Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013



Relevanta dokument
Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Borgens förskola. Verksamhetsplan

ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Kvalitetsredovisning läsåret Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret

Arbetsplan

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Uppföljning, utvärdering och utveckling

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret Barnens verkstad med många möjligheter!

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Förskoleområde 2. Förskolorna Norrgården, Björkängen och Tranängen. Utvecklingsplan läsåret 15/16

Kvalitetsredovisning SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan för avdelningen GLÄNTAN. Hanemålagårdens förskola

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

TUNETS FÖRSKOLA. Verksamhetsplan

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd JÄRFÄLLA 08/ Gäller från

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Individuella utvecklingsplaner IUP

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola

Bedömningsunderlag förskola

Lärande & utveckling.

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Välkommen till vår förskola

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Verksamhetsplan höst- vårtermin

Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

Redovisning till Huvudman av Systematiskt Kvalitetsarbete i VIM

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Innehållsförteckning

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN ULRIKEDAL

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

ARBETSPLAN VERKSAMHETSÅRET 2015/16 FÖRSKOLOR. Glanshammar. Ringblomman

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Mårbacka Barn- och utbildningsförvaltningen

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola

Kristinebergs förskoleområde Förskolorna Tallbacken och Stångeborg. Verksamhetsplan. Haren

LÄROPLANENS MÅL I NATURFÖRSKOLAN AUGUSTS VERKSAMHET

Handlingsplan för arbetet på Freinet Förskolan Mimer

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Transkript:

Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Arbetssätt/metod Pedagogerna ser barnen som en del i ett arbetslag. Där atmosfären är att man kan ha en öppenhet mot alla och våga uttrycka vad man känner, tycker och vill göra men även kunna avstå och göra det någon annan vill. Respektera andras åsikter. Det är rätt att tycka annorlunda. Alla ska få erfarenhet och erfara hur man är och blir bemött av en god kamrat. Gruppens samvaro ska vara att alla känner sig delaktiga och ska kunna få känna gemenskap och ge och ta. Pedagogerna är med barnen och stödjer i konfliktlösning. Tillsammans ansvarar alla på förskolan för vår miljö, vårt material, våra husdjur och varandra. Vi tar tillvara på de kulturer som finns i vår närhet (på förskolan) vi låter barnen vara stolta över sin egen religion, sitt språk och sin kultur. Förkolan följer årets traditioner som vi firar tillsammans. Se bilaga. Vi vill uppmuntra barnen till att uttrycka sina egna åsikter och förklara vad dom menar, stå för vad dom tycker och få respekt för sin åsikt. Pedagogerna ger tillfällen till barnen att vara med i drama, teater, boksamtal, sagor och lekar för att få en ökad förståelse för andras situation och känslor. Pedagogerna tar till vara situationer i barnens lek och rutiner där det uppstår situationer där barnen får utmaning i att sätta sig in i andras tankar och känslor. Under inskolning får föräldrar skriva ner barnets kultur,språk och religion för att förskolan skall arbeta med att varje barns ursprung är viktigt. Här gäller att bygga upp ett fungerande samarbete kring språk, religion och kultur. Vi tar till vara på alla barns olikheter och ser det som en tillgång att vi är olika. Pedagogerna skall se till egna åsikter och förhållningssätt och alltid vara förebild för barnen. Vi är öppna för barnens frågor och hjälper barnen i sina funderingar när vi möter människor med funktionshinder eller handikapp. Förskolan har en jämlikhetsplan som alla pedagoger arbetar utefter. Här handlar det mycket om pedagogernas arbete med sig själva som ex förhållningssätt och hur man uttrycker sig.

