En del inom ett projekt om synen på bibliotekariens utbildning, kunskap och kompetens och friktionen mellan profession och akademi Lars Seldén, universitetslektor, fil. dr Biblioteks- och informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan Gemensam institution med Göteborgs universitet 1
Bilder av bibliotekariens kunskap Mötesplats 2003 Mats Sjölin, universitetsadjunkt, fil. mag. Lars Seldén, universitetslektor, fil. dr. Seldén, Lars & Sjölin, Mats. Kunskap, kompetens och utbildning: ett bibliotekariedilemma under 100 år. Svensk biblioteksforskning (2003): 19-67. Biblioteks- och informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan Gemensam institution med Göteborgs universitet 2
Vad kan man ta reda på? Utredningar 3
Vad kan man ta reda på? Utredningar Artikulerade åsikter 4
Vad kan man ta reda på? Utredningar Artikulerade åsikter Praxis 5
Svensk biblioteksmatrikel 1932 Norlind 6
Svensk biblioteksmatrikel 1932 Norlind 1949 Fries 7
Svensk biblioteksmatrikel 1932 Norlind 1949 Fries 1955 Fries och Lövgren 8
Svensk biblioteksmatrikel 1932 Norlind 1949 Fries 1955 Fries och Lövgren 1966 Fries, Wortzelius och Persson 9
Svensk biblioteksmatrikel 1932 346 biograferade personer 10
Svensk biblioteksmatrikel 1932 346 biograferade personer 1966 1274 biograferade personer 11
Svensk biblioteksmatrikel 1932 346 biograferade personer 1966 1274 biograferade personer 1966 dessutom korta uppgifter om personal vid 669 mindre folkbibliotek 12
Frågor Vilka utbildningar var meriterande och på vilken nivå genomfördes de? 13
Frågor Vilka utbildningar var meriterande och på vilken nivå genomfördes de? Var fanns ingångarna till branschen och vilka karriärer öppnade sig? 14
Frågor Vilka utbildningar var meriterande och på vilken nivå genomfördes de? Var fanns ingångarna till branschen och vilka karriärer öppnade sig? Vilka skillnader i nämnda avseende beror på kön? 15
Frågor Vilka utbildningar var meriterande och på vilken nivå genomfördes de? Var fanns ingångarna till branschen och vilka karriärer öppnade sig? Vilka skillnader i nämnda avseende beror på kön? Hur var kadern sammansatt i fråga om kön och social bakgrund? 16
Frågor Vilka utbildningar var meriterande och på vilken nivå genomfördes de? Var fanns ingångarna till branschen och vilka karriärer öppnade sig? Vilka skillnader i nämnda avseende beror på kön? Hur var kadern sammansatt i fråga om kön och social bakgrund? Vet man något om livsstil och sociala ambitioner? 17
Variabler i matrikeln från 1932 Namn (ev. titel), födelseår, dödsår och födelseort 18
Variabler i matrikeln från 1932 Namn (ev. titel), födelseår, dödsår och födelseort Faderns yrke (ev. titel) och namn samt moderns flicknamn (ev. titel) 19
Variabler i matrikeln från 1932 Namn (ev. titel), födelseår, dödsår och födelseort Faderns yrke (ev. titel) och namn samt moderns flicknamn (ev. titel) Skolutbildning (efter folkskola) och akademisk utbildning 20
Variabler i matrikeln från 1932 Namn (ev. titel), födelseår, dödsår och födelseort Faderns yrke (ev. titel) och namn samt moderns flicknamn (ev. titel) Skolutbildning (efter folkskola) och akademisk utbildning Skolöverstyrelsens biblioteksskola, SÖ:s kortare kurser; vissa andra biblioteksutbildningar 21
