Rapport från Gotlands Energidialog 2010. November 2010

Rapport från Gotlands Energidialog 2010 November 2010

Rapport från Gotlands Energidialog 2010 Slutsatser från Gotlands Energidialog 2010 Detta är mina egna slutsatser och reflektioner efter genomförandet av Gotlands Energidialog 2010. En första slutsats är att Energidialogen var ett uppskattat forum för att diskutera klimatoch energifrågor. Det finns ett behov att träffas för att diskutera dessa frågor och inte minst för att knyta kontakter. Många företag och organisationer arbetar med att minska energianvändningen och öka användningen av förnybar energi. Gotland ligger långt fram på många områden och det är något vi ska vara stolta över. Företag på plats knöt kontakter och upptäckte möjliga samarbetsområden. Utvecklingen av biogas kan stödjas om fler aktörer som vill använda biogas går samman. Många goda exempel uppmärksammades t.ex. stora energibesparingar genom att byta belysning (Visby Airport) och ha ett centralt system för att kunna uppdatera datorer nattetid (Polismyndigheten). Transportföretag har stor potential att minska bränsleåtgången bara genom att långsiktigt genomföra system för sparsam körning. Hoppa över var sjunde tankning av lastbilen var ett kraftfullt budskap från Visby Bilgods. Dessa åtgärder minskar inte bara utsläppen av växthusgaser utan sparar också pengar åt företagen. Cementa har under de senaste tio åren gått från ingen användning av bioenergi till nästan 20 procent bioenergi i bränslemixen. Dessa framsteg bör i ökad utsträckning uppmärksammas och spridas. Länsstyrelsen avser att i en skrift samla goda exempel som framkommer vid Energidialogerna. Vi kan alla fundera på hur vi kan synliggöra den energiomställning som sker på Gotland. Det krävs information till företag, organisationer och hushåll om hur de kan energieffektivisera. Företag som är intresserade av energieffektivisering bör delta i projektet Klimatentreprenörer (kontakta Anna Bäckstäde eller Helena Andersson vid Gotlands kommun). Projektet är inriktat på att konkret hjälpa företag att komma igång. Det finns ett ekonomiskt stöd från Energimyndigheten för energikartläggning. Inget gotländskt företag har ännu ansökt om stödet. Att ansöka om stödet innebär, förutom en bra hjälp att börja spara energi, även en signal till andra företag på Gotland och även nationellt att Gotland är en region som arbetar aktivt med energieffektivisering. Myndigheter bör delta i det gotländska nätverket av statliga myndigheter kring miljöledningssystem. Vid Energidialogen framfördes att miljöledningssystem tvingar företag och organisationer att ställa upp mål och att följa upp dem. Det skapar förtroende. Fler aktörer, länkar i den långa kedja som skapar de system vi har i samhället, bör engageras i samarbetet och kommande Energidialoger. För byggande och boende gäller det att få en medvetenhet om och att det ställs krav i alla led på att byggnader ska utformas och byggas så energieffektivt det går. Det är möjligt att i dag producera hus som inte behöver energi för uppvärmning och som t.o.m. kan producera viss energi. Det gäller också för transportbranschen och privatbilismen där producenter av bränsle och motorer, försäljare och uthyrare av fordon, transportköpare och lagstiftare måste samspela och att det även här ställs krav i alla led. Finansiering och långsiktighet var två saker som fördes fram under dialogen. Långsiktiga regelverk behöver beslutas på nationell nivå. Vad gäller finansiering finns ett flertal statliga stöd att söka. Information om dessa stöd finns på Länsstyrelsens hemsida. Banksektorn

kommer att bjudas in till nästa Energidialog för att vi ska få deras syn på finansiering av investeringar i klimat och energi. De företag, organisationer och privatpersoner som deltar i Energidialogerna kan ses som ett nätverk och har möjlighet att nyttja nätverket för samarbete och erfarenhetsutbyte. Så många företag, myndigheter och organisationer som möjligt bör ställa upp mål/åtaganden för energieffektivisering, förnybar energi och minskade utsläpp av växthusgaser. Det behöver få genomslag i alla organisationer att ställa gröna krav i sin verksamhet. Länsstyrelsen gjorde i början av 2010 en utredning av sin miljöpåverkan och beslutade om en ny miljöpolicy. Nu pågår arbetet med att sätta upp mål och en handlingsplan för 2011. Många goda synpunkter framfördes på hur Gotlands Energidialog kan utvecklas och förbättras. Några exempel är att bjuda in banker och eventuellt andra finansiärer samt politiker, ha med mindre företag och diskutera fler sektorer såsom jordbruket. Gotlands Energidialog 2011 kommer att genomföras i början av nästa år, då med fokus på produktion och distribution av förnybar energi. En inbjudan kommer att skickas ut. Slutligen ett stort tack till Bertil Klintbom, Kerstin Nyberg, Göran Nährström, Linda Ekström, Per-Erling Evensen, Louise Eriksson, Stefan Melander och Anna Bäckstäde för fina presentationer och till alla som deltog vid den första Gotlands Energidialog. Johan Gråberg Projektledare klimat- och energi Länsstyrelsen i Gotlands län

