Sekretariatet Miranda Fredriksson 2011-05-10 LK/110985. Miljöredovisning 2010

Sekretariatet Miranda Fredriksson 2011-05-10 LK/110985 Miljöredovisning 2010

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-05-10 LK/110985 2 (18) Sammanfattning och slutsatser Fortsatt minskad klimatpåverkan Landstinget i Värmlands klimatpåverkan fortsatte att minska under 2010. I jämförelse med basåret för det miljöpolitiska programmet har det totala utsläppet uttryckt i koldioxidekvivalenter minskat med 27 procent, från 7 318 ton 2007 till 5 374 ton 2010 1. Inköp av ursprungsmärkt el, 50 procent från och med april, utgör ensamt den största anledningen till minskningen (se figur 1). 4000 Ton koldioxidekvivalenter 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2007 2009 2010 Värmeenergi Elenergi Lustgas Tjänsteresor tjänstebil Tjänsteresor egen bil Tjänsteresor tåg Tjänsteresor flyg Ambulans Patientresor Figur 1. Landstingets utsläpp av växthusgaser 2007, 2009 och 2010 från de källor där beräkning är möjlig. Statistik saknas för tjänsteresor med tåg och flyg samt ambulans- och patientresor 2007. Kan vi nå målet? Det är möjligt att nå målet om en halverad klimatpåverkan 2012 under förutsättning att andelen ursprungsmärkt el som köps in ökar till 100 procent och att en anläggning för lustgasdestruktion är i bruk redan 2012. Klimatpåverkan som härrör från uppvärmning kommer dessutom minska när systemen med energibrunnar i Kristinehamn, Säffle och Karlstad fungerar optimalt. Förutsättningar finns också för att minska tjänsteresornas klimatpåverkan, bland annat genom en förändrad möteskultur där telefon- video- samt webbmöten är naturliga mötesformer. 1 Inom området transport saknas uppgifter från 2007 för tjänsteresor med tåg och flyg, ambulansresor samt ersättningsberättigade patientresor. Dessa resor ingår därför inte i jämförelsen med målet, men ligger med i figur 1 för att illustrera hur stor del de utgör av landstingets totala klimatpåverkan.

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-05-10 LK/110985 3 (18) Innehåll Miljöpolitiskt program för minskad klimatpåverkan 4 Drifts- och produktionsförhållanden 4 Fastighetsdrift 5 Transporter 7 Mat och måltider 11 Avfallshantering 15 Läkemedels miljöeffekter 16 Miljöanpassad upphandling 17 Övriga aktiviteter 17 Bilagor 1-8

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-05-10 LK/110985 4 (18) Miljöpolitiskt program för minskad klimatpåverkan Grunden för Landstinget i Värmlands miljöarbete är de av Riksdagen beslutade miljökvalitets- och folkhälsomål. I det miljöpolitiska programmet för 2009-2012 inriktas det interna miljöarbetet på att minska klimatpåverkan från landstingets verksamheter. Som övergripande och utmanande mål gäller att utsläppen av växthusgaser ska ha halverats till 2012 med 2007 som basår. Det interna miljöarbetet under perioden koncentrerar sig på tre viktiga och klimatpåverkande verksamheter: - Fastighetsdrift - Transporter - Mat och måltider Miljöredovisningen under programtiden fokuserar på att redovisa ovannämnda områden med utgångspunkt från basåret 2007. Redovisningen följer också upp landstingets arbete med avfallshantering, läkemedels miljöeffekter samt miljöanpassad upphandling. I bilaga 2-8 presenteras de årliga redovisningarna från verksamheterna. Från och med hösten 2009 klimatkompenserar landstinget egna tjänsteresor med bil och flyg. Detta innebär att kostnaden för att använda tjänstebil och att flyga har höjts med fem respektive 15 procent. Syftet är att minska dessa tjänsteresor och i stället öka samåkningsfrekvensen, resande med kollektivtrafik samt genomförande av telefon-, video- och webbmöten. På årsbasis beräknas kompensationen inbringa knappt 1 Mkr. Intäkterna ska användas till åtgärder inom ramen för det miljöpolitiska programmet. Vilka åtgärder som genomfördes 2010 redovisas under varje område. Drifts- och produktionsförhållanden Under 2010 skedde stora organisationsförändringar inom Landstinget i Värmland. I maj startade vårdvalsystemet Hälsoval Värmland vilket resulterade i att det numera finns både privata och landstingsdrivna vårdcentraler. Under året fick vi också en ny tjänstemannaledning och ett politiskt maktskifte. Miljöpartiet tog sig in i fullmäktige och bildade tillsammans med Värmlandsalliansen politisk majoritet. Samtidigt skedde stora förändringar när det gäller fastighetsbestånd och energiförsörjning på Centralsjukhuset i Karlstad (CSK). Två nya hus togs i bruk som uppfyller höga krav på miljöprestanda och en ny energianläggning invigdes där berget och Klarälven nyttjas för värme och kyla.

