UV RAPPORT 2014:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Johannebergs landeris park och trädgårdsanläggning Västra Götalands län, Västergötland, Göteborgs stad och socken, Lorensberg 22:1 och 706:41 Carina Bramstång Plura
UV RAPPORT 2014:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Johannebergs landeris park och trädgårdsanläggning Västra Götalands län, Västergötland, Göteborgs stad och socken, Lorensberg 22:1 och 706:41 Dnr 3.1.1-03363-2013 Carina Bramstång Plura
Riksantikvarieämbetet, arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst) Kvarnbygatan 12 431 34 Mölndal Tel.: 010-480 80 00 Fax: 010-480 82 13 e-post: uvvast@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se www.arkeologiuv.se 2014 Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2014:73 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle 2012. Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Bildredigering Lena Troedson Layout Lena Troedson Omslag Framsida: Fotot visar schaktning på Johannebergs landeris terrass. I bakgrunden, i öster, syns Liseberg, Universeum och Korsvägen. Foto: Carina Bramstång Plura. Baksida: Kartan från 1888 visar Johannebergs landeris park och trädgårdsanläggning i sin fullt utbyggda form. Därefter skulle parkens omfång naggas i kanten av ny bebyggelse. Tryck/utskrift Elanders Sverige AB, 2014
Innehåll Bakgrund 5 Kunskapsläget 5 Korsvägen 5 Landerier 9 Johannebergs Landeri med park och trädgård 9 Syfte och frågeställning 13 Metod och dokumentation/genomförande 16 Resultat 16 Datering 17 Var kommer massorna ifrån? 17 Utvärdering och förslag till fortsatta åtgärder 20 Referenser 21 Administrativa uppgifter 21 Bilagor 22 Bilaga 1. Schaktbeskrivning 22 Bilaga 2. Fyndlista 25
Kungälv Kärna Säve HISINGEN Torslanda Lundby Göteborg Johannebergs landeri Mölnlycke NORGE Kållered Lorensberg Göteborg Lindome Figur 1. Läget för undersökningen markerat på utsnitt ur Översiktskartan, blad 253 Göteborg (skala 1:250 000), och GSD-Sverigekartan. 4 Johannebergs landeris park och trädgårdsanläggning
Johannebergs Landeri har anor tillbaks till 1700-talet då marken användes för bland annat grönsaksodlingar, fruktträd och köksträdgård. På landeriet finns också en manbyggnad och två separata flygelbyggnader kvar från slutet av 1700-talet (ombyggnation har skett på 1800-talet och en flygel revs och byggdes upp på nytt i tidigt 1900-tal). Vid utredningen grävdes åtta schakt i landeriets park och trädgård. I den övre delen av parken, på terrassen, var fyndtätheten störst. Här iakttogs ett tydligt odlingslager som innehöll fynd som troligen kommer från den kompostjord som lagts ut på odlingsytorna. I detta lager tillvaratogs holländska fajanser och kakelugnsdetalj från 1600-tal, kinesiskt porslin från 1700-talet (bland annat famille rosé) lerpipskaft, buteljglas samt fönsterglas, 1 nödmynt från 1718 (1 silverdaler Karl XII) tegel och materester i form av grytstora benbitar från nöt samt svin/får. Bakgrund Trafikverket har ansökt om tillstånd till särskild utredning vid Korsvägen i Göteborg i samband med projektering för ny järnväg, Västlänken. Västlänken är en del av Västsvenska paketet och ska bidra till bättre pendlingsmöjligheter i Västsverige. Pendeltågstunneln kommer att byggas med tre stationer i Göteborg: Göteborgs central, Haga station och station Korsvägen. Vid Korsvägen kommer en pendeltågsstation uppföras under Korsvägen. Marken i anslutning till Korsvägen består delvis av berg och delvis av lera, vilket betyder att arbetet både kommer att genomföras som öppna schakt och som sprängningar av bergtunnel. Ingreppet innebär att tunnel byggs under Johannebergs landeri, samt att ett öppet schakt kommer att grävas direkt öster, sydöst och delvis under östra flygelbyggnaden, samt i hela östra delen av landeriets park och trädgård. Det är dessa mjukytor i landeriets park och trädgård som nu är aktuellt för utredning. Uppdraget består i att göra en bedömning om området kring landeriet ska betraktas som fornlämning. En arkeologisk utredning utfördes av RAÄ UV Väst i februari 2014 och sammanlagt 8 schakt grävdes inom det 6 000 kvadratmeter stora utredningsområdet. Kunskapsläget Korsvägen Vid Korsvägen möts idag tre stadsdelar, Johanneberg, Heden och Lorensberg. Området ingick i staden sedan grundläggningstiden men var utkantsområde och främst betesmark, varav vissa partier såsmåningom arrenderades ut till landerier fram till 1800-talets slut. Landerierna har givit namn åt stadsdelarna Johanneberg och Lorensberg liksom evenemangsparken Liseberg. Den gamla landsvägen förbi Korsvägen, är en av Göteborgs äldsta och har varit en betydelsefull infartsväg till Göteborg, nu Södra Vägen (se figur 3, Erich Kuus landerikarta från år 1696). Vid en delning av landsvägen bildades Korsvägen under andra halvan av 1700-talet, med nuvarande Örgrytevägen som ledde österut. Den blivande Örgrytevägen finns med på en karta från år Johannebergs landeris park och trädgårdsanläggning 5
Fattighusån Vallgraven Nya Ullevi Gårda Fotbollsplaner Heden Scandinavium Universitetet Lorensberg Museum Korsvägen Johannebergs landeri Liseberg Renströmsparken Mölndalsån Johanneberg 0 500 m Guldhedskyrkan Figur 2. Utredningsområdet markerat på utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 07B 0e Göteborg. Skala 1:10 000. 6 Johannebergs landeris park och trädgårdsanläggning