Inledning Gotlands Energidialog 2010 genomfördes den 2 november 2010 på restaurang Hwitstjärna i Visby. Detta var den första Energidialog som Länsstyrelsen anordnat. Cirka 60 företag, organisationer och privatpersoner möttes för att samtala om klimat och energi. Gotlands Energidialog 2010 handlade om företag, organisationer och hushåll som energianvändare och hur de kan energieffektivisera och öka användningen av förnybar energi. Genom insatser på dessa områden kan regionen bidra till de nationella målen för minskade utsläpp av växthusgaser. Men det handlar inte bara om att minska utsläppen av växthusgaser, utan också om att trygga den framtida energiförsörjningen och att skapa arbetstillfällen. En Energidialog planeras även för 2011, då med fokus på produktion och distribution av förnybar energi. Varför en dialog om klimat och energi? Länsstyrelsen har fått ett uppdrag av regeringen att leda och samordna det regionala arbetet för att nå de nationella klimat- och energimålen. Under 2008 utarbetade Länsstyrelsen en regional energi- och klimatstrategi. Strategin beskriver användning av energi, utsläpp av växthusgaser, möjlig potential att energieffektivisera i olika sektorer m.m. och utgör ett grundläggande kunskapsunderlag och en utgångspunkt för det fortsatta arbetet med energiomställning inom länet. För att komma vidare och konkretisera strategin initierade Länsstyrelsen projektet Energieffektivt Gotland. Projektet utformades i samarbete med Gotlands kommun och finansieras till största del av Energimyndigheten. En del i projektet är Gotlands Energidialog. Energidialogen syftar till att skapa en mötesplats för gotländska aktörer inom klimat- och energiområdet och ska vara ett stöd i arbetet med energieffektivisering och övergång till förnybar energi i företag, organisationer och hushåll. Energieffektivisering innebär ekonomiska besparingar och minskat beroende av energi. Det är särskilt viktigt för de industrier på ön som använder stora mängder energi och som fortfarande använder fossil energi. Närmare om syfte och innehåll beskrivs under rubriken Introduktion. Genomförandet av Gotlands Energidialog 2010 Inbjudan till Gotlands Energidialog skickades ut per e-post till företag, myndigheter och organisationer. Dessutom annonserades i gotländska dagstidningar vid två tillfällen. Inbjudan fanns också tillgänglig på Länsstyrelsens hemsida. Gotlands kommun, kommunens klimatoch energirådgivare och fem gotländska företag höll korta presentationer om sina mål, åtgärder, potential och hinder för energieffektivisering och övergång till förnybar energi. Därefter genomfördes Kaffe med Dialog, vilket gav en möjlighet för deltagarna att diskutera, knyta nya kontakter och lämna synpunkter och förslag. Eftermiddagen avslutades med en gemensam diskussion och sammanfattning. Det fanns efteråt möjlighet att lämna synpunkter och förbättringsförslag på hur Energidialogen hade genomförts. Deltagarförteckning och program återfinns i bilagorna. Landshövdingen hälsade välkomna Landshövding Cecilia Schelin Seidegård hälsade alla välkomna till denna första Gotlands Energidialog som är en del i Länsstyrelsens arbete med klimat och energi. Vi har kommit en bit på vägen i energiomställningen på Gotland. Vindkraften är kännetecknande för vår region. Det produceras biogas och kommunen kör bussar i stadstrafik på biogas. Gotlänningarna är främst i landet på att ansöka om stöd för att investera i solfångare. Fjärrvärme värmer upp en stor del av våra bostäder. Gotlands Energidialog handlar om att stödja det fortsatta arbetet med energiomställning. Genom dialog kan vi lära av varandra. Företag och organisationer som kommit längre i sitt arbete med att t.ex. energieffektivisera, kan inspirera de som inte har kommit så långt. Länsstyrelsen och andra myndigheter har möjlighet att få synpunkter på hur vi kan stödja företag och privatpersoner. Landshövdingen avslutade med att uppmana alla att

ta tillfället i akt att lyfta fram sina frågeställningar, bidra med egna kunskaper, samtala och knyta nya kontakter. Introduktion av Johan Gråberg Johan Gråberg, projektledare klimat och energi vid Länsstyrelsen, gav en introduktion till Gotlands Energidialog genom att presentera dialogens sammanhang, syfte och innehåll. Länsstyrelserna har fått i uppdrag av regeringen att strategiskt samordna och leda det regionala arbetet för att genomföra regeringens klimat- och energipolitik. Det ska ske genom att fortsätta vidareutveckla och genomföra de regionala klimat- och energistrategierna, verka för ökad andel förnybar energi och stödja näringslivet och kommunerna i energiomställningen. På Gotland arbetar Länsstyrelsen i nära samverkan med Gotlands kommun. År 2050 har Sverige en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Mål till år 2020 är 50 procent förnybar energi, 10 procent förnybar energi i transportsektorn, 20 procent effektivare energianvändning och 40 procent mindre utsläpp av växthusgaser (jämfört med år 1990). Detta framgår av regeringens klimat- och energipolitiska proposition och av miljömålet Begränsad klimatpåverkan. För Gotland har de nationella målen brutits ner på regional nivå. De regionala delmålen innebär att utsläppen av koldioxid ska minska med 15 procent mellan 2000 och 2010 (exklusive Cementa). Vidare ska år 2010 andelen fossila bränslen utgöra höst 55 procent av den totala energianvändningen. Länsstyrelsen har påbörjat arbetet med att följa upp de regionala delmålen och ta fram nya mål för perioden efter 2010. Detta kommer att ske i bred samverkan med gotländska aktörer. Energieffektiv Gotland är ett projekt som syftar till att konkretisera den regionala klimat- och energistrategin och därmed driva på energiomställningen på Gotland. Länsstyrelsen genomför projektet och det finansieras i huvudsak av Energimyndigheten, men även till viss del av regionala tillväxtmedel. Energieffektivt Gotland består av följande delprojekt: Klimatentreprenörer på Gotland Gotlands Energidialog Energieffektivisering i statliga myndigheter Kunskapshöjande åtgärder inom länet Kunskapshöjande åtgärder inom Länsstyrelsen Klimatentreprenörer på Gotland, som handlar om energieffektivisering i små- och medelstora företag, genomförs av Gotlands kommun (se närmare Anna Bäckstädes presentation). Syftet med Gotlands Energidialog är att skapa en mötesplats för dialog och samverkan kring klimat- och energifrågor på Gotland och att skapa ett långsiktiga nätverk av företag och organisationer. Vidare att inspirera företag, organisationer och enskilda att energieffektivisera och öka produktion och användning av förnybar energi samt minska utsläppen av växthusgaser. Slutligen att öka kunskapen om energiomställning och vilka möjligheter och hinder som finns på Gotland samt att Länsstyrelsen ska få synpunkter på utformningen av nya gotländska klimatmål. Gotlands Energidialog 2010 handlade om företag, organisationer och hushåll som energianvändare. Frågor som behandlades på dialogen var bland annat: Hur långt har vi kommit i energiomställningen på Gotland? Vilken potential och vilka hinder finns för en fortsatt energiomställning?