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-05-10 LK/110985 5 (18) För att driva landstingets verksamhet under 2010 krävdes 6 767 årsarbetare. Verksamheten omfattade under året tre akutsjukhus. Med anledning av Hälsoval Värmland minskade landstingets vårdcentraler till 30 stycken jämfört med 35 stycken 2009. Även antalet distriktstandvårdskliniker minskade, från 28 till 25 stycken. Fastighetsdrift Uppvärmning, kyla och elanvändning Landstingsfastigheters klimatpåverkan som härrör från uppvärmning, kyla och elanvändning minskade avsevärt under 2010. Se figur 2. Den största anledningen till detta är att ursprungsmärkt el från vind- och vattenkraft köptes in till cirka 50 procent från och med april. Samtidigt har ytterligare åtgärder genomförts för att optimera energianvändningen inom fastighetsbeståndet. 7000 6000 Ton koldioxidekvivalenter 5000 4000 3000 2000 1578 1747 1272 1084 3361 3188 1418 1037 Lustgas Uppvärmning El 1000 2062 0 2007 2009 2010 Figur 2. Koldioxidutsläpp till följd av landstingets förbrukning av värme- och elenergi samt lustgasinköp 2007, 2009 och 2010. I förhållande till energiförbrukning och lokalyta ser resultatet lite annorlunda ut. Värmeförbrukningen minskade något jämfört med föregående år, från 86,7 KWh/kvm BRA(t) 2009 till 85,0 KWh/kvm BRA(t) 2010. Elförbrukningen ökade däremot från 95,8 KWh/kvm BRA(t) 2009 till 102,2 KWh/kvm BRA(t) 2010. Den ökade elförbrukningen kan härledas till en förändring under oktober då den nya energicentralen på CSK samt de nya husen på sjukhusområdet togs i bruk. Värmeförbrukningen beräknas minska ytterligare under de närmaste

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-05-10 LK/110985 6 (18) åren då systemen för uppvärmning och kyla av CSK och vårdcentralerna i Kristinehamn och Säffle med energibrunnar fungerar optimalt. Ny energicentral Klarälven, ett 80-tal borrhål, värmepumpar samt ett sinnrikt styrsystem gör att CSK nu är nästintill självförsörjande på både värme och kyla. Trots alla investeringar har elförbrukningen endast ökat marginellt. Green Building Nybyggda hus som uppfyller vissa krav på energianvändning kan tilldelas ett s.k. Green Building-certifikat. Både hus 1 och 2 på CSK uppfyller kraven och har således minst 25 procent lägre totalt energibehov än de som gäller i Sverige generellt. Förutom att uppfylla ovannämnda krav måste landstinget också ha ett s.k. energiledningssystem som innebär krav på ständiga förbättringar. Övriga energibesparande åtgärder En utredning påbörjades under 2010 angående kylförsörjning i Arvika och Torsby som idag har många kylaggregat utspridda. Målsättningen är att få till ett kylnät på respektive sjukhus. I samband med detta undersöks möjligheten till frikyla (bergkyla) alternativt värmepumpar som ger både kyla o värme. Ytterligare exempel på energibesparande åtgärder som genomförts under året är installation av luft-vatten-värmepumpar på Vårdcentralen i Kil och installation av energieffektivare ventilationsaggregat i hus 51 på CSK. Något som pågår ständigt är ett successivt utbyte till mer energieffektiva belysningsarmaturer inom hela fastighetsbeståndet. Lustgas Landstingets klimatpåverkan när det gäller lustgas var lägre under 2010 (se figur 2 på föregående sida) jämfört med 2009. Den utsläppta mängden motsvarar inköpt mängd, varför det inte går att visa om användningen förändrats. Lustgas är en växthusgas med en 310 gånger starkare påverkan på klimatet än koldioxid. Ett kilo lustgas motsvarar koldioxidutsläpp från en 150-mils bilfärd. En stor förbrukning av lustgas sker inom förlossningsverksamheten på CSK. Genom en lustgasdestruktionsanläggning där förlossningssalar ansluts skulle därför Landstinget i Värmland kunna minska sin klimatpåverkan betydligt. Investering av en anläggning för lustgasdestruktion är planerad till 2013. Under året har framtagande av underlagsmaterial inför upphandling av system för lustgasdestruktion påbörjats.

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-05-10 LK/110985 7 (18) Minskad pappersförbrukning I maj 2010 ändrade Landstings IT standardinställningen för nätverksanslutna skrivare. I stort sett alla nätverksanslutna skrivare har nu dubbelsidig och svart/vit utskrift som standard. Åtgärden innebär både en ekonomisk besparing och en miljö- och klimatvinst. Totalt under 2010 skrevs det ut 8,7 miljoner A4 på landstingets skrivare, vilket är en minskning med 1,3 miljoner jämfört med 2009. Andelen dubbelsidiga utskrifter ökade från 8 procent 2009 till 23 procent 2010 som en följd av den nya standardinställningen. Andelen svart/vita utskrifter ökade endast med två procentenheter, från 70 procent 2009 till 72 procent 2010. Transporter Tjänsteresor Bil Efter en positiv trend med minskad transportsträcka, ökade landstingets totala transportsträcka för tjänsteresor med leasingbil 2 och egen bil under 2010. Jämfört med föregående år är det en ökning med tio procent och med basåret 2007 en ökning med två procent. Den stora ökningen står resorna med egen bil för. Se figur 3 nedan. 800 000 700 000 Antal mil 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 152 900 522 020 158 200 191 900 467 580 496 845 Egen bil Leasingbil 100 000-2007 2009 2010 Figur 3. Transportsträcka för landstingets tjänsteresor med leasingbil och egen bil 2007, 2008 och 2010. 2 I benämningen leasingbil ingår poolbilar, bilar knutna till enheter, lastbilar samt dagleasingbilar.