Figur 3. Utdrag ur Erich Kuus landerikarta över Göteborg 1696 (Kuus 1696) med utredningsområdet markerat. 1777. Därmed är Korsvägen en av Göteborgs äldsta vägskäl och knutpunkter vars namn är känt sedan 1700-talet. Enligt Erich Kuus landerikarta från år 1696 framgår att utredningsområdet och platsen för Johannebergs landeri då ska ha varit obebyggd. Ägan 102 med byggnad nordväst om platsen var Bödelslyckan. Texten i marginalen på Erich Kuus karta lyder 102 är Skarpprättarens stugu med Platz. Mangården på Lyckans ägor ska ha legat vid nuvarande artisten. Det finns också en byggnad markerad på samma karta strax sydöst om platsen, där ägan är markerad med 104. Om denna står i texten till kartan 104 Är ett lijtet stycke måsängh (mossäng) af sterrs (?) ägor som innehafues af Rådmannen Axell. Det ska ha funnits en bom eller grind ytterligare söderut vid landsvägen som en spärr vid stadsgränsen och den kan man ana på Kuus karta vid ägan 105 sydvästra ände (ägan 105 kom att bli landeriet Lisebergs ägor och utgör idag Lisebergparkens område). Som så många andra marker runt Göteborg så brukades området, som senare kom att tillhöra Johannebergs landeri, som betesmark under 1600- talet och en bit in i 1700-talet. Vid mitten av 1700-talet styckades ängarna upp i små lotter för tobaksodling. Troligt var att det fanns en mindre byggnad på en del av ägan strax efter mitten av 1700-talet som succesivt därefter övergick från jordbruksenhet till att bli lantställe med trädgård och park för några av stadens förmögna familjer (Fischer, s. 193). Johannebergs landeris park och trädgårdsanläggning 7
Figur 4. Kartan från 1790 visar att det har hänt mycket på platsen. Johannæ Bergs ägor har avgränsats och här finns nu tre uppförda byggnadslängor som utgörs av en tvärställd manbyggnad samt två separata flyglar. Sannolikt har den norra flygeln (närmast Korsvägen) använts som bostadshus och kan vara en del av nuvarande vinkelbyggnad. Motstående flygel kan ha brukats som ekonomibyggnad. Från Södra vägen löper en infartsväg till landeriet. Figur 5. Ett kartutsnitt från 1820 visar ett liknande utseende, som föregående karta, avseende byggnaderna med undantag för att det har tillkommit en ekonomibyggnad, sannolikt en ladugård, väster om landeribyggnaderna. Flyglarna är fortfarande separerade från manbyggnaden. Tydligaste förändringen är att det nu har tillkommit en trädgårdsanläggning, både på den övre och nedre delen av terrassen. Figur 6. Akvarell över Johannebergs landeri som avgränsas med staket och grind ned mot Korsvägen. Här syns tydligt att byggnaderna har ett utseende likt idag med den karaktäristiska verandan (ursprungligen ej inglasad). Målningen är odaterad men bedöms vara gjord kring 1850-talet. GSM. 8 Johannebergs landeris park och trädgårdsanläggning
Landerier Ett landeri har ursprungligen haft den ungefärliga betydelsen: marker på stadens donationsjord som brukades för jordbruksproduktion av en arrendator. Stora områden utanför Göteborgs stadsmur, framför allt i söder och öster användes på detta sätt och utgjorde en viktig bas för stadens försörjning. I många fall uppfördes byggnader på markerna, ibland påkostade och herrgårdsliknande. Men det var själva maken och brukandet av denna som utgjorde det verkliga landeriet. Johannebergs Landeri med park och trädgård Besittare till Johannebergs landeri En tid efter Göteborgs grundande uppläts jordar utanför stadsmuren för planteringar och ängsmarker. Från början erbjöds dessa i flera fall till holländska bönder. Efter hand togs de över av övriga ståndspersoner och andra välbeställda borgare. En del av Johannebergs område uppläts till skrädderiåldermannen Georg Printz 1774, mot det at han till Stadens prydnad utmed wägen af detta stycke mark åtagit sig sätta en wacker Granhäck (Fischer, s. 193). 1781 såldes hans rätt till tullinspektören F R Gråberg. Därefter övertogs området av assessor Johan Ulrich af Dittmer som 1793 fick nittionio års förlängning av upplåtelsen. Men redan 1798 överlät han rätten till bagaren Börje Norlings änka, vilken i sin tur sålde landeriet till kapten F A Scherman. Denne efterträddes av ostindiske kaptenen Christian Troilius som gav egendomen landerikaraktär. År 1817 köptes landeriet av handlanden Levin Jacobsson vars dödsbo behöll besittningsrätten efter hans död 1830. Bland de som därefter ägt Johannebergs landeri kan nämnas handelsbokhållaren J D Magnusson och därefter handlaren J C Breslander och köpmannen S A Breslander, mantalskommissarien Per Wengberg, samt landshövdingen och översten Claes Virgin. Den sistnämnde lät försköna Johanneberg på olika sätt, bland annat genom att anlägga terrasser och bygga lusthus samt dessutom plantera vackra träd och exotiska växter. Den siste private ägaren var handlaren Werner Stade som sålde landeriet till Göteborgs Stad (Fischer, s. 193). Vid den tiden nyttjades trädgården bland annat som handelsträdgård. Platsen bebyggs Som tidigare nämnts fanns det troligtvis en mindre byggnad på en del av ägan strax efter mitten av 1700-talet, åtminstone på det område som innehades av assessor af Dittmar. Under Troilius tid utökades området och den egentliga landeribebyggelsen uppfördes vilket gav ägan landerikaraktär. En karta från 1790 visar att det har hänt mycket på platsen. Johannæ Bergs ägor har avgränsats och här finns nu tre uppförda byggnadslängor som utgörs av en tvärställd manbyggnad samt två separata flyglar. Sannolikt har den norra flygeln (närmast Korsvägen) använts som bostadshus och kan vara en del av nuvarande vinkelbyggnad. Motstående flygel kan ha brukats som ekonomibyggnad. Från Södra vägen löper en infartsväg till landeriet (se figur 4). I slutet av 1700-talet och början av 1800-talet hade så Johannebergs landeri en huvudbyggnad och två flyglar kring en gårdsplan. På landerikar- Johannebergs landeris park och trädgårdsanläggning 9
