Anna Wåhlin Göteborgs Universitet. Den autonoma undervattensfarkosten Ran

Relevanta dokument
ÖVA SYSTEMHANDLING STOCKHOLM EKOLODNING

Miljödata från sensorer och instrument på bojar och mätstationer

Copernicus. -och nya satelliter och sensorer i Sentinelprogrammet

Vi introducerar FURUNO CH-37BB

GMES vår vaktpost i rymden

Havsytan och CO 2 -utbytet

Potentialbedömning av marin strömkraft i Finnhamn

Hur kan vi ta vara på våra naturliga resurser I Östersjön och samtidigt bidra till en förbättrad miljö I havet?

Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

Sjömätning och provtagning

FURUNO INTRODUCERAR FSV-35 SUPERSONAR

Satellit-navigering. GPS-tillämpningar

Klicka här för att ändra format

Marin Mätteknik AB Nya Varvet Byggnad 84, SE Västra Frölunda, Sweden Tel.: +46 (0) Fax: +46 (0)

RAPPORT BOTTENUNDERSÖKNING

LIPs Fredrik Ljungberg ChrKr Projektdirektiv18_ROV.doc CKr

Klimatförändringar i Antarktis med hjälp av in-situ och satellitdata

Möjligheter med nya data från Sentinel-3

Sannolikhetsprognoser för nedisning på vindturbiner

SMHIs nya mätmetoder inom hydrologi Flödesmätningar med hydroakustik. Stina Nyman & Mikael Lennermark

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Den goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap

LIPs Isak Nielsen ChrKr Projektdirektiv13_ROV.doc CKr

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS

Copernicus och Swea. Björn Lovén

Kartering av grunda havsbottnar

FURUNO INTRODUCERAR FSV-85 SUPERSONAR

Fiskeriverkets undersökningsfartyg U/F Argos

Marinarkeologisk granskning av sonardata Strömstads och Tanums kommuner Thomas Bergstrand Bohusläns museum Rapport 2012: 48.

GPS GPS. Classical navigation. A. Einstein. Global Positioning System Started in 1978 Operational in ETI Föreläsning 1

Alias 1.0 Rollbaserad inloggning

Isens uppbyggnad och känslighet

EMERSON. Marine Fuel Measurement Solutions. Emerson Overview. Agenda Marin: Fuel Control - Efficiency. Michael Jägbeck

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

The Arctic boundary layer

GPS-dator-plotter 24 maj 2010

Avståndsmätare hur användandet kan regleras. Materialet framställt i samarbete mellan: SGF:s Regelkommitté & Tävlingsenhet

Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,

Kommunikationsverket 10A/2007 M. Föreskrift

Differentiell GPS för rörelsemätning av betongdammar

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

RISE MARITIMT. Mikael Hägg Robert Rylander. Maritime Research. Research Institutes of Sweden

Cargolog Impact Recorder System

EKOLODNING AV PAMPUSHAMNEN OCH MUDDERTIPPARNA I VÄSTRA BRÅVIKEN NORRKÖPINGS HAMN OCH STUVERI U

Forskning GNSS. Grundkonfigurationen av GPS består av 24 satelliter men idag cirkulerar närmare 30 satelliter runt jordklotet

Energiförbrukning Tryckluftsproduktion. Spara energi i din tryckluftsanläggning. Livscykelkostnad för tryckluftsanläggningen. Genomsnittliga förluster

ITS I SJÖFARTSVERKETS TJÄNST

ANVÄNDARMANUAL SGR. Scintillation Gamma Radiameter

MätKart 12 Luleå. Positionering och GPS utrustningar ProLocate KartSmart. Aris Kolovos

Beacon BluFi Bluzone. Givarna har mycket hög känslighet och kan mäta mycket små förändringar.

Marint områdesskydd Västra Götalands Län. HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD

Rapport marin inventering av Malmö havsområde Rapport Marin inventering av Malmös havsområde

Den nya Nordiska landhöjningsmodellen

Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat

Sedimentation och trålning i Kosterhavet (UTKAST!)

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald

Flakismaskiner QF800-QC700. Installation. Elinstallation. Placering av ismaskin

Innovation med informationsteknik i Svensk sjöfart och maritim verksamhet

Vilka konsekvenser kan solstormar. Lund 21 maj Gunnar Hedling och Peter Wiklund Ragne Emardsson och Per Jarlemark SP

Teknik kommande och förekommande

A QUEST FOR MISSING PULSARS

Installations- och bruksanvisning

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Fakta om oljeskimmers

Göta älvutredningen (GÄU)

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Effektiv onlinemätning ger energibesparingar och minskade utsläpp

PROFILMÄTNINGAR VID YSTAD SANDSKOG OCH LÖDERUPS STRANDBAND

Öresundsbron, Max IV och ESS

adage solutions ADAGE NEREID Handburen Läsare RFID RFID-SYSTEM OCH PRODUKTER TEKNISKA DATA


Välkommna! En värld i förändring. Huvudpunkter. En värld i förändring år tillbaka - CO år tillbaka - CH4

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

SGUs arbete med havsplanering

UNDERVATTENSINVENTERING I FINLAND FRÅN BÅT OCH HELIKOPTER

Sex frågor du bör ställa dig innan du väljer M2M-uppkoppling

Metod för termografisk mätning VV Publ. Nr 2006: Innehållsförteckning:

ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS

Hur svårt kan det vara att göra en Bilradio?