Hur kan företag, organisation och hushåll på Gotland sätta upp egna mål för klimat och energi, energieffektivisera och öka användningen av förnybar energi? Hur kan vi utforma gemensamma gotländska mål för klimat och energi som känns relevanta och meningsfulla? Frågor från deltagare: Vad innebär det att Länsstyrelsen ska leda arbetet regionalt? Det innebär att Länsstyrelsen ska vara pådrivande för att de olika aktörerna arbetar med att minska utsläppen av växthusgaser och att vi arbetar åt samma håll. Vem ska göra vad? Gör kommunen och Länsstyrelsen samma sak? På Gotland är det en speciell situation med bara en kommun. Alla Länsstyrelser får samma uppdrag, men Länsstyrelsen på Gotlands behöver inte samordna flera kommuner inom länet. Det kan jämföras med län som har många kommuner som kanske stretar åt olika håll. Länsstyrelsen och Gotlands kommun pratar med varandra och har ett bra samarbete. Det är viktigt att vi kompletterar varandra och hittar synergier. Presentationer från Gotlands kommun och gotländska företag Bertil Klintbom Samhällsbyggnadsdirektör, Gotlands kommun Gotlands kommun har drivit på utvecklingen för att bl.a. få fram biogasbussar. Kommunen har också lagt ner mycket arbete på energieffektivisering i fastighetsbeståndet. Energiförbrukningen har sänkts kraftigt och fossila bränslen är i princip borta. Nybyggnadsprojekt har fungerat som demonstationsprojekt för ny teknik t.ex. lasarettet, högskolan och Visby Strand där bl.a. havsvatten används för uppvärmning och kylning. Gotlands kommun är involverat i EU-projektet IslePact, ett nätverk med ett flertal öar där man ska se närmare på förnybar energi och ta fram uthålliga energiplaner. De finns möjlighet till finansiering genom projektet. De företag som är intresserade av att delta i projektet kan kontakta projektledare Bengt-Olof Grahn vid Gotlands kommun. Det finns stor potential att gå över till förnybar energi såsom eldrivna fordon i stadstrafik och biogas. Gotland har bättre rykte utomlands vad gäller gröna lösningar än hemma på ön. Dimetyleter som framställt från svartlut är en möjlig framtida lösning för tunga transporter. Ett första tankställe har invigts i Stockholm. Geotermisk energi (från 300-400 meters djup) vore intressant för Gotland, i stället för flisbaserad fjärrvärme. Många olika förnyelsebara energislag är möjliga. Vi måste dock börja jobba ihop bättre på Gotland; företag, kommunen, Länsstyrelsen, m.fl. Betydelsefullt att få ut information och budskap i samhället. Företagen är en bra motor för att kommunicera de här frågorna med allmänheten. Grönt tänk måste få genomslag på alla plan. Deltagarn välkomnades att höra av sig till Bertil Klintbom, Bengt- Olof Grahn och Anna Bäckstäde i dessa frågor. Kerstin Nyberg - Miljöchef, Cementa Cementindustrin står för cirka 5 procent av koldioxidutsläppen i världen. Det är viktigt i ett livscykelperspektiv att använda cementen så effektivt som möjligt inom byggindustrin. I Cementas fabrik i Slite jobbar man med att sänka utsläppen av koldioxid samt minska användningen av värmeenergi och elenergi. Det finns en stor miljömässig och ekonomisk potential. Alternativa bränslen används allt mer t.ex. brännbara gotländska hushållssopor och olika typer av biobränsle. Det går även att ersätta en del av råvaran (kalkstenen) med askor

