NYTT&NYTTIGT. Om Växt. Vårda marken. Utmana invanda uppfattningar. Gödsling & markkartering. Vårutsäde. Vårutsäde Producerad av Svenska Foder AB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NYTT&NYTTIGT. Om Växt. Vårda marken. Utmana invanda uppfattningar. Gödsling & markkartering. Vårutsäde. Vårutsäde Producerad av Svenska Foder AB"

Transkript

1 NYTT&NYTTIGT Vårutsäde Producerad av Svenska Foder AB Om Växt Vårutsäde 2016 Gödsling & markkartering Vårda marken Utmana invanda uppfattningar Maltkorn Rekordår för Irina! Mottagningsorter Vart lämnar jag min 1 spannmål? Markkartan Ofta bortglömd men ack så viktig!

2 Ledaren Utnyttja jordens verkliga potential! Svenska Foders mål är att våra kunder skall ha lönsamhet och resultat som gör skillnad. Nedan får ni smakprov hur vi löser det tillsammans och mer finns att läsa i Nytt & Nyttigt Växt Våren Svenska Foder Växtodling Stort fokus ligger på sortvalet inför våren där vi presenterar marknadens vassaste sortiment av utsäde inför våren. Grundreglerna är enkla: ha en väldränerad jord, markkartera, kalka till rätt ph och sist och viktigast: ha rätt växtföljd. Då får du också rätt kvalitet, kvantitet och möjlighet till bra affärer. Här står Svenska Foder för det starkaste sortimentet för växtodlare i marknaden. Väl värt att prova! Läs till exempel om strukturkalkning för att göra både miljön och markbördigheten en tjänst och frossa i vårt utbud av Sveriges bästa sorter. Niklas Ingvarsson Produktchef Utsäde & Frö niklas.ingvarsson@svenskafoder.se Jonny Torevik Marknadschef Växt jonny.torevik@svenskafoder.se Vi satsar på att ta ett helhetsgrepp om din odling för att lyfta dina skördar till nya nivåer! Du har chansen att dra nytta av våra erfarenheter i vårt 6Tolv-projekt. Välkommen att kontakta din Svenska Foder-säljare! Och lycka till i vår! Med vänliga hälsningar Niklas Ingvarsson Produktchef Utsäde & Frö Svenska Foder AB Jonny Torevik Marknadschef Växt Svenska Foder AB Mats Kilany Produktchef Växtskydd mats.kilany@svenskafoder.se Per Odell Produktchef gödning & kalk per.odell@svenskafoder.se Broschyren ges ut av Svenska Foder AB och distribueras i ex till kunder, rådgivare, skolor och återförsäljare med flera. Omslagsbild: Vete - Thinkstock. Övriga bilder: Svenska Foder AB, DLG, Thinkstock och Scandinavian Seed. Per-Arne Gustavsson Spannmålschef per.arne.gustavsson@svenskafoder.se Charlotte Lindén Trader & spannmålshandlare charlotte.linden@svenskafoder.se Tryck: Strokirk & Landströms AB Kolla in vår webb på: Villkor För våra villkor se eller ring din närmaste säljare, se baksidan. 2

3 Innehåll Områdesindelning Sverige är indelat i olika försöksområden med likvärdiga odlingsbetingelser inom respektive område. Vi följer samma områdesindelning som SLU vid redovisning av våra sorter. Alla försöksresultat är från officiella försök och har sammanfattats av SLU Utnyttja jordens verkliga potential 3. Innehållsförteckning 4. 6Tolv - Utmana dina invanda uppfattningar 5. Strukturkalkning 6. Markkartering 8. Riktad tillförsel av mikronäringsämnen 10. KWS Irina startar med rekordår 11. Säkra ditt maltkorn på smartast vis 12. Gödsling av Maltkorn12. Sortanpassat växtskydd för KWS Irina 13. Odla whiskey 14. FoderkornGuide 15. Foderkorn för alla smaker 16. VårveteGuide 17. Maximera proteinhalten med rätt tillförsel 18. HavreGuide19. Avsättning Havre 20. ProteingrödorGuide 21. Växtskydd åkerböner 21. Ärt- Guide 23. Svenska Foders grönfoderblandningar 23. GrönfoderblandningarGuide 24. VåroljeväxtGuide 25. OljelinGuide 26. Ekologisk utsädeguide 27. Ärtor med korninsådd- ett lyckat tilltag 28. Nyfiken på EkoNatur 30. Varför inte bli en framgångsrik utsädesodlare av vallfrö? 31. OptiVall 32. Mineralgödselsortiment 33. Kalksortiment 34. Aktivt och passivt kontrakt - en riskhanterare 34. Leveransintyg - för en säkrare dokumentation 35. Preliminära mottagningsplatser - Skörd Växtskyddsrekommendationer - Svenska Foders app 38. Hitta din närmaste Svenska Foder-säljare Scandinavian Seed-sort Beviset för att sorten uppfyller våra kvalitetskrav, agronomiska krav och krav från kvarnarna, foderindustrin, mälterier m fl. För mer info ring eller gå in på eller 3

4 6Tolv Utmana dina invanda uppfattningar 6Tolv-projektet har snart avslutat sitt första hela år. Det som startades upp 2014, har nu utvecklats till ett projekt som tar växtodling och växtodlare på allvar. -Detta är ett projekt som inte bara laborerar med att försöka nå till högre avkastning på raps och vete. Det är också ett projekt som tvingar oss som företag att hela tiden vara på tårna. Att våga utmana vår kompetens och ifrågasätta invanda beteenden. -Vi har sett ett stort kompetenslyft hos våra säljare, eftersom det hela tiden gäller för oss att utveckla oss och skaffa oss de senaste kunskaperna för att kunna tillföra något till de affärer vi gör med växtodlare runt om i Sverige. Det gäller hela tiden att kunna svara på frågan varför. Alla vet att man ska köra mangan till vårsäd. Men frågan är varför, och vad som verkligen händer i växten om vi inte gör det. Det enkla svaret är att växten inte kan ta upp kväve om det fattas mangan. Men det är bara en sanning. Vad är det som egentligen händer och varför? -I 6Tolv kör vi därför på recept, säger Mats Kilany. Att plocka ut växtsaftanalyser innebär att vi får ett recept att köra efter. Växtsaftanalysen svarar på frågan vad grödan behöver just nu för att tillgodose behovet de närmaste tre veckorna för att uppnå en optimal tillväxt. -Detta gör vi för att vi vill utmana våra invanda uppfattningar och verkligen se hur och vad vi kan göra för att förbättra oss. 6Tolv har också talat kring: Tänk hela fält. -Ett fält blir aldrig bättre än den sämsta delen. Att tänka genomsnitt är en enkel väg ut som ofta kostar pengar i form av fel insatser på stora delar av fältet. Och som inte heller höjer skördarna. -Att istället strategiskt planera in rätt åtgärder utifrån markkartan på rätt del av fältet, höjer statusen och därmed kommer också skördeökningarna. Detta är ett långsiktigt arbete som ska ligga i en femårsplan, menar Mats Kilany: -Det finns inga genvägar för långvariga förbättringar. Istället handlar det om att ta ett helhetsgrepp på sin odling, vilja och tro att man kan förändra och förbättra genom ett aktivt management. 6Tolv-gänget på Borgeby fältdagar, Bilderna överst på sidan är tagna vid rapsskörd på Charlottenlunds gård. 6Tolv är ett lite annorlunda projekt. Men målet är detsamma: Om vi anstränger oss, om vi fokuserar på rätt saker, gör rätt insatser i rätt tid och lyssnar och delar med oss av våra erfarenheter, så kan även vete- och rapsodlingen i landet öka. 4 Mot högre Skördar

5 Strukturkalkning Strukturkalkning Stukturkalkning är en åtgärd som blivit mycket populär de senaste åren. Förutom att det ger ett minskat fosforläckage (fosforn stannar i fältet) ger det flera odlingsfördelar och ökad skörd. Viktigt vid strukturkalkning är att åtgärden görs rätt: Rätt kalk -Nordkalk Aktiv Struktur (måste vara en kalk med aktiv CaO i tillräcklig mängd) Rätt giva minst 6 ton högre vid högre lerhalt eller besvärligare jord Lerhalt över 15 % Inte för mycket fukt i jorden. Jorden måste reda sig och falla sönder väl Ordentlig inblandning cm djupt (minst två körningar gärna fler) God struktur fastlägger det skick du har på fältet när det lämnas Tid från spridning till inblandning max 48 timmar Inget regn vid spridning och nedbrukning (inget regn i stor mängd de närmaste dagarna efter) Temperatur i jorden bättre vid högre temperatur fungerar ej vid frost Alla dessa punkter måste uppfyllas för att åtgärden skall bli bra. I viss mån kan man öka givan för att säkra ett bra resultat. Frågor & svar! Kan jag strukturkalka där jag redan har ett högt ph? Absolut kan du strukturkalka en jord med högt ph. Dessa jordar har stor buffringskapacitet, samtidigt krävs det mycket mer kalk för att höja ett redan högt ph. Är det lönt att strukturkalka när jag redan har bra struktur? En jord med bra struktur är den som är mest lönsam att strukturkalka. Du fastlägger den goda strukturen för lång tid framöver. Hur ofta skall man strukturkalka? Gör man åtgärden rätt håller det minst år. Däremot behöver man underhållskalka med jordbrukskalk så att ph, Ca och Mg ligger rätt. Jordbrukskalkning Görs för att få rätt ph, kalcium eller magnesium, vid GPSkalkning läggs alltid kalken på rätt ställe. Rätt ph gör att näringsämnen som behövs till växten tas upp optimalt. Upptag av fosfor och kväve går ner till % vid fel ph och går över 100 % när det är rätt (dvs. upptag är större än tillförseln). Kalcium behövs som näringsämne samt att det minskar problem med rotsjukdomar, Ca-tal skall helst vara över 250. Trots högt ph kan Ca-tal vara lågt. Att använda kalk med magnesium är det billigaste och effektivaste sättet att tillföra magnesium till jorden. 5 5