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-05-10 LK/110985 8 (18) Samtidigt som körsträckan har ökat för tjänsteresorna med bil, har emellertid utsläppen av koldioxid fortsatt att minska (se figur 4). Det beror på att andelen etanolbilar som leasas har ökat (se bilaga 1, figur 1). Resorna med egen bil motsvarar en allt större del av den totala klimatpåverkan från landstingets tjänsteresor med bil. 1200 Ton koldioxidekvivalenter 1000 800 600 400 200 289 818 299 601 362 495 Egen bil Leasingbil 0 2007 2009 2010 Figur 4. Koldioxidutsläpp som härrör från landstingets tjänsteresor med leasingbil och egen bil 2007, 2009 och 2010. Tåg, flyg och buss/taxi Tågresorna under 2010 genererade ett klimatavtryck på endast 7 kg koldioxid, vilket motsvarar utsläppen från 3 liter bensin. Samma sträcka med bil skulle ha medfört ett utsläpp på så mycket som 630 ton koldioxid. Antalet resor med tåg samt den totala transportsträckan minskade ytterligare under 2010 jämfört med tidigare år. Se tabell 1 nedan. Tabell 1. Jämförelse över landstingets tågresor 2008-2010. 2008 2009 2010 Antal resor 12 868 10 875 10 552 Kostnad (tusen kr) 4 961 5 114 4 937 Sträcka (mil) 358 125 343 771 330 014 Emission CO 2 (kg) 7,52 7,22 6,93 Sedan 2008 har antalet resor samt den totala sträckan för landstingets flygresor ökat betydligt. Se tabell 2 på nästa sida. Trots detta har varken flygresandets klimatavtryck eller kostnader ökat. Cirka elva procent av sträckan utgjordes av resor mellan Karlstad och Arlanda. Om dessa resor istället

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-05-10 LK/110985 9 (18) skulle ha genomförts med tåg hade landstingets utsläpp av koldioxid minskat med 15 ton. Tabell 2. Jämförelse över landstingets flygresor 2008-2010. 2008 2009 2010 Antal resor 1216 1301 1752 Kostnad (tusen kr) 2 285 2 046 2 004 Sträcka (personkm) 860 214 821 745 1 167 874 Emission CO 2 (kg) 129 139 96 848 128 238 Kostnaderna för buss och taxi ökade med cirka 25 procent under 2010 jämfört med tidigare år. Från att de senaste tre åren ha utgjort en kostnad på cirka 550 tkr ökade kostnaden för buss och tåg till cirka 670 tkr 2010. Vad denna ökning beror på går inte att utläsa. Utveckling av Diveport och bilbokningssystemet För att underlätta för divisioner eller andra enheter att följa upp sitt eget resande med tjänstebil har ett arbete påbörjats som syftar till att utveckla Diveport. Målsättningen är att sammanställningar för olika perioder baserade på allt från division, ansvarsenhet till person ska gå att ta fram. 2010 påbörjades också arbetet med att utveckla det interna bilbokningssystemet till ett resebokningssystem, där lämpliga transportalternativ visas för vald tidpunkt och sträcka. Tanken är att för resa med tåg och buss använda opersonliga viseringskort som bokas på samma sätt som en leasingbil och att resorna faktureras i efterskott. Breddinförande av webbmöten och videokonferensutrustning i samlingssalen på CSK Under hösten åtgick mycket tid och arbete till administration kring satsningen på webbmöten inom landstinget. Drygt 300 landstingsanställda utnyttjade möjligheten att kostnadsfritt beställa webbkamera, headset och programvara för webbmöte. Satsningen finansierades genom den interna klimatkompenseringen. Under hösten 2011 kommer tekniken och användningsfrekvensen att utvärderas. Antal videokonferenser som genomfördes internt och externt 2010 var 694 stycken. I slutet på året togs beslut om att använda den interna klimatkompenseringen till att utrusta även Samlingssalen på Centralsjukhuset i Karlstad med videokonferensteknik. Detta för att öka möjligheten att delta i mö-

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-05-10 LK/110985 10 (18) ten, seminarier och utbildningar på distans. Tekniken togs i bruk i mitten på januari 2011. Syftet med ovanstående investeringar är att minska behovet av tjänsteresor och istället kunna nyttja ny teknik för sammanträden och möten. Förutom en ren miljövinst finns uppenbara effektivitetsvinster. Patientresor Landstingets totala kostnad för patientresor 2010 var knappt 60 Mkr, 4 Mkr lägre än föregående år till följd av en lägre total kostnad för resor med taxi (41 Mkr jämfört med 45 Mkr 2009). De resor som ersätts ekonomiskt av landstinget kan följas upp och i de flesta fall kan emissionerna av koldioxid beräknas. Tyvärr saknas uppgifter om total transportsträcka från Samres och Servicelinjerna. Sträckan har därför uppskattats med utgångspunkt från föregående års statistik. Ett stort mörkertal finns för de resor som patienter gör och som inte är ersättningsberättigade. I tabell 3 på nästa sida redovisas de kostnader och miljöeffekter som patientresor med Resetjänsten Taxi och Servicelinjer, Jumbolans, Samres och privat bil gav upphov till åren 2008-2010. Den totala sträckan samt klimatpåverkan fortsatte att minska 2010 med fyra procent jämfört med föregående år. Siffrorna kan dock komma att förändras då patienterna har två år på sig att lämna ersättningsanspråk på sina resor. Av den totala sträckan 2010 utgör resor med egen bil två tredjedelar och taxi en femtedel. Landstinget betalar också ut ersättning för sjukresa till de patienter som använt allmänna kommunikationer (tåg, buss och flyg inom samt utom länet), men sträckan för dessa resor kan tyvärr inte beräknas. Tabell 3. Sammanställning av patientresornas ekonomiska och miljömässiga effekter 2008-2010. 2008 2009 2010 Kostnad (miljoner kr) 62,7 63,8 59,4 Total sträcka (mil) 1 542 500 1 514 727 1 439 816 Emission CO 2 (ton) 3 147 3 099 2 963 Kg CO 2 /mil 2,04 2,05 2,06 Under året har arbete pågått med att revidera reglementet för patientresor. Målsättningen är bland annat att reglementet på ett tydligare sätt ska spegla landstingets miljöambition. Detta innebär konkret att andelen patientresor med kollektiva färdmedel ska öka.