och slagg från annan industri. CCS (Carbon Capture Storage) är också något man tittar på för att minska utsläppen av koldioxid till atmosfären. Sedan 1990 har utsläppen av koldioxid från Cementas fabrik i Slite minskat med 21 procent. Cementa står för 25-30 procent av elanvändningen på Gotland. Cementa deltar i Program för energieffektivisering inom energieffektiv industri (PFE) och man har infört energiledningssystem, energicertifiering och energiåtervinning tillsammans med GEAB motsvarande 15 procent av fabrikens elbehov. Detta är ett systematiskt arbetssätt att i tvärfunktionella grupper i hela organisationen identifiera potential att minska elanvändningen. Delaktighet i hela företaget är nödvändigt. Stort vikt läggs på att mäta och prioritera insatserna. Det som kan göras med små medel genomförs först och större investeringar ingår i en långsiktig planering. Det är betydelsefullt att ha rutiner för kontroll, investeringsprojekt, inköp, etc. Flera energiprojekt i stort och smått har genomförts under 2010 t.ex. utbildningsinsatser. Kerstin avslutade med att visa Cementas mål för utsläpp av koldioxid, användning av alternativt bränsle och minskad värme- och elenergi. Göran Nährström Platschef, Arla Foods Den energi som används vid Arla Foods i Visby används till 90 procent för att torka mjölkpulver. Det innebär en stor energiförbrukning. Arla Foods har arbetat i många år med att minska energiförbrukningen. Göran berättade att man fortfarande hittar besparingsåtgärder i stort och smått och gav exempel på besparing om 35 000 kronor per år bara genom att släcka ner klockan på fasaden. Viktigt med ständiga förbättringar. Arla Foods Visby har ett energiledningssystem och är certifierat. Andra exempel på energibesparingar rör värmeåtervinning och utbyte av kylmaskin. Man kommer framöver att undersöka möjligheterna att använda LED-belysning. Till 2025 ska koldioxidutsläppen minska med 25 procent inom Arla. På fabriken i Visby används drygt 3 miljoner liter eldningsolja per år för ångproduktion. Det innebär utsläpp av koldioxid med 8000 ton. Eftersom det är 7 procent av Arlas totala utsläpp är en övergång till förnybar energi i Visby intressant för hela koncernen. För närvarande pågår diskussion med Biogas Gotland om leverans av biogas. Planen är att om några år använda 100 procent förnybar energi. Investeringen i Arlas fabrik för att kunna använda biogas ligger på 1 miljon kronor och minskar utsläppen av koldioxid med 4000 ton per år, dvs. halverar utsläppen. Göran jämförde med att det skulle kosta 3 miljoner kronor att få ner motsvarande utsläpp genom att byta ut bilarna inom Arla mot miljövänligare sådana. Det är möjligt att köra parallellt olja/biogas under en infasningsperiod. Hinder för övergång till biogas är avtal med Biogas Gotland och avsaknad av finansiering för en biogasanläggning. Förhoppningsvis kan ett avtal vara på plats innan november månads utgång. Göran avslutade med att ta upp en annan miljöaspekt med konsumentperspektiv konsumenter vill ha skruvkort på tetraförpackningarna, men det går ändå inte åt mer plast i tillverkningen av sådana förpackningar. Linda Ekström - Visby Bilgods Visby Bilgods har genomfört ett program för sparsam körning för miljön, ekonomin och förarna. Samtliga lastbilar är utrustade med program som bl.a. registrerar acceleration, bromsning och hur mycket lastbilen rullar på luft. Förarna har fått utbildning i sparsam körning och deras resultat från körningarna följs upp genom den teknik som är installerad i lastbilarna. Det krävs kontinuerlig utbildning för att få bestående resultat. Om förarna endast går en kurs finns risk för återgång till tidigare körsätt. Resultatet är att var 7:e tankning inte behöver göras. Det innebär en besparing om 1 miljon kronor per år och minskade koldioxidutsläpp med 200 ton. Andra resultat är ökad trafiksäkerhet, färre gods- och

fordonsskador, minskad stress och bättre image för företaget. Genom systemet har vi också ett kvitto, att visa upp för kund, på att vi minskar utsläppen av koldioxid. Linda uppmanade upphandlare av godstransporter att ställ krav på resultat, inte åtgärd och att välja leverantör utifrån krav i stället för pris. Visby Bilgods har som mål att minska utsläppen av koldioxid med 20 procent till 2020. Per-Erling Evensen Marknadschef, Destination Gotland Destination Gotland är en del av infrastrukturen. Volymen av passagerartrafiken ökar konstant (med undantag av ett fall kring 1990). Utvecklingen har gått mot kortare restid för att tillmötesgå gotlänningarnas krav på transporter. Destination Gotland certifierades år 2003 enligt ISO 9001 och ISO 14 001. Då var inte koldioxid intressant utan fokus låg på utsläpp av kväve- och svaveldioxid. Utsläppen av kväveoxid, kolväten och svaveldioxid har minskat kraftigt. Solfilm på fönster är ett exempel på åtgärd för att minska energiförbrukningen för kylning. Andra exempel är skrovutformning och Miljökörkort för medarbetare. Staten ställer krav på miljöprestanda vid upphandling av Gotlandstrafiken t.ex. installation av katalysator. Vi har en egen målsättning att minska miljöpåverkan med 1 procent per året (innebär miljöpåverkan från 30 enkelturer per år). Destination Gotland har nu börjat se på landförsörjning av el och framdrivning av nästa generations färjor med naturgas/biogas kring år 2020. Färjorna skulle kunna använda gotländsk biogas. Visionen är att 2030 kunna driva färjorna med vätgas, vilket inte skulle generera några utsläpp. Tekniken finns för denna utveckling. Ett första steg är att få tillgång till naturgas och biogas genom utbyggnad av infrastrukturen i Nynäshamn och Visby. Nästa upphandling av gotlandstrafiken påverkar också utvecklingen. Louise Eriksson Inköpschef, Wisab Bygg Stefan Melander Visby Cementvaru AB Wisab har erfarenhet av att bygga vanliga flerfamiljshus som efter några års användning visat sig vara lågenergihus t.ex. Flundreviken. Dessa är uppbyggda av tung isolerad betongstomme och värms upp med hjälp av bergvärme. Tillförd energi för vatten och värme ligger på en kostnad av 60-70 kronor/kvm och år. Lågenergihus vid Sjöliljan har ingen tillförd energi för uppvärmning och för att uppnå det är isoleringen i stommen tjockare än vanligt och huset är mycket tätt (klimatskal). Det finns möjlighet till enskilda luftvärmeaggregat i respektive lägenhet som går på fjärrvärme. Lägenhetsinnehavaren betalar kostnaderna för den uppvärmningen. Huset uppfyller inte standarden för passivhus pga. stora fönster (havsutsikt). Energianvändningen under byggtiden är marginell sett till byggnadernas livslängd. Dock genomförs åtgärder för att minska energianvändningen och för att använda förnybar energi. En övergång har skett från gasol till fjärrvärme. Det finns potential att spara energi för uppvärmning i byggbodar och för belysning. Visby Cementvaru tillverkar betongelement och utvecklar produktionen av betongelement till lågenergiväggar. Tillverkaren har här en balansgång mellan tjockare väggar och kostnadseffektivitet. Stefan berättade om arbetet med att gå över till användning av förnybar energi. Vindenergi är en möjlighet, dock ej med placering på tomten för fabriken. En annan möjlighet är att tillsamman med andra närliggande företag satsa på värmepump eller flispanna.

