PINSAMT Information om social ångest En skrift av Christer Allgulander, Docent, Karolinska Institutet, Stockholm i samförstånd med Svenska Ångestsyndromsällskapet.
Innehåll Förord...................................3 Känner du igen dig?.........................4 Pinsamt..................................6 Du är inte ensam...........................8 Orsaker..................................8 Hopp....................................9 Diagnostik...............................10 Finns det hjälp?............................10 Några solskenshistorier......................13
Förord Alla gör bort sig. Vi stjälper ut kaffet, kommer av oss, säger klumpiga saker, sårar oavsiktligt, blir förlägna. Vissa bryr sig, andra inte. Somliga lyckas verkligen göra bort sig totalt, inte minst offentliga personer, men låtsas ändå som om det regnar. För många innebär det dock en katastrof att göra bort sig. Så till den grad att man inte vill ta risken alls. Hellre undviker man att gå på anställningsintervju, uttrycka sin kärlek, utbilda sig. Detta skrivs för dig som tycker att det är en katastrof att göra bort sig och vill ändra på det. För dig som vill ha en vuxen relation, känna självrespekt och kunna hävda din rätt. Christer Allgulander 3
Känner du igen dig? Jag är övertygad om att att jag hade fått mycket bättre betyg om jag hade vågat visa vad jag kunde. Jag har alltid fått höra vad tyst du är och varför säger du ingenting. Jag har skyllt på att jag inte har något att säga, fast det egentligen är massor jag velat ha sagt. Det värsta har varit att alltid bli röd i ansiktet, till exempel när jag har tvingats säga något i klassrummet eller på ett seminarium. När jag har rodnat har jag helst av allt velat sjunka genom jorden och bli lämnad ifred. En gång dök en lärare på mig och krävde att nu måste du säga något. Jag visste inte vad jag skulle säga. Men när jag ändå fick ur mig något kände jag hur jag rodnade, det var som om jag blev lila i ansiktet. Min bästa kompis vred på sig och tyckte att jag var jättepinsam. Det var allra jobbigast. Varje gång jag har fått reda på att jag förväntats hålla ett föredrag i skolan har jag blivit jättenervös redan månader i förväg. När föredraget till slut närmat sig har jag hoppats på att bli sjuk, vilket så klart aldrig har hänt. Mitt sista hopp har varit att bryta benet på väg till skolan samma dag som föredraget skulle hållas. Detta har heller aldrig hänt. Att räcka upp handen i klassrummet är något som jag i princip aldrig har gjort i skolan. Det har varit väldigt frustrerande att sitta där och veta svaret på frågan och inte kunna räcka upp handen. Jag är övertygad om att jag hade fått mycket bättre betyg om jag hade vågat visa vad jag kunde även muntligt. När jag har blivit bjuden på en fest eller ännu värre, en middag, har jag varit tvungen att ta reda på vilka som skulle komma, hur många vi skulle bli och hur själva tillställningen skulle gå till. Av rädsla för att sitta där sitta alldeles tyst Av rädsla för att alldeles tyst, har jag ofta valt att inte gå. har jag ofta valt Jag känner att jag har missat mycket på grund av att inte gå. att jag inte har vågat. Vi skulle göra en show sista året på gymnasiet och alla fick välja vilken grupp de ville delta i. Jag ville så gärna vara med i dansgruppen eftersom jag gillar att dansa och vet att jag är duktig på det. Men jag anmälde mig till sminkgruppen eftersom det verkade oöverstigligt läskigt att vara med dansarna. Sara, 29, som fortfarande har social ångest men som har blivit mycket bättre för varje år. 4
5
