1(42) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Bergman, Emma Tel: 010-698 12 76 emma.bergman @naturvardsverket.se SKRIVELSE 2019-04-11 Ärendenr: NV-09203-18 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Lägesbeskrivning för Klimatklivet BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: 106 48 STOCKHOLM TEL: 010-698 10 00 FAX: 010-698 16 00 E-POST: REGISTRATOR@ NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE
NATURVÅRDSVERKET 2(42) Innehåll Sammanfattning... 4 1. Inledning... 5 2. Investeringar och förväntade resultat... 6 2.1. Övergripande om Klimatklivet till och med 1mars 2019... 6 2.2. Resultat för laddinfrastruktur... 14 2.2.1. Icke-publika laddningsstationer... 16 2.2.2. Publika laddningsstationer... 17 2.2.3. Ladda-hemmastödet... 18 2.3. Resultat från energikonvertering... 19 2.4. Resultat från transport, infrastruktur, fordon... 20 2.4.1. Transporter... 20 2.4.2. Infrastruktur... 22 2.4.3. Fordon... 22 2.5. Resultat från energieffektivisering... 23 2.6. Resultat från produktion biogas och avfallshantering... 23 2.6.1. Produktion biogas... 23 2.6.2. Avfallshantering... 24 2.7. Resultat för minskade gasutsläpp... 25 2.8. Resultat från informationsåtgärder... 25 2.9. Åtgärder som är färdiga... 26 2.10. Avslagna åtgärder... 27 3. Bedömda effekter av Klimatklivet... 28 3.1. Klimatklivet och utsläppsminskningen... 28 3.2. Risk för dubbelräkning av utsläppsminskning... 31 3.3. Sysselsättningseffekter för kvinnor och män... 31 3.4. Effekter på luftkvalitet och utsläpp av luftföroreningar... 32 4. Utvecklingsarbete under året... 33 4.1. Förenklingar och utveckling... 33 4.2. Riskhantering och utbetalningar... 34 4.3. Vägledning och samverkan... 35 5. Länsstyrelsernas arbete med Klimatklivet... 35 5.1. Resultat... 36 6. Kommunikation... 37 7. Uppföljning av åtgärder... 38 7.1. Uppföljning på plats... 38 7.2. Uppföljning av effekter... 39
NATURVÅRDSVERKET 3(42) 8. Behov av ett investeringsstöd för klimatet... 39 8.1. Utvärdering och utveckling... 40
NATURVÅRDSVERKET 4(42) Sammanfattning På uppdrag av regeringen fördelar Naturvårdsverket Klimatinvesteringsstöd (Klimatklivet) till åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser. Naturvårdsverket beviljade mellan 2015 och 2019 medel till drygt 3 200 åtgärder och fördelat 4,7 miljarder kronor inom Klimatklivet. I genomsnitt står Klimatklivet för 47 procent av den totala investeringskostnaden och det innebär att totalt 10,4 miljarder investerats i klimatåtgärder. Den direkta sysselsättningen till följd av Klimatklivet uppskattas till ca 3 665 helårsarbetskrafter. När vi summerar utsläppsminskningen från de åtgärder som beviljats stöd inom Klimatklivet motsvarar den årliga utsläppsminskningen ca 3 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp, eller 9 procent av utsläppen från utsläppen från inrikes transporter. De åtgärder som hittills fått stöd beräknas bidra med en minskning av växthusgaser som motsvarar drygt 1 450 000 ton koldioxidekvivalenter (CO2ekv) per år under åtgärdernas livslängd, som i genomsnitt är 16 år. Det blir totalt 23 miljoner ton CO2ekv och en utsläppsminskning på knappt fem kilo koldioxid per krona beviljat bidrag. Det innebär att kostnaden för bidraget kan beräknas till 20 öre per kilo koldioxid. Det är en relativt låg kostnad jämfört med till exempel den generella koldioxidskatten som uppgår till 115 öre per kilo koldioxid. Majoriteten av åtgärderna gäller tekniska investeringar som leder till bestående strukturella förändringar och effekten av investeringarna kommer därför att fortsätta efter de 16 år som beräknas vara åtgärdernas genomsnittliga livslängd. Det handlar exempelvis om konverteringar från olja till biobränsle för uppvärmning av bostäder och lokaler, eller investeringar i tankställen som möjliggör byte från diesel och bensin till biobränsle och el inom transportsektorn. Cykelvägar och omlastningscentraler som möjliggör transportskifte från väg till järnväg är andra exempel på investeringar som antas bli bestående. Den redovisade utsläppsminskningen utgår från förväntad klimatnytta så som den bedömts i ansökan (efter rimlighetsbedömning av Naturvårdsverket) men i takt med att allt fler projekt slutförs tillkommer analyser av det faktiska utfallet. Flertalet av åtgärderna och mer än 75 procent av medlen går till företag. Det tyder på både investeringsvilja och behov av omställning hos företagen. Flera innovativa åtgärder som minskar utsläppen får stöd från Klimatklivet, bland annat när det gäller ny teknik i transportsektorn. Vi ser att de teknikskiften, strukturella förändringar och innovationer som genomförs inom Klimatklivet stärker konkurrenskraften för svenskt näringsliv. Inrikes transporter står för drygt 60 procent av den totala utsläppsminskningen medan utsläppsminskningar i bostäder, lokaler och industri utgör omkring 35 procent. Sett till utbetalat belopp dominerar åtgärder där fossila bränslen byts ut mot förnybart bränsle. Andra viktiga åtgärder som har en stor potential att minska koldioxidutsläppen är bland annat produktion och distribution av flytande biogas, produktion av andra biodrivmedel samt omställning av
NATURVÅRDSVERKET 5(42) energiförsörjning inom industrin. Dessa åtgärder behövs för att få till det teknikskifte som minskar utsläppen av växthusgaser. Intresset för att söka stöd för klimatinvesteringar ökar. Under 2018 ökade antalet inkomna ansökningar per ansökningsomgång från 570 till 1 478 stycken (en ökning med över 250%). Intresset för de möjligheter som funnits inom Klimatklivet har bara ökat under åren som stödet funnits, och kan förväntas fortsätta öka i takt med att resultaten från fler slutförda projekt redovisas och blir allmänt kända. Naturvårdsverket anser att det behövs ett konkret och målinriktat styrmedel, ett investeringsstöd, som komplement till de generella styrmedlen för att vi ska nå klimatmålen. Den osäkerhet, de risker och ofta högre initiala kostnader som är förknippade med ny teknik gör att marknaden behöver statliga insatser i form av riskdelning och finansiering för att investera i de fossilfria lösningarna. Under första kvartalet påbörjas arbete med att utveckla och förbättra beräkningarna av hur stor utsläppsminskningen faktiskt blir som en följd av de åtgärder som beviljats stöd. Bland annat undersöks hur minskningarna kan räknas om till utsläpp i Sverige för att jämföras med etappmålen för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. En mer systematisk justering för den dubbelräkning som kan uppstå när flera åtgärder i en kedja beviljats bidrag finns i den redovisade sammanräkningen men vissa osäkerheter kvarstår. På grund av det höga ansökningstrycket och brist på medel så kunde inte alla ansökningar handläggas klart under 2018. Med nuvarande budget finns heller inte förutsättningar att bevilja dessa eller några nya ansökningar. 1. Inledning Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen hanterat Klimatklivet, lokala klimatinvesteringar sedan juli 2015. Syftet har varit att ge stöd till de åtgärder som ger störst varaktig minskning av utsläppen av växthusgaser. Naturvårdsverket ska enligt regleringsbrevet lämna lägesbeskrivningar för Klimatklivet den 15 april och 30 september till och med den 15 april 2024. Av regleringsbrevet för 2019 framgår att Naturvårdsverket ska inkludera såväl beslutade investeringar, förväntade resultat och vilka sysselsättningseffekter som anslaget gett upphov till. Vidare ska arbetet med uppföljning och utvärdering beskrivas samt förslag på ändringar för att öka effektiviteten. Denna lägesbeskrivning beskriver uppnådda resultat med Klimatinvesteringsstödet (Klimatklivet) från september 2015 fram till den 31 december 2018. Underlaget för rapporten är framför allt egna data men även redogörelser från bland annat Energimyndigheten. Detta är den sjunde lägesbeskrivningen för arbetet inom Klimatklivet. Lägesbeskrivningar har tidigare lämnats 2016-03-31, 2016-08-31, 2017-03-31, 2017-08-30, 2018-02-20 och 2018-09-31.