Figur 7. Kartan från 1860 visar att byggnaderna nu är sammanlänkade kring gårdsplanen. Trädgårdsanläggningen har ökat i omfattningen ytterligare och breder nu ut sig söderut ned mot nuvarande Eklandagatan. På äldre målningar syns hur anläggningen inramades av staket och grindar mot landsvägen och korsvägen. Troligen har nu vinkelbyggnaden mot Korsvägen samma utseende som idag. Figur 8. Parkanläggningen är detaljerat illustrerad på en karta från 1872. Nu har även två ytterligare byggnader tillkommit i parkens södra del. Trädgårdsanläggningen framstår som en kombination av strikt rutnätsindelning närmast bebyggelsen och en mer organiskt utformad landskapsform längre söderut. Närmast huvudbyggnaderna skymtar en gårdsplan med växtlighet i rektangulära kvarter. Figur 9. Kartan från 1888 visar Johannebergs landeri i sin nu fullt utbyggda form. Kartan visar också att det nu finns en rad friliggande villor längs med Södra vägen/getebergsäng. Byggnaderna på landeriet är till synes oförändrade. En spårvägslinje mellan Getebergsäng, förbi Kordsvägen till Brunnsparken öppnades 1881 och markeras med den prickade linjen. 10 Johannebergs landeris park och trädgårdsanläggning
tan 1800 och 1801 syns ett större hus uppfört i vinkel där nuvarande manbyggnad finns och på en senare karta från 1811 har ytterligare två mindre byggnader tillkommit (Fischer, s. 193). På en översiktlig karta från 1809 benämns landeriet som Johannesberg. På en detaljerad karta från 1820 syns landeribyggnader i U-form liksom tidigare, samt en långsträckt byggnad, troligen en ekonomibyggnad i väster. Söder om bebyggelsen framträder en trädgård/parkanläggning med tydlig struktur (se figur 5). Huvudbyggnaden fick sitt nuvarande utseende under 1800-talets senare hälft. De två vinklarna var tidigare separerade men byggdes samman under senare delen av 1800-talet. Landeriet ingick i planeringen av den stora jubileumsutställningen i Göteborg 1923. Utställningen var en enorm satsning för staden och kom att påverka stora delar av området mellan Avenyn och Liseberg. I detta sammanhang är det anmärkningsvärt att man valde att bevara och bygga om landeriet istället för att riva det och ersätta byggnaderna med nya utställningsbyggnader. Landeriets bostadsbyggnader byggdes om till kontor och den västra flygeln revs och ersattes mot en ny, friliggande flygelbyggnad som stod klar 1921, kallad Annexet. Denna uppfördes i klassisk herrgårdsstil. Landeriets park och trädgård Av en karta från 1822 framgår att landeriet hade mycket trädgårdsmark och en hel del ängsmark, dock ingen åkermark. Något åkerbruk förekom troligen inte, men omfattande trädgårdsodling. Trädgårdarna hade fina gångar och var fördelade på en övre trädgård på ca 0,3 tunnland och en nedre trädgård på cirka 1 tunnland. Därutöver fanns ett kålland på cirka 0,3 tunnland. Det är troligt att det i huvudsak var frukt och grönsaker som odlades i trädgårdarna. Nedanför mangårdsbyggnaden, invid Södra Vägen, låg en rektangulär damm, troligen främst för bevattningsändamål. Den övre terrassen är utsprängd i sin södra del för att erhålla en stor, plan yta. Eventuellt gjordes detta som en förstoring av terrassen inför Göteborgsutställningen. En terrassmur hade troligen redan 1822 uppförts som en avgränsning och nivåupptagning mot väster och söder. Dagens terrassmur kan vara uppförd inför Göteborgsutställningen och därmed ha ersatt en äldre mur. På murkrönet anlades en smal väg och en rad med lindar planterades närmast krönet. Nivåskillnaden mellan de båda terrasserna togs upp av en slänt. Landshövdingen i Hallands län Claes Virgin som bodde på landeriet 1824 1844 ska ha planterat åtskilliga träd i området. Troligen är flera av dagens stora träd askar, almar och kastanjer från denna tid (utdrag ur Antikvarisk fördokumentation, s. 31). Kartor från senare delen av 1800-talet visar ytterligare byggnader i trädgården. På en detaljerad karta från 1872 syns en mindre byggnad strax väster ut, troligen ekonomibyggnad (se figur 8). Ett stycke söderut i parkanläggningen ligger ytterligare två mindre byggnader, varav den ena är placerad i en rundel omgiven av gångar (Lindman). Dessa är troligen ett växthus (orangeri) och trädgårdsmästarens bostad. Anläggningen framstår som en kombination av strikt rutnätsindelning och mer slingrande landskapsform. Närmast huvudbyggnaderna skymtar en gårdsplan med växtlighet i rek- Johannebergs landeris park och trädgårdsanläggning 11
Figur 10. Barnens paradis med Hans och Gretas pepparkakshus under Jubileumsutställningen 1923, med landeriets byggnad i bakgrunden. Ur: Göteborgsutställningen, 2006. (Bilden är tagen ur Antikvarisk fördokumentation, s. 12). Figur 11. Flygfotot visar vad som finns kvar av Johannebergs landeri med park- och trädgårdsanläggning idag. Sedan fotot togs har äppleträd planterats på den övre ter rassen. Byggnaderna finns upptagna i kommunens bevarandeprogram från år 2000. I bevarandeprogrammet finns följande motivering: Johannebergs landeri med sin trädgård och anslutande planteringar är den enda bevarade landerimiljön i dessa stadsdelar där det tidigare funnits flera landeriet. ( ) Landeriet är ett mycket värdefullt inslag i stadsbilden kring Korsvägen. (Bilden är tagen ur Antikvarisk fördokumentation, s. 7). 12 Johannebergs landeris park och trädgårdsanläggning
