Presentation av ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström

Relevanta dokument
Presentation av ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström

Presentation av ekosort/gödslingsförsök i Lovisa Micaela Ström

Presentation av Ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström

Presentation av ekosort-,demo-& gödslingsförsök i Lovisa Micaela Ström

Ekosortförsök i Finland Micaela Ström Ekotankesmedja

NYA SORTER GER MERVÄRDE. Odlarekväll Boreal Växtförädling AB

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE

Observationsförsök 2010 Försök 1 med bottengröda i vårvete (Vichtis)

Jordbrukardag Alnarp. sortval Nils Yngveson

Tervetuloa! Välkommen! T.G

Sorter och dess egenskaper Anders Bauer HIR Skåne

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

Fortsatt varierande kväveupptag

R E S U L T A T 2011 M R N112. NPK behov i oljelin

Landscape. Bästa utsädet - vår strategi

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

Jordbrukaredag ALNARP vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara

Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad

Innehåll: 1. Inledning Västankvarn försöksgård Växtperioden Resultat... 6

Oväntat högt kväveupptag

Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

POM. Programmet för odlad mångfald

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Under 2015 avkastade Sanette bäst i

SPÅRÄMNESGÖDSLING

Lönsamheten inom växtodlingen resultatprognoser för Sari Peltonen ProAgria Sällskapens förbund

Innehåll: 1. Inledning Västankvarn försöksgård Växtperioden

Bra sorter och friskt utsäde. Varför ekologisk sortprovning?

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Lågt kväveupptag senaste veckan

Sorter ekologisk odling

Vårkorn L7-401 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sista mätningen för den här säsongen

R E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Vårkorn. Sorter. område D-G. Quench, Tocada och Varberg är nyare sorter som visat hög avkastningspotential.

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Liten mineralisering denna vecka

Eviras publikationer 4/2011. Kvalitetsuppföljning. av den inhemska spannmålsskörden 2010

Vårkorn. Sorter. Barke den som har högst proteinhalt. Orthega den med högsta rymd vikt. Otira den med lägst rymdvikt.

PM Strategin för växtskyddsmedel

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Tabell 1. Makronäringsinnehåll i grönmassan av åkerböna vid begynnande blomning på fyra försöksplatser med olika behandlingar av svaveltillförsel

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A.

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

R E S U L T A T 2007 OS R H147. Mikronäring till vårraps

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård

Markens mineralisering högre än normalt

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Vårvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativ skörd Obehandlat

Majs L7-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk. Ola Sixtensson

Ekologisk odling av gamla stråsädessorter - avkastning och kvalitet Eva Johansson Växtens produktkvalitet, Växtförädling, SLU, Alnarp SLU EkoForsk

Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Fusarium ett handelsperspektiv

Samodling av majs och åkerböna

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

VÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent.

Sorter ekologisk odling

NYTT&NYTTIGT. Om Växt. Vårda marken. Utmana invanda uppfattningar. Gödsling & markkartering. Vårutsäde. Vårutsäde Producerad av Svenska Foder AB

Lägre upptag i nollrutorna igen

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Maskinkoncept Maltkorn En etableringstävling mellan fyra redskapstillverkare

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Kvävebehov hos olika maltkornssorter

DATUM MÄNGD KG/HA N P K

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

Kalkyler från 2011 samt förkalkyler för 2012 Krister Hildén

Varmt väder har gett ökat upptag

Utvärdering av jordblandningar för ekologisk produktion av småplantor

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Antal daggrader, medel per dygn under månaden, , 10 st 5T-gårdar

Tabell 1. Enskilda havreförsök Skörd. Obehandlat och fungicidbehandlat. Behandlat = 0,5 Tilt Top + 0,25 Comet st

Korn, tidiga sorter. Sorter

TABELLER, Sortval i ekologisk odling 2017

Vårkorn. Sorter. Orthega är den högst avkastande marknadssorten i 2003 års mellansvenska

Tillskottsbevattning till höstvete

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Transkript:

Presentation av ekosortförsök i Lovisa 2018 Micaela Ström 12.12.2018

Ekologiska försök, ett samarbete mellan NSL och Projekt EkoNu! Startade 2012 (pågått i 7 odlingssäsonger) Syfte med ekosortförsöket: Det finns för få ekologiska försök i Finland! Jämföra hur äldre sorter klarar sig i jämförelse med våra nutida handelssorter i ekologisk odling. Få en bättre uppfattning om hur olika sorter passar för ekoodling. Fungera som stöd för rådgivare och ekoodlare Uppföljning i form av bilder under växtsäsongen Resultaten, som baseras på observationer och spannmålsanalyser, sammanställs och publiceras under vintern.