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-05-10 LK/110985 11 (18) Ny bussterminal på CSK Projektering påbörjades 2010 för anläggning av en ny bussterminal utanför CSK. Målsättningen är att förenkla för kollektivresenären. Arbetet sker i nära samverkan mellan landstinget, Karlstad kommun samt Karlstadsbuss och Värmlandstrafik. På sikt kommer antalet regionala linjer som trafikerar CSK att öka vilket underlättar för värmlänningarna att åka kollektivt till sina sjukhusbesök. Ett gott exempel är Värmlandstrafiks satsning på utökade bussförbindelser mellan CSK och Hammarö. Arbetsresor En positiv förändring under året är de utökade turerna med Värmlandstrafik mellan CSK och Hammarö. Linjerna passerar dessutom Landstingshuset, vilket ökat möjligheterna för resande med buss mellan Landstingshuset och CSK. I slutet på året medverkade landstinget i Värmlandstrafiks satsning att få fler boende på Hammarö att åka med de nya busslinjerna. Information skickades ut till CSK-anställda boende på Hammarö om de nya linjerna. Information om årskort på kollektivtrafiken samt respass har under året gått ut genom olika interna informationskanaler, bland annat i det interna nyhetsbrevet MiljöLiV. Mat och måltider Ökat fokus på klimatsmart mat För att bidra till målet om ett halverat utsläpp av växthusgaser arbetar landstingets kostverksamhet med att öka inköpsandelen klimatsmarta livsmedel. Exempel på en sådan utveckling är: - Successiv övergång till ökad användning av ekologiskt producerade livsmedel (och om möjligt närproducerade) - Inköpen av grönsaker anpassas efter odlingssäsong - Mindre kött och mer baljväxter används i måltiderna - Måltiderna innehåller svenska sädesslag samt potatis och pasta framför ris - Minskad mängd buteljerad dryck Ytterligare åtgärder för att reducera miljö- och klimatpåverkan från landstingets kostverksamhet är att minska mängden mat som slängs samt att nyttja matresterna från produktionsköken för biogasproduktion.

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-05-10 LK/110985 12 (18) Nedan redovisas vilka av ovanstående åtgärder som genomförts under året för att minska landstingets miljö- och klimatpåverkan när det gäller området mat och måltider. Fler vegetariska måltider, mindre ris på menyn och säsongsanpassad råkostmatsedel Under 2010 kom arbetet igång på riktigt inom kostverksamheten med att öka andelen vegetariska måltider och att lyfta fram dessa på ett lockade sätt. Alltfler måltider innehöll också bulgur, matvete och couscous som ett resultat av arbetet med att minska användningen av ris, som ur klimatsynpunkt är ett sämre alternativ. Under året har också en säsongsanpassad råkostmatsedel tagits fram. Förändringarna upplevs positivt av restaurangerna. Patientgruppen däremot är lite mer skeptiska, vilket kan bero på att denna målgrupp är något äldre och lite mer ovan vid "nymodigheter". Minskat inköp av buteljerad dryck Under 2010 serverades 64 569 flaskor kolsyrad dryck på landstingets vårdavdelningar i Arvika, Karlstad och Kristinehamn. Det är en minskning med 26 procent sedan 2008 och 21 procent sedan föregående år. Detta är resultatet av att alltfler vårdavdelningar erbjuder sina patienter ett klimatsmart alternativ till den buteljerade drycken som exempelvis vatten, äpple- eller lingondryck. En flaska buteljerat vatten ger mer än 1 000 gånger så mycket koldioxidutsläpp som samma mängd kranvatten. Matavfallssortering på CSK Under året påbörjades projekteringen inför ombyggnaden av Solsidan och produktionsköket på CSK. Enligt planen kommer matavfallet att malas ner med hjälp av en avfallskvarn och därefter förvaras i en sluten tank. Matavfallet planeras omhändertas av Karlstad kommun för rötning och produktion av biogas. Tanken dimensioneras för att även kunna ta emot matavfall från Träffpunkten, Patienthotellet samt matavfall som uppstår inom verksamheten. Stor ökning av ekologiska livsmedelsinköp Landstingets inköpsandel av ekologiska livsmedel ökade från 9,1 procent 2009 till 14,5 procent 2010 (räknat i kronor), vilket motsvarar en ökning på 60 procent. Se figur 5 nedan. Ökningen har skett successivt under året. Landstingsservice Kost hade själva satt målet 16 procent inköp av ekologiska livsmedel vid årets slut (sista kvartalet) och detta mål uppnåddes. Ett mer långsiktigt mål är att nå 25 procent ekologiskt inköp 2013.

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-05-10 LK/110985 13 (18) Andel inköp ekologiskt i procent av totalt livsmedelsinköp (SEK) 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2008 2009 2010 Figur 5. Andelen inköp av ekologiska livsmedel i landstinget 2010. Vilka ekologiska livsmedel köps in? Antalet ekologiska produkter inom landstingets sortiment ökar ständigt. Inköpet fördelar sig huvudsakligen på fyra varugrupper. I figur 6 nedan redovisas andelen ekologiskt inköp inom respektive varugrupp under sista kvartalet 2010. Av diagrammet kan utläsas att det ekologiska inköpet ökade inom samtliga varugrupper. Andelen ekologiskt kaffe närmar sig 100 procent och inköpet av MSC-märkt (ekologisk) fisk fördubblades. Andel inköp ekologiskt i procent av totalt livsmedelsinköp (SEK) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Kaffe Fisk Mejeriprodukter Färska grönsaker, frukt och potatis 2009 2010 Figur 6. Andelen inköp av ekologiska livsmedel inom de största varugrupperna fjärde kvartalet 2010 jämfört med helåret 2009. Den dramatiska ökningen inom varugruppen färska grönsaker, frukt och potatis förklaras genom att det under året genomfördes en grönsaksupphandling där ekologiska morötter och potatis efterfrågades. Detta resulterade i att obearbetade morötter, till exempel slantar/strimlor och hälften av potatisen som serveras inom landstinget numera är ekologiskt producerade.