Kaffe med dialog Vid kaffet diskuterades klimat- och energifrågor vid kaffeborden samt kring de övningar som deltagarna genomförde. Se närmare i bilaga 2 om hur Kaffe med Dialog genomfördes. Resultatet från övningarna och efterföljande diskussion presenteras under rubriken Diskussion Några saker som diskuterades vid kaffeborden var: - Det är svårt att få enskilda byggherrar till småhusprojekt att tänka på långsiktiga energieffektiviseringsvinster, det är i slutänden prislappen som styr när valen ska göras. Den enskilde behöver ha mycket kunskap för att veta vad den ska efterfråga. - Man har kommit långt när det gäller miljötänk inom byggbranschen, men inte så långt när det gäller energieffektivisering. Det är inte samma personer som bygger och som sedan förvaltar byggnaden. - Energikraven blir hårdare i lagstiftningen vid nybyggnation, men många större byggprojekt byggs redan med standard som är högre än de nya kraven. - Passivhus, finns ännu inte på Gotland. Kanske kan det vara något att satsa på att informera om? - Det är inte aktuellt i Sverige i dag, men s.k. "plushus" där man producerar ett överskott av energi som kan säljas borde vara intressant för husägare i framtiden. - Det finns ett behov av att träffas och få information om vad som händer, vad som planeras och kunna se trender. - Visst erfarenhetsutbyte mellan olika transportfirmor sker genom Gotlands Åkeriförening och Framtidens åkare. - Swedavia/Visby flygplats har behov av att byta energisystem från oljeuppvärmning, men är osäkra på vad som är bäst. Finns potential i geotermiska uppvärmnings/kylsystem, jfr Arlanda eller kan biogas vara ett alternativ? - Intressant och viktigt att aktörer informeras om vad som är på gång, t.ex. biogasledning till Visby. Kanske andra kan vara intresserade av att använda/bekosta biogas i närområdet? Det behövs inte bara ämnesvis diskussion utan också geografisk, om vad som kan göras i olika geografiska områden. Hur samordnar man detta? Genom fysisk planering? - Transportörer har inte kunskap om olika drivmedel. Vilka alternativa drivmedel kommer att finnas tillgängliga? Vilka bilar/motorer kan använda var; elbilar i stan och gas eller dimetyleter för längre körsträckor? Viktigt med samordning. Begränsade lagringsmöjligheter och tankställen. Vad ska Gotland satsa på? Hur får man igång produktion och infrastrukturen? - Spännande med egen biogas från Gotland, det skapar genast en annan drivkraft! - Oklarhet om riskkapital saknas eller om det är kalkyler och bedömningsunderlag som är undermåliga? Anna Bäckstäde Klimat- och energirådgivare, Gotlands kommun Kommunens klimat- och energirådgivning vänder sig till allmänhet, föreningar samt små och medelstora företag. Rådgivningen tar emot 500 till 800 telefonsamtal och 50 till 100 besök per år, främst från privatpersoner. Rådgivningen är också ute i kommunen på mässor etc. Anna vill få med fler företag i energieffektiviseringsarbete. Projektet Klimatentreprenörerna (ett delprojekt inom Energieffektivt Gotland) kommer att starta upp med en första workshop i mitten av november. Ett 60-tal företag har anmält sig. Det går fortfarande bra att anmäla sitt företag till projektet. Syftet med Klimatentreprenörerna är att företagen ska komma igång med energikartläggning som ska leda till energieffektivisering. Det ska också hjälpa företag att söka ekonomiskt stöd från Energimyndigheten s.k. energikartläggningscheck. Företag som

använder 500 MWh energi eller mer per år samt lantbruk med fler än 100 djurenheter är berättigade till ett sådant stöd. Stödet uppgår till 50 procent av kostnaden för energikartläggningen och som mest 30 000 kronor. Omkring 100 företag och 100 jordbruk på Gotland uppfyller kraven för att söka stödet. Anna visade upp informativa broschyrer om energieffektivisering från Energimyndigheten som går att ladda ner från deras hemsida (www.energimyndigheten.se). Företag som inte anmält sig till projektet Klimatentreprenörer men är intresserade av att delta kan kontakta Anna. Slutligen: Följ strömmen och stäng av den! Frågor till presentatörerna Vad är det första steget för att driva färjorna med gas? Per-Erling: I dag finns inte infrastrukturen för att få fram naturgas/biogas till färjorna. Byggandet av en depå i Nynäshamn, som en följd av övergång till stadsgas i Stockholm, kan vara första steget. Det behövs en depå i Nynäshamn och en i Visby. Tekniken finns för gasdrift och som steg ett är det då naturgas som gäller och på sikt biogas. Destination Gotland tycker att det är viktigt att ligga i framkant. Hur lång tid tar det att gå från beställning till att nya färjor är i trafik? Per-Erling: Vi har pratat om 2020, men 2015 är möjligt om beslut fattas nu. Innebär regelverket till sjöss hinder för användning av gasdrift? Per-Erling: Inga stora problem vad vi känner till även om det handlar om ny teknik. När man ligger i framkant av utvecklingen finns det förstås frågetecken. Hur får man gas från Bro till Arla Foods i Visby? Göran: En vanlig polyetenslang går bra. Vilka flaskhalsar ser ni för att komma vidare? Louise: Vi behöver bättre tillgång till förnyelsebar energi, t.ex. fjärrvärme för bostäder. Kerstin: Långa investeringshorisonter gör att regelverket måste vara säkert under lång tid. Det gäller t.ex. för hur vi kan använda rötslam som bränsle. Linda: Ny teknik. Motorer som klarar alternativa bränslen. Göran: Snabba tillstånd för biogas och finansiering. Per-Erling: Långsiktighet och försörjning med naturgas/biogas. Anna: För hushållen måste investeringen klara sig i 20 år, så även privatpersoner vill veta vad som gäller i framtiden. Annars vågar de inte satsa på ny teknik. Hur långt har ni (Gotland) kommit i en internationell jämförelse? Per-Erling: Redan i dag ligger vi i absoluta framkanten. Satsar vi framåt på gasfärjor ligger vi ännu bättre till i en internationell jämförelse.