Pinsamt Vem bestämmer vad som är pinsamt? Om du ser någon tappa en kaffekopp, servitören spilla sås på gästens kläder eller om du hör en besvärad föreläsare tycker du att vederbörande är en sämre människa? Om någon sitter tyst i fikarummet eller i arbetsgruppen, får du då lust att retas och göra saken värre? Knappast. Social ångest har faktiskt inte någon konkret grund. Sällan eller aldrig har du gjort bort dig på riktigt, det känns pinsamt ändå. Du förutsätter att du kommer att göra bort dig. Veckor eller månader före bjudningen, sammanträdet, föräldramötet eller lunchen sätter du igång en video inom dig själv om hur löjlig du kommer att framstå och hur du kommer att göra bort dig. Detta tar plats i dig. Och även om du har tagit dig igenom en sådan situation utan att det blev en katastrof, är utgångsläget ändå detsamma nästa gång. Social ångest är en så stark drivkraft i beteendet att livet kan få ett annat förlopp. Inte ska väl jag, inte kan väl jag, tänk om jag blir förödmjukad, vad ska andra tycka osv. Din vardag är full av undanflykter, du tackar nej och gör dig tyst och osynlig. Dessutom är du ensam (tror du), medan alla andra är frimodiga, rättframma och säkra. I själva verket tycker 9 av 10 människor att det är obehagligt att tala inför en grupp. Och vem känner inte oro inför ett förhör eller en anställningsintervju? Rampfeber anses vara en förutsättning för att åstadkomma en bra prestation Edith Piaf, Arthur Rubenstein och många andra kända estradörer har vittnat om detta. Själv föreläser jag ofta i internationella sammanhang, ändå måste jag öva in föredraget eftersom det känns som en ny utmaning varje gång. 6
Ett sätt att bemästra social ångest är att gå in i en roll. Det finns många exempel på skådespelare som gör utmärkta rollprestationer, men upplever social ångest i privatlivet. På samma sätt skapar uniformen trygghet hos polisen, nattvakten, befälet, läkaren och prästen. Reportern kan också hantera sin osäkerhet genom att med sina frågor rikta uppmärksamheten ifrån sig. Social ångest innebär ofta att det är svårt att säga nej. Du kanske tar på dig alla möjliga arbetsuppgifter för att vara till lags och slippa säga ifrån. Det blir pannkaka när du inte kan hålla alla löften och då tillgriper du gärna en vit lögn för att halka vidare. Det kan också vara svårt att säga nej till en dominant partner. Du kanske blir uppraggad av någon du inte känner attraktion till bara för att du vill vara till lags. Eller också gör du dig så liten som möjligt och klär dig därefter. Egentligen vill du förstås inget hellre än att få en kärleksfull och jämställd relation. Vid social ångest är sådant som borde vara självklart och roligt istället svårhanterligt och plågsamt. Hänger du med på skoldansen, på lunch, på puben? Hur mår du? Kan du ringa chefen och säga att vi gärna kommer? Dina demokratiska rättigheter naggas i kanten eftersom du inte tar till orda på föräldramötet å ditt barns vägnar, inte ringer myndigheten som uppenbarligen gjort ett fel. Du tar inte risken att få nobben genom att uttrycka intresse för någon du gillar. Och du går inte tillbaka till Ikea med de felaktiga skruvarna. Symtom vid social fobi kroppsliga reaktioner i sociala situationer, t.ex. rodnad, hjärtklappning, svettning, skakningar och illamående negativa tankar, t.ex. att se sig själv förödmjukas inför andra negativa känslor, t.ex. ångest, ilska, skam och dålig självkänsla flykt från och undvikande av sociala situationer 7
Du är inte ensam De flesta säger att deras sociala ångest blev ett problem vid omkring 15 års ålder. Vissa minns sina problem redan från sandlådan. Några procent av småbarn är påfallande skygga inför främmande personer. Det kan växa bort eller utvecklas till social ångest. I en enkätundersökning av läkaren Linda Wetterberg hade 21 procent av 17-åriga skolelever i Stockholm social ångest. Hälften av dessa elever hade nedsatta skolprestationer. En undersökning bland vuxna stockholmare och gotlänningar har visat att ungefär tre procent lider av social ångest som går ut över vardagen. Ytterligare några procent har tillfälliga besvär. Orsaker Cirka 3% lider av social ångest som går ut över vardagen. Är social ångest ett medfött problem? Ja, delvis. Tvillingstudier har visat en viss medfödd risk, men viktigare är att social ångest låter sig påverkas av erfarenheter, motivation och träning. Djupt inne i hjärnan finns ett mandelliknande organ som kallas amygdala. Här samordnas hotfulla sinnesintryck (pistolskott, åsynen av en orm, brandlukt m.m.) och