Sjukdomar hos får. Mariannelund 2014-03-17 Katarina Gustafsson, Fårhälsoveterinär, SvDHV



Relevanta dokument
på Gotland Några goda råd

Stora leverflundran. hos får

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

Användningsändamål för injektionspreparat som innehåller bensylpenicillinprokain Livsmedelssäkerhetsverket Eviras temporära användningsrekommendation

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

NOEK sommarmöte Steinkjer Egenbehandling av storfe, erfaring fra Sverige og effekt på legemiddelbruken. Kostnad Mastitbehandling

Fotröta i svenska fårbesättningar sanering och friskförklaring, uppföljande undersökningar 2009

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

Del 4_5 sidor_13 poäng

MRSA. Information till patienter och närstående

Kryptosporidier parasiter som angår oss alla!

Det här är fotröta. Fotröta orsakar smärta som djuret visar genom att halta eller avlasta klövarna. Alla djur med fotröta uppvisar dock inte hälta.

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Det här är fotröta. Fotröta orsakar smärta som djuret visar genom att halta eller avlasta klövarna. Alla djur med fotröta uppvisar dock inte hälta.

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. december 2008

TBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2016

TBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2015

Problem En medelstor mjölkkobesättning där kalvarna plötsligen och oförklarligt börjar dö. Inga rutiner har förändrats. Kalvarna föds i kalvningsbox

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

BVD - en kostsam sjukdom som går att bekämpa!

Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Hästens inälvsparasiter

RISKER VID IMPORT. Bakterie- eller virussjukdomar Resistenta parasiter PROVTAGNING VID IMPORT FRÅN DANMARK

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes

Man noterar hur många som är friska i vardera gruppen efter 9 veckor. Hur analyserar man dessa data?

Problem i navelregionen hos växande grisar

ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan

1. VAD WARTEC KRÄM ÄR OCH VAD DET ANVÄNDS FÖR

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

BILAGA VILLKOR ELLER BEGRÄNSNINGAR AVSEENDE EN SÄKER OCH EFFEKTIV ANVÄNDNING AV LÄKEMEDLET VILKA SKA IMPLEMENTERAS AV MEDLEMSLÄNDERNA

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

Råd och rekommendationer vid utfodring av renar

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

TBE-INFORMATION TILL ALLMÄNHETEN I SÖRMLAND 2011

Genetisk testning av medicinska skäl

Tufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr

Instruktioner för patient som genomgår rehabilitering efter en protesoperation på skulderleden

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen

Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön

WestieAlliansens hälsoenkät 2013

Fallbaserad målbeskrivning urologi. Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi

Djurhållning inom lantbruket

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

SWKs Avelsrapport för år 2008

Metoder för att påvisa juverinfektion utan kliniska symtom hos get

Behandling av svampinfektioner i huden och naglarna

Jenny Stenkvist Varmt välkomna!

Zerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Ungdjurs tillväxt på Bete

Patienten frågar. Läkaren svarar. Redaktörens kommentar. Jag är så trött på att vara trött. Jag känner inte igen mig själv.

Vill du delta i en undersökning om matvanor?

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Behandling av akut interdigital nekrobacillos hos nötkreatur, s.k. Panaritium eller klövspaltsinflammation.

Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL Bidrag för nötkreatur

Del 6_8 sidor_18 poäng

rosacea Information om ett vuxet problem

Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon )

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär

OM VALPENS HÄLSA Goda Råd från Evidensia.

TBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2014

vid inflammatorisk tarmsjukdom

Öroninflammation Svante Hugosson

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

Is i livsmedelsanläggningar

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Canesten 500 mg vaginalkapsel, mjuk och 1% vaginalkräm. Aktiv substans: klotrimazol

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående

Livets celler. Informationspaket för anslutning till Stamcellsregistret

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja

antibiotikabruk i praktiken

Behandling och förebyggande av influensa

Rapporteringsstöd för baspersonal. stöd inför sjuksköterskas bedömning av olika symtom hos patient, utifrån SBAR

Tandlossning och DIABETES

Blodburen smitta hos barn och ungdomar. Yonas Berhan Barnläkare, Sunderby Sjukhus

Kompressionens ABC...

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Inför nationella proven i Biologi

Använd betestillväxten till nötkreaturen och inte till parasiterna. Lena Stengärde och Torbjörn Lundborg Växa Sverige

GETHÄLSOVÅRD, 12 punkter

Äldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte?

Fakta om talassemi sjukdom och behandling

2006 års säljakt Undersökningar av insamlat material

Kontakta din läkare. sanofi-aventis Box 14142, BROMMA. Tel ,

Nyheter med mera från länsveterinärerna

Information till ansvariga för boenden

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Transkript:

Sjukdomar hos får Mariannelund 2014-03-17 Katarina Gustafsson, Fårhälsoveterinär, SvDHV

Fårhälsovården för friska får och lamm i en sund och lönsam djurhållning www.svdhv.se

Dagens ämnen: Juverinflammation Parasiter stora magmasken och stora leverflundran Fotröta klövhälsa Selenbrist Läs mer: www.svdhv.org/får

Juverinflammation Vanligaste utslagsorsaken behandlingen

Fördelar med förbättrad juverhälsa: Ökad mjölkproduktion Bättre lammtillväxt Bättre djurvälfärd Minskad antibiotikaanvändning Minskad arbetsåtgång Bättre mjölkkvalitet, säkrare livsmedel

Orsak och ökad risk Bakterieinfektioner via spenkanalen, ofta Staphylococcus aureus Tackor med tre eller flera lamm Ungtackor med två lamm Förebygg: avel, adoption och lammkammare

Vad gör jag när det händer?

Vad gör jag när det händer? 1. Isolera tackan med lamm Isoleras främst för att förhindra smittspridning hur länge då? Minst under behandlingstid plus några veckor Om tackan ska slås ut, helst för alltid Avkomman då? Bör ej bli rekryteringsdjur utan i stället gå till slakt

Vad gör jag när det händer? 2. Ställ diagnos Klinik känn på juver; knölar/värme, mjölkutseende, allmäntillstånd, feber (>38,5 ) obs hälta! Bakteriologi odla i fält / skicka till labb Celltal paddla, räkna celler

Paddla mät celltal Paddla alla tackor lika delar mjölk/cmt-vätska: Efter lamning (råmjölk kan vara svårtolkat) och vid avvänjning Ta bort lammen några timmar, så är det lättare att mjölka! Baktprov om CMT>2 eller Skillnad hö och vä

Bakteriologi Viktigt att veta om det är S. aureus Foto: Ylva Persson, SVA Foto: Ylva Persson, SVA

Vad gör jag när det händer? 3.Behandling Akut klinisk mastit Penicillin i fem dagar, om S aureus slå ut (senare?) Understödjande: NSAID, oxytocin.. Akut klinisk mastit med penicillinresistent bakterie Slå ut Akut klinisk mastit med E. coli Endast understödjande behandling Kronisk, klinisk mastit Slå ut Subklinisk mastit med penicillinkänslig mikroorganism Ev sintidsbehandling med bensylpenicillin (obs lösa spetsar)

Påbörja behandling så snabbt som möjligt (samtidigt som baktprov tas)!

OBS om det blir kallbrand då skall avlivning ske av djurskyddskäl.

Genomgång av juver Känn igenom (palpera) juvret minst en månad efter avvänjning. Stående tacka

Vad gör jag med lammen? Det beror på Isolera med tackan Stödutfodring, obs råmjölk Slaktlamm

Många syns inte Många finns på betet

Stora magmasken, Haemonchus 2-3 cm lång Suger blod från löpmagsslemhinnan 0,05 ml /dag Lägger många ägg Kan ha kort livscykel (om varmt och fuktigt) Blodtörstig och vanlig (ca 25 % av träckproverna)

Blodbrist: Plötsliga dödsfall Käftgropsödem Bleka slemhinnor Dålig tillväxt Nedsatt mjölkproduktion

Svår att utrota på gårdsnivå Orsak? Ofullständig avmaskning Återintroduktion obs nya djur Viss övervintring

Inte utrotad men under kontroll Avmaskning på bete Avmaskning under stallperioden Viktigt med uppföljning via träckprover

Rådjur och nötkreatur Inte påvisad vid obduktion av rådjur Inte påvisad med molekylärbiologiska metoder i mindre studie av 20 rådjur i Mälardalen Enligt litteraturen kan nötkreatur bära smittan utan symtom

Introduktion via inköp av djur Troligen vanligaste sättet att få smittan till gården - viktigt med karantän Avmaskning i karantän trots 0 i träckproverna!

Diagnos Träckprovtagning Obduktion

Förebygg Skydda de unga djuren Parasitfritt välkomstbete Vallåterväxt Beläggningsgrad Växelbete (sambete) Avmaskning vid behov och alltid kombinerat med betesbyte

Stora leverflundran Stora leverflundran ökar Utmarksbeten har åter tagits i bruk Ökat betestryck för ekonomiskt EUstöd Klimatförändringar (längre betesperiod)

Stora leverflundran Vuxen flundra 2 3 cm Finns i leverns gallgångar Mellanvärd är olika färskvattensnäckor I familjen Lymnaeidae (Galba truncatula)

Livscykel

Stora leverflundran - idisslare Drabbar betande idisslare - får är känsligare än nöt Kräver en dammsnäcka som mellanvärd Orsakar djurlidande och nedsatt produktivitet Ska inte förväxlas med lilla leverflundran

Stora leverflundran i första hand en slaktdiagnos! Enklaste sättet att upptäcka stora leverflundran är i slakten Foto Adam Novobilski Andra metoder finns eller är under utveckling men är mer osäkra träckprov för att påvisa ägg eller antigen blodprov för att påvisa antikroppar eller leverskador Foto Bitte Ljungström

Läget i Sverige Antal slaktanmärkningar fördubblat nationellt Riskområden: Halland, Västra Götaland, Skåne slaktskadeanmärkning kod 80 tackor tom juli 2011 6 % 4 2 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 totalt skara ugglarp år Källa: Svenska Djurhälsovårdens databas

Läget i Sverige - den sanna bilden? 23% av alla får/lamm slaktas på slakterier som inte rapporterar slaktanmärkningar Får djurägaren rapport om slaktskadeanmärkningarna?

Klövar Kontroll minst 2 ggr per år Klippning vid behov Vägghorn och tå 41% förvuxna klövar i slaktstudie 2004

Fotröta Dichelobacter nodosus - Överlever endast kort tid utanför värddjuret Fusobacterium necrophorum - Tarmbakterie, finns normalt i fårmiljö Miljö - Fukt och värme

0 Normal klöv Normal klöv 0

Grad 1: Klövspalthuden är irriterad Behåringen har glesnat och huden är fuktig. Ibland syns en tydlig rodnad.

Grad 2 (Fotröta): Klövspalthuden saknar helt behåring och har en vit beläggning som luktar karaktäristiskt. Vägghornet är delvis nedsmält.

Grad 3 (Virulent Fotröta): Från klövens innervägg har fotrötan fortsatt ut på sulan

Fotröta i besättningen - Hela besättningen gås igenom - Kroniska smittbärare till slakt - Anpassat behandlingsschema - Utslaktning kan vara ett alternativ

Behandling = avdöda smittan med fotbad (och antibiotika) Genomgång av alla djur: - kroniker: slakt Fotbad x 3 med 1-7 dagars mellanrum. Vid virulent fotröta även antibiotika Kontroll av behandlingsresultat: kroniker slakt Zinksulfat 10%

Selenbrist - Muskeldegeneration Akut form ger upphov till nedbrytning av muskler i ben och rygg. Hjärtmuskeln kan drabbas Subklinisk form kan ge ökad infektionskänslighet

Selenbrist Behandling av sjuka djur Injektionspreparat. Tidig behandling viktigt! Förebyggande behandling Ge tillskott till de dräktiga djuren! Pulver eller granulat, injektion, bolus ca 6 och 2 v före lamning Ev tillskott till nyfödda lamm Flytande licenspreparat