tangulära kvarter (Lindman). En kort allé med knuthamlade lindar som förband Södra Vägen med den övre trädgårdsterrassen tillkom troligen vid slutet av århundradet. Framemot sekelskiftet 1900 stod det klart att stadens utbredning skulle omöjliggöra en fortsatt lantlig tillvaro på landeriet. Utbyggnaden på 1910- talet av kvarteret Drottningholm på Södra Vägens västra sida skar av huvudangöringen till landeriet från norr och en ny angöringsväg ordnades från söder, diagonalt genom den nedre trädgården. Trädgårdsverksamheten fortsatte i form av en arrenderad handelsträdgård. Omkring 1920 anlades Eklandagatan och tog då större delen av den nedre trädgården i anspråk. Därmed var det inte längre möjligt med kommersiell odling, och återstoden av den nedre trädgården fick en mer publik karaktär med prydnadsplanteringar, en staty (1957) och sittbänkar. En kioskbyggnad uppfördes där dammen hade varit belägen (utdrag ur Antikvarisk fördokumentation, s. 31). Vid den stora jubileumsutställningen i Göteborg 1923 utgjorde marken en del av utställningsområdet Den äldre trädgården som tillhörde landeriet bevarades men omvandlades under utställningen till Barnens paradis, ett mininöjesfält för de små. Här fanns både ponnyridning och karuseller men också Hans och Gretas pepparkakshus (figur 10). Några år senare drogs Eklandagatan fram och en del av trädgården och parken försvann. Johannebergs landeri idag Johannebergs landeri är idag den äldsta bevarade bebyggelsestrukturen vid Korsvägen. Landeribyggnaden består av låga hus kring en nästan sluten gård, med en huvudbyggnad och två flyglar. Den bevarade delen av trädgården utgörs av terrasser som sammanbinds av en stentrappa och en kort allé, dessutom växer där flera stora lövträd. Parken inramas av en fondmur i granit och trapparrangemang i natursten i norr samt i söder med sina smäckra järnräcken. Nyligen har fruktträd planterats på terrasserna vilket främjar platsen som rekreationsområde (se figur 11). Då ursprunglig byggnad ligger kvar in situ besitter marken under och kring byggnaderna ett potentiellt arkeologiskt värde, liksom omgivande park och trädgård. Under byggnaderna och i omgivande park kan kulturlagerrester finnas i marken, efter verksamheter och lämningar särskilt i samband med trädgårdsodling och anlagd parkmiljö. Syfte och frågeställning När utredningen är klar skall alla lämningar inom området vara kända, de ska även vara bedömda avseende fornlämningsstatus. Exempel på vad som kan studeras utgörs både av den odlade jorden, med sitt innehåll av föremål, makrofossil, pollen, trä med mera, och av de konstruktioner och anläggningar som uppförts i och kring odlingarna, gårds- och parkområdet. I denna första utredningsfas läggs ambitionen på att främst undersöka eventuell bevarad förekomst. Vad finns kvar av landeriets olika tidsfaser och hur är dess fornlämningsstatus? Inför fältarbetet studeras äldre lantmäteriakter, som vid behov rektifierats mot dagens kartor. Johannebergs landeris park och trädgårdsanläggning 13
7 8 1 4 2 6 5 3 0 10 m Figur 12. Kartan visar schakten (svart markering) från utredningen av Lorensberg, Göteborg samt det nya fornlämningsområdet vid Johannebergs landeris park- och trädgårdsanläggning (orange markering). 14 Johannebergs landeris park och trädgårdsanläggning
Figur 13. Här grävs schakt fyra upp på den övre terrassen och Anders Kjellin rensar fram ett kulturlager i form av ett odlingslager. Metalldetektor användes och gav resultat, strax bakom maskinen grävdes schakt 5 upp och här tillvaratogs ett nödmynt från 1718 (1 silverdaler Karl XII). Foto, mot söder: Carina Bramstång Plura. Johannebergs landeris park och trädgårdsanläggning 15
Metod och dokumentation/genomförande Inom utredningsområdet grävs schakt med grävmaskin för att kontrollera i vilken utsträckning äldre marklager och strukturer, liksom fynd, finns bevarade. Inga schakt grävdes på innergården, då hyresgäst i fastigheten ej gav oss tillträde vid utredningstillfället. Alla schakt grävdes i park- och trädgårdsmiljön. Bredden och längden var avhängigt av tillgängligheten och vad som fanns i schakten. Metalldetektor användes på iakttagna kulturlager. Alla schakt och lämningar mättes in med hög precision och fotograferads digitalt. Mätdata, foto och beskrivningar har lagts in och registreras i det digitala dokumentationssytemet Intrasis, enligt RAÄ:s standard. Datan bevaras arkivbeständigt enligt RAÄ:s normer. Teknisk utrustning som använts är bandburen minigrävmaskin av typen Volvo EC35, samt dgps för digital inmäting och metalldetektor. Resultat Vid utredningen grävdes 8 schakt på sammanlagt 43 kvadratmeter. I de sex schakt som grävdes på den övre delen av parken, på terrassen, var fyndtätheten störst. Fyndmängden får också anses vara förvånansvärt stor utifrån vad man kan förvänta sig. Ett första lager med en tunn grässvål och grusig sandig humus dokumenterades upp till cirka 0,4 meters djup. Detta första lager innehöll enstaka tegelflis och porslin från 1800- och början av 1900-talet. I detta lager förekom enstaka lerpipskaft, rödgods samt något äldre porslin. I schakt, 1 5 och 8 uppe på terrassen, påträffades också äldre fyndmaterial som tegel, keramik, porslin, glas, spik, lerpipskaft, metall och ben. De fyndförande lagren var i genomsnitt upp emot 0,3 0,5 meter tjockt och Figur 14. Kullersten i schakt sex. Foto: Anders Kjellin. 16 Johannebergs landeris park och trädgårdsanläggning
