobson Teknik & Miljö Investering

Provning av Cement Stabiliserad Asfalt CSA

Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Beläggningens gröna framtid. Ett seminarium som hölls tidigare i år hade rubriken:

Energiförbrukning och kvalité

Smala körfält en utmaning för beläggningsbranschen? Transportforum Smala körfält - Hur påverkas slitaget av dubbdäcken

FÖRPROVNING / KONTROLL VID REMIXING

Framtida vägkonstruktioner NVF specialistseminarium ton på väg

VÄGLEDNING VID OLIKA TYPER AV GOLVUNDERLAG FÖR MÅLNING AV GOLVLINJER I UTRYMNINGSVÄGAR MED EFTERLYSANDE FÄRG.

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren

KRÄV MER AV DITT SLITSTARKA STÅL

Startmöte Värmebeläggningsgrupp Solna Minnesanteckningar Kenneth Lind / Trafikverket

OBS I Finland användes namnet Gilsonite för Uintaite

Lägesrapport gällande beläggning med tyst asfalt på bullerstörda gator och vägar

KALLfix. Lagar så det håller

Motiv till provningsmetoder och kravnivåer

Fastighet och sökande/anmälare

Undersökningar och experiment

Spjutspetskompetens inom asfalt

Icopal Byggkemiska produkter. Byggkemiska produkter För tak, mur samt ytor av asfalt och betong

Pål Reijer, Svensk Kyrkogårdskultur

NVF Specialistseminarium 2014

Undersökning av mekaniska egenskaper hos tunna beläggningar av MJAB

Lokala dagvattenlösningar för befintlig bebyggelse. Bild: Mathias de Maré

Regler, krav och metoder inom asfaltområdet

Modern Betong. Fogfria golvlösningar. Hållbara och dekorativa golv i polyuretan, epoxi och Ucrete

Underhåll. Skyddar, bevarar och reparerar

NG TO E B D D Y K S T Y

BYGGNADSMATERIALS BIDRAG AV FÖRORENINGAR TILL DAGVATTEN

Allmänt om asfaltbranchen i Finland

KEIM Lignosil. Silikatfärg till trä

Underhållsbehov och underhållskostnader på hårdgjorda ytor

Med omtanke om människor och miljö

Presentation Kenneth Lind

Hur ser vi till att konstgräsplaner blir mer cirkulärekonomiska? Fredrik Ardefors, Svensk Däckåtervinning AB Almedalen 3 juli 2018

Vad är returasfalt? Asfaltåtervinning i Sverige - Översikt. Torbjörn Jacobson Trafikverket. "Lär av historien återvinn kunskap"

Hur arbeta med förorenade massor

Filler Kalkstensfiller KALK FÖR ASFALT SMA Mineral AB

NVF-seminarium Val av beläggning. Hur svårt kan det vara? Johann Rollén, Pontarius AB. Målsättning: Högpresterande hamnbeläggningar?

Transkript:

Asfaltbetong recycling Årligen 1 000 000 ton (Finland) returasfalt Tom Lipkin Datum 28.05.2019

Frågeställning Har vi en bättre beläggning (längre livslängd)? Jfr 2000 2020 Kan vi effektivera återanvändningen? Var finns största bristerna i nuläget? Finns det forskning och i så fall utnyttjar vi den? Var hittar vi utvecklingspotential? I samband med Infra Botnia projektet.

Hurudant material är asfalt? Blandningen sker i asfaltstationer Varm bitumen (5-6 %) blandas med varmt (+ 200 C) stenmaterial (94-95 %) + eventuella tillsattasmedel Vid Remix sker blandningen på plats (vägen), den gamla asfalten uppvärms, fräses bort och blandas med ny varm asfaltmassa. Blandningen en kompromiss av olika målsättningar för kvalitet/kostnad/miljö «enkelt men komplicerat»

Många variationer AB, vanligast SMA, vägar med hög trafik VA, lapptäcke PAB, elastisk, för liten trafik AA, dränerande ABT, tät ABS, hindrar deformation, sprider ut lasten, mellan bärande lagret och slitlagret