NATURVÅRDSVERKET 6(42) 2. Investeringar och förväntade resultat 2.1. Övergripande om Klimatklivet till och med 1mars 2019 De resultat som redovisas i det här avsnittet är till och med beslut fattade den 31 december 2018. Naturvårdsverket har hittills beviljat 4,7 miljarder kronor i investeringsstöd till åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser inom Klimatklivet. Det är en stor bredd bland de åtgärder och investeringar som delfinansieras inom Klimatklivet. Det hittills största stödbeloppet är 150 miljoner kronor och det minsta 7 000 kronor. Många av de åtgärder som Klimatklivet skapar avser tekniska investeringar som medför strukturella förändringar som finns kvar i många år framöver. Effekten av dessa investeringar går därför bortom de 16 år som beräknas vara åtgärdernas genomsnittliga livslängd. Det är därmed sannolikt att det teknikskifte som Klimatklivet stödjer ger minskade klimatutsläpp efter åtgärdernas livslängd. Tillsammans förväntas de åtgärder som hittills fått stöd bidra med en årlig minskning av växthusgaser som motsvarar ca 1 450 000 ton koldioxid per år under den tid som åtgärderna är i funktion. Utsläppsminskningen är baserad på den förväntade klimatnyttan av de beviljade åtgärderna och bygger dels på vad stödmottagaren har angett, dels på olika rimlighetsbedömningar och justeringar som Naturvårdsverket gjort. Det finns en osäkerhet kring klimatnyttan eftersom den är beroende av vad som händer under genomförandet av investeringen och driften många år framöver. Den förväntade minskningen av koldioxidutsläpp som en följd av beviljade projekt visas i diagram 1. Ytan under grafen visar Klimatklivets totala utsläppsminskning på drygt 23 miljoner ton koldioxid. Det innebär en utsläppsminskning på knappt fem kilo per krona beviljat bidrag, vilket är det samma som 205 kronor per ton koldioxid. Kostnaden för statsbidraget kan alltså beräknas till drygt 20 öre per kilo koldioxid. Som jämförelse kan nämnas att den generella koldioxidskatten är 115 öre per kilo koldioxid. Utsläppsminskningen kommer att fortsätta många år efter att projekten har slutredovisats och kurvan kommer att breddas ju fler ansökningar som beviljas. Kanske blir det inte någon nedgång efter 2030 utan förändringen kommer att bli beständig i och med samhällets förändring mot fossilfrihet.
NATURVÅRDSVERKET 7(42) Diagram 1: Beviljade åtgärders minskning av utsläpp över tid (ton koldioxid per år). Intresset för Klimatklivet har varit stort sedan starten i september 2015 och har ökat sedan dess. Antalet beviljade ansökningar har ökat stadigt, från att ha legat på mellan 100 och 150 bifall per omgång under 2015 och 2016, till omkring 300 beviljade åtgärder under varje ansökningsomgång 2017. Under 2018 kom rekordmånga ansökningar in, rekord som slogs varje ansökningsomgång. I omgången som stängde den 15 februari 2018 kom det in flest ansökningar dittills, totalt 571 stycken. I omgången som stängde den 17 maj sattes ett nytt rekord, med totalt 740 stycken ansökningar. Under sista ansökningsomgången, september 2018, togs nästan exakt det dubbla antalet ansökningar emot, 1 478 stycken. En viktig anledning till det ökade söktrycket kan ha varit att kännedomen om Klimatklivet ökat i takt med att antalet pågående och avslutade projekt ökar. Vi har sett att fler bifall i en viss åtgärdskategori har lett till fler nya ansökningar i samma kategori. Precis som tidigare var de största kategorierna i den sista ansökningsomgången laddningsstationer (849 st) och energikonverteringar (245 st). I den sista ansökningsomgången inkom fler riktigt stora ansökningar än tidigare, bland annat 32 stycken med över 100 miljoner kronor i sökt stöd och 108 stycken med investeringskostnader på över 50 miljoner kronor. Sökt stöd totalt i ansökningsomgången var drygt fyra miljarder kronor.
NATURVÅRDSVERKET 8(42) Diagram 2: Antal inkomna ansökningar och antal beviljade ansökningar per ansökningsomgång. 1600 1400 1200 Antal inkomna Antal bifall 1000 800 600 400 200 0 Klimatklivet är ett brett stöd som ska ges till åtgärder som varaktigt minskar utsläppen av växthusgaser. Vi har totalt beviljat 3 200 åtgärder vilket motsvarar ungefär 50 procent de inkomna ansökningarna. Andelen som beviljas har successivt blivit högre under tiden som Klimatklivet pågått. Det kan bero på att ansökningar till allt högre andel är inom Klimatklivets mål och ramar, och att det därför blir färre avslag. Ansökningarna är även bättre eftersom det skett en kunskapsuppbyggnad hos de aktörer som söker stöd. Det finns även ett ökat antal kompetenta konsulter och andra proffsaktörer som bistår de sökande. Vi tillämpar också en lägre kvot än under de första omgångarna vilket påverkar andelen som får stöd (se avsnitt 3.1). Under den sista ansökningsomgången avslogs omkring 200 ansökningar på grund av brist på medel, annars hade bifallsprocenten varit ännu högre. Nedan redovisas olika tabeller som sammanfattar resultatet för, antal beviljade åtgärder, beviljade belopp och beräknad minskning av växthusgaser fördelad per åtgärdskategori och län. Statistiken som visar de olika kategorierna utgår från den sökandes indelning. Kategorin med laddningsstationer är fortfarande den med klart flest beviljade åtgärder och utgör 561 av totalt 802 bifall i den sista ansökningsomgången. Energikonvertering är fortsatt den kategori som har högst beviljat totalt belopp. De åtgärder som beräknas leda till den största minskningen av koldioxidutsläpp är fortfarande inom transport, energikonvertering och biogasproduktion.