Utveckling och lärande Mål (enligt Lpfö 98,reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,

utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och l äroplan för förskolan som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Arbetssätt/metod Inomhusmiljön på förskolan planeras efter barngruppens behov så den är stimulerande i leken, språket, matematiken, socialt, miljön, naturvetenskap, teknik, bygg, motorik, skapandet och fantasi. Pedagogerna inreder olika delar av rummen till olika aktiviteter ex. teknik/bygg, språk, rollek, skapanderum och matematik. Pedagogerna är noga med att vara i de olika rummen för att få resonemang kring leken, förstå sammanhang, sätta ord på olika begrepp och det som händer. Hjälpa barnen att föra leken/aktiviteten vidare och stödja barnen i deras sociala utveckling kommunikation mellan varandra i konflikt och lek. Genom att pedagogerna är aktivt med i rummen känner barnen stöd och trygghet. För att få balans mellan omsorg och lärande har pedagogerna delat upp ansvaret mellan varandra på olika dagar. Pedagogernas förhållningssätt i arbetet med barnen är att detta är deras arbetsplats de skall känna sig delaktiga och kunna påverka sin vardag. Pedagogerna utgår ifrån att barnen tänker/gör rätt. Barnen skall få tillfälle att förklara hur de tänker och resonerar och kommit fram till sina lösningar. Barnen får utmaningar i sin utveckling och lärande. Vi utgår ifrån att barnen har rätt ex. Alla barnen får en uppgift att bygga sitt hus. Alla bygger och får sina siffror till sin adress. Ett barn bygger en båt. ( Här frågar pedagogen hur hon tänkt) I resonemanget med pedagogen berättar hon att hon bott i en båt och man kan bo i sin båt. Oftast ser vi att barnen har egna lösningar på en uppgift och som då kan tas till vara att stärka barnets självkänsla, utveckla språket, inspirera de andra barnen. Undervisning i vår förskola innebär att vi arbetar utefter förskole- pedagogiken. Varje enskilt barn har olika inlärningsmetoder för att lära och utvecklas. Barnen lär sig genom bla pedagogerna åskådliggör det vi arbetar med. Barnen ska ha möjlighet till att berätta för föräldrar och varandra vad de gjort. Material finns framme för att skapa, lära och bearbeta det vi gör. Litteratur i olika ämnen finns framme. Pedagogerna lyssnar av hur det vi säger förstås och tolkas av barnen, tillsammans utveckla detta till en gemensam förståelse eller tolkning t.ex. På förskolan finns det text och barnens namn uppsatt för att göra skriftspråket synligt. När det finns text runt omkring oss finns det många tillfällen då man kan leka med texten t.ex. leta efter sin bokstav, leta efter en bokstav som ser ut som en cirkel, långa ord eller korta ord. Pedagogerna läser böcker för barnen, samtalar om böckerna och följer med fingret under den text som läses. Vi försöker att gå till biblioteket varje månad och även ta till vara på det kulturutbud som erbjuds oss. Pedagogerna tar tillvara på de tillfällen som sker under dagen till att lyfta fram matematiken i vardagen. Barnen håller på med matematik hela dagen. De bygger med klossar, går runt i rummet, använder olika former, dukar. Att barnen arbetar med matematik är de ofta omedvetna om det är vår roll som pedagoger att göra barnen medvetna om att det är matematik, ge dem ord för det de gör. Här använder vi oss av matematiska begrepp så barnen får möta dem i ett sammanhangså att orden får en mening för barnen. Det kan vara vid påklädning där man räknar fötter, fingrar, parar ihop kläder. Olika läges ord vid tex dukning. Att vi benämner olika klossars namn. Varje pedagog har en matematikplattform och en mattepärm där de kan få ideer och information.