varierade mellan cirka 0,3 1 meter i djup. Jordmånen i det fyndförande lagret var tämligen enhetligt till sin sammanställning med humös sandig jord. Däremot kunde en nyansskillnad i färg ses i lagret, varför lagret separerades i två horisonter. Dessa horisonters mäktighet och sammansättning varierade dock något i de olika schakten. I schakt ett och två var jordmånen dessutom genomgående något mer grusig. Fyndmaterialet i den sandiga humusen återfanns i tämligen jämnstora bitar, med undantag för en kakelugnsdetalj och en glasbuteljbotten. Dessa parametrar är något som kan ses som en indikation på odlad jord, varför delar av det fyndförande lagret tidigt tolkades som ett odlingslager. Fyndmängden var betydligt mindre i schakt 3 och dessutom förekom en del sten i storlek mellan 0,2 0,4 meter i diameter i botten av schaktet. Berg i dagen framkom också från cirka 0,55 meters djup. Stenen som iakttogs verkade vara sprängd och möjligt är att vi här ser rester efter den sprängning som ska ha ägt rum i denna del av parken i syfte att utvidga terrasserad planmark. Platsen överensstämmer också med placeringen för ekonomibyggnader som ett växthus/orangeri och trädgårdsmästarens bostad. Nedanför terrasseringen utmed Södra vägen grävdes två schakt. I schakt 6 påträffades den enda tydliga trädgårdsanläggningen vid utredningen i form av en stenlagd gång i kullersten. Tyvärr påträffades inga daterande fynd här. Enligt kartmaterialet ska parken ha haft gångar sedan 1820-talet. Schakt 7 var fyndtomt och omrört. Datering I odlingslagret tillvaratogs holländska fajanser och kakelugnsdetalj från sent 1600-tal, kinesiskt porslin från tidigt 1700-tal (bland annat famille rosé) lerpipskaft, buteljglas samt fönsterglas och dessutom 1 nödmynt från 1718 (1 silverdaler Karl XII). Utöver dessa fynd iakttogs tegel och materester i form av grytstora benbitar från nöt, hönsfågel samt svin/får i odlingslagret. Tegel och ben antecknades men samlades inte in. Fyndmängden var störst i schakten uppe på terrasseringens centrala delar, det vill säga i schakt 1, 2, 4, 5 och 8, vilket också sammanstrålar med förekomst av odlingslager. I schakt 3 längs söderut kunde odlingslagret inte konstateras. Fyndens sammansättning i odlingslagret ger en datering till sent 1600-tal och första halvan av 1700-talet. Silverdalern från 1718 påträffades på 0,65 meters djup i schakt 5. Detta lagers deponeringstid kan därför ges en uppskattad tidigaste datering till andra kvartalet av 1700-talet. Vad vi kan konstatera utifrån fyndsammansättningen så har minst en deponering på terrassen skett. Varav den senare under andra kvartalet av 1700-talet, troligen någon gång efter 1720, men innan 1750. Var kommer då dessa avfallsmassor ifrån? Var kommer massorna ifrån? Vad vi kan utgå ifrån är att avfallsmassorna med fyndmaterialet som nu återfinns i odlingslagret har placerats där medvetet. I den mån ytan dessförinnan användes som betesmark och äng så fanns det ingen anledning att besvära sig om att gödsla ytan eller arbeta med nivåförändringar. Vid Johannebergs landeris park och trädgårdsanläggning 17
mitten av 1700-talet ska ängarna i området ha styckats upp i små lotter för tobaksodling. Möjligt är att jord med avfallsmaterial körts till terrassen i detta sammanhang för utfyllnad, för att skapa en plan och brukbar yta. Något som talar för detta är de lite större fynden av en glasbuteljbotten och en kakelugnsdetalj. Orsaken kan också vara gödsling och jordförbättring, det vill säga kompostjord. Lucker jord erhålls genom att blanda in strukturer som till exempel keramik och ben. Vasst glas och större tegel undviks dock i kompostjord. Efter arkivstudier av avfallshantering i det äldre Göteborg så har man belägg för att latrin och avfall forslades ut från staden för att gödsla odlingsmarker utanför staden. Dessa kördes främst till redan brukade åkrar. En trolig arbetshypotes i detta fall är att avfallet forslats från närliggande gård. Som tidigare nämnts så fanns etablerade gårdar både nordväst och sydöst om på slutet av 1600-talet och första halvan av 1700-talet. Landeriets byggnad samt stengrund under veranda En veranda finns i den nordöstra delen av det äldre huset på Johannebergs landeri. Den övre våningen har blivit inglasad, däremot är den undre våningen öppen med kolonner vars pelare stadgar den övre våningen. Verandan är i botten grundlagd med sten och utskjutande 2 3 meter ifrån huslivet. Stengrunden är kallmurad och i slänten ner mot öster påträffas sten som rasat ner från muren. Figur 15. En del av de fynd som tillvaratogs i schakten. Foto: Lena Troedsson. 18 Johannebergs landeris park och trädgårdsanläggning
Figur 16. (a/b) Verandans utskjutande grundläggning i kallmurad sten. Foto: Carina Bramstång Plura och Anders Kjellin. Johannebergs landeris park och trädgårdsanläggning 19