Växtperioden 2018 Den effektiva värmesumman 2017 och 2018 uppmätt i Västankvarn, Ingå och Stor Sarvlaks, Lovisa samt medeltalet från år 1961 till 1990 för Helsingfors:

Växtperioden 2018 Nederbörden på Västankvarn, Ingå & Stor Sarvlaks, Lovisa 2018 jämfört med medelvärdet från Helsingfors Vanda flygstation. (Total regnmängd i Lovisa 1.5.-31.8. ca. 150 mm)

(Insatt i jämförelsesyfte) Växtperioden 2017 Nederbörden på Västankvarn, Ingå & Stor Sarvlaks, Lovisa 2017 jämfört med medelvärdet från Helsingfors Vanda flygstation. Även 2017 hade vi låga regnmängder i maj, men då var temperaturerna mycket lägre och i juni regnade det mer än normalt...

Försökets omfattning Årets ekosortförsök består av samma sorter som 2017 Sammanlagt 14 kornsorter, 13 havresorter och 14 vårvetesorter ingick i årets försök (+demo- och gödslingsförsök). Vi använde eget utsäde från skörden 2017 => grobarheten svag i havre och vete, utsädet betades därför innan sådd. Sådd 17 maj Förfrukt flerårig vall, vid vallbrott hösten 2017 spreds Soilfoods näringsfiber på åkern. Försöken varken tilläggsgödslades eller ogräsharvades (borde ha vältats!). Försöken tröskades 31.8. På försöksskiftet fanns även ett demo-försök med bland annat gamla lantsorter, spelt, naket korn, bovete och oljelin samt ett gödslingsdemoförsök.

SORTLISTA 2018 (nya sorter för 2017): VÅRVETE KORN HAVRE Amaretto Alvari Akseli Anniina Arild Avanti Demonstrant Barke (M) Avetron Diskett Fairytale (M) Belinda Helmi Halikon ohra (lantsort) Bettina Herttua Harbinger (M) Donna Krabat Justus Meeri Kreivi Kaarle Niklas Leidi KWS Irina (M) Obelix Lennox NFC Tipple (M) Osmo (svart, lantsort) Pika (lantsort) Propino (M) Ringsaker Quarna Salome (M) Rocky Tritop Trekker (M) Steinar Wappu Wolmari (M) = maltkorn

Försöksskiftets uppgifter Beläget i Påvalsby, Lovisa Gården har odlats ekologiskt sedan 2010 Jordart: Mullhaltig MoLera ph: 6,8 Förfrukt: Förfrukten var en 2-årig vall bestående av 10 kg timotej, 5 kg rörsvingel och 5 kg klöverblandning. Vid vallbrott på hösten 2017 spreds Soilfoods näringsfiber på åkern(35 ton/ha). Försöken varken tilläggsgödslades eller ogräsharvades

Provdatum 22.5. 1.8. Markkartering 2018 Ca 2920 2880 P 6,8 6,4 K 270 280 Mg 620 680 S 8,3 6,6 Cu 7,5 7,8 Mn 15 17 Zn 2,5 2,7 Markkarteringen har analyserats av Hortilab Ab, Vi har använt oss av deras ekoanalyspaket. Provdatum 22.5. 1.8. Ca 4000 3900 * Manganbrist?! Näringsreserver (mg/l) K 2600 2500 Mg 5600 5500 P 260 240

Markkartering 2018 Under sommaren följde vi med markkvävet (lösligt kväve) på försöksfältet. Svaren anges i mg/liter jord: Provd. 22.5. 1.7. 1.8. 31.8. Kväve am. (NH4-N) 2,45 6,00 3,00 3,63 Lösl. Nitrat (NO3-N) 8,75 13,8 6,00 6,25

Förberedelser inför sådd Vi använde eget utsäde från skörden 2017 => grobarheten svag i havre och vete, utsädet betades därför med Cedomon (havre) och Cerall (vete) innan sådd.