Göran: Arla är ett globalt företag så vi kan inte jämföra oss internationellt. Våra transporter är upphandlade med Tyskland, vilket kanske inte ser så bra ut för Gotland. Har ni samma miljökrav i Kina? Ja, när det gäller målet att minska utsläppen av koldioxid. Linda: Vi har inte så mycket att jämföra med, men folk är i dag mycket mer medvetna och det märks på våra förare. Förr gällde det att ha störst bil etc. I dag finns det andra värden. Louise: På Gotland är vi långt fram tack vare Gotlandshem. I Sverige har vi nog det första lågenergihuset i betong, vilket kommer att blir fler. Kerstin: Vi har världens renaste cementfabrik. Vi har minskat koldioxidutsläppen med 21 procent jämfört med 1990 års nivåer. Kommande stora investeringar innebär att vi blir ännu bättre. Anna: Sverige ligger bra till internationellt genom att vi har rådgivning. Gotland ligger bra till i ett nationellt perspektiv. Hur lönsamt är det att bygga passivhus i dag? Louise och Stefan: Det är inte mycket dyrare att bygga, cirka 3-4 procent, vilket gör att man snabbt kan räkna hem det. Lite högre driftskostnader för byte av filter, men stor besparing energimässigt. Diskussion Diskussionen baserades på presentationerna, vad som framkom vid Kaffe med Dialog samt vid frågestunden. Johan startade upp diskussionen genom att presentera resultaten från de olika övningarna som hade genomförts under Kaffe med Dialog. Ögonblicksbild av läget på Gotland Deltagarna fick markera hur långt de kommit i energieffektivisering och övergång till förnybar energi (se resultat nedan). Var företag/organisationer har markerat är naturligtvis subjektivt, men vissa mönster framgår och det ser olika ut för olika branscher. Transportsektorn ligger bra till vad gäller energieffektivisering, men sämre till att använda förnybar energi. För Industri/Tillverkning är det tvärtom, dock har man här även kommit en bit på väg med energieffektivisering. Byggsektorn ligger bra till. Offentlig sektor har kommit en bit på väg att gå över till förnybar energi, men det ser väldigt olika ut med energieffektivisering.

Ögonblicksbild av läget på Gotland Kommit långt Förnybar energi Energieffektivisering Mycket kvar att göra Transport=blå Industri=gul Byggande=röd Handel=svart Off.sekt.=grön Alternativa bränslen för transporterna (inom industrin) är svårt att välja. Minskar man förbrukningen av fossil energi är det lätt att man ökar elanvändningen, vilket ger negativa konsekvenser i andra änden. Mål kan med andra ord vara kontraproduktiva. Man kan behöva titta på båda målen samtidigt (förnybar energi och energieffektivisering) och ö-läget är ytterligare försvårande. Energieffektiviseringen är svårast att jobba med för både privatpersoner och företag. Mycket information krävs om vad man ska göra och hur. Det krävs mer kunskap och goda exempel. Ekonomin är viktig för att driva utvecklingen. Likaså stabilitet, vilket måste skapas av politiker. Mycket vedeldning på Gotland, vilket kan bero på att man vill slippa betala för elen. Det är lättare hugga ved än att betala dyrare elräkningarna. En investering måste kunna räknas hem på en längre basis. De incitamenten finns inte i dag Utsläppshandeln kommer att påverka intresset för förnybar energi och energieffektivisering. Flera företag på ön omfattas av det systemet. Gemensamma mål för klimat och energi De gotländska mål vi har för minskade utsläpp av växthusgaser och användning av förnybar energi beslutades 2004 och sträcker sig till 2010. Nya mål kommer därefter att tas fram i bred samverkan med öns intressenter. De synpunkter som skrevs ner under Kaffe med Dialog om hur nya mål kan utformas var följande: minskade utsläpp från transporter viss procent miljöbilar fler förnybara energikällor energieffektivisering