Akustisk kalibrator. Instruktionsmanual. ver.1.01

Avancerad ljudmätare CIM8922

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)

Bedömning av marina naturvärden i den inre norra delen av Norrtälje hamn 2013

SmartCraft. Smart: Smartare: Smartast: SC100 System Links: Systemets konfiguration varierar beroende på applikationen. Men en god tumregel är:

SEAPILOT s nya PREMIUM tjänst

Polarforskningsprocessen

SW Varning innan installation. Håll nätverkskameran avskiljd från vatten. Stäng omedelbart av strömmen om nätverkskameran är våt.

Per-Anders Nilsson SaabTech Systems Oktober 2001

P O O L B Y G G E. Bilden tagen utav - Andrej Trnkoczy, ifrån flickr. tisdag 8 april 14

Quick Startup guide för Seapilot AIS:er

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Mätning av Grunda Vatten

Mätprincip för automatisk nivåoch temperaturmätning

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

AIS Teknik och nätverk

Transkript:

Anna Wåhlin Göteborgs Universitet Den autonoma undervattensfarkosten Ran

https://scootech.se/allin2019/ Tester, demonstrationer, information, mötesplats, teknisk support,.

SCOOT: Tillgängliggör olika typer av mätplattformar för småföretag I Västsverige. För innovations- och utvecklingsprojekt är kostnaden liten eller ingen. Kontakta torsten.linders@gu.se för mer information (eller besök www.scootech.se)

Marina vetenskaperna behöver öka antalet observationer i havet VÄSENTLIGT för att kunna adressera de just nu stora vetenskapliga frågorna, tex klimatförändringar, vattenståndshöjning och att bedöma hur stor människans påverkan är i den marina miljön. 80-85% av havet är fortfarande outforskat. Övervakning av den marina miljön behöver också uppgraderas. Vi behöver planera för regelbundet karterande av de marina miljöerna och biotoperna. För att möta behovet av mätdata behövs en väsentlig uppgradering av de marina mätmetoderna. Detta uttrycks i många internationella policydokument - inklusive rekommendationer från G7s forskningsministrar (http://www8.cao.go.jp/cstp/english/others/20160517communique_2.pdf) Satellitmätningar: Global täckning, regelbunden repetition (dag till vecka) och långa tidsserier (dekader). Vi behöver liknande under ytan.

Antalet stora forskningsfartyg kommer inte att öka väsentligt den närmsta framtiden. Antalet autonoma mätfarkoster ökar snabbt, och kommer fortsätta öka Marina mätmetoder måste komma bort från beroendet av stora forskningsfartyg

Framtidens mätplattformar

Gliders

Glidare (Martin Mohrmann och Seb Swart) (or woman) U = 25 km/day 2-5 km between dives Autonomy = 2-10 months 1km overcoming the very low frequency snapshot sampling from ships

Gliders are ideal to measure the submesoscale But shallower and/or faster dives use more battery ~ 4 km for dives to 1000 m depth ~ 0.4 km for dives to 100 m depth

Även autonoma ytfartyg blir allt vanligare och fyller behovet av tätare mätningar. Sensorer: Behöver stabila, små, billiga sensorer på autonoma farkoster. Samma sensorpaket används med fördel på flera plattformar. Behov för innovationer the devil is in the details

Gliders bra plattform som kan uppfylla behovet för att öka antalet mätningar i havet. En flotta med gliders kan övervaka ett område i månader (år) och expandera de mätningar vi behöver. Gliders kan styras genom satellit och man planera underhåll så att fartygstiden används optimalt. Gliders kan inte utföra kartering av botten (inte en bra plattform för akustiska instrument), dom kan inte navigera under vatten, eller bära större sensorer. Mer avancerade AUVer behövs för kartering och då man behöver position under vattnet (samt större sensorer).