6 Markkartering Markkartan - ofta bortglömd men en första förutsättning för effektiv odling! Marken är ju inte bara en fysisk plats för växten att fästa rötterna i och ta upp vatten från. Marken bidrar med en hel del växtnäring genom vittring och mineralisering och fungerar också som lager för många växtnäringsämnen mellan säsonger. Som exempel har en bra raps eller spannmålsgröda tagit upp ca 40 kg fosfor och 250 kg kalium när grödan innehåller som mest. En stor del av fosforn tas bort med kärnan men för kalium cirkulerar ca 200 kg tillbaks till marken och vi gödslar ofta i stort sett bara för bortförsel dvs ca 40 kg/ha och år. För att det skall fungera att gödsla för bortförsel eller mindre som vi ofta gör för fosfor och kalium krävs ju då att marken verkligen innehåller resterande del som behövs för att bygga upp grödan utan att vi tappar skörd. Sättet vi har att ta reda på det är genom jordanalys dvs. markkartering. Tyvärr glöms markkarteringen ofta bort eller prioriteras bort tills man plötsligt står inför faktum att fält eller delar av fält inte fungerar som de skall. Om man följer de gödslingsrekommendationer som finns sjunker också markens innehåll av fosfor sakta ner mot klass II. Dessutom är det uppenbarligen så att många växtodlingsgårdar lägger betydligt mindre fosfor än rekommendation och då går sänkningen fortare. Det är viktigt att veta om när tillgången gått ner så mycket att man behöver växla upp gödslingen och kanske ändra gödslingsstrategi för att få ut mesta möjliga av den gödsling man gör. Kommer man ner i klass 2 bör man ex. tillföra fosfor på hösten. Uppe i klass 3 fungerar det bra med NPK på våren. Ny teknik ger oss numera mycket större möjligheter att genom styrfiler justera gödsling och grundförbättringar med ex. kalk, koppar eller magnesium så att vi kan lyfta svaga delar av fälten utan att kosta på oss onödig gödsling på delar som inte behöver gödslas. 6

7 5,8 5,8 5,5 5,8 5,8 5,8 5,8 5,8 5,5 5,8 6,0 6,4 6,1 5,86,6 6,1 5,86,7 7,8 6,4 6,6 6,3 6,06,7 6,5 6,1 6,8 7,0 6,6 6,16,8 6,8 6,7 7,87,0 6,7 6,6 6,36,4 7,2 6,7 6,5 6,7 6,5 6,8 7,0 6,5 6,6 6,8 6,86,7 6,3 7,0 6,7 6,4 6,7 6,5 7,2 6,5 6,7 6,3 6,6 ph 0,0-5,5 5,5-5,8 5,8-6,0 6,0-6,3 6,3-6,5 6,5-6,8 6,8-7,0 7,0-7,3 7,3-7,5 7,5->>> ph 0,0-5,5 5,5-5,8 5,8-6,0 6,0-6,3 6,3-6,5 6,5-6,8 6,8-7,0 7,0-7,3 7,3-7,5 7,5->>> Markkartering ,7 5,9 5,7 6,4 6,2 6,1 5,9 6,4 6,3 6,3 7,9 6,1 6,4 5,7 5,9 6,2 5,9 5,7 6,4 7,2 6,4 6,6 6,2 6,2 6,1 6,1 6,3 5,9 6,4 6,4 6,3 6,3 5,8 7,0 6,3 7,9 6,3 5,8 6,1 6,4 6,2 6,5 6,3 6,1 6,2 5,9 6,4 7,2 6,4 6,2 6,6 6,2 6,1 6,3 6,4 6,6 6,6 6,4 5,8 6,3 7,0 6,3 6,3 6,1 6,9 6,3 5,8 6,2 7,1 6,5 6,2 6,3 6,1 6,4 6,2 6,4 6,6 6,6 6,7 6,4 6,4 6,9 6,8 6,3 6,6 6,3 6,1 6,6,9 6,3 7,1 6,2 6,7 6,9 6,8 6,4 6,6 6,4 6,4 6,3 6,6 6,6 6,6 6,4 ph För att få till bra kartunderlag behöver vi bättre metoder än dagens standard dvs. ett prov per ha för P, K och ph och ett prov på vart tredje hektar för lerhalt, mullhalt och koppar. Flera användbara metoder börjar komma. En enkel och billig variant som inte är så exakt att den får med alla små variationer, men ändå ger ett betydligt bättre resultat än dagens kartor är just nu på gång ut. Det är lerhaltskartor skapade genom SGU:s strålningsmätningar över landet. Där är underlaget gratis och kan ses på Här kommer vi ner till ca 50 m upplösning. Inte perfekt men mycket bättre än det vi har som standard idag. Skall du markkartera så fråga din leverantör av provtagning och kartor om att få tillgång till denna möjlighet. På sikt kommer vi säkert att variera även utsädesmängder efter jordart inom fält och då blir det än mer viktigt att ha ett vettigt underlag. Sammanfattningsvis anser jag att följande gäller ang. markkartering för en effektiv växtodling : - Uppföljning av växtnäringsinnehåll och ph i marken behövs ca vart 10:e år. Lättare jordar kräver mer medan väl uppgödslade lerjordar med gott ph kan köras mer sällan. - Se till att din kartering kan knytas till lerhaltskartor så att det går att göra styrfiler på ett ännu bättre vis än med dagens interpolering av punkter för effektiv kalkning, eller andra grundförbättringar med koppar, magnesium och kalium. ph 2012 Datum: Tid: Sven-Olof Hägg Sonarps Gård Eslöv Skapad i Näsgård Karta ADVICER ph 2012 Datum: Tid: Sven-Olof Hägg Sonarps Gård Eslöv Skapad i Näsgård Karta ADVICER Markkartering - Har du delar av fält som inte fungerar optimalt. Markkartera dem extra och kör en växtanalys för att ta reda på varför. Vi har inte råd att ha lågavkastande delar i fält varken ekonomiskt eller miljömässigt då de alltid blir överoptimalt kvävegödslade. - Använd markkartan för gödslingsplanering. Det är sällan alla skiften har samma behov. Ett gödselmedel på hela gården innebär oftast en grov kompromiss som ofta tappar skörd på vissa delar och kostar onödigt mycket på andra. Bekvämlighet kostar även i växtodling. Av Ingemar Gruvaeus, Yara AB. 6,8 På delar av fältet finns stora möjligheter att öka skörden medan andra delar redan är optimala. Känn din jord för att optimera dina insatser! 6,4 ph 0,0-5,5 5,5-5,8 5,8-6,0 6,0-6,3 6,3-6,5 6,5-6,8 6,8-7,0 7,0-7,3 7,3-7,5 7,5->>> Källa: Hushållningssällskapet 6,5 7,0 6,

8 Mikronäringsämnen Riktad tillförsel av mikronäringsämnen Balanserad tillförsel av näringsämnen är en förutsättning för ett optimalt utbyte. Under ogynnsamma odlingsförhållanden kan det vara aktuellt att tillföra ytterligare mikronäringsämnen som bladgödsel. Balanserad tillförsel av näringsämnen är en förutsättning för ett optimalt utbyte. Under ogynnsamma odlingsförhållanden kan det vara aktuellt att tillföra ytterligare mikronäringsämnen som bladgödsel. Grödorna har olika behov och därför kommer Svenska Foder att börja marknadsföra grödanpassade gödselmedel i ett nytt koncept. Grödor som odlas på en välskött jord med balans av näringsämnen har den högsta avkastningspotentialen. I många fall kan det finnas olika problem, som medför att den potentiella avkastningen minskar. Utbytebegränsande faktorer till exempel, kan vara typ av jord, de strukturella förhållandena i marken, klimatförhållanden, tillgången på näringsämnen, etc. Ingenting är en självklarhet och det andra kan repareras. Essentiella näringsämnen Plantorna måste tillföras näringsämnen för att maximera produktiviteten, förbättra kvaliteten och förbättra näring för människor och djur. 16 olika näringsämnen benämns vara nödvändiga, vilket innebär att de inte kan undvaras eller ersättas av andra i växtens livscykel. Fokus ligger främst på de viktigaste näringsämnena N, P och K. Även de sekundära näringsämnena såsom S, Mg och Ca är ofta i fokus. Däremot spårelementen Mn, B, Cu, Zn och Mo sällsynta i fokus och trots att de är grundläggande för växtodlingens ekonomi. Varje odlare vet, redan 1855 formulerade Justus von Liebig Minimilagen. Denna säger: Grödans tillväxt begränsas av det växtnäringsämne som det råder underskott av. Denna lag illustreras ofta av tunnan. Det är således ingen nytta med att gödsla mer med N, för exempel, om det är brist på Mn, latent eller synligt. 8

9 Mikronäringsämnen ph-talets betydelse för näringstillgänglighet Tillgänglighet av näringsämnen påverkas i hög grad av phtalet. I allmänhet är den bästa tillgängligheten erhållen vid ph mellan 6 och 7, beroende på jordtypen. Som lantbrukare vill man behålla ett lämpligt ph-tal i marken genom att tillföra jordbrukskalk. Ett neutralt ph runt 6,5 till 7,0 är oftast det bästa för växterna, men det kan ge några utmaningar med spårämnen i synnerhet Mn och B som vill ha låga ph tal för kunna tas upp i växten. Växternas behov Växternas behov av mikronäringsämnen är mycket olika. En växts analys kan ge svar på om växten är i balans eller där föreligger brist. För vissa mikronäringsämnen kan en jordanalys också ange en status. Tabellen nedan visar utvalda grödor för enskilda mikronäringsämnen. Utvalda grödors behov av mikronäringsämnen Kopparbrist, Korn Gröda/Näringsämne Mangan, Mn Bor, B Koppar, Cu Zink, Zn Molybden, Mo Vete Korn Havre Höst Majs Sockerbetor : stort behov ++: medel behov +: lågt behov Manganbrist, Korn. Källa: Yara 9