resulterar i rädsla. Rädslan aktiverar kroppen till försvar eller flykt, vilket leder till att blodflödet omdirigeras från hjärnbarken (där man tänker) till amygdala och tillhörande nervbanor. I undersökningar vid Uppsala universitet, hos professor Mats Fredrikson, lät man personer med social ångest ligga med huvudet inne i en kamera som mäter blodflödet i hjärnan (frivilligt förstås!). Sedan tog man in en grupp människor som hängde stirrande över britsen medan försökspersonen berättade om sina aktiviteter under helgen. I denna besvärliga situation visade det sig att blodet dirigerades om, från hjärnbarken till amygdala, under det att försökspersonen upplevde ångest. Därmed berövades hjärnbarken den energi som behövdes för tänkandet, till förmån för primitiva försvarsfunktioner i amygdala. Uppsalagruppen har också visat att det störda blodflödet normaliserades när personerna i undersökningen behandlades för sin sociala ångest med kognitiv terapi eller läkemedel. 8
Hopp För tio år sedan fanns det inte mycket kunskap om social ångest, inte heller några säkra behandlingar. Idag är situationen bättre. Med rätt diagnos blir tre av fyra personer med social ångest avsevärt bättre på några månader och fortsätter sedan att förbättras under flera år framöver. Tack vare behandlingen får många bättre jobb, reder upp sina oavslutade projekt, gör något konstruktivt åt sin relation, får ett annat kroppsspråk och blir självständiga. De uppfattas som tydliga av omgivningen, kan säga nej, sätta upp mål, samarbeta och ta ansvar. Om behandlingen inte lyckas kan det bero på fel diagnos, bristande motivation eller alkoholmissbruk. Men social ångest kan också växa bort hos yngre personer som stålsätter sig mot sin rädsla. 9
Diagnostik Social ångest kallas också social fobi eller socialt ångestsyndrom. För att få denna diagnos behöver du ha en uttalad och varaktig fruktan för sociala situationer, vilken bottnar i en rädsla för att uppträda pinsamt eller förödmjukande. Rädslan medför inskränkningar i sociala funktioner i arbetet, på fritiden och i relationer. Typiska kroppsliga ångestreaktioner i sociala situationer är svettning, rodnad, hjärtklappning och skakningar. Social ångest är vanligt vid autism eftersom den drabbade har en medfödd oförmåga att skapa relationer med andra människor. Vid autism upplevs emellertid inte samma kontaktbehov. Deprimerade personer drar sig också Tre av fyra personer med social ångest undan sociala sammanhang eftersom de inte blir avsevärt bättre. orkar umgås och småprata. Ibland finns social ångest i botten av ett långvarigt alkoholmissbruk, där alkoholens ångestlindrande egenskap utnyttjats som egenbehandling. Människor med hudsjukdomar, cp-skada eller medfödda handskakningar (essentiell tremor) kan ibland till följd av sin grundsjukdom utveckla social ångest. Finns det hjälp? Visst finns det hjälp. Bara att du läser detta ger dig insikt och förståelse som lägger grunden till handling och framgång. Du kan vara gammal eller ung; utsikterna är goda. Hur ska du gå tillväga? På ett eller annat sätt kontaktar du en kunnig terapeut. Det kan vara en förstående allmänläkare, en specialistläkare i psykiatri eller en auktoriserad psykoterapeut. Eller också kan du kontakta Svenska Ångestsyndromsällskapet (www.angestsyndrom.com). Det är en ideell kamratförening med närmare 2000 medlemmar och flera lokalföreningar. Du kan ta kontakt via e-post eller telefon för att få namn på en terapeut där du bor. Man kan få hjälp enskilt, i grupp och via Internet. Med eller utan läkemedel. Vetenskapligt beprövade behandlingar är kognitiv beteendeterapi och läkemedel som ökar tillgången på signalämnet serotonin i hjärnan (SSRI-preparat): sertralin (Zoloft), paroxetin (Seroxat) och moklobemid (Aurorix). 10
Kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi (KBT) bygger på kunskap, motivation och träning. Vid KBT går du igenom ditt sätt att tänka inför och i sociala situationer. Med logik bygger du upp ett alternativt tänkesätt, övar in det och för dagbok över utvecklingen. En behandling brukar omfatta 10-15 gånger. Samma metod kan användas i en grupp om några personer som alla har social ångest. KBT kan vara lika effektiv som läkemedelsbehandling. Ibland ges både KBT och läkemedel, i synnerhet om man har fått en depression till följd av upplevda sociala motgångar. Läkemedel Signalämnet serotonin finns i myriader nervceller och spelar stor roll för hur vi mår; om vi är nedstämda, harmoniska, oroliga eller lugna. Det har varit känt sedan 1957 att vissa läkemedel ökar tillgången på serotonin i hjärnan. Denna typ av läkemedel har länge använts för behandling av depression och olika ångestsjukdomar. För några år sedan började man undersöka brukar avklinga. Biverkningarna om dessa så kallade SSRI-preparat också fungerade vid social ångest. Man fann att så var fallet och numera är flera antidepressiva läkemedel godkända för behandling av social ångest. Verkan av läkemedlet kommer inte omedelbart, utan börjar märkas först efter 1-3 månader eller mer. Du konstaterar förvånat i backspegeln att den gångna veckan känts ovanligt trygg och att du tålt situationer som vanligtvis brukar väcka oro. Då Läkemedlets känner du dig frestad att testa på egen hand eller med effekt kan dröja. hjälp av en KBT-manual, och finner att den plattform du byggt upp tillsammans med din läkare eller terapeut håller att stå på. Det är vanligt med vissa biverkningar i början av behandlingen. Du kan t.ex. känna dig lätt illamående, dåsig eller varm och torr i munnen. Du kan också få huvudvärk, livliga drömmar eller orolig matsmältning. Därför inleder du alltid med en låg dos som trappas upp successivt i individuell takt. Vissa sexuella biverkningar kan märkas först efter en tid, t.ex. fördröjd utlösning, svårigheter att få orgasm och minskad sexlust. Män kan då ha nytta av Viagra och att undvika alkohol inför sex. Om du glömmer att ta medicinen kan du bli yr och illamående. 11
Det går i så fall över inom ett par timmar, när du tar medlet igen. Att avbryta läkemedelsbehandlingen på grund av biverkningar är ovanligt. I sällsynta fall kan man ha svårt att bryta ned ett läkemedel i kroppen. Då får man pröva något annat, t.ex. klonazepam (Iktorivil) eller en betablockare (Inderal) för kroppsliga ångestsymtom. Hur länge skall du ta medicinen? Om du känner dig bättre inom 1-3 månader, är det bra om du fortsätter behandlingen i minst ett år. Därefter kan du och din läkare utvärdera nyttan och Du kan ta din eventuella biverkningar. Många vill inte alls ta risken att medicin under få tillbaka sina besvär och glädjande nog kan man fortsätta behandlingen under många år med bibehållen många år. effekt. Andra vill ta så lite medicin som möjligt. Då trappas dosen sakta ner under en månad för att man inte ska bli yr och illamående. Du blir inte beroende av medicinen; nervcellernas omsättning av serotonin återställs när du har slutat medicinera. Du blir inte heller euforisk. När du tar medicinen bör du undvika att dricka dig berusad. 12
Några solskenshistorier Anders, 40 år: Kursen idag kommer att innebära en massa främmande människor. Tänk om det blir grupparbeten med redovisningar? Vi måste säkert presentera oss i början av dagen. Alla kommer att se hur nervös jag är. Tänk om jag svimmar vid presentationen. Jag ställer mig aldrig upp! Vi kommer att äta tillsammans och jag som brukar skaka så hemskt. Jag vill inte! Jag kanske kan säga I närmare 15 år tänkte att jag inte mår bra och måste gå hem. Men jag knappast på annat jobbet betalar, så jag måste ju stanna... än hur jag skulle klara Precis sådär kunde tankarna mala. Magen min vardag. brann av oro och jag försökte alltid planera det jag hade framför mig och helst hitta en lämplig flyktväg så att jag kunde komma undan. Under alldeles för lång tid uthärdade jag min sociala ångest, mitt handikapp. I närmare 15 år tänkte jag knappast på något annat än hur jag skulle klara min vardag, hur jag skulle kunna undvika alla faror och vilka strategier jag skulle använda för att slippa konfronteras med obehagligheter. När