få mål och kontinuerlig uppföljning av mål och åtgärder Många mål sätts upp, men uppföljningen brister. Det finns redan i dag 30-40 mål med bäring på klimat och energi och dessa måste bli färre. Tänk igenom, välj ut få mål och se till att uppföljningen fungerar. ISO-systemet (t.ex. miljöledningssystemet ISO 14 001) är en bra sak för att säkerställa att uppföljningen fungerar. Det tvingar företaget att följa de mål som sätts upp. Uppsatta mål i en organisation skapar förtroende. En kartläggning behöver göras av de gemensamma mål som finns. Uppföljningen av mål kräver många källor och det krävs engagemang. Definiera målen tydligt med mått som inte är konjunkturkänsliga. Nationella mål för energieffektivisering är satta i relation till BNP. Hur görs det regionalt? Det är särskilt betydelsefullt när det handlar om stora projekt. Viktigt att kunna jämföra Gotland med andra regioner. Inom projektet IslePact ska öarna i projektet ta fram uthålliga energiplaner. Det finns då en möjlighet till benchmarking med andra öar. Elkabel till fastlandet, vilket vi har här, saknas i många fall. Jämförelserna mellan öarna kan bli intressant kunskap. Hinder för energiomställning De hinder för energiomställning som framfördes under Kaffe med Dialog var följande: avsaknad av långsiktig planering ej tillräcklig fjärrvärmeutbyggnad avsaknad av finansiering (4 stycken) fastighetsägarnas tröskel (2 stycken) bristande kompetensen vid projektering och i byggbranschen regelverk/lagstiftning som är för kortsiktiga Politiker måste skapa incitament för en långsiktig satsning och skapa bra ekonomiska förutsättningar. Priserna måste vara konkurrenskraftiga. Bengt-Olof Grahn gav ett exempel från Danmark där små företag gick ihop och erbjöd ett alternativ till oljeeldning i form av fjärrvärmeverk med energi från halm och sol. Upplägget med låg anslutningsavgift och finansiering av investeringen via abonnemanget var tillräckligt attraktivt för att locka 600 hushåll att ansluta sig. Lösningar Lösningar för att komma förbi hinder för energiomställning diskuterades också under Kaffe med Dialog. Följande lösningar framfördes: långsiktig energipolitik gemensam finansiering mätningssystem (för att t.ex. mäta energiförbrukning och följa upp insatser) billiga statliga finansieringsformer för energiområdet samarbete mellan myndigheter goda idéer

Visby Airport behöver byta ut en oljepanna och kan se på möjligheten att samarbeta med Arla kring biogas från Bro. En sådan här Energidialog skapar möjligheter att knyta kontakter och samarbete mellan företag. Det finns ett nätverk som de flesta gotländska transportföretag är anslutna till. Där finns möjlighet att diskutera utveckling och erfarenheter bl.a. vad gäller att spara energi. Mätningssystem är viktigt för att få kvitto på hur mycket energi man sparar. Visby Airport har minskat effekten med 7 MW bara genom att byta lampor kring start- och landningsbanan, från 1000W/lampa till 150W/lampa. Åtgärden syns direkt på mätningarna. Detta tillsammans med åtgärder som att datorer stängs av och att lampor släcks vid hemgång har minskat kostnaderna med 600 000 kronor per år. Bränslet är fortfarande inte löst. Olja har ersatts av el, vilket inte heller är optimalt. Där kommer biogasen in som kan vara en bra lösning. Datorer måste i vissa verksamheter vara påslagna under nätterna för att uppdateringarna ska kunna genomföras (ett hinder för att spara energi). Vid Polismyndigheten har det lösts genom att datorerna sätts på centralt när det är dags för uppdateringar. Åtgärden har sparat mycket pengar för myndigheten. Finansieringen är ett bekymmer. Det vore bra om banker fanns representerade på mötet. Samarbete kring goda idéer mellan myndigheter samla goda exempel och sprid dessa. Även om en organisation har små resurser att arbeta med klimat- och energifrågor bör ändå kontaktnät utnyttjas för att dra nytta av andras erfarenheter. Sammanfattning och avslutning Johan avslutade Gotlands Energidialog 2010 och tackade för ett aktivt deltagande. Sammanfattningsvis hade eftermiddagen bjudit på en positiv och bra dialog. Mycket information hade framkommit för alla aktörer att arbeta vidare med. Idéer hade förts fram som Länsstyrelsen i samverkan med bl.a. kommunen kan använda i det fortsatta arbetet. Många företag och organisationer hade under mötet knutit nya kontakter och upptäckt gemensamma områden att arbeta vidare med. En ny Energidialog planeras till våren 2011, då med fokus på produktion och distribution av förnybar energi. Johan uppmanade samtliga att fylla i en kort utvärdering av eftermiddagen som kommer att användas för att förbättra kommande dialoger. Utvärderingen Synpunkter på Gotlands Energidialog 2010 kunde lämnas efter mötet genom att fylla i en kortfattad enkät. Totalt deltog 58 personer vid dialogen (19 kvinnor och 39 män) och 23 enkäter lämnades in (7 kvinnor och 16 män). Följande synpunkter framfördes vid utvärderingen: Det här tycker jag var givande med Gotlands Energidialog 2010 - Bra föredragningar från olika verksamheter, vilket ger en god bild av miljöarbetet - Intressant att se vad andra företag gör och hur långt de har kommit och även vad Länsstyrelsen och Gotlands kommun gör - Intressant att företag, Länsstyrelsen och kommunen diskuterar tillsammans - Man ser vilka möjligheter som finns inom olika branscher - Nya möten/kontakter och meningsutbyte med andra aktörer - Ökad förståelse mellan näringsliv och offentlig sektor - Olika infallsvinklar, förbättringsförslag, nya idéer och goda exempel

- God uppslutning och mångfald - Öppen dialog och bra fördelning av tid Så här tycker jag att Gotlands Energidialog kan förbättras - Ha med fler led (olika aktörer) inom miljö/energi - Ha med banker, materialleverantörer och politiker - Dela in deltagarna i fler/mindre diskussionsgrupper - Skicka ut fråga inför nästa möte om erfarenheter att berätta om - Låt det bli en naturlig mötesplats för energifrågor - Riktade inbjudningar bör gå ut till relevanta företag - Framför tydligare att myndigheter samarbetar - Bättre styrd diskussion vid borden under Kaffe med Dialog - Mer om små företag - Mer dialog och mindre föredrag - Mer dialog om långsiktighet Övrigt - Jordbruksnäringen saknades - Saknade redovisning över män/kvinnor, men imponerad av de kvinnor som representerar miljöinsatser i företag - Dela ut åhörarkopior inför mötet - Presentera vad Länsstyrelsen gör till nästa möte - Se till att ha bredden på mötena - Bra initiativ