10 Maltkorn MaltkornGuide 2016 Catriona - Whiskeymalt Catriona har en unik enzymsammansättning som lämpar sig för just whiskeyframställning. Till skillnad från övrigt maltkorn är kravet på proteininnehåll högt. Minst 12% proteinhalt för godkänd maltkvalitet. Catriona finns enbart till kontraktsodling för eftersäsongsleverans. KWS Irina - Malt Maltkorn för hela Europa med mycket höga skördesiffror i Sverige men även i stora maltkornsodlande länder - såsom Danmark, Storbritannien Tyskland, Frankrike. Irina har en fantastisk bra stråstyrka, är medeltidig och har mycket bra resistensegenskaper mot sjukdomar, däribland Mlo-resistens mot mjöldagg och nematodresistens Quench - Malt Sent maltkorn med hög avkastningspotential och bra stråegenskaper. Har svagt skal och drabbas lättare av fusarium än övriga maltkornssorter vilket kan skapa problem vid mältning. Propino - Malt Välprövat maltkorn med medel avkastning. Stråegenskaperna är bra och kärnan har en bra sortering. Sorten har god resistens mot bladsvampar men saknar mjöldaggsresistens (Mlo). Försök Vårkorn Avkastning A+B Avkastning D-E Avkastning F Catriona Irina Propino Quench Medeltal behandlat-obehandlat. Officiella försök. Egenskaper Vårkorn Litervikt, g Proteinhalt, % Stärkelse, % Mognad, dagar Axbrytning, %* Strålängd, cm Stråbrytning, %* Stråstyrka, %* Catriona ,4 60, Irina 662 9,8 61, Propino , Quench 687 9, * Stråegenskaper mäts vid samma tidpunkt vilket missgynnar tidiga sorter. 10

11 Maltkorn KWS Irina startar med rekordår! Under 2015 startade den storskaliga odlingen av nya maltkornet KWS Irina och nu spås sorten bli en av de riktigt stora i Europa. Förutom i Sverige så har stora maltkorns-exporterande länder som t.ex. Frankrike och Danmark storsatsat på sorten. Klart högre skörd! Även 2015 blev ett toppår. Avkastningen var klart högre än övriga odlade sorter i Sverige och sett över hela Sverige var avkastningen 600 kg högre än den mest odlade maltkornssorten i Sverige. Odlingsegenskaper Jämn och hög avkastning. Irina har överträffat dagens maltkornsorter i den officiella sortprovningen i Sverige. Avkastningen har varit övertygande i alla viktiga maltkornsodlande länder. Starkt strå, liten risk för axbrytning. Dessa odlingsegenskaper är avgörande för mälterierna, eftersom det garanterar tillgång till högkvalitativt maltkorn även år då skördeförhållandena är besvärliga. Irina har ett starkt strå och en nästintill obefintlig axbrytning. Låg sjukdomsförekomst. En frisk sort gynnar både odlare och miljö. Irina är resistent mot både mjöldagg och nematoder, och den står upp starkt mot bladfläcksjuka. Internationellt erkänd! Internationellt erkänd! Irina har gjort en raketfärd internationellt och handlas av alla de viktigaste mälterierna runtom i Europa. Kalkylera lönsamheten - med rätt strategi Att pricka helt rätt i marknaden är inte lätt och att hoppas på att alltid få det högsta möjliga priset, kan vara en vansklig affär. Ha en aktiv strategi: Se till att ha en aktiv strategi redan från början. Många gånger är det en klok idé att börja sälja av din vara tidigt. När det gäller maltkorn är en bra tidpunkt redan vid kontraktsteckning - för 30-50% av skörden. När grödan sedan har kommit upp, har du möjlighet att teckna för mer försäljning. Utgå från odlingskostnaden: Dina odlingskostnader är utgångspunkten för det pris du minst vill ha. Börja därför med att räkna ut vad din kostnad för att producera maltkornet ligger på. När du börjar komma över break even är det dags att sälja. Odlingskontrakt eller inlagring: Den mängd maltkorn som återstår att sälja alltså, som du ännu inte tecknat upp - kan du antingen lägga på ett odlingskontrakt eller så lagrar du in. Om du lagrar in har du möjlighet att spekulera och sälja på eftersäsongsmarknaden. Fastpriskontrakt med prisgaranti: För att minska risken i din odling har vi en kontraktstyp som heter Fastpriskontrakt med prisgaranti. Det fungerar på följande vis: Den dag du tecknar ett fastpris på en gröda, kan du säkra priset per den kontrakterade dagen för att få en garanti i det fall varan skulle bli nedklassad. Såhär: Om du tecknar ett kontrakt på maltkorn per den 1 mars på 1,50 och foderkornspriset vid samma tidpunkt ligger på 1,40 då får du, i det fall ditt maltkorn blir nedklassat, det foderkornspris som var gällde vid kontraktsskrivningen: alltså 1,40, i exemplet. Det kan vara en bra försäkring, som gör att du som producent kan sova gott. Prisgarantin kostar 3 öre, och du kan räkna i din kalkyl vad som händer även om kvaliteten på maltkornet inte skulle hålla

12 Maltkorn Gödsling av Maltkorn! Växtnäringsstatusen i jorden, uppskattad skördenivå och de egna erfarenheterna från gården ligger till grund för tillförseln av gödsel under säsongen. Årets maltkornsskörd har givit höga skördar och låga proteinhalter, med så högavkastande sorter som Irina, måste vi ta hänsyn till detta framöver, hur hög N giva vi kan behöva lägga är svårt att sia om då vi inte känner nästa år än, men vi har de som gödslat kg N och inte fått några höga proteintal. Detta är något att fundera över och ta med sig till kommande säsong. Behovet av P och K fastställer ni med hjälp av markkartan! Kombisådd med en fullgödsel ger inte bara kväve, fosfor och kalium effekter, utan även samspelseffekter som gynnar grödan. Förstahands rekommendationen är att gödningen radmyllas. En grundgiva runt 100 kg N, allt beroende på erfarenheter från gården, kan vara lämpligt. Så snart man kan bedöma grödans potential kan man bestämma kompletteringsgivans storlek, i tabellen nedan finns riktvärden för hur mkt N som kan läggas beroende på vilken skörd man förväntar sig. Kompletteringsgödslingen kan ske vid stråskjutningen. Vid sen sådd eller på platser med risk för försommartorka läggs hela givan direkt vid sådd. Tänk på att åren vi får för hög proteinhalt är fler än åren vi får för låg. Gödslingstabell N Skörd ton/ha Maltkorn bredspridning Maltkorn radmyllning Vid bredspridning ökas givan med 10 kg N/ha Tips till Catriona! För whiskeymalt, Catriona, rekommenderar vi en ökad gödsling med ca 20 kg N per ha då denna sort ska nå 12% protein. Ni som odlar Catriona måste tänka att ni ska upp till 12% protein för att få sorten godkänd. Sortanpassat växtskydd för KWS Irina KWS Irina har visat sig ha en god sjukdomstolerans. Sorten är mlo-resistent vilket gör att den inte angrips av mjöldagg. Sorten har god tolerans mot kornets bladfläcksjuka, men kan liksom många andra sorter drabbas av kornrost och Ramularia. Detta gör att KWS Irina som grund ska behandlas i ett senare skede i utvecklingen. Från DC37-49 ska en bekämpning sättas in med effekt mot kornrost och Ramularia. Ju närmare DC49 som bekämpningen görs, desto större effekt får man på Ramularia. Kommer kornrost tidigt i DC37 ska denna behandlas då, eftersom kornrost är den sjukdom som ger de största skördeförlusterna. Finns kornets bladfläcksjuka i DC31-32 ska den behandlas i detta skede. Annars plockar den bort värdefull assimilerande yta. Lösningsförslag i DC37-49: 0,4 Proline + 0,3 Comet Pro Komplettering mot kornets bladfläcksjuka i DC31-32: 0,2 Bumper + 0,2 Mirador. 12

13 Maltkorn Odla whiskey! För att tillverka Whiskey av god kvalitet krävs malt av samma höga kvalitet. Malt får man fram genom att odla korn som mältas och blir råvara för antingen öl- eller whiskeytillverkning. Svenskt maltkorn håller hög kvalitet och är en efterfrågad råvara inom dryckesindustrin. I vissa delar av landet passar maltkorn till öl bäst och i andra områden går odling till whiskey bättre. Maltkornet Catriona är helt anpassat till whiskeytillverkning. Hemligheten är en annorlunda enzymsammansättning än i vanligt maltkorn. För att få maximalt utbyte krävs dessutom en hög proteinhalt i kornet. Whiskeyodlingen passar därför mycket bra i områden där man normalt har höga proteinhalter t.ex. försommartorra områden som i Kalmartrakten eller i mälardalsområdet. Även områden som är djurtäta, som till exempel Halland, är väl ämnade för whiskeyodling. När kornet är skördat och lagrat blir det vidare hantering hos Viking Malt i Halmstad som processar varan till malt för vidare leverans till destillerier i Skottland. Där är den svenska råvaran mycket eftertraktad för sina goda egenskaper. Den svenska malten går oavkortat till tillverkning av blended whiskey hos några av de största destillerierna. Den säljs sedan under kända varumärken som Grants eller Johnny Walker. Odlingsanvisning Proteinhalt Catriona odlas som ett vanligt maltkorn, men med den skillnaden att proteinhalten skall vara över 12 %. Gödsling För att uppnå hög proteinhalt skall Catriona gödslas på samma sätt som foderkorn det vill säga ungefär 20 kg högre kvävegiva än till maltkorn. Det är även lämpligt att göra en delad kvävegiva där kg N sparas till begynnande stråskjutning där mängden kan anpassas efter årsmånen. Dels för att säkerställa hög proteinhalt och dels för att undvika en alldeles för hög kvävegiva om grödan är svag. Växtskydd Det är viktigt att hålla maltkornet så friskt som möjligt. Svamp- och lusangrepp kan ge stora skördeförluster och ge upphov till sämre kvalitet. Var extra uppmärksam på kornets bladfläcksjuka, kornrost och mjöldagg. Planera för dessa bekämpningar men genomför endast vid behov. Catriona har något högre tendens till stråbrytning och på grund av den högre kvävegivan kan det vara vara lämpligt att göra en stråförstärkande behandling. Detta kan göras med t.ex. Trimaxx eller Terpal i stadie