NATURVÅRDSVERKET 9(42) Diagram 3. Antal beviljade åtgärder per åtgärdskategori. 2000 2110 1500 1000 644 500 0 179 62 51 50 38 35 24 13 1 Diagram 4: Beviljade stödbelopp per åtgärdskategori. 1 500 1464 1 250 1 000 750 1042 969 500 448 250 0 250 226 136 117 56 44 0,5
NATURVÅRDSVERKET 10(42) Diagram 5: Årlig beräknad minskning av växthusgaser i tusen ton CO2ekv. Fördelning per åtgärdskategori. 700 600 599 500 400 367 300 200 194 133 100 0 72 52 49 46 32 22 0 Fördelningen av antalet beviljade åtgärder mellan de olika länen är i stort sett samma som tidigare. Som visas i diagram 6 och 7 så har de tre största länen flest beviljade åtgärder och störst beviljat belopp. Däremot visar diagram 8 att Gävleborgs län har totalt sett har störst beräknad koldioxidminskning, mycket tack vare en stor biodrivmedelsåtgärd (lignolproduktion) som beslutades i november. Diagram 9, 10 och 11 visar motsvarande resultat per capita och ger en delvis annan bild. Jämtlands län och Gotlands län har till exempel få åtgärder totalt sett, men per invånare är antalet högt. Gävleborg har få åtgärder men tack vare storleken blir utsläppsminskningen per capita hög. Jönköpings län ligger i topp både vad gäller antal beviljade projekt och beviljat belopp utslaget på befolkningsmängd. Klimatklivets åtgärder genomförs i hela landet. Det finns pågående eller avslutade åtgärder i alla län och i 9 av 10 kommuner. Diagram 6: Antal beviljade åtgärder per län. 800 753 600 400 457 386 200 175 153 123 108 107 100 92 88 83 80 78 76 75 73 64 63 55 0 29
NATURVÅRDSVERKET 11(42) Diagram 7: Beviljade stödbelopp per län. 650 550 450 350 250 150 50-50 Diagram 8: Årlig beräknad minskning av växthusgaser per län, ton CO2ekv. 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0
NATURVÅRDSVERKET 12(42) Diagram 9: Antal beviljade åtgärder per 10 000 invånare. Fördelning per län. 5 4 3 2 1 0 Diagram 10: Utsläppsminskning i CO2ekv per 10 000 invånare, per län. 9 000 000 8 000 000 7 000 000 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 0
NATURVÅRDSVERKET 13(42) Diagram 11: Beviljade stödbelopp per 10 000 invånare, per län. 12 10 8 6 4 2 0 Det är relativt stor spridning mellan olika branscher och storlek på investeringarna. Merparten av stöden har gått till företag. Diagram 12 och 13 visar antal beviljade ansökningar per organisationstyp samt belopp per organisationstyp. Inom gruppen annan finns t ex samfälligheter. Fördelningen är i stort sett den samma som tidigare med ett undantag, allt fler bostadsrättsföreningar söker och beviljas stöd. Det ökande antalet ansökningar kan bero på att ansökningsprocessen har förenklats. Beloppen för dessa ansökningar är som regel låga och de motsvarar en liten del av utbetalade medel. Diagram 12: Antal beviljade ansökningar per organisationstyp. 1702 1500 1000 668 500 330 253 176 0 39 32 7
NATURVÅRDSVERKET 14(42) Diagram 13: Beviljade stödbelopp per organisationstyp (miljoner kronor). 4 000 3634 3 000 2 000 1 000 0 573 312 102 63 49 18 3 Privata företag är dominerande bland de aktörer som har fått stöd från Klimatklivet. Detta är en märkbar skillnad jämfört med tidigare klimatinvesteringsstöd (LIP och KLIMP) där merparten av stödet gått till den offentliga sektorn. Över 3,6 miljarder av de fördelade medlen har gått till åtgärder som genomförs av privata företag. Det motsvarar 75 procent av fördelade medel och drygt hälften (52%) av antalet åtgärder. Totalt har nästan 1 200 företag fått stöd för att genomföra 1 700 projekt, många av dem inom industrin. Vi ser också en stor bredd på storleken på de företag som beviljats stöd, allt från små lantbruk och enskilda företag till stora koncerner, som LM Ericsson och Vattenfall. Företagens roll i att genomföra åtgärder som minskar utsläppen är avgörande och Klimatklivet är viktigt för att stärka konkurrenskraften för svenskt näringsliv. 2.2. Resultat för laddinfrastruktur Intresset för denna kategori har fortsatt att öka. Tabellen nedan visar resultat för kategori laddningsstationer till och med den 1 mars 2019. Totalt inkomna ansökningar 3 114 Totalt beviljade ansökningar 2 100 Totalt beviljade laddningspunkter 30 039 Totalt beviljade publika laddningspunkter 7 790 Totalt beviljade icke-publika laddningspunkter 22 249 Totalt beviljat stödbelopp 449 miljoner kronor Totalt beräknad utsläppsminskning 72 000 ton CO2ekv/år
NATURVÅRDSVERKET 15(42) Diagram 15: Totalt antal beviljade laddningspunkter, fördelat på typ av laddningsstation. 20000 15000 10000 5000 0 Icke-publik Publik Normalladdning Snabbladdning Sedan Klimatklivet startade har det skett en tydlig förskjutning i fördelningen mellan vilken typ av laddningsstationer som beviljats stöd. Under 2015 och 2016 var merparten av laddningsstationerna som fick stöd placerade längs vägar och ute i stadsmiljön. Under 2017 och 2018 var däremot merparten av de laddningsstationer som fick stöd från Klimatklivet icke-publika laddare. Totalt sett är tre fjärdedelar av de laddningsstationer som beviljats stöd icke-publika laddare placerade i anslutning till bostaden eller arbetsplatsen. Dessa laddare är viktiga för att driva utvecklingen mot ett fossilfritt samhälle. Att ha möjligheten att ladda sitt elfordon i närhet till hemmet eller arbetsplatsen är en förutsättning för att fler ska välja elfordon och välja bort fordon som drivs med fossila bränslen. Det är tydligt att Klimatklivet har påskyndat och underlättat laddning för boende i flerfamiljshus och antalet ansökningar från bostadsrättsföreningar har bara fortsatt att öka fram till den sista ansökningsomgången. Vi bedömer att behovet av ett stöd till bostadsrättsföreningar kommer att fortsätta. Hittills har knappt 700 av landets 20 000 30 000 bostadsrättsföreningar beviljats stöd. Diagram 16: Antal beviljade ansökningar för laddningsstationer i bostadsrättsföreningar och samfällighet per ansökningsomgång. 300 250 264 200 150 144 100 67 67 89 50 0 32 27 18 17 1 6 8 2015_1 2015_2 2016_1 2016_2 2016_3 2017_1 2017_2 2017_3 2017_4 2018_1 2018_2 2018_3