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-05-10 LK/110985 14 (18) Många ekologiska produkter i sortimentet tillkom också 2010 genom tillägg till avtalen med leverantörerna för livsmedel. Exempel på produkter är nötfärs, bulgur, krossade tomater och lingonsylt. Under året gjordes också en informationsinsats i form av roll ups på Valhall och Solsidan med syfte att lyfta fram arbetet med att öka antalet ekologiska produkter i sortimentet. I produktionsköket på CSK sattes också affischer upp med samma tema. Materialet finansierades genom den interna klimatkompenseringen. Nationell jämförelse Regeringens nationella inriktningsmål, 25 procent ekologiskt i offentlig sektor till 2010 har gett goda resultat. Elva kommuner och två landsting har nått målet eller mer än så. Målet har bidragit till att öka intresset för ekologiskt i offentlig sektor. Inköpen har sedan det nationella målet sattes 2006 ökat med 124 procent, från 5,9 procent till 13,8 procent. Jämför man med inköpen av ekologiskt i detaljhandeln, dvs. den privata konsumtionen, så ligger siffrorna betydligt lägre, 3,1 procent ekologiska inköp. En kort omställningstid (5 år), finanskris, brist på svenska ekologiska produkter (fr.a. mjölkbristen 2007-2008) är troliga orsaker till att målet på 25 procent inte nåddes för hela den offentliga sektorn. För att arbetet med att nå målet inte ska stagnera är det viktigt att ett nytt nationellt mål tas fram. I figur 7 nedan redovisas andelen ekologiskt inköp inom Sveriges landsting och regioner 2010. Endast Landstinget Kronoberg och Örebro läns landsting nådde 25-procentsmålet. t Andel inköp ekologiskt i procent a v tot al livsmedelsinköp (SEK) 35 30 25 20 15 10 5 0 Landstinget Kronoberg Örebro läns landsting Västra Götalandsregionen Region Skåne Stockholms läns landsting Figur 7. Andelen ekologiskt inköp av livsmedel i tio landsting/regioner 2010. Uppsala läns landsting Landstinget i Blekinge Landstinget i Östergötland Jämtlands läns landsting Region Gotland Landstinget i Värmland Landstinget Sörmland Landstinget i Jönköpings län Landstinget Gävleborg Landstinget Västmanland Landstinget i Kalmar län Västerbottens läns landsting Landstinget i Dalarna

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-05-10 LK/110985 15 (18) Utbildning för ökad ekokompetens Under året har två utbildningar genomförts om ekologisk mat och hållbar utveckling riktad till beslutfattare och kostpersonal. Syftet med utbildningarna var att öka förståelsen för hur ekologisk mat hänger ihop med en hållbar utveckling samt att inspirera och hitta strategier för att öka inköpet av ekologisk mat inom landstinget. Utbildningen var mycket uppskattad, inte minst bland tjänstemän och politiker. Bild 1. Utbildningsledarna Anna Jiremark och Mats Alfredsson, Hushållningssällskapet Väst, under utbildningen Ekokompetens för beslutsfattare den 10 juni 2010. Utbildningarna genomfördes av Hushållningssällskapet Väst med finansiering från Jordbruksverket. Lokaler och måltider finansierades genom den interna klimatkompenseringen. Avfallshantering Ökad sortering och återvinning De miljönyckeltal som används för att följa utvecklingen av landstingets avfallshantering visar på en ökad andel sorterad mängd och återvunnen mängd av totalmängden 2010 jämfört med föregående år och 2007. Se tabell 4 på nästa sida. Det är framför allt en ökad mängd återvunnet papper som står bakom ökningen. Därigenom minskade även mängden förbränt avfall.

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-05-10 LK/110985 16 (18) Tabell 4. Indikatortal som beskriver utvecklingen av landstingets avfallshantering ur ett miljöperspektiv 2007, 2009 och 2010. 2007 2009 2010 Procent Andel sorterad mängd av totalmängd 25 26 29 Andel återvunnen mängd av totalmängd 22 25 28 Andel deponerad mängd av totalmängd 0 0 0 Andel förbränd mängd av totalmängd 74 74 71 Utökad källsortering i Landstingshuset Under hösten påbörjades ett arbete för att införa en utökad källsortering i Landstingshuset. Som den största administrativa arbetsplatsen och ofta skyltfönster för Landstinget i Värmland kändes åtgärden angelägen. Att enkelt kunna källsortera mer än papper och kartong har dessutom efterfrågats länge bland medarbetarna i huset. Inköpet av elva källsorteringsmoduler finansierades via den interna klimatkompenseringen (budget 2011). Läkemedels miljöeffekter Arbetet inom Landstingens nätverk för läkemedel och miljö har fortskridit under 2010. Inom nätverket finns ett antal arbetsgrupper. Landstinget i Värmlands har en aktiv roll i arbetet med att ta fram gemensamt informationsmaterial för nätverket. Alltfler landsting och regioner arbetar med att minska sin miljöpåverkan från läkemedel utifrån en handlingsplan. För att lyfta fram det arbete som redan pågår inom vårt landsting samt för att få mer kraft bakom önskvärda åtgärder, har tankarna och utformningen av en handlingsplan utvecklats under året. Målsättningen är att handlingsplanen ska vara färdig och beslutad av landstingsstyrelsen hösten 2011. Som tidigare år delades broschyren Miljöklassificerade läkemedel ut till förskrivare inom landstinget. Broschyren tas fram av Stockholms läns landsting och presenterar en miljörisk- och miljöfarlighetsbedömning av ett selekterat urval läkemedelssubstanser. Läkemedelsrester i avloppsvatten Under 2008 analyserades 37 svårnedbrytbara läkemedelssubstanser i avloppsvatten från Centralsjukhuset i Karlstad (CSK) samt tre sjukhus i Öster-