14 Foderkorn FoderkornGuide 2016 Anakin - Foder Ett säkert foderkorn med hög stabil skörd i hela landet. Sorten har god sjukdomsresistens mot bland annat sköldfläcksjuka. Har Mlo-resistens mot mjöldagg och är resistent mot ras 1 och 2 av havrecystnematod. Lämplig till vallinsådd med ett långt strå och mycket bra stråegenskaper. Nyhet! Severi - Foder Ett medelsent stråstyvt 6-rads korn, med mycket bra avkastning som trivs på de flesta jordar även med låga ph-värden. Är komplett mjöldaggsresistent samt har bra resistens mot sköldfläcksjuka. En storkärnig sort med hög hektolitervikt. Passar bra i Norrland! Aukusti - 6-radskorn Nytt vårkorn för Norrland men även som mycket tidigt korn i Mellansverige. En tidig 6-radssort med mycket hög avkastningspotential bland de tidigaste sorterna och goda stråegenskaper. Aukusti har ganska god tolerens mot låga ph-värden. Salome - Foder Ett vårkorn som kombinerar tidig mognad med mycket hög skörd. En svårslagen kombination. I praktisk odling kan det vara 5-7 dagar tidigare än de senare kornsorterna. Åren som sorten provats officiellt har den tillhört de bästa trots sin tidiga mognad. Stråegenskaperna är goda och Salome är nematodresistent och har mlo-resistens mot mjöldagg. Resultat Norra Sverige Skörd.rel Stråstyrka, % Stråbrytning, % Mognad, dagar Rymdvikt, g SW Judit 6-rad Aukusti 6-rad Severi 6-rad Försök Vårkorn Avkastning A+B Avkastning D-E Avkastning F Anakin Salome Medeltal behandlat-obehandlat. Officiella försök. Egenskaper Vårkorn Litervikt, g Proteinhalt, % Stärkelse, % Mognad, dagar Axbrytning, %* Strålängd, cm Stråbrytning, %* Stråstyrka, %* Anakin , Salome , * Stråegenskaper mäts vid samma tidpunkt vilket missgynnar tidiga sorter. 14

15 Foderkorn Foderkorn för alla smaker Odlingen av foderkorn i Sverige är stor och för många djurproducenter är det den viktigaste spannmålsgrödan. Foderkornsodlingen används huvudsakligen i foder till grisar och idisslare. För dig som odlar eget korn som du sedan använder i dina foder är det viktigt att välja den sort som passar dina djur bäst. Spannmål är i första hand en energiråvara. För att få den sort som genererar mest energi per hektar behöver du titta på en kombination av avkastning, stärkelseinnehåll och proteininnehåll. Utöver att få fram största energiskörd per hektar är det viktigt att se till att sorten är odlingsvärd hos dig. Titta noga på sorternas odlingsegenskaper. Vid insådd är det viktigt att välja en sort med bra stråstyrka och strålängd. Om halm efterfrågas är sortens bestockningsförmåga och strålängd viktig. Det är också sortens sjukdomsresistens, eftersom man självklart vill ha en frisk halm. Många gånger prioriteras tidigheten högt hos kornsorterna. När det gäller sortens tidighet inbegriper det att man har längre tid på sig att skörda halmen under bra betingelser. Det kan också vara ett allmänt krav på sorten för att kunna hinna etablera höstraps eller höstspannmål vid en optimal tidpunkt. Oavsett vad du söker är Svenska Foders foderkornsorter ett urstarkt argument för en djurproducent. 6-radskorn tidig förfrukt till raps! Vi erbjuder 6-radssorten Aukusti även för odling i Götaland och Svealand. Denna sort avkastar något sämre, kanske 1000 kg i praktisk odling. Istället mognar norrlandskornet cirka 10 dagar tidigare än vanliga sorter. Ytterligare plus för dig som behöver halm, är att halmskörden blir mycket stor. Odlingen av dessa extremt tidiga sorter ökar hela tiden. Det du däremot bör vara uppmärksam på är att se över svamptrycket på din mark. Det norrländska sortmaterialet är som regel mer sjukdomsmottagligt. Därför kan en behandling löna sig. Den rådgivningen hjälper vi dig med. 15

16 Vårvete VårveteGuide 2016 Diskett - Kvarn Diskett visar stabila siffror på hög nivå och har högt falltal. Sorten har bred motståndskraft mot de vanligaste sjukdomarna, dock mer mottaglig för fusarium och gulrost. Quarna - Vårvete med specialkvalitet Quarna är ett vårvete med utmärkt kärnkvalitet, extremt hög proteinhalt och en falltalsstabilitet i särställning. Quarna har mycket god stråstyrka och tidig mognad. Med sina unika kvarn- och odlingsegenskaper är Quarna både en kvalitetshöjare i olika mjölblandningar och en säker sort för växtodlaren. Odlas på kontrakt med sortpremie. Triso - Kvarn Triso är ett säkert val. Sorten har under åren visat sin stabilitet och goda kärnkvalitet med hög rymdvikt, hög tusenkornvikt och hög avkastning framförallt i Mellansverige. Hamlet - Kvarn Vårvete som utmärker sig med både hög rymdvikt och tusenkornvikt. Frisk sort med särskilt låga angrepp av mjöldagg, svartprick- och bladfläcksjuka. Hamlet klassas som E-kvalitet i Tyskland när det gäller bakningskvaliteten. Egenskaper Vårvete Försök Vårvete Litervikt, g Falltal, sek Proteinhalt, % Mognad, dagar Strålängd, cm Stråstyrka, % Avkastning A+B Avkastning, D+E Avkastning F Quarna , Triso , Diskett , Hamlet , Medeltal behandlat-obehandlat. Officiella försök. Quarna Triso Diskett Hamlet Medeltal behandlat-obehandlat. Officiella försök. 16

17 Vårvete Maximera proteinhalten med rätt tillförsel Odling av vårvete innebär en konflikt mellan att undvika liggsäd och samtidigt maximera proteinhalten. I vårvete är det ofta lönsamt att gödsla upp till den högst betalningsgrundande proteinhalten. Men gödslar man grödan för tufft, eller allt på en gång, kan man råka ut för liggsäd. Därför bör man dela upp kvävegivan på flera tillfällen. Kompletteringsgödsling är därför fundamental för ett så optimalt resultat som möjligt. -Vid sådd lägger man med fördel en grundgiva som är ungefär lika stor som till korn eller havre, konstaterar Per Odell, produktchef växtnäring i Svenska Foder. -Vårsäd är mer känsligt än höstsäd för låg tillgång på P och K. Därför tillför man all den mängd fosfor och kali på en gång, som grödan kräver. Hur mycket som behövs talar en uppdaterad markkarta om. - Inte heller får svavel vara en begränsande faktor, fortsätter Per Odell. Utan svavel begränsas kväveupptaget och vi får genast problem med proteinhalt och skördevolym. Kompletteringsgivan på vårvetet bör läggas i slutet av stråskjutningen när flaggbladet börjar komma fram. Eventuellt kan denna giva delas upp på två körningar. -Ju senare man tillför kvävet, desto mer påverkas proteinhalten. Kvävet bör vara plantan tillgodo innan blomningen. Per Odell, Produktchef gödning & kalk 17

18 Havre HavreGuide 2016 Akseli - Foder Akseli har mycket hög avkastning för en tidig sort och utmanar även havresorter med sen mognad. Den är mycket stråstyv och har särskilt god sjukdomsresistens bland våra tidiga sorter. Akseli är en havresort för Norrland och då tidig skörd värdesätts i mellersta Sverige. Symphony - Gryn Export Havresorten Symphony har under provningen i Sverige visat på en klart högre skördenivå än tidigare sortmaterial. Den är relativt långstråig men mycket stråstyv och dessutom frisk med mycket god kärnkvalitet. Symphony mognar tidigt. Zorro - Hästfoder Zorro är en svarthavre som nästan avkastar lika bra som en vithavre. Utmärker sig särskilt med god resistens mot mjöldagg och bladfläcksjuka. På grund av svarthavrens höga fetthalt är den särskilt lämplig för hästar. Egenskaper Havre Litervikt, g Tusenkornv, g Råfett, % Stärkelse, % Mognad, dagar Strålängd, cm Stråstyrka, % Belinda ,6 6,3 48, Symphony ,6 4,9 49, Medeltal behandlat-obehandlat. Officiella försök. Försök Havre Avkastning A-B Avkastning D+E Avkastning F Belinda Symphony Kerstin Resultat Havre Norra Sverige Skörd, rel Stråstyrka, % Mognad, dagar Rymdvikt, g Råfett, % Cilla ,3 Akseli ,2 Medeltal behandlat-obehandlat. Officiella försök. Medeltal behandlat-obehandlat. Officiella försök. 18

19 Havre Betydelsen av Havre Havre är en viktig gröda i Sverige. Det är en bra omväxlingsgröda till Sveriges spannmålsrika växtföljd där havren endast i mindre omfattning drabbas av samma växtföljdssjukdomar som för annan spannmål t.ex. korn och vete. Efterfrågan på havre både i Sverige och export ser idag positiv ut för framtiden och den ökar främst i konsumentledet där det finns en tydlig koppling till hälsotrender. Svenska Foder har under de senaste åren varit mycket framgångsrika i att exportera havre till flera olika marknader. Havren har ett innehåll av antioxidanter och kostfiber men även fibret betaglukaner. Proteinet från havren håller en hög kvalitet. Havren får allt fler användningsområden vilket gör att varan efterfrågas i större utsträckning. Grynen från havren har traditionellt använts till havregrynsgröt men de senaste åren har nya produkter framställts som havreflakes och havredryck. Havre kan skydda mot hjärtsjukdomar, hjälper oss att hålla vikten samt sänka kolesterolhalten. En sort som har gått väldigt bra på exportmarknaden är Symphony. För industrin har Symphony en mycket fin kärnkvalitet med stora fina kärnor med hög rymdvikt och för dig som odlare har avkastningen varit bra under en lång rad av år. Det är också en sort som inte kräver stora insatser i form av växtskyddsmedel och har även fungerat särskilt bra på platser med lite tuffare förutsättningar för havren. 19