Variabler i matrikeln från 1932 Namn (ev. titel), födelseår, dödsår och födelseort Faderns yrke (ev. titel) och namn samt moderns flicknamn (ev. titel) Skolutbildning (efter folkskola) och akademisk utbildning Skolöverstyrelsens biblioteksskola, SÖ:s kortare kurser; vissa andra biblioteksutbildningar Anställningar, steg i karriären, avsked och pensionering 22
Variabler i matrikeln från 1932 Namn (ev. titel), födelseår, dödsår och födelseort Faderns yrke (ev. titel) och namn samt moderns flicknamn (ev. titel) Skolutbildning (efter folkskola) och akademisk utbildning Skolöverstyrelsens biblioteksskola, SÖ:s kortare kurser; vissa andra biblioteksutbildningar Anställningar, steg i karriären, avsked och pensionering Uppdrag, ledamotskap och studieresor 23
Variabler i matrikeln från 1932 Namn (ev. titel), födelseår, dödsår och födelseort Faderns yrke (ev. titel) och namn samt moderns flicknamn (ev. titel) Skolutbildning (efter folkskola) och akademisk utbildning Skolöverstyrelsens biblioteksskola, SÖ:s kortare kurser; vissa andra biblioteksutbildningar Anställningar, steg i karriären, avsked och pensionering Uppdrag, ledamotskap och studieresor Skrifter 24
Variabler i matrikeln från 1932 Namn (ev. titel), födelseår, dödsår och födelseort Faderns yrke (ev. titel) och namn samt moderns flicknamn (ev. titel) Skolutbildning (efter folkskola) och akademisk utbildning Skolöverstyrelsens biblioteksskola, SÖ:s kortare kurser; vissa andra biblioteksutbildningar Anställningar, steg i karriären, avsked och pensionering Uppdrag, ledamotskap och studieresor Skrifter Årtal för giftermål, kontrahentens (flick)namn och levnadsår, makens yrke 25
I matrikeln 1966 fanns dessutom namn på barn med födelse- och dödsår 26
I matrikeln 1966 fanns dessutom namn på barn med födelse- och dödsår svärfars namn och yrke (för män) 27
I matrikeln 1966 fanns dessutom namn på barn med födelse- och dödsår svärfars namn och yrke (för män) svärmors flicknamn (för män) 28
I matrikeln 1966 fanns dessutom namn på barn med födelse- och dödsår svärfars namn och yrke (för män) svärmors flicknamn (för män) hustruns yrke oregelbundet (35%) 29
I matrikeln 1966 fanns dessutom namn på barn med födelse- och dödsår svärfars namn och yrke (för män) svärmors flicknamn (för män) hustruns yrke oregelbundet (35%) hustrur i biblioteksbranschen (100%) 30
I matrikeln 1966 fanns dessutom namn på barn med födelse- och dödsår svärfars namn och yrke (för män) svärmors flicknamn (för män) hustruns yrke oregelbundet (35%) hustrur i biblioteksbranschen (100%) moderns yrke förekommer sällsynt (1,3%) 31
Matriklarna svarar på frågor om kön 32
Matriklarna svarar på frågor om kön nivå på kunskaper 33
Matriklarna svarar på frågor om kön nivå på kunskaper karriärer 34
Matriklarna svarar på frågor om kön nivå på kunskaper karriärer socialt ursprung 35
Matriklarna svarar på frågor om kön nivå på kunskaper karriärer socialt ursprung val/bortval av äktenskap 36
Matriklarna svarar på frågor om kön nivå på kunskaper karriärer socialt ursprung val/bortval av äktenskap val av partner 37
Matriklarna svarar på frågor om kön nivå på kunskaper karriärer socialt ursprung val/bortval av äktenskap val av partner val/bortval av barn 38
Matriklarna svarar på frågor om kön nivå på kunskaper karriärer socialt ursprung val/bortval av äktenskap val av partner val/bortval av barn val/bortval av karriär 39
Matriklarna svarar inte på autodidakters kunskaper 40
Matriklarna svarar inte på autodidakters kunskaper val av partner utanför äktenskap 41
