63((&+ 0V0DUJRW:DOOVWU P Miljökommissionär Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg Yttrande inför Europaparlamentet på kommissionens vägnar ledamot av kommissionen Strasbourg den 3 juli 2001
+HUUIUXWDOPDQSUHPLlUPLQLVWHUlUDGHOHGDP WHUDY(XURSDSDUODPHQWHW Jag vill tacka för att ni gett mig tillfälle att komma hit och presentera kommissionens bedömning av Europeiska rådets möte i Göteborg. Även detta möte kom förstås att handla om frågor av vitt skilda slag. Två beslut förtjänar dock särskild uppmärksamhet, eftersom de kommer att föra den europeiska integrationen vidare, och forma vår politik på medellång och lång sikt. Jag kommer därför att inrikta min framställning på dessa två beslut. För det första har Europeiska rådet gett oss en fast tidtabell för den första omgången av utvidgningen. Förhandlingarna med de kandidatländer som är redo bör kunna fullbordas i slutet av 2002, och de nya medlemsstaterna kan då delta som fullvärdiga medlemmar i valen till Europaparlamentet 2004. För det andra gav Europeiska rådet sitt stöd till en strategi för hållbar utveckling. Denna strategi innebär att unionen förbinder sig att vidta vissa åtgärder för att välståndet, i Europa och resten av världen, skall kunna bevaras också på lång sikt. Miljön har genom Lissabon-processen hamnat i centrum för vår politik. Detta är viktiga och konkreta beslut som kommissionen välkomnar. Våldet på Göteborgs gator får inte överskugga dessa beslut. Vi alla tar avstånd från detta våld. Stenar kan aldrig ersätta argument. De avspeglar inte medborgarnas verkliga angelägenheter, varken i medlemsstaterna eller i kandidatländerna. 8WYLGJQLQJHQ Jag skulle vilja börja med toppmötets beslut om utvidgningen. Europeiska rådet drog följande slutsats, och jag citerar: "Förutsatt att framstegen när det gäller att uppfylla kriterierna för anslutning fortsätter i oförminskad takt bör färdplanen göra det möjligt att slutföra förhandlingarna till slutet av 2002 för de kandidatländer som är redo. Målet är att de skall kunna delta i valen till Europaparlamentet 2004 som medlemmar". Europeiska unionens åtagande att ta emot nya medlemmar har aldrig uttryckts tydligare eller mer exakt än i Göteborg. Processen är nu oåterkallelig. Unionen är redo att möta den utmaning som utvidgningen innebär. I Göteborg preciserades den tidsplan som skisserades i slutsatserna från toppmötet i Nice. Därigenom har det blivit en realistisk möjlighet att förhandlingarna med de stater som kommit längst kan fullbordas i slutet av 2002, och man har satt upp målet att de skall kunna delta i valen till Europaparlamentet 2004. Den tidsplan som kommissionens färdplan tillförde förhandlingarna har alltså visat sig realistisk. Det svenska ordförandeskapets utomordentliga sätt att hantera dagordningen och dess bestämda sätt att leda förhandlingarna har på ett betydelsefullt sätt bidragit till detta resultat. Utsikterna till ett framgångsrikt avslutande av förhandlingarna är nu bättre än någonsin. Förhandlingarna kommer att fortsätta i enlighet med de principer som slagits fast: kandidatländerna skall bedömas enbart på grundval av egna meriter, förhandlingarna skall differentieras, och de länder som inledde förhandlingarna i början av 2000 skall ha en möjlighet att hinna i kapp. 2
Vi vill vara tydliga på denna punkt: Utvidgningsprocessen kan bara lyckas om det finns ett tillräckligt politiskt stöd. Förhandlingarna måste därför föras med en viss flexibilitet så att kandidatländernas bekymmer och önskemål kan beaktas. Det sociala pris som människorna i kandidatländerna kommer att få betala måste övervägas. Vi kan inte ställa orimliga krav på kandidatländerna när det gäller den ekonomiska börda det innebär för dem att anta EU-normerna. +nooeduxwyhfnolqj Herr/fru talman, Den 15 maj presenterade ordförande Prodi kommissionens förslag till en strategi för hållbar utveckling för er här i parlamentet. Idag kan vi med glädje notera att Europeiska rådet stöder en strategi för hållbar utveckling för Europeiska unionen. Mötet kunde visserligen inte enas om merparten av de enskilda mål och åtgärder som kommissionen hade ställt upp i sitt meddelande. Slutsatserna från Göteborg ger dock klara anvisningar om i vilken riktning Europeiska rådet vill att vår politik och vårt samhälle skall utvecklas. Slutsatserna innehåller också en uppmaning till rådet att utreda de enskilda förslagen från kommissionen. Hållbar utveckling är enligt Brundtland-kommissionens definition "en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov". Toppmötet i Göteborg innebär att Europeiska unionen gör ett viktigt framsteg i denna utveckling. För det första betonas i slutsatserna från Göteborg att vi måste bli bättre på att utforma vår politik. Vi måste ta itu med motstridiga intressen på ett genomtänkt och öppet sätt i stället för att ignorera dem. Vi måste eftersträva en politik som kan tillgodose flera olika mål på samma gång. Vi måste ställa