20 Proteingrödor ProteingrödorGuide 2016 Åkerbönor Brokblommiga sorter är som regel fördel att odla då de många gånger avkastar bättre. Dock kan de enbart utfodras till flermagade djur såsom nöt och får på grund av ett högre innehåll av tanniner. Alexia - Brokblommig Brokblommig åkerböna med extra hög proteinhalt som utvecklas snabbt på våren. Har en mycket hög fröskörd och god stjälkstyrka. Ger mycket hög proteinskörd. Gloria - Vitblommig Vitblommig tanninfri sort, hög proteinhalt. Kortvuxen sort med medelgod stjälkstyrka. Mycket tidig skörd. Nyhet! Banquise -Vitblommig Vitblommig åkerböna med förbättrad skörd jämfört med tidigare odlade vitblommiga sorter. Den har goda stjälkegenskaper och ett medelstort frö. Banquise mognar något senare än mätarsorten. Introduktionsår Julia - Brokblommig Brokblommig sort som utmärker sig för sin mycket höga fröskörd. Sorten är relativt lång, men med utmärkt stjälkstyrka. Den har medelstort frö med mycket hög proteinhalt. Den höga proteinhalten gör sorten mycket intressant till foder. Försök Åkerböna Avkastning A+B Avkastning D-F Fuego Lupin Probor - fodersort Sorten är grenad och något sen i sin mognad. Skörd i slutet av augusti till september. Probor har en unikt hög proteinhalt, upp emot 40 %. Stjälkstyrkan är god och plantorna bryts vanligtvis inte ned trots senare skörd. Lupiner används i första hand till grönfoderblandningar eller till mogen skörd för gårdens egna foderblandningar. Kan kontrakteras för eftersäsongsleverans till Åhus och Västerlösa foderfabrik. Alexia Banquise - 94 Gloria Julia Medeltal behandlat-obehandlat. Officiella försök. Egenskaper Åkerbönor Mognad, dagar Tusenkornvikt Proteinhalt, % Typ Sojaböna Merlin Tillhör mognadsgrupp trippel-noll, alltså den tidigaste kategorin åkerböna. Den har bra stjälkstyrka och snabb utveckling efter sådd. Fuego ,4 Brokblom Alexia ,1 Brokblom Banquise ,0 Vitblom Gloria ,1 Vitblom Julia ,4 Brokblom 20

21 Proteingrödor Växtskydd åkerbönor Örtogräs När det gäller örtogräs i åkerbönor finns där två alternativ, 2,5 l Fenix strax före uppkomst eller 0,6 kg Basagran SG då åkerbönan är 3 till 8 cm. Fenix är att föredra då det har ett bredare ogrässpektra. Bekämpning av kvickrot och flyghavre 1,5 3,0 liter Focus Ultra är det som står till buds. Kvickroten ska ha 2-5 blad och flyghavren 2 4 blad. Tänk på att det ska vara minst sju dagars intervall mellan övriga ogräsbehandlingar. Svamp Det finns två typer av svampsjukdomar i åkerbönor. Bönfläcksjuka som behandlas med 0,5 1,0 l Mirador i DC och och chokladfläcksjuka som behandlas med 0,5 1,0 kg Signum i DC Signum har effekt mot båda sjukdomarna så det är att föredra om symptom finns på båda. Tänk på vid bekämpning med hög dos, i sen blomning kan avmognaden försenas. Insekter Bönsmyg en insekt som framförallt är ett problem i utsädesodlingar bekämpas i blomning med 0,3 l Biscaya. Endast en behandling per säsong. Bladlöss bekämpas med 0,2-0,3 kg Karate 2,5 WG då bekämpningströskel är uppnådd. Ladda ner på Svenska Foders växtskyddsapp och läs mer! Utsädesmängd proteingrödor En unit ärt eller åkerböna motsvarar grobara frön. Utsädesmängden i kg/ha är: säckvikten/antalet units/säck x antalet unit/hektar. Rekommenderad utsädesmängd: Åkerböna: grobara frön/m 2 (10-12 unit/ha) Ärt Sydsverige: grobara frön (16-20 unit/ha) Ärt Mellansverige: grobara frön (18-20 unit/ha) ÄrtGuide 2016 Ärter Eso En ny gulfröig ärtsort med tjeckiskt ursprung, som provats Nyhet! två år i svensk officiell sortprovning. Eso har båda åren utmärkt sig för att ha en mycket hög fröskörd med utmärkta stjälkegenskaper. Onyx En gul foderärt med god stjälkstyrka och bra höjd vid skörd vilket förenklar skördearbetet. Mycket hög avkastning. Rocket En småfröig, gul ärt som har alla viktiga egenskaper för odling i Sverige såsom tidig mognad, hög höjd vid skörd, mycket stjälkstyv och hög avkastning. Egenskaper Ärter Proteinhalt, % Mognad, dagar Höjd, cm Stråstyrka, % Clara 22, Eso 21, Onyx 22, Ingrid 22, Medeltal behandlat-obehandlat. Officiella försök. Försök Ärter Avkastning A-B Avkastning D+F Clara Eso Onyx Ingrid Medeltal behandlat-obehandlat. Officiella försök. 21

22 Grönfoderblandningar 22

23 Grönfoderblandningar Svenska Foders Grönfoderblandningar Grönfoderblandningar finns av olika slag. Det traditionella är blandningar med ärter tillsammans med antingen havre eller korn. Dessa blandningar fungerar framförallt på lätta upp till medelstyva jordar. På styva jordar har användningen av åkerböna blandat med vårvete ökat de sista åren med mycket gott resultat. Optimal skördetidpunkt för strå/trindsädesblandning till helsäd är när stråsäden är i begynnande degmognad och trindsädens balja är fullmatad. Vi satte en ny standard i fjol när det gäller sammansättningen av ärt/korn och ärt/havre i Sverige i samstämmighet med flertalet framstående rådgivare i olika delar av landet. Våra blandningar av ärt/havre och ärt/korn kommer att innehålla 60 % ärter och 40% stråsäd. Detta ger en betydligt bättre sammansättning på din grönfoderblandning än den traditionella 50/50-blandningen. Åkerböna/vårvete innehåller fortfarande 70% åkerböna och 30% vårvete. Normal utsädesmängd är kg/ha för ärt/havre och ärt/korn och kg/ha åkerböna/vårvete. De lägre utsädesmängderna gäller vid insådd. GrönfoderblandningarGuide 2016 Ärt/Havre 60/40 Vår vanligaste helsädesgröda som normalt ger den högsta skörden. Ärt/Korn 60/40 Korn jämfört med havre ger en något lägre skörd men något högre fodervärde. Åkerböna/Vårvete 70/30 En blandning för lite tyngre jordar. Ger vid rätt odlingsbetingelser ett högre proteininnehåll och högre totalavkastningar än blandningar med ärt. Säljs enbart som GEB, Godkänd Ekologisk Blandning. 23

24 Våroljeväxter VåroljeväxterGuide 2016 Vårraps Vårrapsodlingen är utsatt för ett stålbad i avsaknad av bra betning och insektskontroll. Medan det arbetas på nya lösningar på den frågan har vi lärt oss en hel del om att öka odlingssäkerheten i vårrapsodlingen. De som valde att satsa på vårraps 2015 nådde i stor omfattning bra skördenivåer runt 3 ton/ha, främst tack vare att de prioriterade en tidig etablering. Vårrapsen gavs förutsättningar att växa ifrån tidiga angrepp, sedan fick man vara beredd med sprutan. De hybridsorter vi nu marknadsför kännetecknas av en snabb tillväxt efter etablering och är därför det givna sortvalet. En extra intressant sort är nyheten Builder. Vi tror på en ökad areal vårraps 2016, inte minst i de områden där det inte fanns tid att etablera höstraps. Axana - Hybrid En ny stark hybrid som är relativt tidigt mognande. Axana har en hög fröskörd kombinerat med hög råfetthalt, positiva egenskaper som ger dig som användare förutsättningar för ett bra resultat. Makro - Hybrid Är en vårraps med hög avkastning som är testad i Sverige i tre år. Den har stort frö och mycket god stjälkstyrka. Angreppen av bomullsmögel har varit lägre än för mätaren medan mognaden är bland de senare sorterna. Larissa - Linjesort Snabbetablerad med god ogräskonkurrerande förmåga och hög råfettskörd. Stresstålig sort, passar både lättare och svårare odlingslägen. Nyhet! Builder - Hybrid Mycket högt avkastande hybrid med hög råfetthalt och goda stjälkegenskaper. Mognaden är medeltidig. Försök och egenskaper Vårraps skörd 2015 Avkastning A-B Avkastning D-F Råfett, % Strålängd, cm Mognad, dagar Brando Larissa ,2-1 0 Builder ,6 2 1 Makro ,5 9 4 Mirakel ,3 9-1 Medeltal behandlat-obehandlat. Officiella försök. 24

25 Oljelin OljelinGuide 2016 Lin Linet är en gröda med potential att öka. Linet som gärna trivs i lite svalare temperatur hade ett relativt gynnsamt Skörden blev sen, men mestadels god. Marknaden för svenskt lin är god och vi tror att arealen kan lyfta Linet är en lite mer anspråkslös gröda men vi får se upp med insekterna även här. Taurus Ett oljelin med höga och jämna resultat varje år. Sorten är medelsen med hög fröskörd och god stjälkstyrka