NATURVÅRDSVERKET 16(42) Diagram 17: Antal beviljade icke-publika och publika laddningspunkter (både normalladdning och snabbladdning). Fördelning per län. 12000 10000 8000 6000 4000 2000 Publika laddningspunkter Icke-publika laddningspunkter 0 Under 2018 ökade den publika laddinfrastrukturen snabbt och i slutet av mars 2019 fanns ungefär 7 800 publika laddningspunkter, vid över 1 800 laddningsstationer i Sverige. I juli 2018 introducerades Bonus-malus, vilket påverkade marknadsandelen laddbara fordon positivt. Sedan införandet av Bonus-malus har marknadsandelen legat på ungefär 11 13% (utslaget på helåret 2018 drygt 8%) av nybilsförsäljningen av laddfordon. En fordonskategori som särskilt gynnats av introduktionen av Bonus-malus är lätta lastbilar, som inte tidigare fick stöd genom supermiljöbilspremien. Enligt Energimyndigheten finns det omkring 75 000 laddbara fordon i Sverige i slutet av mars 2019. EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (2010/31/EU) har omarbetats och ett nytt krav på laddinfrastruktur har införts. Förändringar av detta direktiv innehåller bl.a. krav på att förbereda för laddinfrastruktur i nya lokaler och flerfamiljshus men kraven ställs även vid större renoveringar. Direktivet ska vara infört i svensk lagstiftning i mars 2020 och Boverket utreder just nu hur dessa nya krav ska implementeras i Sverige och ska slutrapportera den 31 maj. Länsstyrelsen har i uppdrag av regeringen att ta fram regionala planer för infrastruktur för laddning av elfordon och förnybara drivmedel. Dessa ska redovisas 15 oktober 2019. 2.2.1. Icke-publika laddningsstationer Den huvudsakliga laddningen av elbilar eller laddhybrider sker i anslutning till hemmet för privatpersoner eller vid företaget för en verksamhet. Dessa laddningsstationer finns ofta på en parkeringsplats som en enskild, vanligtvis upplåten till ett specifikt fordon och kategoriseras som en icke-publik laddningsstation.
NATURVÅRDSVERKET 17(42) Icke-publik normalladdning utgör de mest prioriterade ansökningarna. Ansökningar inom denna kategori är främst från bostadsrättsföreningar och fastighetsägare som avser att ge sina boenden möjlighet att ladda elfordon. Här ingår även laddningsmöjlighet för exempelvis företagsinterna fordon. Diagram 18: Antal beviljade icke-publika laddningspunkter per ansökningsomgång. 8000 7938 6000 4000 2000 0 3355 2713 2501 1664 933 506 513 707 808 489 122 2015_1 2015_2 2016_1 2016_2 2016_3 2017_1 2017_2 2017_3 2017_4 2018_1 2018_2 2018_3 2.2.2. Publika laddningsstationer Tillgång till publik laddinfrastruktur är ett viktigt komplement för att åstadkomma god rörlighet för elfordon och har även ett viktigt syfte i att bygga förtroendet för elfordon. Vanligtvis kompletterar publik laddinfrastruktur den huvudsakliga icke-publika laddningen förutom i vissa fall, främst i städer, där det är begränsat med enskilda parkeringsplatser. Diagram 19: Antal beviljade publika laddningspunkter per ansökningsomgång. 1600 1400 1509 1200 1098 1000 800 600 400 200 382 389 240 682 382 494 752 491 693 678 0 2015_1 2015_2 2016_1 2016_2 2016_3 2017_1 2017_2 2017_3 2017_4 2018_1 2018_2 2018_3 För publik snabbladdning finns två olika laddningstyper. Det finns en 22,2 kw växelströmsladdning (AC), som i huvudsak kan ses som en publik normalladdare. Sådan normalladdning är främst aktuellt där någon parkerar lite längre,
NATURVÅRDSVERKET 18(42) vid en kollektivtrafiknod, utmed större vägar, köpcentrum eller mötesplatser. Det finns även en likströmsladdning med normalt 50 kw och på sikt kan nivåer upp mot 200 kw eller mer vara möjligt. I Klimatklivet har drygt 150 ansökningar med laddare på 50 kw eller mer beviljats. Publika snabbladdare som knyter ihop stråk längs huvudvägnätet kan enligt Energimyndigheten ha en större användning och de har då i vissa fall bifallits. 2.2.3. Ladda-hemmastödet 2018 fick Naturvårdsverket ett nytt uppdrag att hantera ett ladda-hemmastöd för privatpersoner som söker stöd för en laddningsstation i hemmet eller en annan plats där de har nyttjanderätt. Detta stöd utgjorde en del av Klimatklivets budget men hanteringen skedde vid en för ändamålet inrättad enhet på Naturvårdsverket Enheten för Miljöbidrag. Bidraget enligt förordning (2017:1318) uppgår till 50 procent av kostnaden för köp och installation av laddbox, dock maximalt 10 000 kr per fastighet. Uppdraget fick en maximal finansiering på 90 miljoner kronor. I början av året upplevdes antalet ansökningar som blygsamt men antalet ökade under tiden som året gick (se diagram 20). En orsak kan vara att det tog tid för allmänheten att få kännedom om bidraget. Bidraget utnyttjades inte fullt ut och knappt 28 procent av ansökningsbara medel utbetalades fördelat på totalt 3 300 personer. Bidraget fördelade sig på 21 län, med högst antal per capita i Halland. Största delen av bidraget gick dock till Stockholms län. I genomsnitt var åldern på de som fick stöd nästan 55 år och merparten (86%) var män. Genomsnittligt bidrag var 7 717 kr. Alla ansökningar hanterades innan stödet upphörde vid årsskiftet och det som nu återstår är utvärdering av stödet. Diagram 19: Antal beviljade ladda-hemma-stöd per vecka (totalt 3 338 st). 800 700 600 500 400 300 200 100 0 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52