Som tidigare nämnts grävdes inga schakt intill husfasaden eller på innergården vid utredningen. Men dessa ytor, liksom under byggnaderna är intressanta och kan innehålla lämningar och fyndmaterial från etablering och rivnings- samt ombyggnadsfaser. Utvärdering och förslag till fortsatta åtgärder Johannebergs landeris park och trädgård bör omfattas av förundersökning vid exploatering. En viktig frågeställning är fornlämningens begränsning. Mot bakgrund av parkens utbredning under landeriets storhetstid, på mitten och senare delen av 1800-talet, så kan det vara motiverat att placera förundersökningsschakt både söder, väster och norr om nu utmärkt område. Likaså bör ytan i direkt anslutning till landeribyggnaderna vara av intresse, både innergården och runt husfasaderna. Verandans grundläggning bör också dokumenteras, särskilt då stenar från den rasat ner i slänten mot Korsvägen. Något som inte bör glömmas bort inför framtida ingrepp är att även under husen kan lämningar finnas kvar. Stor potential visade sig den övre terrasseringen ha vid utredningen, med intressant kulturlager i form av odlingslager, delvis uppbyggt av avfallsmaterial. Fyndsammansättningen i avfallsmaterialet tyder på en medveten aktivitet som kan dateras till slutet 1600- och första halvan av 1700-talet. Ett intressant faktum med tanke på att arkiv- och kartstudier visar på en betydligt senare etablering. Givande bör vara att fördjupa sig i frågan kring varför det förekommer nästan enbart 1600- och 1700-talsmaterial i lager som bör ha tillhört den nyetablerade 1800-talsparken. Vad kan avfallsmaterialet berätta om det hushåll som det kommer ifrån och kan man härleda avfallet till en specifik gård? En viktig frågeställning framöver är att undersöka förekomst av bevarade lämningar i landeriets park och trädgård som till exempel gångar och odlingsbäddar. Men också söka eventuella bevarade lämningar efter stora strukturer som ekonomibyggnader, växthus/orangeri och trädgårdsmästarens bostad. Makroanalys som metod bör ses som en ypperlig metod för att arbeta vidare med specifika frågor kring trädgårdsodling- och parkanläggning. Kan vi till exempel finna belägg för den nämnda tobaksodlingen i odlingslagret? Från att tidigare främst ha studerat den byggda stadsmiljön, diskuteras alltmer frågor kring städernas gröna rum. En förklaring till detta är en övergripande metod- och teoriutveckling, med en delvis ny syn på urbanisering och urbanitet. I flera stadsarkeologiska projekt har nya undersöknings- och analysmetoder prövats samt olika källmaterials användbarhet och därmed möjliggjort en utveckling inom trädgårdsarkeologin (till exempel Kalmar, Vadstena, Norrköping, Skänninge, Jönköping). Genom att även studera de odlade delarna av stadsrummet framträder en ny och delvis annorlunda bild av staden som livsmiljö. De nya resultaten kan, på ett mer övergripande plan, belysa frågor som rör sig mellan det praktiska och det njutbara, liksom mellan ekonomi, hortikultur och kulturell symbolik. Trädgårdsarkeologi är ett utpräglat tvärvetenskapligt forskningsfält och inom RAÄ UV pågår ett 20 Johannebergs landeris park och trädgårdsanläggning
flertal arbeten med frågeställningar kring trädgårdsarkeologins potential på senmedeltida och tidigmoderna städer. Referenser Antikvarisk fördokumentation. Johannebergs landeri. Antiquum AB. Ask, V. 2013 2014. På uppdrag av Stadsbyggnadskontoret som kulturmiljöunderlag för Västlänken. Göteborg. Enhörning, G. 2006. Landerierna i Göteborgs stadsbyggande. Doktorsavhandlingar vid Chalmers tekniska högskola. Göteborg. Fischer, E. 1923. Göteborgs landerier. Skrifter utgivna till Göteborgs stads trehundraårsjubileum. Göteborgs jubileumspublikationer XIII. Göteborg. Lindman, M. 2014. Göteborgs stadsmuseum, PM från kulturmiljöenheten. Göteborg. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 3.1.1-03363-2013. Länsstyrelsens dnr: 431-29280-2013. Riksantikvarieämbetets projektnr: 12682. Intrasisprojekt: UV2013:200. Undersökningstid: 17 18 februari 2014. Underkonsulter: Schakt & Transport i Borås Entreprenad AB, Trimtec AB. Utredningsyta: Drygt 6000 kvadratmeter. Undersökt yta: 45 kvadratmeter. Läge: GSD-Fastighetskartan, blad 07B 0e Göteborg (RT90). Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Höjdsystem: Rikets RH 00. Fynd: F1 F36 förvaras på Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst) i väntan på beslut om fyndfördelning. Johannebergs landeris park och trädgårdsanläggning 21
Bilagor Bilaga 1. Schaktbeskrivning Schakt 1 3,3 1,9 meter/6,5 kvadratmeter. Lagerföljd 0 0,25 meter tunn grässvål, grusig sandig humus. Innehållande: enstaka tegelflis, porslin 1900-tal, svallad flinta och lerpipskaft. 0,25 0,4 meter grusig humös sand. Innehållande: tegel, lerpipskaft, keramik, rödgods, svallad flinta. Grop på 0,35 meter djup, mörkare humös sand. 0,4 meter ifrån Ö schaktväggen. 0,3 meter diameter. 0,08 meter djup. Innehållande: lite kol och sot. 0,4 0,7 meter gul grusig siltig sand. Innehållande: tegel, rödgods och lerpipskaft. 0,7 meter gul sand. Vi stannade vid 0,9 meter. Schakt 2 2,8 1,5 meter/4,2 kvadratmeter. Lagerföljd 0 0,4 meter tunn grässvål, grusig humus. Innehållande: enstaka tegelflis. 0,4 0,5 meter humös, grusig sand, flammig. Innehållande: tegel och stenkol (1 bit). 0,5 0,7 meter grusig siltig sand. Innehållande: tegel. 0,7 1,0 meter något humös siltig sand. Innehållande: ben, lerpipskaft, tegel. 1 meter sand och enstaka stenar. Schakt 3 4 1,6 meter/6,4 kvadratmeter. Lagerföljd 0 0,25 meter tunn grässvål, grusig humus. Innehållande: enstaka tegel. 0,25 0,35 meter humös siltig sand. Innehållande: ben, rödgods, lerpipskaft. 0,35 0,55 meter grusig siltig sand. 0,55 meter berg i dagen, sten och sand. Schakt 4 3,5 1,8 meter/6,3 kvadratmeter. Lagerföljd 0 0,3 meter sandig humus. Innehållande: tegel. 0,3 0,6 meter siltig humus. Innehållande: enstaka tegel och sten. 22 Johannebergs landeris park och trädgårdsanläggning