Asfalten skall klara av Slitage (dubbar) Deformation Salt Vatten Tryckvåg

och Temperaturväxlingar Extrem värme Extrem köld Sidokrafter Under lång tid

Begränsad livslängd pga Med tiden försämras ohjälpligen bitumens olika egenskaper, materialet tröttnar. Som en följdverkning börjar tryck- och drag-spänningarna öka. Sprickor bildas. Med rätt val av bitumen kan mikrosprickor försvinna när temperaturen stiger. Mjuk vid värme Bitumen slits (nöts) stenmaterialet likaså Underlagret sätter sig Vidhäftningen gentemot underlaget otillräcklig och vidhäftningen mellan stenarna sjunker Ytan har ofta partiklar (sand) som ökar nötningen Tryckvågen skapar spänningar inne i asfalten Hålrumsandelen ofta avgörande. Porös asfalt fryser sönder.

Svagaste länken? Gäller för alla asfaltmassor Bra stenmaterial, jämn bra bitumen, rätt blandningstemperatur, rätt utläggningstemperatur, rätt blandningstid, rätt utrustning, lämplig väderlek, rätt mängd föryngringsmedel, rätt utläggningstid, bra komprimering, Kvalitetskontrollen borde gälla funktionen under hela livslängden Med högre andel RC massa blir kvaliteten och livslängden sämre men påståendet är inte entydigt! allt påverkar allt kaikki vaikuttaa kaikkeen tiotals variabler!

Klarar konstruktionen belastningen?

Utläggningsarbetet Vid utläggning av asfalt är det av största vikt att massan är och förblir homogen. För att beläggningsarbetet skall lyckas måste beläggningen fästa tillräckligt bra och komprimeringen måste utföras väl. Högre temperatur (180 C )ger bättre elasticitet och vidhäftning Lägre temperatur (140 C) ger lägre CO2 utsläpp och bättre arbetsmiljö, benämns grön asfalt

Tillsattsmedel Gummi, minskar ljudnivån Polymerer, bättre stabilitet, deformationstålighet, trögare massa Vaxer, motverkar temperaturvariationens påverkan Kalk, flygaska, binder ihop massan Vidhäftningsmedel Färgpigment mm

Returasfalt - randvillkor Asfalttinormit 2017, Infra RYL SFS-EN standarder Avfallslagen (förordning) Miljövårdslagen (förordning) CE märkning, krav på produkten MARA-förordning ny 1.1.2018, registreringsförfarande möjligt, inte nödvändigt med nytt miljötillstånd Generellt läcker asfalt mycket små substanser av föroreningar (kan i princip fungera som dricksvattenbehållare)

Begrepp Asfaltgranulat Asfalttirouhe (RA), mindre än 20 mm Största delen av återanvänd asfalt RA Asfaltkross Asfalttimurske (RAP) Bit asfalt Pala-asfaltti Blandas på station (RC massa) Blandas på plats (REMIX) Gammal uppvärmd asfalt läggs som ett skikt ny beläggning på denna (REPAVING)

Vad har hänt tidigare? Finland har traditionellt varit en av de främsta inom RC asfalt, anor från 1970 talet, REMIX från 1980 talet Tidigare liten andel återanvänd massa i AB Numera kan man blanda upp till 70 % granulat (RA), målsättning att tillverka asfalt med enbart gammal beläggning!

Upplagring/förädling av gammal massa Får lagras på samma ställe högst 3 år Materialet tenderar att binda ihop om det är upplagrat en längre tid Högsta prioritet att använda i RC massa Högst 50 % i slitlagret, högst 70 % i andra bundna lager Beställaren avgör mängden RA massa SMA får inte innehålla RA (granulat) Kan användas som bundet jordbyggnadsmaterial, i annat fall anses gammal massa som avfall Om materialet är oskyddat från regn tenderar fukthalten att öka och energikostnaden (CO2 utsläppen) ökar