26 Ekologiskt utsäde Ekologiskt UtsädeGuide 2016 Grönfoderblandningar Ärt/Havre 60/40 GEB* Ger hög och säker skörd. Ärt/Korn 60/40 GEB* Något lägre skörd än vid blandning med havre men högre smältbarhet. Åkerböna/Vårvete 70/30 GEB* Möjlighet till högst skörd på lite tyngre jordar. Korn/Havre 50/50 GEB* För helsäd eller mogen skörd. Havre Akseli - Foder Akseli har mycket hög avkastning för en tidig sort nästan i nivå med havresorter med senare mognad. Den är mycket stråstyv och har särskilt god sjukdomsresistens bland tidiga sorter. Akseli är en havresort för Norrland och mellersta Sverige. Symphony - Gryn/Foder Havresorten Symphony har under provningen i Sverige visat på en klart högre skördenivå än tidigare sortmaterial. Den är relativt långstråig men mycket stråstyv och dessutom frisk med mycket god kärnkvalitet. Symphony mognar tidigt. Korn Anakin - Foder Ett säkert foderkorn med hög stabil skörd i hela landet. Sorten har god sjukdomsresistens mot bland annat sköldfläcksjuka, har Mlo-resistens mot mjöldagg och är resistent mot ras 1 och 2 av havrecystnematod. Lämplig till vallinsådd med ett långt strå och mycket bra stråegenskaper. Lupin Probor Är en lupin som odlas till foder. Sorten är grenad och något sen i sin mognad. Skörd i slutet av augusti till september. Probor har en unikt hög proteinhalt, upp emot 40 %. Stjälkstyrkan är god och plantorna bryts vanligtvis inte ned trots senare skörd. På grund av brist på lupiner finns det dispens att använda konventionell obetad vara. Vårvete Dacke - kvarn Trotjänare i ekologisk odling med hög proteinhalt. Triso - kvarn/foder Vårvete med högre avkastningsnivå än Dacke och Quarna men med lägre proteinhalt. Åkerbönor Alexia - Brokblommig** En brokblommig åkerböna med extra hög proteinhalt som utvecklas snabbt på våren. Har en mycket hög fröskörd och god stjälkstyrka. Ger mycket hög proteinskörd. Gloria - Vitblommig En vitblommig tanninfri sort med bra skörd och hög proteinhalt. Kortvuxen sort med medelgod stjälkstyrka. Något mindre konkurrenskraftig mot ogräs än genomsnittlig åkerböna i ekologiska försök. Julia - Brokblommig** Brokblommig sort som utmärker sig för sin mycket höga fröskörd. Sorten är relativt lång, men med utmärkt stjälkstyrka. Den har medelstort frö med mycket hög proteinhalt. Den höga proteinhalten gör sorten mycket intressant till foder. Salome - malt Ett vårkorn som kombinerar tidig mognad med mycket hög skörd. En svårslagen kombination. I praktisk odling kan det vara 5-7 dagar tidigare än de senare kornsorterna. Åren som sorten provats officiellt har den tillhört de bästa trots sin tidiga mognad. Stråegenskaperna är goda och Salome är nematodresistent och har Mlo-resistens mot mjöldagg. Ärt Onyx Högavkastande gul foderärt med god stjälkstyrka och bra höjd vid skörd. Onyx är anpassad för södra och mellersta Sverige. Aukusti - 6-radskorn Vårkorn för Norrland men även som mycket tidigt korn i hela Sverige. En tidig 6-radssort med mycket hög avkastningspotential bland de tidigaste sorterna och goda stråegenskaper. Aukusti har ganska god tolerans mot låga ph-värden. 6-rads korn har snabb vårutveckling och långt strå som konkurrerar mycket bra mot ogräs. *GEB - Godkänd Ekologisk Blandning. Följer Jordbruksverkets regler för viss inblandning av konventionellt obetat utsäde. **Brokblommiga sorter är som regel fördel att odla då de många gånger avkastar bättre. Dock kan de enbart utfodras till flermagade djur såsom nöt och får på grund av ett högre innehåll av tanniner

27 Ekologiskt utsäde Ärtor med korninsådd - ett lyckat tilltag Larsbo gård i Slågarp i Skåne har gjort sin debut som utsädesodlare av ärtor till Svenska Foder. Och det har varit en spännande och intressant erfarenhet för den ekologiskt inriktade gården. Larsbo gård är utsädesodlare till Svenska Foder och fick i år testa att odla ekologiska ärtor med korninsådd. Det blev en positiv upplevelse för dem. Ärtsorten man sådde var Onyx. -Vi sådde ganska sent, inte förrän den 23 april, säger Gustaf. Våren var lång och ganska kall och därför ville vi vänta. Ogräs gror i lägre temperatur. Därför är det viktigt att grödan gror snabbt när den väl kommer i jorden. Då behöver det vara tillräckligt med värme i jorden. -När vi kom ut sådde vi i 20 kg korn per hektar i samma rad som ärtorna, fortsätter Gustaf. Det vi märkte ganska fort var att när det blev luckor i ärtorna kompenserade kornet dessa luckor. Det gjorde att vi kunde undvika ogräs i raden. -För ekoodlingen är det a och o med ogräskonkurrens, fyller Jacob i. Man vill få en tjock gröda snabbt så att man konkurrerar ut ogräset. Det hjälpte kornet till med. Larsbo gård behövde inte hacka mer än en gång i ärtorna, just när ogräset kom upp. Man upplevde att det inte kom så mycket ogräs. Något som troligtvis handlar om årsmånen. Man såg också att kornet gav stadga till ärtorna i raderna. Själva tröskningen kom igång i månadsskiftet augusti-september. -Tröskningen gick bra, berättar Gustaf. Bitvis var det problematiskt i svackorna. När ärtorna ligger ner blir de svårtröskade, men på de flesta ställen stod de upp ordentligt. Får man in ärtväxten i skärbordet, dras det andra med av sig själv på ett fint sätt. Så på det hela taget gick det väldigt bra. Precis då man skulle tröska var det väldigt torrt. Man hade en vattenhalt på 13%. Men så fick man regn på ärtorna och vattenhalten ökade till 18%. -Det är att föredra att skörda ärtorna när de är lite våtare, helst inte under 16%, säger Niklas Ingvarsson, produktchef för Utsäde och Frö i Svenska Foder. Det är lätt att ärtorna då delar sig på mitten. -När vi delade på ärtorna var de hårda inuti men mjuka utanpå, säger Jacob och fortsätter: -Risken med ärtor är att de slås itu då man skördar. Men vi upplevde att kornaxen blev som skyddskuddar runt ärtorna när de kom in i tröskan. Det betydde att vi inte såg några knäckta ärtor alls. Resultatet var också väldigt bra, ur utsädesodlingsperspektiv. Niklas Ingvarsson är mycket nöjd. -De ärtor som Larsbo gård odlat hade en 94%-ig grobarhet. Det är mycket bra för ärtor. För Jacob och Gustaf Ellerström har erfarenheten varit enbart positiv. - Nu när vi skulle odla utsäde till Svenska Foder var det väl inte utan att vi hade en massa fördomar kring just ärtodlingen, säger Gustaf. Att den är lite knepigare än annan odling. Men just i år fungerade det väldigt bra. -Vi kan därför absolut tänka oss odla ärtor igen. Det verkar passa våra jordar bra och så är det för oss, som ekologiska odlare, en tacksam förfrukt, avslutar han. 27

Nytt&Nyttigt. Om Växt. Havre En Symphony för svenska förhållanden. Helheten Utmana din agrara kompetens. Vad begränsar vallen?

Nytt&Nyttigt. Om Växt. Havre En Symphony för svenska förhållanden. Helheten Utmana din agrara kompetens. Vad begränsar vallen? Nytt&Nyttigt Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB Om Växt Vårutsäde 2014 Havre En Symphony för svenska förhållanden Ekovall Vad begränsar vallen? Helheten Utmana din agrara kompetens Foderkorn

Läs mer

Landscape. Bästa utsädet - vår strategi

Landscape. Bästa utsädet - vår strategi Aktuellt från Lantmännen Jan Lyckman Landscape Bästa utsädet - vår strategi Upptakt vårutsäde 2013 30 olika utsädespartier med en smittnivå som inte anses behöva betning Vilket utsäde väljer du? Parti

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

Vårutsäde & Vallfrö 2008. Från sådd till skörd

Vårutsäde & Vallfrö 2008. Från sådd till skörd Vårutsäde & Vallfrö 2008 Från sådd till skörd Ägna lite tid åt att välja rätt... Det är återigen tid att bestämma sig för vilken odling man ska ha växtodlingsåret 2008. En sak är säker: Det är helt rätt

Läs mer

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

VÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent.

VÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent. VÅRKORN PROPINO MALT Propino är ett välkänt maltkorn med utmärkta egenskaper för maltproduktion. Sorten är efterfrågad både i Sverige, Danmark och även i Europa, vilket gör den attraktiv på marknaden.

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Proteingrödor - Lupinodling. Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046 325851

Proteingrödor - Lupinodling. Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046 325851 Proteingrödor - Lupinodling Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046 325851 Proteingrödor - Lupinodling Varför ökar intresset för inhemskt protein Vår självförsörjningsgrad på protein Varför

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2009. Sortförsök 1999-2008

Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2009. Sortförsök 1999-2008 Bibliografiska uppgifter för Sortval i ekologisk odling 2009. Sortförsök 1999-2008 Författare Larsson S., Hagman J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Aktuellt från VPE Nr/avsnitt 7 Utgivare SLU, Institutionen

Läs mer

NYA SORTER GER MERVÄRDE. Odlarekväll 5.3.2015 Boreal Växtförädling AB

NYA SORTER GER MERVÄRDE. Odlarekväll 5.3.2015 Boreal Växtförädling AB NYA SORTER GER MERVÄRDE Odlarekväll 5.3.2015 Boreal Växtförädling AB DET LÖNAR SIG ATT BYTA TILL EN NY SORT Nya sorter erbjuder bättre ekonomiskt resultat med mindre satsningar! Bättre avkastningsförmåga

Läs mer

NYTT&NYTTIGT. Om Växt. Lyckas med din valletablering. Vårt mineralgödsel & kalksortiment. Fröer. Gödsel & Kalk. Ny analyspartner.