Stora områden där havet ännu är helt outforskat, tex under flytande glaciärer... Foto credit: Peter Sheehan

Man kan skicka in en AUV för att kartera och undersöka (enda sättet)

Fimbulisen Swath bathymetry of ice shelf underside along a flowline, Courtesy of Keith Nicholls, BAS Distance (m) Depth (m)

Undersidan av havsis Foto credit: Peter Sheehan

Genom satellitradar får vi globala uppskattningar av isutbredning Men istjocklek behöver mätas underifrån för att få korrekta värden. Algoritmer behöver kalibreras Williams et al, N. Geosc, 2014

Genom satellitradar får vi globala uppskattningar av isutbredning Men istjocklek behöver mätas underifrån för att få korrekta värden. Algoritmer behöver kalibreras Williams et al, N. Geosc, 2014

Ran sammanfattning Kongsberg Hugin 3000 AUV

Ran design Batterier Buoyancy Control & navigation processor (CP) Payload processor (PP)

Kommunikation Kan vara autonom upp till 36 timmar (dvs ingen kommunikation) Kan kommunicera under vattnet med ljudsignaler upp till 2-3 km (endast lite information - dålig bandbredd) HiPap ombord => underlättar I ytläge: Satellit, radio och Wi-Fi

Ran kommunikation Under vatten USBL (HiPAP Transponder) cnode Command Link Data Link I ytan WiFi Iridium UHF radio link

Ran navigation IMU (Honeywell Hg9900) GPS Receiver (AUV: Novatel) Compass (Leica DMC) Forward Looking Sonar/Anti- Collision System Imagenex sonar and KM algorithms for improved contour following and obstacle avoidance Altimeters Kongsberg Mesotech 200/675 khz forward and down looking Doppler Velocity Log (DVL) Nortek 500 khz

Ran akustiska sensorer Sub-bottom profiler EdgeTech DW-216, configurable chirp pulses Sidescan sonar EdgeTech dual frequency, 75 khz and 410 khz Multibeam Echosounder Kongsberg EM2040, 200-400 khz, 0.7º 0.7º beam width, swath coverage sector up to 140º

Subbottom profiler (Edgetech 2205) Akustisk röntgenkamera (Bottenpenetrerande sonar)

Sidescan sonar (Edgetech 2205) Akustisk kamera (Sidoskannande sonar som kan nå upp till 1 km)

Multibeam (Kongsberg EM2040) Djup (400 punkter, 10 ggr/s) (Multistrålande sonar)

Olika sonarer kan kombineras för att ge information om bottnens struktur och vad som lever där. Olika bottentyper ger olika eko. Behöver kartlägga grundtillstånd och vilka miljöer vi har i våra vatten. Forskning på SLU om trålningens betydelse, om fiskars relation till bottentyp, hur syrefria bottnar påverkar fisken. https://www.biogeosciences.net/10/3421/2013/bg-10-3421-2013.pdf Jonas Sundberg SLU Mattias Sköld SLU

Dessutom: Salthalt Temperatur Strömhastighet Koldioxidhalt + ph Syrgashalt Nitrat Fluorescens Grumlighet Barentshavet Skagerak Småskaliga strukturer i havet (går ej observera med äldre metoder) bestämmer tex tillgången av näringssalter. Med AUVn kan vi bestämma syrgas, närsalter och koldioxid med stor upplösning i tid och rum. Även under och nära havsis där det är mycket svårt att få mätningar (måste borra hål eller bryta isen).

Ran övriga sensorer Upward looking DVL / ADCP Contros HydroC CO2 Sea-Bird/Wet-Labs ECO Triplet (FLBBCD) Sea-Bird/Satlantic Deep SUNA (max 2000 meter) 2x Sea-Bird combination SBE-19plusV2 and SBE-43

Nya sensorer Finns ett tomt utrymme 60 cm långt, 87 cm diameter, med 6 st RS232 konnektors plus ethernet / LAN där man kan installera nya sensorer (för tester och samkalibrering)

Eurofleets+ tillgång till forskningsfartyg och utrustning: https://www.eurofleets.eu/access/sea-call-oceans/ Sept 27th

Exempel användning (Antarktis 2019)

Ran under domedagsglaciären :

Djup Djup Temperature Utp transpondrar Temperature 2019-08-26 Presentationens namn 35

Std navigation (m) förlorar bottenkänning (180 m över) => tröghetsnavigeringen driver Navigation source Utp / DVL Depth UTP range 2019-08-26 Presentationens namn 37

Jämförelse fartygets och Rans kartering: Helt ny upplösning kommer ge ny kunskap om nedisning och avsmältning 200 m

Photo credit: Linda Welzenbach

Photo credit: Filip Stedt Photo credit: Johan Rolandsson

Ran Tillgång via SCOOT för småföretag. Tester och innovationer. Tex Sensorer Mjukvara (databehandling, automatisering, kartering, GIS-applikationer) Miniatyrisering Systemintegrering SCOOT all in: Mission i Gullmarsfjorden tisdag 9-15. Kom med förslag! Tekniker svarar på frågor (integrering osv) Om intresse: Avsätta dagar för tester