Figur 17. Fotot visar lagerföljden i schakt 5 ner till 0,85 meters djup, mot väster. Foto: Carina Bramstång Plura. 0,6 0,9 meter ngt mörkare siltig humus. Innehållande: tegel, sågad pinne. 0,05 meter diameter. Innehållande: porslin, ben, glas och rödgods. 0,9 1,0 meter siltig sand. Innehållande: tegel, keramik. 1,0 1,2 meter grå lera, (1,1 meter låg en rot). Schakt 5 2,7 1,3 meter/3,5 kvadratmeter. Lagerföljd 0 0,3 meter tunn grässvål, sandig humus. Innehållande: enstaka tegel. 0,3 0,5 meter humös siltig sand. Innehållande: tegel, porslin, CU leg, keramik, ben. 0,5 0,85 meter siltig humus. Innehållande: tegel, porslin, ben, mynt (Karl XII nödmynt 1718, 1 SM Daler). 0,85 1,0 meter något mörkare sandig silt. Innehållande: tegel, kol, glasbit. 1,0 1,4 meter grå lera. Innehållande: enstaka tegel, på 1,30 dök en del rötter upp. Schakt 6 2,8 1,2 meter/3,3 kvadratmeter. Lagerföljd 0 0,3 meter tunn grässvål, sandig humus. Innehållande: enstaka tegel, porslin och keramik. 0,3 0,6 meter silt sandig humus. Innehållande: glas, lerpipskaft, enstaka tegel. Johannebergs landeris park och trädgårdsanläggning 23
Figur 18. Fotot visar lagerföljden i schakt 8 ner till 0,8 meters djup, mot väster. Foto: Anders Kjellin. 0,6 0,9 meter siltig humus. 0,6 0,9 meter (A107) stenpackning 1,1 1,1 meter, fortsätter in i schaktets båda långsidor. Stenstorlek 0,20 0,25 meter, något mindre sten ovanpå och större nedtill i packningen. 0,9 meter flammig skiftar mellan grå- och brandgulfärgad lera. Schakt 7 3,7 1,8 meter/6,7 kvadratmeter. Lagerföljd 0 0,3 meter tunn grässvål, sandig humus. Innehållande: tegel. 0,3 0,6 meter sandig siltig humus. Innehållande: enstaka stenar, tegel och porslin. 0,6 0,85 meter ngt mörkare sandig silt. Innehållande: porslin. 0,85 meter grå lera samt berg i dagen. Schakt 8 3,5 1,8 meter/6,3 kvadratmeter. Lagerföljd 0 0,2 meter tunn grässvål, sandig humus. 0,2 0,5 meter humös siltig sand. Innehållande: tegel. 0,5 0,8 meter ngt mörkare sandig silt. Innehållande: tegelkross, porslin, glas och ben. 0,8 meter grå lera, samt en del rötter. 24 Johannebergs landeris park och trädgårdsanläggning
Bilaga 2. Fyndlista IntrasisId Fnr Class Material Sakord Subclass Antal Fyndstatus Kontext 1000024 1 Fynd Ädelmetall Mynt Metall 1 1 daler SM 1718 (Mercurius) Karl XII nödmynt 0,65 m djup 1000027 2 Fynd Keramik Kärl Senmedeltida och efterreformatoriska 1000029 3 Fynd Keramik Fajans Kärl Senmedeltida och efterreformatoriska 1 0,9 1,0 m djup 1 0,5 m djup 1000030 4 Fynd Metall Smälta Metall 1 Legering 0,3 0,5 m djup 1000032 5 Fynd Keramik Kärl Senmedeltida och efterreformatoriska 1000033 6 Fynd Keramik Porslin Kärl Senmedeltida och efterreformatoriska 1 0,3 0,5 m djup 1 0,3 0,5 m djup 1000035 7 Fynd Keramik Kritpipa Keramik 1 Hals 0,3 0,5 m djup 1000036 8 Fynd Glas Kärl Glas 1 Genomskinligt ofärgat 0,3 0,5 m djup 1000037 9 Fynd Keramik Porslin Kärl Senmedeltida och efterreformatoriska 1000039 10 Fynd Keramik Porslin Kärl Senmedeltida och efterreformatoriska 1 0 0,25 m djup 2 0 0,25 m djup 1000041 11 Fynd Keramik Kritpipa Keramik 2 Hals 0 0,25 m djup 1000042 13 Fynd Keramik Kritpipa Keramik 2 Hals 0,7 m djup 1000044 14 Fynd Keramik Kritpipa Keramik 2 Hals, ornering 0,25 0,4 m djup 1000045 15 Fynd Keramik Rödgods Kärl Senmedeltida och efterreformatoriska 1 0,25 0,4 m djup 1000046 16 Fynd Keramik Kritpipa Keramik 3 Hals 0,4 0,7 m djup 1000047 17 Fynd Keramik Rödgods Kärl Senmedeltida och efterreformatoriska 2 0,4 0,7 m djup 1000048 18 Fynd Keramik Kakel Syse B 1 0,5 0,9 m djup 1000050 19 Fynd Keramik Porslin Kärl Senmedeltida och efterreformatoriska 1000051 20 Fynd Keramik Porslin Kärl Senmedeltida och efterreformatoriska 1000052 21 Fynd Keramik Rödgods Kärl Senmedeltida och efterreformatoriska 1000053 22 Fynd Keramik Porslin Kärl Senmedeltida och efterreformatoriska 4 0,5 0,9 m djup 1 0,5 0,9 m djup 1 0,5 0,9 m djup 1 0,5 0,9 m djup 1000054 23 Fynd Keramik Kakel Syse B 1 Gul dekor på vit botten 0,5 0,9 m djup 1000055 24 Fynd Keramik Rödgods Kärl Senmedeltida och efterreformatoriska 1 0,5 0,9 m djup 1000057 25 Fynd Glas Glas 2 0,6 0,9 m djup 1000058 26 Fynd Keramik Kärl Senmedeltida och efterreformatoriska 1000060 27 Fynd Keramik Rödgods Kärl Senmedeltida och efterreformatoriska 1 0,6 0,85 m djup 2 0,25 0,35 m djup 1000061 28 Fynd Keramik Kritpipa Keramik 1 Hals 0,25 0,35 m djup 1000062 29 Fynd Glas Glas 4 0,3 0,6 m djup 1000063 30 Fynd Keramik Kritpipa Keramik 1 Hals 0,3 0,6 m djup 1000064 31 Fynd Glas Butelj Glas 1 Fot 0,5 0,8 m djup Johannebergs landeris park och trädgårdsanläggning 25
IntrasisId Fnr Class Material Sakord Subclass Antal Fyndstatus Kontext 1000065 32 Fynd Glas Butelj Glas 1 Mynning 0,5 0,8 m djup 1000066 33 Fynd Keramik Porslin Kärl Senmedeltida och efterreformatoriska 1000067 34 Fynd Keramik Porslin Kärl Senmedeltida och efterreformatoriska 1000068 35 Fynd Keramik Porslin Kärl Senmedeltida och efterreformatoriska 1000069 36 Fynd Keramik Stengods Kärl Senmedeltida och efterreformatoriska 3 0,5 0,8 m djup 1 Blå dekor 0,5 0,8 m djup 1 Famille rose, fat 0,5 0,8 m djup 1 0,5 0,8 m djup 26 Johannebergs landeris park och trädgårdsanläggning