NYTT&NYTTIGT. Om Växt. Lyckas med din valletablering. Vårt mineralgödsel & kalksortiment. Fröer. Gödsel & Kalk. Ny analyspartner. NYTT&NYTTIGT Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB Om Växt Vårutsäde 2015 Fröer Lyckas med din valletablering Ny analyspartner Gödsel & Kalk Vårt mineralgödsel & kalksortiment Helheten Svenska

Läs mer

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Sorter och dess egenskaper Anders Bauer HIR Skåne

Sorter och dess egenskaper Anders Bauer HIR Skåne Sorter och dess egenskaper 2018 Anders Bauer HIR Skåne Sort 2017 Maltkorn eökning 2015-2017 Rel. tal eökning RGT Planet 9,99 (100) 2,28 10,08 107 1,21 Laureate 9,82 (98) 1,62 - - - KWS Irina 9,59 (96)

Läs mer

Sortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök 1999-2007

Sortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök 1999-2007 Aktuellt från VPE Nr. 5 2008 Sortval i ekologisk odling 2008 Sortförsök 1999-2007 Artförsök med höstsäd; höstvete, höstråg, rågvete Artförsök med vårsäd; korn, havre, vårvete Vårvete Vårkorn Havre Åkerböna

Läs mer

GUNILLA. KWS-sorter ökar din lönsamhet! + 1092 kr per ha * www.kws.com

GUNILLA. KWS-sorter ökar din lönsamhet! + 1092 kr per ha * www.kws.com KWS-sorter ökar din lönsamhet! GUNILLA + 1092 * *Jämfört med medeltal av de 3 mest odlade sorterna för vart och ett av åren 2006-2008, 15 officiella försök Förbättrad lönsamhet för betodlingen! Glädjande

Läs mer

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Foto: Per Ståhl Jordbruksinformation 1 2012 1 Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Text: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Linköping Radhackning

Läs mer

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Under 2011 utfördes 24 ekosortförsök med spannmål och trindsäd. Jordbruksverket

Läs mer

Havre. Sortbeskrivning

Havre. Sortbeskrivning Havre Inom Animaliebältet har 12 st sortförsök i havre varit utlagda, varav ett riksförsök med nya nummersorter. Nytt för i år är att även havreförsöken har behandlats mot svamp på samma sätt som övriga

Läs mer

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning. Vårkorn Ett gigantiskt lager av 2009 års skörd och nattsvarta priser. Men en ekonomisk återhämtning innebär fler restaurangbesök och ökat resande med ökad ölkonsumtion som följd. Nu kan vi börja se ljuset

Läs mer

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Omläggning till ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Sensorer i Sverige 2012 I Sverige fanns säsongen 2012 97 N-Sensorer varav 7 är ALS N-Sensor eller N-Sensor

Läs mer

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Bibliografiska uppgifter för Höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2006 Författare Ericsson A. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk

Läs mer

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Av Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet i Kristianstad E-post: mattias.zetterstrand@hushallningssallskapet.se Sortök i vårvete SAMMANFATTNING Under år 2013 skördades tre sortök inom Skåneökens

Läs mer

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.

Läs mer

Jordbrukardag Alnarp. sortval Nils Yngveson

Jordbrukardag Alnarp.   sortval Nils Yngveson Jordbrukardag Alnarp sortval 2012 Nils Yngveson 10 ton/ha skördeutveckling sortförsök i vårkorn Skåne 2007-2011 medel 6 sorter: Gustav, Justina, Mercada, Quench, NFC Tipple och Waldemar 9,24 9-0,36 8,60

Läs mer

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt

Läs mer

Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014

Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Dessa rekommendationer syftar till

Läs mer

Ekologiska spannmålsmarknaden 2015

Ekologiska spannmålsmarknaden 2015 Ekologiska spannmålsmarknaden 2015 - Vad är på gång och vilka rörelser finns på marknaden i Sverige, EU och USA? Olle Ryegård, Agroidé AB Inledning Totalproduktionen av svensk certifierad säljbar ekologisk

Läs mer

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren

Läs mer

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel. Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel

Läs mer

Sortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, SLU, Uppsala

Sortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, SLU, Uppsala Sortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, SLU, Uppsala Sedan 23 finns det en samordnad sortprovning av höst- och vinterpotatis i regi av Hushållningssällskapen i Kristianstad, Halland, Skaraborg,

Läs mer

Bra sorter och friskt utsäde. Varför ekologisk sortprovning?

Bra sorter och friskt utsäde. Varför ekologisk sortprovning? www.slu.se/ekologisksortprovning Bra sorter och friskt utsäde Jordbruksverkets FoU-dagar 14, Linköping 9-1 april Jannie Hagman, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU Varför ekologisk sortprovning?

Läs mer

Nytt&Nyttigt. Om Växt. Havre Minskad andel fusariumangrepp. Maltkorn Vilket maltkorn ger bäst ekonomi på din gård?

Nytt&Nyttigt. Om Växt. Havre Minskad andel fusariumangrepp. Maltkorn Vilket maltkorn ger bäst ekonomi på din gård? Nytt&Nyttigt Vårutsäde Vall Majs Producerad av Svenska Foder AB Om Växt Vår 2013 Havre Minskad andel fusariumangrepp Maltkorn Vilket maltkorn ger bäst ekonomi på din gård? Helheten Sköt ditt lantbruksföretag

Läs mer

Höstvete. Sorter. Det lades ut 29 stycken regionala sortförsök, på 19 olika platser, under hösten 2000. Av

Höstvete. Sorter. Det lades ut 29 stycken regionala sortförsök, på 19 olika platser, under hösten 2000. Av Höstvete Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland På platser med mindre vinterpåfrestningar, främst i D- och E-områdena, överträffar de allra flesta sorterna s avkastning. Under tuffare förhållanden

Läs mer

Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet?

Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet? Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet? ANDERS ADHOLM HENRIK NÄTTERLUND PATRICK PETERSSON HIR Malmöhus AB Borgeby Slottväg 11, 237 91 Bjärred Telefon 046-71 36 00 Fax 046-70 61 35 info-m@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång

Läs mer

Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk. Ola Sixtensson

Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk. Ola Sixtensson Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk Ola Sixtensson Scandinavian Seed AB Startades 1996 av Svenska Foder AB, Forsbecks AB och Skånefrö AB Syfte Lantbruket i fokus! Vårt oberoende

Läs mer

Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens

Läs mer

Agenda: Lars Medin. Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla?

Agenda: Lars Medin. Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla? Lars Medin Agenda: Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla? -2- Marknad Vete Sammanfattning 2006 Utbudsöverskott

Läs mer

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Sigill kvalitetssystem AB DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Gård År Brukare Om annan än brukaren kör maskiner, spruta etc., namnge personen/personerna nedan: Maskinförare

Läs mer

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.

Läs mer

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan

Läs mer

Stor efterfrågan av ekologiska produkter. Brist på potatis!

Stor efterfrågan av ekologiska produkter. Brist på potatis! Stor efterfrågan av ekologiska produkter. Brist på potatis! Den svenskodlade ekologiska potatisen tog slut vid jul. Svegro uppger 500% ökning av ekologisk potatis Nu fylls hyllorna med ekologisk import

Läs mer

Grunderna kring helmäskning

Grunderna kring helmäskning Grunderna kring helmäskning I bryggskolans kapitel extraktbryggning och delmäskning så har vi berättat om hur du kan brygga goda öl med hjälp av dessa metoder. Vad vi också nämner är att i extraktbryggning,

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk

Läs mer

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling Hjälp från Syngenta till effektivare Jordgubbsodling Största hoten mot en hög skörd med god kvalitet Gråmögel Gråmögel kan ha kraftig påverkan på bärkvaliteten. Inspektera fälten noga från början av blomning

Läs mer

Sälj inte ditt frö för billigt!

Sälj inte ditt frö för billigt! Sälj inte ditt frö för billigt! Johan Biärsjö och Gunilla Lindahl- Larsson, SFO Intresset för fröodling har ökat betydligt på senaste tiden. Detta är säkert en effekt av att ekonomin i både spannmåls-

Läs mer

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller 34 HÄSTFOCUS #6/2015 Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL HÖANALYS - Få koll på vad ditt hö innehåller HÄSTFOCUS #6/2015 35 SKÖTSEL

Läs mer

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO PRODUKTINFORMATION 2015 Brett sortiment av vårutsäde och fånggrödor Läs mer om sorterna och deras odlingsegenskaper DANISH INNEHÅLLSFÖRTECKNING AGROS KVÆGFODERPROGRAM 2014 Val av

Läs mer

Omställning. av Åsa Rölin

Omställning. av Åsa Rölin LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk

Läs mer

MARKNADSNYTT 2016-02-21

MARKNADSNYTT 2016-02-21 Sida 1 av 7 Internationellt MARKNADSNYTT 2016-02-21 Den gångna veckans utfall på Paris- och Chicagobörsens spannmåls- och oljeväxtnoteringar visar en fortsatt nedgång på Paris men en uppgång på Chicago

Läs mer

Havre. Sorter. En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning

Havre. Sorter. En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning Havre Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning de föregående fem åren skedde en liten uppgång under 2006

Läs mer

Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE. Nordkalk Aito Kalkningsguide

Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE. Nordkalk Aito Kalkningsguide Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE Nordkalk Aito Kalkningsguide 1 Innehåll: Kort om Nordkalk...2 Inledning...3 Finland är ett surt land!...4 Underhållskalkning eller grundkalkning?...5 Det är skillnad på kalk

Läs mer

Redovisning av projektet ekologisk sortprovning av potatis 2011-12-15 Referensnr: 26-12005/10 Jannie Hagman

Redovisning av projektet ekologisk sortprovning av potatis 2011-12-15 Referensnr: 26-12005/10 Jannie Hagman Ekologisk sortprovning av höstvinterpotatis Sommaren 2011 genomfördes fem ekologiska potatisförsök. Försöksplatserna var ungefär desamma som 2010, d v s två försök i Skåne, inte så långt från varandra,

Läs mer

Strip till för täta radavstånd

Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill är en unik, kompakt och integrerad strip-till-lösning för att så spannmål, raps och baljväxter i farter upp till 15 km/tim. Väderstad

Läs mer

Presentation av ekosort/gödslingsförsök i Lovisa Micaela Ström

Presentation av ekosort/gödslingsförsök i Lovisa Micaela Ström Presentation av ekosort/gödslingsförsök i Lovisa 2016 Micaela Ström 15.12.2016 Ekologiska försök, ett samarbete mellan NSL och Projekt EkoNu! Nylands Svenska Lantbrukssällskap (NSL) började i samarbete

Läs mer

Yara N-Sensor ger. högre skörd med en jämnare kvalitet. mindre liggsäd och högre tröskkapacitet

Yara N-Sensor ger. högre skörd med en jämnare kvalitet. mindre liggsäd och högre tröskkapacitet Yara N-Sensor ger högre skörd med en jämnare kvalitet mindre liggsäd och högre tröskkapacitet bättre kväveutnyttjande av stallgödsel, förfrukt och mull effektivare svampbekämpning, tillväxtreglering och

Läs mer

Sortvalstabeller 2014 Resultat från sortförsök i stråsäd, oljeväxter, baljväxter och potatis i konventionell odling 2009-2013

Sortvalstabeller 2014 Resultat från sortförsök i stråsäd, oljeväxter, baljväxter och potatis i konventionell odling 2009-2013 Sortprovningen SLU Första upplagan: 20140318 Sortvalstabeller 2014 Resultat från sortförsök i stråsäd, oljeväxter, baljväxter och potatis i konventionell odling 2009-2013 Jannie Hagman Magnus Halling Kent

Läs mer

Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?

Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Diarienummer: 25-14077/08 Sammanfattning Odlingssäsongen 2009 undersöktes hur ympning påverkar

Läs mer

MARKNADSNYTT 2016-06-05

MARKNADSNYTT 2016-06-05 Sida 1 av 7 Internationellt MARKNADSNYTT 2016-06-05 Även denna vecka steg noteringarna för spannmål oljeväxter på Paris- och Chicagobörsen. Slutkurserna och förändringen mot föregående vecka blev: Vete

Läs mer

Rotpatogener i åkerböna och ärt

Rotpatogener i åkerböna och ärt Rotpatogener i åkerböna och ärt Mariann Wikström, Jordbruksverket Ärtrotröta Ett av de allvarligaste problemen i ärtodling är ärtrotröta. Detta orsakas av patogenen Aphanomyces euteiches. Den trivs på

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet

Läs mer

Sortguide. trindsäd, vall och majs för målinriktad odling.

Sortguide. trindsäd, vall och majs för målinriktad odling. Sortguide 2014 Stråsäd, oljeväxter, trindsäd, vall och majs för målinriktad odling. 2 Propino! Ett maltkorn i världsklass. Innehåll Höstraps Sid 6 Höstvete Sid 7 Höstråg Sid 8 Rågvete Sid 9 Höstkorn Sid

Läs mer

Trelleborg Road Show 2015. Producera mer med mindre.

Trelleborg Road Show 2015. Producera mer med mindre. Trelleborg Road Show 2015. Producera mer med mindre. Borgeby Fältdagar, 24-25 juni 2015 Öka avkastningen Skydda dina marker Häng med i utvecklingen Dela dina erfarenheter Storbritannien SVERIGE Borgeby

Läs mer

Sortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Av Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet i Malmöhus E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sortök i vårkorn SAMMANFATTNING Under år 2013 skördades sju sortök inom Skåneökens serie L7-401. Försöken

Läs mer

Sorter ekologisk odling

Sorter ekologisk odling Sorter ekologisk odling Staffan Larsson, SLU Under 2008 utfördes totalt 24 sortförsök i ekologisk odling. Jordbruksverket har finansierat 22 av dessa, medan två har bekostats av Hushållningssällskapet

Läs mer

1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3

1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund. 2 1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3 2. Frågeställning. 3 3. Metod.. 3 3.1 Tillförda näringsämnen till Hofgårdens

Läs mer

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid Författare Jansson J. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2008

Läs mer

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Minttu är en ny marknadssort med hög avkastning, tidig mognad och bra stråstyrka, har dock en något låg rymdvikt. Gustav är ett nytt foderkorn med hög

Läs mer

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Under har sammanlagt 24 länsförsök, L7-401, genomförts inom Mellansvenska försöken. Där har 30 kornsorter prövats i försöksserien för medeltidiga

Läs mer

Presentation av ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström

Presentation av ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström Presentation av ekosortförsök i Lovisa 2018 Micaela Ström 12.12.2018 Ekologiska försök, ett samarbete mellan NSL och Projekt EkoNu! Startade 2012 (pågått i 7 odlingssäsonger) Syfte med ekosortförsöket:

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i

Läs mer

Sortförsök i vårkorn Av Försöksledare Harriet Blohmé, Hushållningssällskapet Malmöhus

Sortförsök i vårkorn Av Försöksledare Harriet Blohmé, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Under år 2004 utfördes tio försök med vårkorn inom Skåneförsöken. Två försöksserier genomfördes, sju försök, L7-401, med aktuella sorter samt tre försök, L7-4011, med EUsorter. Resultaten presenteras

Läs mer

Sorter. Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation

Sorter. Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation Havre Johan Roland, SLU Lanna försöksstation Under våren såddes stycken länsförsök i havre i Mellansverige, varav stycken har skördats. Såtiden varierar mellan den -2 maj, d v s en förhållandevis sen sådd.

Läs mer

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson och Egil Persson, Hushållningssällskapet Södermanland

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson och Egil Persson, Hushållningssällskapet Södermanland Vårkorn Joakim Karlsson och Egil Persson, Hushållningssällskapet Södermanland Under 2002 har sammanlagt 24 länsförsök, L7-401, genomförts inom de Mellansvenska försöken. Där har 46 kornsorter, varav 16

Läs mer

Presentation av ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström

Presentation av ekosortförsök i Lovisa Micaela Ström Presentation av ekosortförsök i Lovisa 2017 Micaela Ström 30.11.2017 Ekologiska försök, ett samarbete mellan NSL och Projekt EkoNu! Startade 2012 (pågått i 6 odlingssäsonger) Syfte med ekosortförsöket:

Läs mer

Gödsling i varje sort VÄXTNÄRING

Gödsling i varje sort VÄXTNÄRING Sortanpassad kvävegödsling till maltkorn Mattias Hammarstedt, mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se, HIR Skåne AB Magnus Nilsson, magnus.nilsson@hushallningssallskapet.se, Hushållningssällskapet

Läs mer

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter (Slutrapport 2005 2009 / H7-1)

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter (Slutrapport 2005 2009 / H7-1) Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter (Slutrapport 2005 2009 / H7-1) Diarienumret för ansökan är 22-7951/04 och ansökningsnumret(används inom EU) är B/SE/04/7951.

Läs mer

Gröngödslingen ska vara från vår till vår, för att luckra jorden på djupet och lösa upp svårtillgängliga näringsämnen och svårlöslig näring.

Gröngödslingen ska vara från vår till vår, för att luckra jorden på djupet och lösa upp svårtillgängliga näringsämnen och svårlöslig näring. Bonden bygger upp jordfruktbarheten genom den återkommande vallen. I köksväxtodlingen använder vi oss av gröngödsling, som återkommer vart tredje eller fjärde år. Gröngödslingen ska vara från vår till

Läs mer

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund VÄXTODLINGSPLAN Foto: Henrik Nätterlund Gård År Brukare Så här fyller du i din växtodlingsplan Du fastställer årets gödslingsbehov efter en stegvis beräkning med hjälp av de riktvärden för växtnäringsbehovet

Läs mer

Vårkorn. Sorter. område D-G. Quench, Tocada och Varberg är nyare sorter som visat hög avkastningspotential.

Vårkorn. Sorter. område D-G. Quench, Tocada och Varberg är nyare sorter som visat hög avkastningspotential. Vårkorn Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland Astoria och Tipple är det maltkorn av marknadssorterna som avkastat högst under 2006. Gustav är ett foderkorn som har den högst avkastning av

Läs mer

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i

Läs mer

Sortförsök i vårkorn

Sortförsök i vårkorn Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet i Malmöhus E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se ER OCH ODLINGSTEKNIK Sortök i vårkorn SAMMANFATTNING Under år 2014 skördades sju sortök

Läs mer

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder Bilaga 3 Modullista rådgivning om ekologisk produktion Lista över modulgrupper, rådgivningsmoduler och tidsåtgång Modular Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling Husdjur Ekonomi Trädgård

Läs mer

Jordbrukaredag ALNARP vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson

Jordbrukaredag ALNARP vad sår vi i vår?   (tröskbara grödor) Nils Yngveson Jordbrukaredag ALNARP 2011 vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson 10 ton/ha skördeutveckling sortförsök i vårkorn Skåne 2006-2010 medel 5 sorter: Gustav, Justina, Mercada, Quench och NFC Tipple

Läs mer

Jordbrukaredag Törringelund vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson

Jordbrukaredag Törringelund vad sår vi i vår?   (tröskbara grödor) Nils Yngveson Jordbrukaredag Törringelund 2010 vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson skördeutveckling vårkorn 2005 2009 sorter: SW Gustav och NFC Tipple 10 9 8 7 6 8,1 7,0 7,7 7,9 9,1 vårkorn obehandlad

Läs mer

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 Bedömning av kompostjord Riktlinjer för jordtillverkning av kompost RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Förord Vid Sveriges kommunägda komposteringsanläggningar

Läs mer

Vårkorn L7-401 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Vårkorn L7-401 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet Strängnäs Vårkorn L7-401 Av de 46 st sorter som testades i årets kornförsök så avkastade Luhkas i topp och i de fl esta försök var skördarna höga och proteinhalter

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Havre. Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation

Havre. Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation Havre Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation Skillnaderna i avkastning mellan havresorterna är relativt små. Belinda har överlag en bra avkastningsnivå och har under bara överträffats av någon enstaka

Läs mer

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sortök i vårvete SAMMANFATTNING Under år 2015 skördades tre sortök inom Skåneökens serie L7-301.

Läs mer

Sortförsök i vårkorn

Sortförsök i vårkorn Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se ER OCH ODLINGSTEKNIK Sortök i vårkorn SAMMANFATTNING Under år 2016 skördades tre sortök inom

Läs mer

Sorter ekologisk odling

Sorter ekologisk odling ekologisk odling Staffan Larsson, SLU Sortöken ger vägledning åt den ekologiske odlaren, men även värdefull information om hur moderna sorter uppför sig utan stora insatser av produktionsmedel. Under 2009

Läs mer

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Lämpl antal grobara kärnor/m 2 Utsädesmängder Minska utsädesmängden för vårstråsäd med 2030 kg/ha vid vallinsådd och med 3040 kg/ha på mulljordar. Beräkning av utsädesmängd utsädesmängd kg/ha = tusenkornvikt, g x önskat antal grobara

Läs mer

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, HS Konsult AB Otira befäster sin ställning bland marknadssorterna med hög avkastning och stor odlingssäkerhet, mognar något sent och har låg rymdvikt. Otira passar bäst

Läs mer

Utlakningsförsöken i Mellby

Utlakningsförsöken i Mellby Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem

Läs mer

Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation

Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation Havre Johan Roland, SLU Lanna försöksstation Avkastningen har under varit mycket hög i havreförsöken. Skillnaderna i avkastning mellan havresorterna är relativt små. Belinda har överlag en bra avkastningsnivå

Läs mer