Problem och utmaningar En bra beläggning kräver mycket hög kvalitet på stenmaterialet Kvaliteten på stenmaterialet sjunker med tiden, kornstorleken minskar Olika åsikter om RC beläggning har lika bra kvalitet som beläggning av helt nytt material Gammal bitumen som finns i granulat är hård och oxideras. Elasticiteten och vidhäftningen behöver föryngras (elvyttäminen). Höga temperaturer krävs. Svårigheter när oxideringen av bitumen gått för långt. Föryngringsmedel behövs under 1 % av hela bitumenmängden Forskning och kvalitetskontroll av gammal asfalt ännu ofullständig Bättre resultat med noggrannare kontroll av kvaliteten på den återanvända asfalten

Bildas avfall av gamla asfaltmassor? Generellt inte endast i huvudstadsregionen svårt att återanvända allt Bitumen den värdefullaste delen av RA borde utnyttjas till sin fulla potential! Ofta har den gamla beläggningen skikt av olika kvalitet och ålder Skall entreprenören få betalt / betala för att ta hand om gammal asfalt? Eftersom nästan all gammal asfalt utnyttjas finns det endast marginella möjligheter att öka återvinningen Bättre separation mellan olika typer av RA ger bättre användningsmöjligheter RA utnyttjas marginellt som slitlager på leder för lätt trafik eller som bärlager tillsammans med bergkross

REMIX, REMIX+ Uppvärmning (grillar) fräsning tilläggsmassa blandning utläggning, vid Remix+ kommer den nya beläggningen överst Bör inte utföras mer än 2 ggr på samma sträcka stämmer inte alltid Den gamla beläggningen måste bestå av minst 2 skikt Betydelsen av rätt temperatur och arbetshastighets förstärks Hälften billigare en fjärdedel sämre Kanterna kan lämnas obehandlade

Föryngring av bitumen Inblandning av ny mjuk bitumen Bitumenhalten ökar, risk för hala ytor Forskning antyder att det går att helt föryngra gammal bitumen varvid det blir möjligt att skapa asfalt av 100 % RC massa! Forskningen vid Aalto inte lika optimistisk angående REMIX Föryngringsmedlen högraffinerad petroleumolja

Aalto (Tie&Liikenne 2/2016)

Asfalt och miljö Tillverkningen av bitumen samt själva asfalttillverkningen har de klart största miljöeffekterna Hur påverkar en förkortad livslängd miljön? LCA analys inte helt problemfri... RC massa från förorenade områden måste undersökas Tidigare användes tjärhaltig asfalt, denna får inte återanvändas Vid asfaltutläggningen bildas PAH, mer vid högre temperaturer

Konkurrensfördel via miljöfaktorer? Blandning av betongkross i asfalt! Lågtempererad asfalt, massan blir trög Kortare transportsträckor Noggrannare uppvärmning vid REMIX Peab (swe) har beräkningsapp på hemsidan som ger koldioxidfotavtrycket (ökar medvetenheten)

Synpunkter från branschen 2018-19 Branschen domineras av några stora aktörer Svårt för mindre entreprenörer att testa sig fram till nya recept Man delar ogärna sina egna forskningsresultat med andra Det finns offentlig forskning (Aalto mm) samt svenska publikationer men vägen är lång innan små företag kan utnyttja informationen De mindre företagen anser att de gör det bästa av tillbudsstående medel Problemen ofta av administrativ karaktär, offertförfrågningar kommer under en kort tidsperiod på vårvintern och planeringen av verksamheten är svår

Fler synpunkter Flera av de mindre entreprenörerna anser att utvecklingen till och med gått bakåt. Kostnadseffektivering har medfört sämre kvalitet! Hårdare bitumen ger bättre motstånd mot slitage men väderbeständigheten minskar!

Egna reflexioner... Andelen RA i RC massa kan märkbart höjas vid vägar med lägre trafikmängder Möjligt att föryngra bitumen så att den kan jämställas med nyproducerad bitumen. Genom att återanvända stenmaterialet kan man alltså tillverka asfalt av 100 % återanvänt material Kvalitetskontrollen borde mer fokusera kring funktionen. Detta ger utrymme för entreprenörerna att själva utveckla återvinningen av asfaltmassor. Först ny forskning - sedan ny teknik sedan nya krav i upphandling ny praxis och nya arbetsmetoder. Detta tar tid!

Mt 724 Rivna bildäck, Bullerskydd

Tack att du lyssnade kiitos kun kuuntelit! Bilder: Tom Lipkin