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-05-10 LK/110985 17 (18) götland. Resultaten redovisas i rapporten Läkemedelsrester från sjukhus och avloppsreningsverk som blev klar först 2010. De preliminära resultaten visar på jämförelsevis höga halter av paracetamol, ibuprofen samt diklofenak i avloppsvatten från CSK. Tolkningen av analysresultaten kompliceras av att avloppsvatten från bostadsområden (villor och hyresfastigheter) och skolor passerar samma punkt där provtagning av avloppsvattnet från sjukhuset skett. Med anledning av bland annat ovanstående sammanfattar ansvariga för rapporten att resultaten i denna studie för vissa substanser är osäkra. Miljöanpassad upphandling Under 2010 genomfördes en upphandling av färska grönsaker, frukt och potatis där ekologiska morötter och potatis (halva behovet) efterfrågades. Trots försök att förenkla för mindre lokala leverantörer att lämna anbud, var det en stor leverantör som vann upphandlingen då de gav ett lägre pris. Under året har miljökrav också ställts vid upphandling av bland annat EKGapparater, eldrivna rullstolar, skrivare och kopiatorer, multimedia (TVapparater) samt batterier och batteriladdare. Vid upphandlingarna användes Miljöstyrningsrådets kriterier som utgångspunkt. Övriga aktiviteter Gemensam kemikalieregistrering inom LiV På uppdrag av hälso- sjukvårdschefen inleddes ett projekt hösten 2010 med målsättningen att få till stånd en gemensam registerhantering av kemikalier som är kopplad till aktuella säkerhetsdatablad. I första hand kommer projektgruppen, som består av olika verksamhetsrepresentanter, att studera hur andra landsting hanterat problemet. Målet är att under hösten 2011 presentera ett förslag till hälso- och sjukvårdsledningen hur landstinget i framtiden bättre ska kunna uppfylla tillsynsmyndigheternas krav på kemikalieregistrering. Det kan tilläggas att samtliga landsting förutom Värmland redan har någon form av gemensamt system för att registrera kemikalier. Nyhetsbrevet MiljöLiV I början på året skapades ett nytt nyhetsbrev, MiljöLiV. Nyhetsbrevet har sin utgångspunkt i det miljöpolitiska programmet och följer upp samt kommunicerar miljö- och klimatarbetet som genomförs inom landstinget. Syftet med nyhetsbrevet är att nå ut till fler landstingsanställda med informationen. Förutom att finnas tillgängligt via intranätet skickas MiljöLiV ut via bland

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-05-10 LK/110985 18 (18) annat nyhetsbrevet Chef. Tanken är att cheferna ska sprida vidare informationen via exempelvis APT och fikarum. Under året gavs fem nummer ut. Uppdatering av styrdokumentet Egenkontroll Miljö Landstinget i Värmlands interna styrdokument för miljöarbetet, Egenkontroll Miljö, uppdaterades under våren. Förutom den lagstadgade egenkontrollen samlar dokumentet de viktigaste och landstingsövergripande miljörutinerna. Rutinerna berör alla de miljöaspekter som bedömts vara betydelsefulla för landstinget. Stöd för energieffektivisering Landstinget beviljades under sommaren energieffektiviseringsstöd från Energimyndigheten. Stödet på 345 tkr betalas ut årligen till och med 2014. Arbetet inleddes under hösten 2010 med en kartläggning av 2009 års energianvändning inom fastigheter och fordonsbestånd. Därefter bildades ett antal projektgrupper samt en styrgrupp. Utifrån detta kommer en strategi tas fram under början av 2011 för vilka åtgärder som är viktigast att genomföra. WSP Group har fått i uppdrag av landstinget att bistå med framtagandet av en strategi samt rapportera det löpande arbetet till Energimyndigheten. Skyddsåtgärder för översvämningar vid CSK Under 2010 har landstinget och Karlstad kommun fortsatt arbeta gemensamt med att ta fram en åtgärdsplan för att minska risken för att verksamheten på CSK äventyras som en följd av översvämning. Olika alternativ övervägs. Någon form av permanent invallning av området utgör idag det mest realistiska alternativet. Information om det miljöpolitiska programmet och miljö- och klimatsmarta tips Möjligheten att boka föredrag om miljö- och klimatsmarta tips med utgångspunkt från det miljöpolitiska programmet utnyttjades även 2010 av ett tiotal avdelningar/enheter. Föredragen väckte många frågor och diskussioner hos deltagarna kring vad som är miljö- och klimatsmart och inte. Foldern Ditt bidrag till miljö- och klimatpåverkan har betydelse! delades ut.

Bilaga 1 250 200 Antal bilar 150 100 Diesel Etanol Bensin 50 0 2007 2009 2010 Figur 1. Fördelningen av antalet etanol-, bensin- respektive dieselbilar bland landstingets tjänstebilar 2007, 2009 och 2010.

Bilaga 2 Egenkontroll MILJÖ ÅRLIG REDOVISNING Reviderad: 2011-02-15 Ansvarig: MF PA-STRATEGI Uppgiftslämnare Datum Avser år Laine Hammarbo 2011-02-22 2010 Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt CSK Drifts- och produktionsförhållanden Omräknade heltider (årsarbeten) - Antal årsarbeten St 6 767 Bilaga 2 Årlig redovisning - PA-STRATEGI_2010.doc 1(1)

Bilaga 3 Egenkontroll MILJÖ ÅRLIG REDOVISNING Reviderad: 2011-02-01 Ansvarig: MF KVALITETSENHETEN Uppgiftslämnare Datum Avser år Hans Carlsson 2011-03-24 2010 Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt CSK Drifts- och produktionsförhållanden Specialistvård - Antal vårdplatser St 669 511 - Antal vårdtillfällen St 39488 32762 - Antal vårddagar totalt St 222270 163444 - Antal operationer St 14466 10744 - Antal läkarbesök St 536000 170000 Primärvård - Antal vårdcentraler St 30 - Antal läkarbesök St 311216 Bilaga 3 Årlig redovisning - KVALITETSENHETEN_2010.doc 1(1)

Bilaga 4 Egenkontroll MILJÖ ÅRLIG REDOVISNING Reviderad: 2011-02-15 Ansvarig: MF FASTIGHET Uppgiftslämnare Datum Avser år Gunnar Ohlsson och Bengt-Åke Karlsson 2011-03-11 2010 Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt CSK Lokalytor - Tempererad bruksarea BRA(t) 353 190 128 615 Energi - Värmeenergi tot (graddkorr) MWh 30 512,1 11 287,2 KWh/kvm BRA(t) 85 85,5 -- El för värmepumpar 1 (graddkorr) MWh - - -- Fjärrvärme (graddkorr) MWh 30 512,1 11 287,2 - Elenergi tot MWh 36 639 19 448,6 KWh/kvm BRA(t) 102,2 151,2 - El nordisk mix MWh 22 603 - Ursprungsmärkt el MWh 14 036 Koldioxidutsläpp - Fjärrvärme (MWh*34 2 ) Kg CO2/år 1 037 411 - El nordisk mix (MWh*90,6 3 ) Kg CO2/år 2 047 832 - Ursprungsmärkt el (MWh*1,0) Kg CO2/år 14 036 Energisbesparande åtgärder - Ny energicentral på CSK där värme och kyla från berget och Klarälven nyttjas - Installation av luft-vatten-värmepumpar på vårdcentralen i Kil - Inköp av ursprungsmärkt el från vatten- och vindkraft fr o m april (51 % av det totala inköpet av el) - Energiutredning på sjukhusen i Arvika och Torsby - Successivt utbyte av belysningsarmaturer inom hela fastighetsbeståndet - Installation av energieffektivare ventilationsaggregat i hus 51 på CSK 1 Det finns inte möjlighet ännu att skilja ut hur mycket el som används till värmepumparna. 2 Utsläpp som genereras vid produktion av fjärrvärme inkl. ledningsförluster, Karlstads Energi AB (2008) 3 Nordisk mix enligt Energihandboken, www.energihandbok.se Bilaga 4 Årlig redovisning - FASTIGHET_2010.doc 1(2)

Egenkontroll MILJÖ ÅRLIG REDOVISNING Reviderad: 2011-02-15 Ansvarig: MF FASTIGHET Byggavfall LiV CSK - Isolermtrl inneh asbets Ton/år 170601* - - - Byggfrakt inneh Hg Ton/år 170901* - - - Byggfrakt inneh PCB Ton/år 170902* - - - Övrigt byggavfall Ton/år 170904 - - - Ljuskällor innehållande miljöfarliga ämnen St/år 200121* 11 899 6 287 Reningsanläggningar - Fett/slamavskiljare Kbm/år till deponi 190805/09 326 295 Kbm/år till rötning 190805/09 - - - Fast avfall från oljeavskiljare Ton/år 130501* 4 1 - Slam från oljeavskiljare Ton/år 130502* 2 0 Vatten - Vattenförbrukning Kbm/år 223 392 120 390 Lustgas - Lustgasinköp Kg/år 4 575 Köldmedieläckage - Påfylld mängd köldmedia Kg/år 67,6 Bilaga 4 Årlig redovisning - FASTIGHET_2010.doc 2(2)

Bilaga 5 Egenkontroll MILJÖ ÅRLIG REDOVISNING Reviderad: 2010-06-03 Ansvarig: MF EXTERNA ENTREPRENÖRER för YTTRE SKÖTSEL Uppgiftslämnare Datum Avser år Gunnar Ohlsson 2011-03-11 2010 Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt CSK Bränsle - Bensin Liter/år 1 103 - Diesel Liter/år 4 925 Oljor - Smörjolja Liter/år - - Träolja Liter/år 70 Halkbekämpningsmedel - Sand/stenflis Ton/år 132 - Salt Kg/år 1 000 Bilaga 5 Årlig redovisning - EXTERNA ENTREPRENÖRER för YTTRE SKÖTSEL_2010.doc 1(1)