NATURVÅRDSVERKET 19(42) 2.3. Resultat från energikonvertering Tabellen nedan visar resultaten för kategorin energikonvertering till och med den 1 mars 2019. Totalt inkomna ansökningar 1 161 Totalt beviljade åtgärder 641 Totalt beviljat belopp 1 446 miljoner kronor Total beräknad utsläppsminskning 363 700 ton CO2ekv/år Energikonverteringar är Klimatklivets största åtgärdskategori sett till totalt stödbelopp. Klimatklivet ökar farten i industrins energiomställning och stärker industrins konkurrenskraft. Störst i kategorin är en stor industrianläggning för produktion av biokol, men även produktion av pyrolysolja och utbyggnad av fjärrvärmenät i flera orter. Exempel på mindre åtgärder är bostadsrättsföreningar som vill ansluta sig till fjärrvärme eller enskilda företag som vill byta bränsle för produktion av värme. Konvertering sker från till exempel eldningsolja till bioolja, träpellets eller bergvärmepump, från naturgas till fjärrvärme eller värmepump, från olja till fjärrvärme, från gasol och olja till biogas samt att utnyttja spillvärme. Det finns ett antal beviljade åtgärder som handlar om anslutning till närvärme. Drygt 83% av ansökningarna kommer från privata företag och resten från kommunala bolag, ideella föreningar och bostadsrättsföreningar. Det finns ett ökat intresse för konverteringar inom jordbrukssektorn. 2017 var 22 procent av alla energikonverteringsansökningar åtgärder inom jordbruk och under 2018 ökade den siffran till drygt 30 procent. Många av dessa ansökningar rör spannmålstorkar där eldningsolja ersätts med pellets eller annan förändrad uppvärmning inom verksamheten. Ökningen av ansökningar inom jordbruket kan vara ett resultat av den riktade branschinformation om tagits fram inom Klimatklivet under 2017 2018. Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen för flerbostadshus och lokaler i Sverige men det finns fortfarande behov för att bygga ut nya fjärrvärmenät. På flera platser i landet byggs fjärrvärmenät ut med stöd av Klimatklivet, exempelvis i Förslöv, Gislaved och Svedala. Många åtgärder gäller också anslutning till befintligt fjärrvärmenät. Det finns också projekt där befintliga fjärrvärmenät utvecklas och effektiviseras med hjälp av ackumulatortankar, bland annat i Dalarna och Jönköpings län. Dessa projekt leder också till ökad elkraftsproduktion, vilket kan ses som en synergieffekt. En stor majoritet av energikonverteringarna som får finansiering ifrån Klimatklivet fasar ut olika typer av eldningsolja till förmån för olika typer av biobränslen. Totalt har 2,2 TWh energi bytts bort, från fossila bränslen (eldningsolja, diesel och naturgas) till biobränslen (träpellets, skogsflis o v s). Över 80% av energin som bytts ut är inom industrin. I de här siffrorna ingår bara åtgärder inom kategorin energikonverteringar. Effekterna av att fossilt bränsle byts ut i projekt inom åtgärdskategorierna biogasproduktion och laddinfrastruktur ingår inte.
NATURVÅRDSVERKET 20(42) Ett exempel på ett projekt som slutredovisat sina resultat under 2018 är Klimatpositiv uppvärmning för Ekoladan o Lida Gård. Sökanden har bytt ut oljepannan mot ett pyrolyssystem för uppvärmning. Pyrolys innebär upphettning med begränsad tillgång till syre och fungerar med flera olika biomassor som bränsle, i detta fall, de som finns tillgängliga på gården i form av t ex skal från spannmål och överskottshalm. Projektet fick stöd från Klimatklivet med 700 000 kr. Förutom sin direkta klimatnytta är det ett bra exempel på en innovativ kretsloppslösning som genom sin placering, på ett besöksmål, kan bidra till att sprida teknik och uppmärksamma klimatsmarta lösningar. 2.4. Resultat från transport, infrastruktur, fordon 2.4.1. Transporter Tabellen nedan visar resultat för kategorin transporter till och med den 1 mars 2019. Total inkomna ansökningar transport 425 Total beviljade åtgärder transport 176 Total beviljade belopp transporter 1 025 miljoner kronor Total beräknad utsläppsminskning transporter 586 100 ton CO2ekv/år Huvuddelen av de beviljade ansökningarna i denna kategori är tankstationer för biodrivmedel. Det rör sig framför allt om publika tankstationer men även flera tankstationer för bussar, renhållningsfordon och andra kommunala fordon. De beviljade ansökningarna visar på en mångfald av biodrivmedel och bidrar till möjligheter att välja förnybart med utbyggd infrastruktur över hela landet. Ett lite ovanligare transportprojekt handlade om att bygga ut laddinfrastrukturen för elbussar i Västsverige. Klimatnyttan för dessa åtgärder baseras på att minska körsträckan för dieselbussar. Ett projekt som beviljades medel under slutet av 2018 var en tankstation för biogasbussar i Enköping. I kategorin finns även två stora ansökningar för att starta produktion av biodrivmedel från rester i skogsindustrin, båda hemmahörande i Gävleborgs län. I Söderhamn finns ett företag som utvecklat en förnybar bioolja baserad på lignin som är en restprodukt från massaindustrin. Efter förädling får oljan samma egenskaper som fossila bränslen och den kan därför användas i vanliga förbränningsmotorer. Projektet gäller uppförandet av en produktionsanläggning för oljan. I Gävle ska också en produktionsanläggning uppföras. Här ska pyrolysolja baserad på sågspån och hyvelspån framställas. Den biobaserade oljan kan sedan användas för att ersätta eldningsolja eller raffineras till biodiesel. Dessa två projekt har tillsammans beviljats över 250 miljoner kronor och har en sammanlagd förväntad koldioxidminskning på över 215 000 ton/år. Det finns ett ökande intresse bland fordonstillverkare för flytande biogas (LBG) som bränsle i tunga fordon. Med stöd av Klimatklivet har ett nät av tankstationer för flytande biogas börjat byggas ut över landet. I besluten ställer vi kravet att de alternativa bränslen som används ska uppfylla hållbarhetskriterierna. För tankstationer har vi även vägt in om det finns avsättning för produkten i vår bedömning.