Deltagare vid Gotlands Energidialog 2010 bilaga 1 Anders Öberg Andreas Wickman Anna Bäckstäde Anna Fagerberg Annika Jörnemark Bengt-Olof Grahn Bertil Klintbom Birger Björkegren Cecilia Schelin Seidegård Christer Andersson Claudia Castillo Curt Cedergren Dan Kolmodin Daniel Åhlén Elin Sander Emilie Vejlens Gabriella Hammarskjöld Gunnar Gustafsson Göran Nährström Göte Niklasson Håkan Ahlsten Johan Gråberg Johan Malmros Josefin Knudsen Josefin Walldén Kalle Nyberg Karin Persson Kerstin Nyberg Kjell Ramström Lars Thomsson GEAB Wickman Wind AB Gotlands kommun Gotlands kommun Högskolan på Gotland Gotlands kommun Gotlands kommun Sida Landshövding Visby Airport Gotlands kommun Cedergrens Mek. Verkstad Arriba Byggnads AB Polismyndigheten Gotland Länsstyrelsen Länsstyrelsen Nordkalk AB Gotland kommun Arla Foods Visby Gotlands Väderkraftförening ECO Vehicle Norden AB Länsstyrelsen Gotlands kommun Ownpower Projects Länsstyrelsen Länsstyrelsen Västergarn Cementa PEAB Centerpartiet Lars-Erik Ljunggren Lasse Ahnell Lena Kulander Linda Ekström Louise Eriksson Magnus Frid Magnus Nilsson Maria Breineder Mats Lund Ola Thuresson Per Ole Morken Per-Erling Evensen Peter Ahl Peter Gadd Roland Larsson Thomas Fahlstedt Sofia Scholler Sofia Wollmann Sophie Pettersson Stefan Ivanell Stefan Melander Sten Wikström Sven Sandström Sören Larsson Teresa Björklund Thomas Johansson Ulf Johansson Yngve Andersson Visby Airport Radio Gotland Länsstyrelsen Visby Bilgods Wisab Bygg AB PEAB Gotlands kommun Länsstyrelsen Arriba Byggnads AB KPAB Cementa Destination Gotland Ryftes Grönsaker Gotlandsbuss AB Gotlands Väderkraftförening Kneippbyn Resort Visby Länsstyrelsen Tillväxt Gotland Gotlandsflyg Högskolan på Gotland Wisab Bygg AB Stora Tollby Trädgård Produkt Gotland GEAB Värme Sida PEAB Visby Airport Ryftes Grönsaker

PROGRAM bilaga 2 13.00 Välkomna Landshövding Cecilia Schelin Seidegård Introduktion Johan Gråberg, Länsstyrelsen 13.20 Mål, insatser, potential och hinder för energieffektivisering och användning av förnybar energi. Presentationer från Gotlands kommun och gotländska företag: Bertil Klintbom Gotlands kommun, Samhällsbyggnadsdirektör Kerstin Nyberg Cementa, Miljöchef Kort bensträckare Göran Nährström Arla Foods Visby, Platschef Linda Ekström Visby Bilgods Per-Erling Evensen Destination Gotland, Marknadschef Louise Eriksson Wisab Bygg, Inköpschef 14.30 Kaffe med Dialog (se mer på motstående sida) 15.15 Rådgivning till hushåll samt små och medelstora företag Anna Bäckstäde, klimat- och energirådgivare vid Gotlands kommun 15.25 Frågor till presentatörerna 16.00 Diskussion med utgångspunkt i presentationer och vad som framkom under Kaffe med Dialog. Exempel på frågor som kan diskuteras: Har vi en god bild av potential och hinder för energieffektivisering och ökad användning av förnybar energi på Gotland? Vad kan vi göra för att fortsätta energiomställningen? Vilket behov av kunskap, finansiering, teknik, m.m. har företag, organisationer och hushåll för att ställa om? Kan vi utforma gotländska klimat- och energimål som är angelägna för företag, organisationer och hushåll? 16.45 Sammanfattning och avslutning.

Genomförande av kaffe med dialog Där kaffe med smörgås serveras: Diskutera med kollegor inom samma bransch. Tre bord finns utmärkta med Transporter, Industri, Byggande och boende. Vid varje bord finns medarbetare från Länsstyrelsen som kan fånga upp frågor, synpunkter och idéer. Där presentationerna har genomförts: Pappersark finns uppsatta på väggarna där du kan ge din bild av läget, föra fram vilka hinder som finns för en energiomställning i din verksamhet och möjliga lösningar för att överkomma hindren samt lämna förslag på hur klimat- och energimål kan utformas för Gotland. 1. Ögonblicksbild av läget på Gotland ange om din verksamhet har mycket kvar att göra inom energieffektivisering och förnybar energi eller om ni har kommit långt inom dessa områden. Kan vi få en bild av hur långt har vi kommit i energiomställningen på Gotland inom olika sektorer? 2. Hinder för energiomställning ange vilka hinder som finns för din verksamhet att energieffektivisera och gå över till förnybar energi. Är problemen likartade för alla verksamheter eller kan de inordnas i olika sektorer och branscher? Finns det hinder som är mer förekommande än andra? Lösningar Se vilka hinder som framförts (ovan) och bidra med din kunskap om lösningar för att överkomma hindren. Försök att vara så konkret som möjligt. Vilka aktörer kan bidra med lösningar och på vilket sätt? 3. Gemensamma mål för klimat och energi De gotländska målen för begränsad klimatpåverkan behöver förnyas. Lämna förslag på hur mål inom klimat och energi kan utformas. Förslagen måste inte vara på en detaljerad nivå. Hur kan vi utforma mål som känns relevanta och angelägna för alla sektorer i samhället?