Figurförteckning Figur 1. Läget för undersökningen markerat på utsnitt ur Översiktskartan, blad 253 Göteborg (skala 1:250 000), och GSD-Sverigekartan....4 Figur 2. Utredningsområdet markerat på utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 07B 0e Göteborg. Skala 1:10 000....6 Figur 3. Utdrag ur Erich Kuus landerikarta över Göteborg 1696 (Kuus 1696) med utredningsområdet markerat....7 Figur 4. Kartan från 1790 visar att det har hänt mycket på platsen. Johannæ Bergs ägor har avgränsats och här finns nu tre uppförda byggnadslängor som utgörs av en tvärställd manbyggnad samt två separata flyglar. Sannolikt har den norra flygeln (närmast Korsvägen) använts som bostadshus och kan vara en del av nuvarande vinkelbyggnad. Motstående flygel kan ha brukats som ekonomibyggnad. Från Södra vägen löper en infartsväg till landeriet....8 Figur 5. Ett kartutsnitt från 1820 visar ett liknande utseende, som föregående karta, avseende byggnaderna med undantag för att det har tillkommit en ekonomibyggnad, sannolikt en ladugård, väster om landeribyggnaderna. Flyglarna är fortfarande separerade från manbyggnaden. Tydligaste förändringen är att det nu har tillkommit en trädgårdsanläggning, både på den övre och nedre delen av terrassen....8 Figur 6. Akvarell över Johannebergs landeri som avgränsas med staket och grind ned mot Korsvägen. Här syns tydligt att byggnaderna har ett utseende likt idag med den karaktäristiska verandan (ursprungligen ej inglasad). Målningen är odaterad men bedöms vara gjord kring 1850-talet. GSM....8 Figur 7. Kartan från 1860 visar att byggnaderna nu är sammanlänkade kring gårdsplanen. Trädgårdsanläggningen har ökat i omfattningen ytterligare och breder nu ut sig söderut ned mot nuvarande Eklandagatan. På äldre målningar syns hur anläggningen inramades av staket och grindar mot landsvägen och korsvägen. Troligen har nu vinkelbyggnaden mot Korsvägen samma utseende som idag....10 Figur 8. Parkanläggningen är detaljerat illustrerad på en karta från 1872. Nu har även två ytterligare byggnader tillkommit i parkens södra del. Trädgårdsanläggningen framstår som en kombination av strikt rutnätsindelning närmast bebyggelsen och en mer organiskt utformad landskapsform längre söderut. Närmast huvudbyggnaderna skymtar en gårdsplan med växtlighet i rektangulära kvarter....10 Figur 9. Kartan från 1888 visar Johannebergs landeri i sin nu fullt utbyggda form. Kartan visar också att det nu finns en rad friliggande villor längs med Södra vägen/getebergsäng. Byggnaderna på landeriet är till synes oförändrade. En spårvägslinje mellan Getebergsäng, förbi Kordsvägen till Brunnsparken öppnades 1881 och markeras med den prickade linjen....10 Figur 10. Barnens paradis med Hans och Gretas pepparkakshus under Jubileumsutställningen 1923, med landeriets byggnad i bakgrunden. Ur: Göteborgsutställningen, 2006. (Bilden är tagen ur Antikvarisk fördokumentation, s. 12)....12 Figur 11. Flygfotot visar vad som finns kvar av Johannebergs landeri med parkoch trädgårdsanläggning idag. Sedan fotot togs har äppleträd planterats på den övre ter rassen. Byggnaderna finns upptagna i kommunens bevarandeprogram från år 2000. I bevarandeprogrammet finns följande motivering: Johannebergs landeri med sin trädgård och anslutande planteringar är den enda bevarade landerimiljön i dessa stadsdelar där det tidigare funnits flera landeriet. ( ) Landeriet är ett mycket värdefullt inslag i stadsbilden kring Korsvägen. (Bilden är tagen ur Antikvarisk fördokumentation, s. 7)....12 Johannebergs landeris park och trädgårdsanläggning 27
Figur 12. Kartan visar schakten (svart markering) från utredningen av Lorensberg, Göteborg samt det nya fornlämningsområdet vid Johannebergs landeris parkoch trädgårdsanläggning (orange markering)....14 Figur 13. Här grävs schakt fyra upp på den övre terrassen och Anders Kjellin rensar fram ett kulturlager i form av ett odlingslager. Metalldetektor användes och gav resultat, strax bakom maskinen grävdes schakt 5 upp och här tillvaratogs ett nödmynt från 1718 (1 silverdaler Karl XII). Foto, mot söder: Carina Bramstång Plura...15 Figur 14. Kullersten i schakt sex. Foto: Anders Kjellin....16 Figur 15. En del av de fynd som tillvaratogs i schakten. Foto: Lena Troedsson....18 Figur 16. (a/b) Verandans utskjutande grundläggning i kallmurad sten. Foto: Carina Bramstång Plura och Anders Kjellin....19 Figur 17. Fotot visar lagerföljden i schakt 5 ner till 0,85 meters djup, mot väster. Foto: Carina Bramstång Plura....23 Figur 18. Fotot visar lagerföljden i schakt 8 ner till 0,8 meters djup, mot väster. Foto: Anders Kjellin...24 28 Johannebergs landeris park och trädgårdsanläggning
Johannebergs landeris park och trädgårdsanläggning Vid en utredning 2013 grävdes åtta schakt i Johannebergs landeris park och trädgård. I den övre delen av parken iakttogs ett tydligt odlingslager som innehöll fynd som troligen kommer från den kompostjord som lagts ut på odlingsytorna. I detta lager fanns holländska fajanser och en kakelugnsdetalj från 1600-tal, kinesiskt porslin från 1700-tal (bland annat famille rosé) lerpipskaft, buteljglas och fönsterglas, ett nödmynt från 1718 (1 silverdaler Karl XII), tegel och materester i form av grytstora benbitar från nöt och svin/får.