SÅDD 17.5.2018

17 maj såddes årets ekosortförsök hos ekoodlare Stefan Widlund i Lovisa

Bilder 1 juni (ojämn uppkomst pga torkan...)

Bilder 14 juni, 28 juni

N-sensor 2018 Under sommaren följde vi för första gången med växternas kväveupptagning med hjälp av en handburen N-sensor. (Fram till 28.6. har fältet fått knappt ca 40 mm regn, till nästa mätning 5.7. ytterligare ca 25 mm regn)

Bilder 9 juli Havre Korn Vårvete

Avgränsning 13.7. Före och efter...

Bilder, fältträffar 1.8. (korn och vete)

Bilder, fältträffar 1.8. (havre, alla rutor )

Bilder 15.8. (fältet mognar ojämnt pga ojämn uppkomst...)

Bilder 22.8. Vårvete Korn Havre

Skörd 31.8.

Avkastning, protein och HLV 2018, vårvete Medelskörden för vårvete i ekosortförsöket stannade i år på 1,3 ton (1 301 kg) per hektar (ifjol 5,4 ton). Högst medelskörd har Tritop med 1 776 kg/ha, följt av Leidi med 1 607 kg/ha. Lägst medelskörd har Lantsorten Pika (923 kg/ha), som enda sort med under 1 ton i medelskörd. Medelprotein 14 % (vilket är 2% högre än ifjol), högst protein har Pika (16,6%) och lägst Leidi (12,0%). Högst hektolitervikt har Kreivi (79,6) och lägst Pika (74,4), medeltalet för ekovetets HLV stannade på 77,7 kg/hl.

Avkastning, protein och HLV 2018 Allmänt kan konstateras att skördarna var låga i år, och jämfört med ifjol mycket låga! Havren blev den största förloraren i torkan med endast ca 18 % av fjolårets medelskörd, alltså vi kom inte ens upp till 1/5 av fjolårets ekohavreskörd! Årets högst avkastande havre är Donna med 1 452 kg/ha, följt av Avetron med 1 403 kg/ha. Lägst medelskörd har Meeri (831 kg/ha). Medelskörden för havre landar på endast 1,2 ton (1 213kg) per hektar (ifjol drygt 6,6 ton). Medelproteinet är 13,3 % med en variation från 12,5 (Donna) till 14,2% (Meeri). Medel HLV är 48,0 kg/hl och variation från 44,8(Steinar) till 50,6 (Avetron).

Analys av DON-halter i havresorterna Två senaste åren har vi även tagit DON-analys på havren, alla sorter har klarat livsmedelskvalitet (</= 1,75 ppm). 2017 => sorterna Osmo (1,13 ppm), Belinda (0,81 ppm) och Avanti (1,1 ppm) visade lite mer än "nollvärdet" som är <0,5 ppm. 2018 => endast Belinda gav ett litet utslag (0,54 ppm) Växtpatogena svampar av släktet Fusarium skapar problem i bland annat spannmål världen över. Angrepp kan orsaka skördenedsättningar. Vissa arter producerar även mykotoxiner vilka kan vara toxiska för människor och djur. Ett av dessa toxiner är deoxynivalenol (DON). Med anledning av detta finns gränsvärden inom EU för hur mycket DON spannmål får innehålla. EUlagstiftningens högsta tillåtna halt av DON-gift i livsmedelssäd är 1,75 ppm (ppm = mg/kg) för havre och för annan livsmedelssäd 1,25 ppm. För fodersäd är den rekommenderade gränsen 8 ppm.

Bilder från analys av DON-halter i spannmål på Västankvarn Försöksgård

Avkastning, protein och HLV 2018, korn Medelskörden för korn i ekosortförsöket stannade i år på 1,3 ton (1 321kg) per hektar (ifjol knappt 5,6 ton). Högst medelskörd har Salome med 1 750 kg/ha, följt av Harbinger med 1 713 kg/ha. Lägst medelskörd har foderkornet Wolmari (766 kg/ha). Medelproteinet är 12,4 % med en variation på 11,2 % (Trekker) till 13,9 % (Wolmari och Alvari). Medel HLV blev 63,8 kg/hl (variation 60,4 Alvari 68,1 Arild).

DEMO-försöket 2018

Mer bilder och info på: www.ekonu.fi Tack!