Bilaga 6 Egenkontroll MILJÖ ÅRLIG REDOVISNING Reviderad: 2011-02-03 Ansvarig: MF TRANSPORT Uppgiftslämnare Datum Avser år Peder Röhr 2011-03-21 2011 Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt CSK Farligt avfall - Xylene Liter/år 070104* 1 300 1 300 - Framkallare Liter/år 090101* 2 009 814 - Fixerbad Liter/år 090104* 1 081 439 - Blyfolie Kg/år 150111* 264 124 - Blyförkläden Kg/år 150202* Ingår i blyfolie Ingår i blyfolie - Formaldehyd Liter/år 161001* 6 500 6 500 - Smittförande Ton/år 180103* 26,8 18,4 - Smittförande skär/stick Ton/år 180103* 4,9 3,8 - Avfall från labb, diagnos.. Liter/år 180106* - - - Cytostat/cytotox läkm Ton/år 180108* 17,8 14,3 - Lösningsmedel Kg/år 200113* 392 392 - Syror Kg/år 200114* 164 - - Basiskt avfall Kg/år 200115* - - - Bekämpningsmedel Kg/år 200119* - - - Kvicksilverhaltigt avfall Kg/år 200121* 61,5 10 - Olja/fett Kg/år 200126* 569 - - Färg, lim etc Kg/år 200127* 291 190 - Rengöringsmedel Kg/år 200129* - - - Batterier Kg/år 200133* 2 169 1 780 - Trä inneh farliga ämnen Kg/år 200137* - - - Glykol Kg/år 160114 865 473 - Småkemikalier sorterade Kg/år 160506 260 143 - Vattenhaltigt avfall Kg/år 190106 2 057 1 345 Avfall som återvinns - Papper Ton/år 200101 150 90 - Kartong/wellpapp Ton/år 200101 190 121 - Ofärgat glas Ton/år 200102 26 21 - Färgat glas Ton/år 200102 6,4 1,7 - El, elektronik Ton/år 200121/36 41 21 - Mjukplast (sträckfilm) Ton/år 200139 13,6 5,3 - Hårda plastförpackningar Ton/år 200139 6,9 0,1 - Metaller Ton/år 200140 63 51 - Organiskt mtrl Ton/år 200201 - - Bilaga 6 Årlig redovisning - TRANSPORT_2010.doc 1(2)

Egenkontroll MILJÖ ÅRLIG REDOVISNING Reviderad: 2011-02-03 Ansvarig: MF TRANSPORT Övrigt avfall - Kroppsdelar och organ Kg/år 180102 4 534 4 515 - Avfall (sopor) till förbränning Ton/år 200301 1 250 763 - Avfall (sopor) till deponi Ton/år 200301 12,8 9,5 Transporter - Antal bilar 1) bensin St 22 -- inköpt mängd bensin Liter 66 050 -- total körsträcka Km 825 850 - Antal bilar 1) etanol St 158 -- inköpt mängd etanol E85 Liter 273 600 --- total körsträcka Km 3 040 100 - Antal bilar 2) diesel St 45 -- inköpt mängd diesel Liter 88 200 --- total körsträcka Km 1 102 500 - Antal ambulanser (bensin) St 2 - Antal ambulanser (diesel) St 23 -- inköpt mängd bensin 3) Liter 32 660 -- inköpt mängd diesel 3) Liter 164 920 --- total körsträcka Km 2 428 554 - Kostnad resor egen bil Kr 4 947 500 -- förbrukad mängd bensin 4) Liter 153 500 --- total beräknad körsträcka Km 1 919 000 - Kostnad tåg Kr 5 366 900 - Kostnad buss, taxi Kr 673 500 - Kostnad flyg Kr 2 003 700 Koldioxidutsläpp Bensin (liter bensin tot*2,36) Kg CO2 per år 595 216 E85 (liter E85 tot*0,42) Kg CO2 per år 114 912 Diesel (liter diesel tot*2,54) Kg CO2 per år 642 925 Tågresor Kg CO2 per år 6,93 Taxi Kg CO2 per år - Bussresor Kg CO2 per år - Flygresor Kg CO2 per år 128 238 1) Avser poolbilar samt bilar knutna till enheter. Även antal körda km och bensinförbrukning för dagleasing ingår. 2) Avser poolbilar, bilar knutna till enheter samt lastbilar. 3) Beräknat 4) Förutsättningar: samtliga bilar diesel- o bensindrivna med medelförbrukning på 0,8 liter/mil. Etanol 0,9 l/mil. 5) 2 st biogasbilar har redovisats under etanol. Bilaga 6 Årlig redovisning - TRANSPORT_2010.doc 2(2)

Bilaga 7 Egenkontroll MILJÖ ÅRLIG REDOVISNING Reviderad: 2011-02-08 Ansvarig: MF FLYGPLATSCHEF Uppgiftslämnare Datum Avser år Carl-Henrik Andersen 2011-02-23 2010 Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt Akutsjh Helikoptertrafik - Antal flygrörelser CSK St 60 - Antal flygrörelser Torsby St 14 - Antal flygrörelser Arvika St 15 Avisningsmedel - Totalt inköp Kg 700 Bilaga 7 Årlig redovisning - FLYGPLATSCHEF_2010.doc 1(1)

Bilaga 8 Egenkontroll MILJÖ ÅRLIG REDOVISNING Reviderad: 2011-02-01 Ansvarig: MF FOLKTANDVÅRDEN Uppgiftslämnare Datum Avser år Maj-Lis Larsson 2011-02-15 2010 Uppgift Enhet EWC-kod LiV totalt CSK Avfall - Mängd amalgam Kg/år 180110* 484,24** Drifts- och produktionsförhållanden - Antal distriktstandvårdskliniker 25*** St ** varav 251,51 kg utgör låghaltigt amalgamavfall från sanering på grund av nedläggning på följande kliniker: Folktandvården Aspen, Filipstad, 103,66 kg Folktandvården Trasten, Filipstad, 83,35 kg Folktandvården Nykroppa, 13,95 kg Folktandvården Lesjöfors, 50,55 kg *** Folktandvården består förutom av distriktstandvårdskliniker också av nio specialistkliniker, två sjukhustandvårdskliniker samt ett tandtekniskt laboratorium. Bilaga 8 Årlig redovisning - FOLKTANDVÅRDEN_2011.doc 1(1)