NATURVÅRDSVERKET 21(42) En åtgärd som slutredovisats under året är biogastankstationer i Hörby/Höör i Skåne. Resultatet blev två biogastankstationer som verkar i ett system, en i Höör och en i Hörby. Syftet med projektet har varit att demonstrera och testa ett koncept med mindre tankstationer och bygga dessa i ett system som minimerar både drift- och investeringskostnader. Det kan på sikt att möjliggöra för fler tankstationer på mindre orter. Diagram 20: Antalet beviljade tankstationer uppdelat på bränsletyp till och med 1 mars 2019. 90 80 83 70 60 50 45 45 40 30 20 15 10 0 Komprimerad Biogas Flytande fordonsgas HVO ED95 Komprimerad Fordonsgas 1 Diagram 21: Totalt beviljat belopp (miljoner kronor) för tankstationer till och med 1 mars 2019. 450 426 400 350 300 296 250 200 150 100 50 0 Komprimerad Biogas Flytande fordonsgas 20 10 7 HVO ED95 Komprimerad Fordonsgas
NATURVÅRDSVERKET 22(42) 2.4.2. Infrastruktur Tabellen nedan visar resultat för kategorin infrastruktur till och med den 1 mars 2019. Total inkomna ansökningar infrastruktur 110 Total beviljade åtgärder infrastruktur 36 Total beviljade belopp infrastruktur 136 miljoner kronor Total beräknad utsläppsminskning infrastruktur 22 400 ton CO2ekv/år Klimatsmarta infrastrukturlösningar är en förutsättning för att samhället ska kunna ställa om till fossilfria transporter. Klimatklivet har beviljat stöd till bland annat gång- och cykelinfrastruktur, upprustning av industrispår och sammankoppling av biogasnät. Vi har samverkat med Trafikverket för att samordna med de stöd som lämnas inom stadsmiljöavtalet. Kontinuerliga avstämningar har gjorts för att säkerställa att till exempel cykelåtgärder som beviljats stöd inom Klimatklivet inte överlappar med stadsmiljöavtalen. Åtgärder som har kunnat få stöd från Klimatklivet inom denna åtgärdskategori kan bland annat handla om att bygga ihop befintliga cykelbanor, så att man på ett lättare sätt kan ta sig länge sträckor med cykel. I Halmstad har ett projekt som ska göra det enklare och säkrare att välja cykeln bland annat genom att binda samman cykelbanor med kollektivtrafik för att göra det enklare att pendla. Bättre och fler cykelgarage vid centralstationer och knutpunkter är viktiga delar i kollektivtrafikens infrastruktur. Utbyggnad av cykelgarage handlar om att göra det enklare, säkrare och attraktivare för till exempel pendlare att välja cykel. Cykelgarage har uppförts ibland annat Västerås och fler är på väg i Kristianstad. En annan viktig typ av projekt inom infrastrukturkategorin är de som syftar till att flytta transporter från väg till järnväg. Exempel på sådana åtgärder är bytespunkter, omlastningscentraler, logistikterminaler och industrispår. Det är åtgärder som ligger utanför Trafikverkets nationella spåranläggning som kan söka stöd inom Klimatklivet. Ett exempel på en sådan åtgärd är en omlastningscentral för gods till och från tåg i Falköping och ett annat i Storå där projektet ska göra det möjligt att lasta om gods från Kopparbergs bryggeri från lastbil till tåg. Ett exempel på ett genomfört och avslutat projekt är Gasledningar för tillvaratagande av biogas i Bjuv. Ett oväntat överskott av biogas i ett område på grund av nedläggning av en industri kunde omdirigeras genom att dra nya gasledningar till ett närbeläget gasnät där det fanns efterfråga från befintliga industri- och villakunder. Projektet fick 950 000 kronor från Klimatklivet till en totalinvestering på 3,8 miljoner kronor. 2.4.3. Fordon Tabellen nedan visar resultat för kategorin fordon till och med den 1 mars 2019. Total inkomna ansökningar fordon 213 Total beviljade åtgärder fordon 51 Total beviljade belopp fordon 116 miljoner kronor Total beräknad utsläppsminskning fordon 32 300 ton CO2ekv/år
NATURVÅRDSVERKET 23(42) Det har varit relativt få beviljade åtgärder inom denna kategori. Från och med hösten 2017 bedömde vi åtgärdens klimatnytta och lönsamhet utifrån de merkostnader för ett klimatanpassat fordon, istället för som tidigare hela kostnaden för ett nytt fordon. Den ändringen gav mycket bättre förutsättningar att ge stöd till denna kategori och sedan dess har andelen bifall ökat. Åtgärderna handlar framför allt om att möjliggöra investeringar i fossilfria tunga fordon och arbetsmaskiner, vilket i sin tur kan öka efterfrågan på rena biodrivmedel. Vi har bland annat beviljat åtgärder för inköp av tunga lastbilar som istället för att drivas med fossila bränslen drivs med flytande biogas, till exempel i Motala där kommunen nu investerar i att konvertera sopbilar till biogasdrift. Totalt rör det sig om ca 495 fordon där drygt 400 gäller flytande biogas (LBG). Andra åtgärder är inköp av simulatorer till körutbildningar, bland annat på flera naturbruksgymnasier, varav ett i Rättvik. Det beviljade beloppet för denna åtgärd har ökat från 27 till 116 miljoner kronor sedan den förra lägesbeskrivningen. Vi tror att trenden med ökat intresse för den här typen av åtgärder, kanske framför allt när det gäller fossilfria lastbilar, kommer att hålla i sig. Intresset är dock beroende på eventuella andra styrmedel. 2.5. Resultat från energieffektivisering Tabellen nedan visar resultat för kategorin energieffektivisering till och med den 1 mars 2019. Total inkomna ansökningar 440 Total beviljade åtgärder 46 Total beviljade belopp 276 miljoner kronor Total beräknad utsläppsminskning 53 500 ton CO2ekv/år De åtgärder som fått stöd rör allt ifrån värmeåtervinning, utbyggnad av befintliga fjärrvärmenätnät genom dragning av ny ledning/kulvert och ny teknik i fastigheter som kopplas till fjärrvärme till installation av biokolreaktor. Ett exempel är att installation av en ny ventilationsanläggning genom effektiv återvinning av värme kan minska behovet av uppvärmning. Ett annat exempel är hur automatiserad, eldriven utgödsling i mjölkstall kan ersätta dieseldriven lastmaskin. Inom Klimatklivet har merparten av ansökningarna inom energieffektivisering fått avslag, dels för att åtgärderna kan bli lönsamma som en följd av att man minskar energibehoven, dels för att de är dyra i förhållande till utsläppsminskningarna. Effektiviseringar som baseras på minskad elanvändning ger till exempel ofta relativt låga utsläppsminskningar, eftersom el har lågt utsläppsvärde. Under 2018 ökade andelen beviljade ansökningar något, till 11% av de inkomna ansökningarna, vilket fortfarande är mycket lågt. 2.6. Resultat från produktion biogas och avfallshantering 2.6.1. Produktion biogas Tabellen på nästa sida visar resultat för kategorin produktion biogas till och med den 1 mars 2019.