jag sist sökte hjälp blev jag missförstådd. På vårdcentralen sa doktorn att jag skulle skapa positiva målbilder eller något i den stilen. Tack ska du ha! Om han bara haft en aning om vad som krävdes för att jag skulle gå dit! Till slut hittade jag i alla fall en specialist som förstod vad det handlade om. Jag fick prova en antidepressiv medicin och efter bara någon vecka eller två märkte jag förändringar. Gradvis kunde jag utöka min sociala aktionsradie, en bit varje dag. Det var en verklig befrielse att känna att medicinen hade effekt. En positiv spiral hade Jag gömmer mig inte längre, utan kan vara den jag är. skapats där jag, med stöd av medicinen, kunde hjälpa mig själv att ta steg som tidigare varit omöjliga att ta. De första veckorna hade jag en del biverkningar, t.ex. illamående och svårigheter att "kissa färdigt". För mig var detta inget problem, snarare något positivt, eftersom det var ett bevis på att medicinen bet på mig. Jag tar den fortfarande, men känner inte av några biverkningar längre. Det finns fortfarande situationer som jag upplever hotfulla, trots att jag inte borde. Men jag är övertygad om att det kommer att ordna sig med tiden. Jag gömmer mig inte längre, utan kan vara den jag är. 13
Lena, 51 år : Sedan jag började ta medicin mot min sociala ångest mår jag mycket bra och trivs med mig själv och mitt liv. Jag har alltid haft lätt för att rodna, varit blyg, tystlåten och rädd för att yttra mig utanför hemmets och vänners sfär. Det började i skolan och fortsatte sedan i arbetslivet. Vid gruppdiskussioner eller på sammanträden har jag alltid haft stor ångest och ont i magen. Att behöva skriva på en Ofta har jag haft fullständig panik och känt att jag måste fly ut ur rummet. närvarolista eller lyfta en kaffekopp var tillräckligt för att jag skulle börja darra och skaka. På många konferenser har jag suttit och stirrat på kaffekoppen utan att ens våga lyfta den från bordet. Ofta har jag haft fullständig panik och känt att jag måste fly ut ur rummet. Om jag sedan har varit tvungen att yttra mig har jag rodnat och svamlat något, samtidigt som jag har fått kraftig hjärtklappning, svettats och känt mig svimfärdig. Tillsammans med familj och vänner har jag varit mycket pratsam, glad och utåtriktad. Men jag har alltid haft stora krav på mig själv och det jag utfört. I mitt arbete har jag varit uppskattad och har egentligen, i det tysta, haft Efter att ha börjat medicinera har mitt många bra idéer och synpunkter. Om jag bara riktiga, dolda jag hade kunnat framföra dem! kommit fram. Efter att ha börjat medicinera har mitt riktiga, dolda jag kommit fram i dagsljuset. Jag har sökt och fått en högre befattning med chefsansvar. Jag oroas inte längre över att börja darra och svettas och jag känner mig inte nervös och får hjärtklappning när jag äter och dricker i stora och obekanta sällskap. Jag är mycket glad över att jag genom medicinen fått ett nytt och bättre liv, där jag inte blir helt utmattad av kroppslig och själslig anspänning. Nu trivs jag och känner mig avspänd tillsammans med andra människor. 14
Litteratur Anna Kåver. Social fobi. Att känna sig granskad och bortgjord. Cura, Stockholm 1999. Bo-Arne Skiöld, Stening B, Widlund G. Tal och Rörelse. Träning i självförtroende. Esselte 1988. Allgulander C. Folkskygg hette det då idag talar man om social ångest. Läkemedel och kognitiv beteendeterapi kan dämpa besvären. Läkartidn 1999; 96: 2822-24. Tomas Furmark. Social Phobia. From Epidemiology to Brain Function. Akademisk avhandling, Institutionen för psykologi vid Uppsala Universitet 2000. Svenska Ångestsyndromsällskapet Svenska Ångestsyndromsällskapet är en stödförening för personer med ångestsjukdomar och deras anhöriga. Sällskapet har lokalföreningar och kontaktpersoner på olika håll i hela landet som bland annat kan hjälpa dig att hitta en lämplig terapeut i ditt närområde. Du kan ta kontakt per telefon (08-650 70 79) eller anonymt via Internet: www.angestsyndrom.com
ELIXIR S-03-ZOL-016 Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se