Barns inflytande Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Arbersätt/metod Genom att vara lyhörda, läsa av kroppspråket och känna efter vad barnen vill kan vi ge barnen möjlighet att påverka sin situation. Barnens intressen styr innehållet i verksamheten. Arbeta i mindre grupper för att alla ska ha chans att uttrycka sina tankar och åsikter. Pedagogerna arbetar medvetet med att alla ska respektera varandras tankar och åsikter och inte göra sig löjlig över andras tankar och åsikter. Vi tar tillvara på de möjligheter som ges till att vara i mindre grupper, t.ex matsituationer, påklädning. Vi arbetar med att barnen ska lära sig att städa efter sig för att det ska vara attraktivt för nästa att leka. Vi uppmanar barnen att vara rädda om våra saker, att alla saker på förskolan är allas. Pedagogerna hjälper barnen att se konsekvenserna av sina handlingar. Vi har ansvarsområden på förskolan som gör att barnen får ta ansvar för förskolans innemiljö. Vi arbetar mot att flickor och pojkar får lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Pedagogerna arbetar medvetet med genus genom att föra diskussioner med varandra. Vi ger tillfällen för barnen att vara med och planera verksamheten, barnen får träna på att uttrycka sig och säga sin mening. Medan de andra får lyssna och respektera vad andra säger. Barnen väljer ansvarsområden varje vecka där de får ta ansvar för bla. vattna blommorna, mata fiskar och sköldpaddor, damma, sortera upp lego, diska muggar och ansvara för boklådan.

Förskola och hem Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetsätt/metod Pedagogerna sätter stort värde i de dagliga mötena med föräldrarna, en möjlighet att utbyta information. De värdesätter en rak kommunikation med föräldrarna. Både föräldrar och pedagoger diskuterar med varandra om det uppkommer problem och har ett uppföljningssamtal. På varje avdelning finns en planeringskalender där föräldrarna kan läsa vad som händer på avdelningen. Förskolan har ett föräldramöte per läsår. Det skrivs protokoll på mötet som finns att läsa på varje avdelning. Förskolan har två utvecklingssamtal per läsår. På utvecklingssamtalet diskuterar föräldrar och deras kontaktpedagog barnets utveckling och lärande. Hur barn och föräldrar trivs med förskolan. Deras synpunkter tas tillvara på och används i planeringen av verksamheten. Pedagogerna har ett bra samarbete med föräldrarna så att de kan komplettera varandra. Det finns en inskolningsplan. På varje avdelning finns en anslagstavla för föräldrarna där protokoll från möten och annan information sätts upp. Protokoll från ledningsgruppens möten skickas hem. På föräldramötet beslutas vilka tre föräldrar som ska vara med i samarbetsgruppen, de har möte en gång ca fyra gånger per termin. Samarbetsgruppen är med och utvärderar terminerna. På varje avdelning finns en brevlåda där föräldrarna kan lämna meddelanden till samarbetsgruppen och på lådan står deras mailadresser. På förskolan finns en krishanteringsgrupp som hjälper till om det skulle inträffa någon olycka eller annan akut kris. Ledningsgruppen på förskolan hjälper till att lösa problem som uppstår gällande företaget. Föräldrarna hjälper till en gång per läsår att storstäda förskolan. Föräldrarna till fyraåringarna håller i luciafirandet. Föräldrarna till femåringarna håller i sommarfesten. Förskolans avdelningar skickar ut sin information via mail. Föräldrarna får tydlig information och möjlighet att diskutera regler och förhållningssätt i förskolan (tex genom samarbetsgruppen, föräldramöte, utvecklingssamtal och den dagliga kontakten).

Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Arbetsätt/metod Sista året på förskolan samlas femåringarna en dag i veckan och har femårsklubb och simskola. Redan nu förbereds barnen på att de kommer att sluta på förskolan. Det blir tydligt att det är sista året på förskolan och de känner sig stora. Pedagogen som ansvarar för femåringarna sköter kontakten med förskoleklassen. De flesta skolorna gör ett besök på förskolan och träffar sitt nya barn som får tillfälle att visa förskola och berätta om sig själv med hjälp av sin egen pärm. Föräldrarna är med barnen när de gör skolbesök.

Uppföljning, utvärdering och utveckling Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande.