Strandvägsskolan Maria Skoogh Rektor Strandvägsskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2013-2014 1
1. Kunskapsuppdraget 1.1 Mål Alla elever kan, senast i slutet av höstterminen i årskurs 2, läsa (nå minst LUS 11). ska nå minst LUS 15 i årskurs 3. ska, på de nationella ämnesproven i årskurs 3 och 6, minst klara att nå godkändnivån. ska, senast i slutet av årskurs 6, klara kunskapskraven för godkänt (betyget E), i alla ämnen. 1.2 Måluppfyllelse Eleverna i årskurs 2 nådde resultat mellan 5 och 17 i LUS, läsutveckling, vid höstterminens slut 2013. 73% av eleverna i årskurs 3 låg på minst LUS-nivå 15 i årskurs 3. vid de nationella proven i årskurs 3 klarade 59% av eleverna samtliga delprov med minst godkänt resultat i svenska. Vid de nationella proven i matematik i årskurs 3 klarade 73% av eleverna samtliga delprov med minst godkänt resultat. 81% av eleverna i årskurs 6 klarade vid de nationella proven i matematik minst provbetyg E - godkändnivån. 86% av eleverna i årskurs 6 klarade vid de nationella proven i svenska minst provbetyg E - godkändnivån. I svenska som andraspråk klarade 25% av eleverna godkändnivån. 81% av eleverna i årskurs 6 klarade de nationella proven i engelska minst provbetyg E - godkändnivån. 80% av eleverna i årskurs 6 klarade vid de nationella proven i SO-ämnen minst provbetyg E - godkändnivån. 80% av eleverna i årskurs 6 klarade vid de nationella proven i NO-ämnen minst provbetyg E - godkändnivån. 63% av eleverna i årskurs 6 hade minst betyget E i alla ämnen. 1.3 Kriterier för måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande läsningen i årskurs 2 och 3 har mätts i enlighet med den, av grundskolan, beslutade formen för kvalitetssäkring, läsutvecklingsschema, och naturligtvis via lärarens egna observationer. Av resultaten, efter rättningen av de nationella proven i årskurs 3, framgick den måluppfyllelse som redovisas under 1.2 ovan. 2
Följande huvudsakliga instrument eller tillvägagångssätt har använts vid utvärderingen av elevernas lärande i förhållande till kunskapskraven dagliga observationer genomförda av klasslärarna läsutvecklingsschema kunskapsuppföljningarna fyra gånger per läsår har analyserats resultaten från de nationella proven har analyserats DLS Diamant 1.4 Process För att ge eleverna möjlighet att minst nå kunskapskraven i samtliga ämnen har vi arbetat enligt följande särskilt fokus på läsinlärningen i årskurs 1 aktivt och målmedvetet arbete med pedagogiska årsplaneringar och undervisningsmål genom diskussioner i elevgrupperna har alla elever deltagit i inflytandeoch delaktighetsprocesser avseende arbetssätt och arbetsformer eleverna har fått möjlighet att välja olika sätt att redovisa sina kunskaper på under elevens val har eleverna tillsammans med föräldrar och i diskussion med läraren fått möjlighet att fördjupa sig/träna extra på ett specifikt ämne fyra kunskapsuppföljningar har genomförts under läsåret det särskilda stödet till elever som riskerat att inte nå de lägsta kunskapskraven har varit anpassat efter varje elevs individuella behov åtgärdsprogram har upprättats så snart vi upptäckt att en elev riskerat att inte nå kunskapskraven eleverna har fått stöd i alla ämnen där behov funnits vi har även under perioder erbjudit elever i årskurs 4-6 extra undervisning efter skoltid där behov funnits 1.5 Utvecklingsområden I redovisningen av måluppfyllelsen för läsåret 2013/14 kunde vi konstatera att alla elever inte nådde minst godkänt i alla ämnen i slutet av årskurs 6. Som åtgärd för att, i denna skrift, kunna redovisa högre måluppfyllelse angavs att stödet till elever i behov av särskilt stöd skulle intensifieras. Årets redovisning visar att samtliga elever ännu inte når minst betyget E i slutet av årskurs 6 vilket visar att förbättringsåtgärderna måste stärkas ytterligare. Vårt största utvecklingsområde för läsåret 2014/15 är att ge alla elever ytterligare stöd i läs- och skrivutvecklingen samt i matematik. Vi kommer att intensifiera arbetet med intensivperioder i svenska och matematik för de elever som riskerar att inte nå målen. Vi erbjuder också läxhjälp varje vecka. 3
2. Värdegrundsuppdraget 2.1 Mål Alla elever känner det lustfyllt att gå till skolan känner sig trygga, oavsett om de går i förskoleklass, skola eller vistas på fritids upplever att de har arbetsro i skolan känner att de är delaktiga och har inflytande över sin utbildning och sin arbetsmiljö är förtrogna med Likabehandlingsplanen 2.2 Måluppfyllelse 90 % av eleverna känner, i normalfallet, lust att gå till skolan. 89% av eleverna anser att de känner sig ganska eller helt trygga i skolan. 97 % av eleverna i årskurs F-3 känner att de har arbetsro under lektionerna. 82 % av eleverna i årskurs 4-6 känner att de har arbetsro under lektionerna. Alla elever känner att de har möjligheter till inflytande över sin utbildning och sin arbetsmiljö i skolan. alla elever, såväl stora som små, känner att de kan påverka den dagliga verksamheten i skolan. Alla elever har deltagit vid genomgång av Likabehandlingsplanen. Likabehandlingsplanen har diskuterats vid samtal i klasserna och på elevråd. 2.3 Kriterier för måluppfyllelse Måluppfyllelsen har mätts genom att personalen, under läsåret, genomfört två enskilda trygghetssamtal med varje elev. Vid dessa trygghetssamtal har husmodellen använts som ett verktyg för att titta på elevernas trygghet. Husmodellen används som ett redskap till vår Likabehandlingsplan, vilken personalen ofta refererar till vid olika diskussioner. Eleverna har också anonymt fått besvara en trygghetsenkät. Vidare diskuteras innehållet i klassoch elevrådsprotokollen regelbundet. Utvecklingssamtalen två gånger per läsår ger också viktig information om elevernas åsikter om hur värdegrundsuppdraget hanteras. 4
2.4 Process Arbetsprocessen visar att värdegrundsmålen har skett enligt följande vi har arbetat förebyggande i enlighet med Likabehandlingsplanen vi har genomfört värderingsövningar varje vecka genom t ex beröm och entusiasmerande förhållningssätt vill vi visa eleverna att vi har höga och positiva förväntningar på dem eleverna har, vid planeringen av tema eller arbetsområden, möjligheter att påverka planeringen, att påverka arbetssätt och arbetsformer och att få välja olika sätt att redovisa sina kunskaper på vi arbetar med olika råd; t ex klassråd och elevråd vid såväl klassråd som elevråd finns trygghet med som en stående punkt i förskoleklassen och på fritidshemmet har vi samlingar varje dag: i dessa ges varje barn/elev möjlighet att ta upp valfri samtalspunkt vi arbetar demokratiskt genom att eleverna ges möjlighet att bidra med olika idéer och förslag 2.5 Utvecklingsområden Vi ska arbeta med målen och kunskapskraven i läroplanen, så att elever blir så förtrogna med dem att de successivt kan ta ett allt större ansvar för och utöva ett allt större inflytande över sin studier. bryta ned läroplanens mål till konkreta och utvärderingsbara mål för varje lektion. elever och personal tillsammans fortsätta arbeta för att öka arbetsron i samtal och i det dagliga arbetet med eleverna skapa lust och nyfikenhet för lärandet. under arbetslagsmöten ha Likabehandlingsplanen som en stående punkt. 3. Inflytande och delaktighet 3.1 Mål Eleverna ska ges ökat inflytande över sin studiesituation. Rektors samråd med föräldrar ska dokumenteras och skickas hem till vårdnadshavarna. Föräldramöten ska dokumenteras och skickas hem till vårdnadshavarna. 5
3.2 Måluppfyllelse Elevernas inflytande över sin studiesituation har under läsåret ökat. Rektors samtliga samråd med föräldrarna har dokumenterats och skickats hem till vårdnadshavarna. Samtliga föräldramöten har däremot inte dokumenterats och skickats hem till vårdnadshavarna. 3.3 Kriterier för måluppfyllelse Klassråd, elevråd och en ny organisation runt elevens val. Brev har skickats hem efter samtliga samråd som rektor haft med föräldrarna och kopior har bevarats på skolan. Minnesanteckningar från dessa samråd läggs också ut på Infomentor. Dokumentation från vissa föräldramöten saknas. 3.4. Utvecklingsområden Dokumentationen vid föräldramöten skall förbättras. 4 Skola- arbetsliv 4.1 Mål Alla elever skall ha god kännedom om vilka möjligheter till arbete som finns i kommunen. Alla elever skall ha god kännedom om vilka större arbetsgivare som finns i kommunen. Alla elever hittar en PRAO-plats 4.2 Måluppfyllelse Finns inget procenttal att ange. Finns inget procenttal att ange. De äldre eleverna har dock, utifrån sin PRAO, kännedom om vilka arbetsplatser som finns i kommunen. Nästan alla elever hittade en PRAO-plats. 4.3 Kriterier för måluppfyllelse Se punkt 4.2 Se punkt 4.2 Nästan alla elever hittade, utan hjälp från lärare, en PRAO-plats 4.4 Utvecklingsområden Fler studiebesök, minst ett studiebesök per läsår. Plan för vilken årskurs som besöker vilken arbetsplats 6