NATURVÅRDSVERKET 24(42) Total inkomna ansökningar produktion biogas 75 Total beviljade åtgärder produktion av biogas 39 Totalt beviljade belopp för produktion av biogas 1 034 miljoner kronor Total beräknad utsläppsminskning produktion av biogas 189 000 ton CO2ekv/år Totalt har Klimatklivet beviljat bidrag till närmare 40 anläggningar som framställer biogas till industri, sjöfart och vägtrafik. Det är som regel stora åtgärder, där de beviljade beloppen sträcker sig från knappa miljonen till över 100 miljoner kronor. De första av dessa anläggningar har nu blivit färdigställda och börjar producera mer biogas till transportsektorn och industri. Bland annat utvidgning av en biogasanläggning på Gotland som producerar gas ur avfall från hushåll och lantbruk. Dessa åtgärder tar i regel tid att genomföra och fler projekt kommer att avslutas under 2019 och 2020. Den beräknade biogasproduktionen i de anläggningar som Klimatklivet beviljat stöd till är 740 GWh biogas per år. Drygt 660 GWh ska användas för att ersätta diesel eller bensin inom transportsektorn. Detta kan jämföras med den totala biogasproduktionen i landet som ligger på ca 2 000 GWh biogas/år. Under 2018 har vi bland annat beviljat ombyggnation för att effektivisera och utöka biogasproduktionen från restprodukter från lantbruket vid en anläggning i Västerås. Ett annat projekt som beviljats stöd under 2018 utförs i Stockholm. Där organiskt avfall behandlas så att det kan användas för att producera biogas. Ett projekt som slutförts under 2018 är en biogasanläggning i anslutning till en återvinningsanläggning i Upplands Bro kommun. Den nya anläggningen, Högbytorp, är en torrötningsanläggning som kan producera biogas från substrat som det tidigare inte funnits någon avsättning för. Den är därför ett extra viktigt tillskott till marknaden av förnybara drivmedel och ett bra komplement till befintliga och planerade satsningar. 2.6.2. Avfallshantering Tabellen nedan visar resultat för kategorin avfallshantering från och med den 1 mars 2019. Total inkomna ansökningar avfallshantering 66 Totalt beviljade åtgärder avfallshantering 12 Total beviljade belopp avfallshantering 119 miljoner kronor Total beräknad utsläppsminskning avfallshantering 129 300 ton CO2ekv/år Flera projekt pågår, bland annat projekt för att skapa biogasproduktion av matavfall samt projekt med syfte att genom förbättrad sortering av hushållsavfall öka mängden som kan återvinnas. I slutet av 2018 beviljades två stora projekt som gör att den totala utsläppsminskningen för kategorin ökat markant. Detta är projekt som rör återvinning av ensilageplast och ett som gäller produktion av mald granulerad masugnsslagg. Slaggprodukten kan blandas in i cement för att minska miljöpåverkan från betong. Intresset för produktion av biokol ur
NATURVÅRDSVERKET 25(42) organiskt avfall tycks öka och vi fick in flera ansökningar varav några fick bifall. Ett projekt som avslutats gällde återvinning av kimrök ur uttjänta däck och andra gummiprodukter. 2.7. Resultat för minskade gasutsläpp Tabellen nedan visar resultat för kategorin minskade gasutsläpp till och med den 1 mars 2019. Total inkomna ansökningar 50 Total beviljade åtgärder 24 Total beviljade belopp 44 miljoner kronor Total beräknad utsläppsminskning 49 400 ton CO2ekv/år Klimatklivet ger stöd till åtgärder som minskar utsläppen av andra växthusgaser än koldioxid. Åtgärderna för gasutsläpp handlar bland annat om destruktion av lustgas från tandvård och sjukvård. Andra åtgärder handlar om att minska metanutsläpp från deponier, avloppsreningsverk och biogasanläggningar. Åtgärderna innebär att metan destrueras istället för att den ska avgå till luft. Aktörer som får stöd inom denna kategori är nästan uteslutande landsting, regioner, kommuner och kommunala bolag. Även enstaka privata företag har sökt och beviljats stöd för den här typen av åtgärder. Då rör det sig framför allt om investeringar i gödselhantering för att minska utsläpp av lustgas och metan. Kostnaden för dessa åtgärder är låg per kilo koldioxid. Destruktion av gas innebär oftast ingen intäkt för den som destruerar och nyttan kan bestå enbart av att minska utsläppen av växthusgaser till atmosfären. När det gäller lustgas så finns dock en nytta i form av bättre arbetsmiljö. Dessa åtgärder är även intressanta eftersom utsläppen inte är beskattade och oftast oreglerade. Under året har ett projekt som gäller tillvaratagande av deponigas vid en gammal avfallsanläggning utanför Sala slutredovisats. Åtgärden innebär att utsläppet av deponigas, med sitt innehåll av växthusgaser, till atmosfären reduceras samtidigt som den utvunna gasen ersätter andra bränslen för värmeförsörjning i Sala. Det projektet beviljades 1,4 miljoner kronor och förväntas leda till en koldioxidminskning med över 2 000 ton om året. Ett annat avslutat projekt gäller utsläpp av lustgas från Linköpings Universitetssjukhus. Bidraget på 2,4 miljoner kronor till en lustgasdestruktionsanläggning på förlossningsavdelningen beräknas minska utsläppen av denna mycket skadliga växthusgas med 800 ton per år. 2.8. Resultat från informationsåtgärder Tabellen nedan visar resultat för kategorin informationsåtgärder till och med den 1 mars 2019. Total inkomna ansökningar 347 Total beviljade åtgärder 61 Total beviljade belopp 55 miljoner kronor Total beräknad utsläppsminskning 45 400 ton CO2ekv/år
NATURVÅRDSVERKET 26(42) Klimatklivet har kunnat bevilja åtgärder som syftar till beteendeförändringar och kan påverka konsumtions- och/eller livsstilsrelaterade utsläpp som sker i Sverige. Svårigheter att göra rimliga uppskattningar av utsläppsminskningar resulterade i relativt många avslag för denna kategori. Andra avslagsgrunder har varit att ansökningar gällt utredningar, förstudier och samverkansprojekt som inte ger den konkreta utsläppsminskning som krävs i klimatklivsförordningen. Genomförandetiden beräknas till 2 5 år. Kommuner och kommunförbund har stått för de flesta bifallen, 20 stycken (33%). Andra aktörerna som fick stöd är framför allt olika typer av föreningar samt några landsting. Drygt 40 företag har sökt stödet men endast sex stycken har beviljats stöd. De åtgärder som haft tillräcklig klimatnytta har i högre grad haft tydligt avgränsade målgrupper, flera samverkande delar i åtgärden och samtidigt koppling till fysiska åtgärder. Bra exempel på sådana projekt finns i Vaggeryds kommun och Lidköpings kommun. Båda har beviljats bidrag för projekt som syftar till att minska matsvinnet på sina kommunala äldreboenden och skolor. Flera beviljade åtgärder fokuserar på transportrelaterade insatser. Andra beviljade åtgärder handlar om informationsinsatser för energieffektivisering, förnybar energi, hållbar konsumtion och mat. Ett exempel är rådgivnings- och informationsinsatser till företag med flera fordon för att öka och påskynda omställningen till fossilfria transporter. 