de omedelbara behoven mot beslutens långsiktiga konsekvenser och deras följder utanför EU. Detta gäller alla unionens institutioner, och Europeiska rådet har uppmanat dem att förbättra den inrikespolitiska samordningen mellan olika sektorer. Det viktigaste beslutet i detta sammanhang var beslutet att komplettera Lissabonstrategin med en miljödimension. Hållbar utveckling kommer från och med nästa år att vara en stående punkt på dagordningen vid Europeiska rådets vårmöten. Detta är ett viktigt framsteg. Kommissionen kommer att förbereda denna årliga översyn med en sammanfattande rapport. I politiskt hänseende innebär detta att miljödimensionen i den hållbara utvecklingen numera har samma dignitet som den ekonomiska och sociala utvecklingen. Lissabonprocessen har blivit ännu mer betydelsefull genom att den numera är ramen för arbetet med att främja alla dimensioner av hållbar utveckling. Europeiska rådet noterade också att kommissionen i sin åtgärdsplan för bättre lagstiftning, som skall läggas fram vid Europeiska rådet i Laeken, kommer att införa mekanismer som innebär att alla viktiga politiska förslag innehåller en bedömning av hur hållbarheten påverkas. Rådet betonade också vikten av berörda parter görs delaktiga. Vi kommer att lägga fram konkreta förslag för att samrådet med berörda parter skall förbättras i den kommande vitboken om förvaltning. 3
Medlemsstaterna uppmanas att utarbeta egna nationella strategier för hållbar utveckling. Detta är viktiga beslut, eftersom någon hållbar utveckling knappast kan uppnås om det inte finns effektiva förfaranden för att säkerställa en konsekvent och långsiktig politik. För det andra har Europeiska rådet, i linje med kommissionens meddelande, riktat uppmärksamheten på fyra nya prioriterade områden för den hållbara utvecklingen. Områdena kompletterar Lissabonprogrammets ekonomiska och sociala mål: Klimatförändringarna, som är en av vår tids allvarligaste problem. Kyotoprotokollet är ett första steg för att komma tillrätta med problemet, och EU gör sitt yttersta för att rädda protokollet. Klimatförändringarna medför enorma kostnader för oss och resten av världen. Samtidigt ger de ekonomiska möjligheter till renare och förnybara energikällor och en effektivare energianvändning. Folkhälsan, som hotas av bland annat ansamlingarna av kemikalier i miljön och den allt mera utbredda resistensen mot antibiotika. Detta är ett område som berör medborgarna direkt. Slöseriet med naturresurserna och den minskade biologiska mångfalden. Det fjärde området gäller transportsystemet. Om det skall fungera på lång sikt måste trafikökningen, trafikstockningarna och miljöpåverkan bearbetas. Dessa fyra områden kräver ett beslutsamt ledarskap och snabba insatser, och de policy-förslag som vi lade fram i meddelandet är fortfarande aktuella. Den hållbara utvecklingen måste ha högsta prioritet när den gemensamma politiken ses över. Europeiska rådet noterar detta och med särskild hänvisning till jordbruk och fiske. Mötet fastställde ytterligare ett antal specifika övergripande mål och åtgärder för vart och ett av de fyra prioriterade områdena. Jag vill betona att hållbar utveckling handlar lika mycket om innovation, investeringar, tillväxt och nya jobb som miljöskydd, hälsa och livskvalitet. Den hållbara utvecklingen ger nya ekonomiska möjligheter. Vi är glada att Europeiska rådet delar denna uppfattning. Slutligen, Europa har också ett internationellt ansvar för den hållbara utvecklingen. I ordförandeskapets slutsatser framhölls återigen unionens åtagande att uppnå FN:s mål för offentligt utvecklingsbistånd på 0,7 % av BNP. I början av nästa år kommer kommissionen att lägga fram ett meddelande om hur unionen bör bidra till en global hållbar utveckling. Det meddelandet, tillsammans med den strategi om hållbar utveckling i unionen som lades fram i Göteborg, blir EU:s huvudsakliga bidrag till världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg 2002. $YVOXWQLQJ Herr/fru talman, Europas medborgare förväntar sig att unionen inte bara ser till dagens behov, utan att den också tryggar vår och våra barns och barnbarns framtid. Medborgarna förväntar sig att vi är med och löser de globala problem som underutveckling och miljöförstöring utgör. 4
Detta är vad hållbar utveckling handlar om. Det är därför ett viktigt framsteg att Europeiska rådet i Göteborg har godkänt en strategi för hållbar utveckling och inlett en process för att utarbeta och genomföra den. Utvidgningen är ett historiskt tillfälle att säkerställa stabilitet och välstånd i Europa för lång tid framåt. Den konkreta tidtabell som fastställdes i Göteborg är därför av allra största betydelse. Vår bedömning är att Europeiska rådets möte i Göteborg var framgångsrikt och gav konkreta resultat. Mötet utgör slutpunkten för ett ordförandeskap med vilket kommissionen har haft ett gott samarbete och som har uträttat mycket, inte minst inom mitt eget ansvarsområde. Tack 5