2.9. Åtgärder som är färdiga Fler och fler åtgärder inom Klimatklivet är genomförda och slutredovisade. Varje avslutad åtgärd som fått stöd av Klimatklivet redovisar en slutrapport. I den ska åtgärden beskrivas, den slutgiltiga kostnaden för åtgärden anges och, om möjligt, uppmätt klimatpåverkan. Slutrapporten ska skickas in senast tre månader efter att åtgärden är genomförd och då är det ofta vara svårt att korrekt bedöma klimatpåverkan. Faktisk användning av en laddningsstation eller produktion i en biogasanläggning bedöms bättre efter något år. Någon uppföljning av faktiskt utfall av åtgärderna har ännu inte gjorts. Däremot gjordes en sammanställning av inkomna slutrapporter under 2018 med fokus på kostnadsförändringar från ansökan till slutrapport. Tanken är att om projektet utförts som det var planerat så borde kostnadsförändringen vara liten. Enligt en analys av drygt 1 000 inkomna och godkända slutrapporter så har de av Klimatklivet finansierade åtgärderna i nästan lika stor grad blivit dyrare som billigare. Medianskillnaden är bara motsvarande 1 600 kronor. Detta stämmer överens med tidigare analyser baserad enbart på slutrapporter inkomna före 2018. Konverteringar har tenderat att bli något dyrare än beräknat och laddningsstationer något billigare än beräknat. De sökande har i stor utsträckning har gjort en korrekt bedömning av kostnaderna för projekten, vilket är anmärkningsvärt när det handlar om så många och så avancerade projekt. Också när det gäller i vilken utsträckning de beviljade projekten har genomförts i den omfattning som angetts vid ansökningstillfället verkar det som att de sökande har haft bra koll på omfattning och genomförande. Hittills har ca 150 åtgärder som gått så långt att stöd utbetalats avbrutits (det motsvarar 4,5% av de beviljade ansökningarna). Från dessa har ca 120 miljoner kronor återkrävts. Det
NATURVÅRDSVERKET 27(42) kan röra sig om felaktiga antaganden om till exempel marknadsunderlag eller om ändrade förutsättningar som varit svåra att förutse. Även från projekt som slutredovisat har ibland delar av bidraget återkrävts. Totalt rör det sig om 72 fall motsvarande drygt 15 miljoner kronor. Dessa återkrav behöver inte innebära att klimatnyttan minskat, tvärt om. I flera av dessa fall har åtgärderna blivit billigare än beräknat och vi har behövt återkräva en del av förskottet. I andra fall har projekt genomförts men sökanden har inte följt villkoren i beslutet (t ex påbörjat åtgärden innan beslut). 2.10. Avslagna åtgärder Klimatklivet ska ge stöd till de åtgärder som har den största utsläppsminskningen per investeringskrona. Vi har beviljat drygt 3 200 av de 6 157 inkomna ansökningarna. Det vanligaste skälet till att ansökningar avslagits är att de inte har tillräckligt hög utsläppsminskning per investeringskrona vid det aktuella prövningstillfället (60% av avslagen är av den anledningen). Under början av 2019 har en ny avslagsorsak tillkommit; avslag på grund av brist på medel. Omkring 200 åtgärder har avslagits av den orsaken. Naturvårdsverket avslår åtgärder som kan genomföras utan stöd. När en åtgärd på grund av intäkter eller minskade kostnader återbetalar sig på kortare tid än fem år gör Naturvårdsverket bedömningen att åtgärden kan genomföras även utan stöd (140 åtgärder är avslagna av detta skäl). Beviljade medel ska enligt klimatklivsförordningen innebära en ökad takt för att nå uppsatta klimatmål. Om stöd ges till åtgärder som kan genomföras även utan stöd ökar inte takten. Ansökningar inom kategorierna avfall, energieffektivisering, informationsinsatser och fordon är de som oftast får avslag. Den organisationstyp som i högst utsträckning får avslag är ideella föreningar. Det kan bero på att de åtgärdstyper där ideella föreningar står som initiativtagare och projektägare framför allt är informationsprojekt (44% av ansökningarna från ideella föreningar är informationsansökningar), och där får 90% av deras ansökningar avslag. Bostadsrättsföreningarna är den organisationstyp som får högst grad av bifall på sina ansökningar, som nästan uteslutande är laddningsstationer. Diagram 22: Andelen beviljade respektive avslagna ansökningar per åtgärdstyp. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Andel bifall Andel avslag
NATURVÅRDSVERKET 28(42) Diagram 24: Andelen beviljade respektive avslagna ansökningar per organisationstyp. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Andel bifall Andel avslag 3. Bedömda effekter av Klimatklivet 3.1. Klimatklivet och utsläppsminskningen Det primära urvalskriteriet för Klimatklivet är åtgärdens klimatnytta eller kvot beräknad som utsläppsminskning av växthusgaser per investeringskrona. Kvoten är utslagsgivande i bedömningen för att avgöra om en åtgärd ska kunna få stöd. Det är med andra ord inte faktisk utsläppsberäkning som bedöms eller redovisas. Vi har valt att redovisa en samlad uppskattning av Klimatklivets effekt på minskade utsläpp genom att vi summerar utsläppsminskningen från de åtgärder som beviljats stöd. Motsvarande uppskattning har gjorts i de tidigare lägesbeskrivningar som lämnats till regeringen. Utifrån det stöd som beviljats till åtgärder till och med 2019-03-01, beräknas investeringsstödet bidra till minskning av växthusgaser med totalt 1,45 miljoner ton CO2ekv per år. Under sista halvan av 2017 och hela 2018 var lägsta kvoten för bifall 0,75 kg CO2ekv per investerad krona (med vissa specialfall och prioriteringar). Energimyndighetens bedömning har varit vägledande i processen om vilka prioriteringar som bör göras. Den genomsnittliga kvoten för de åtgärder som beviljats stöd är 2,47 kg koldioxid per investeringskrona. Åtgärder med kortare återbetalningstid än fem år får avslag då de bedöms kunna genomföras även utan stöd. Vid längre återbetalningstid bedöms däremot åtgärden inte genomföras utan stöd, trots de incitamenten energi- och koldioxidskatter ger idag. Utifrån detta resonemang kan alla åtgärder som beviljats investeringsstöd sägas vara additionella i förhållande till energi-och koldioxidskatterna så som de sett ut vid prövningstillfällena och som också påverkar investeringarnas lönsamhet. Trots den bedömning av lönsamheten som görs inom stödet till lokala klimatinvesteringar är det ändå många företag som inte kan motivera en investering som är lönsam på kortare tid än fem år. Många företag har stora investeringsbehov för att upprätthålla produktionen och