Matriklarna svarar inte på autodidakters kunskaper val av partner utanför äktenskap val/bortval av barn 1932 42
Exempel på källkritiska problem bortglömd personal 43
Exempel på källkritiska problem bortglömd personal urvalsnormer (heltid, biblioteksskola) 44
Exempel på källkritiska problem bortglömd personal urvalsnormer (heltid, biblioteksskola) anställningsnomenklatur 45
Exempel på källkritiska problem bortglömd personal urvalsnormer (heltid, biblioteksskola) anställningsnomenklatur patriarkal tendens med feodala inslag 46
Exempel på källkritiska problem bortglömd personal urvalsnormer (heltid, biblioteksskola) anställningsnomenklatur patriarkal tendens med feodala inslag excerperingsfel av Norlind eller Fries 47
Exempel på källkritiska problem bortglömd personal urvalsnormer (heltid, biblioteksskola) anställningsnomenklatur patriarkal tendens med feodala inslag excerperingsfel av Norlind eller Fries excerperingsfel av Seldén 48
Kön och bibliotekstyp 1932 Biblioteksanställda 1932 fördelade på bibliotekstyp och kön (n=346, kvinnor=177, män=169) 250 200 150 100 50 0 folkbibl univbibl+kb övr statliga privat kvinnor 116 50 10 1 män 81 69 17 2 Sett i stort vägde det jämnt mellan könen med en viss variation mellan folkbibliotek och vetenskapliga bibliotek. Jämställdhet? rekrytering 49
Kön och bibliotekstyp 1966 400 300 200 100 0 Bibliotekstyp och kön 1966 utifrån ett 40% urval Folkbibliotekens feminisering är genomförd redan på 1960-talet folkbibl univ.bibl.+ KB övriga kvinnor 271 49 29 män 45 44 55 rekrytering 50
Rekrytering av kvinnor och män 1870-1931 Inrekrytering av biblioteksanställda 1870-1931 fördelat på kvinnor och män; n=346, k=177, m=169 100% 80% 60% 40% män kvinnor Begynnande feminisering 20% 0% 1870 1886 1887 1891 1893 1895 1896 1897 1898 1899 1900 1901 1902 1903 1904 1905 1906 1907 1908 1909 1910 1911 1912 1913 1914 1915 1916 1917 1918 1919 1920 1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931 rekrytering 51
Personalrekrytering efter bibliotekstyp 1870-1931 Inrekrytering av biblioteksanställda 1870-1931 fördelad efter bibliotekstyp; n=346, f=181, u=139, s=23, p=3 folkbibl univ bibl statl etc bibl priv bibl 25 20 15 10 Expansion, särskilt av folkbibliotek 5 0 1870 1886 1887 1891 1893 1895 1896 1897 1898 1899 1900 1901 1902 1903 1904 1905 1906 1907 1908 1909 1910 1911 1912 1913 1914 1915 1916 1917 1918 1919 1920 1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931 rekrytering 52
16 14 Rekrytering av kvinnor 1897-1931 Kvinnors inrekrytering till olika bibliotekstyper 1897-1931; n=177, f=112, u=53, s=11, p=1 folkbibl univ.bibl statliga bibl privatbibl 12 10 8 6 4 2 0 1897 1902 1903 1904 1906 1907 1908 1909 1910 1911 1912 1913 1914 1915 1916 1917 1918 1919 1920 1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931 Successiv feminisering särskilt av folkbiblioteken rekrytering 53
Rekrytering av män 1870-1931 Inrekrytering av män 1870-1931; n=169, f=69, u=86, s=12, p=2 folkbibl univ.bibl statliga bibl privatbibl 12 10 8 6 4 2 0 1870 1886 1887 1891 1893 1895 1896 1897 1898 1899 1900 1901 1902 1903 1904 1905 1906 1907 1908 1909 1910 1911 1912 1913 1914 1915 1916 1917 1918 1919 1920 1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929 1930 Folkbibliotekens expansion lämnar inte männen oberörda. De fördelar sina gracer mellan folkbibliotek och vetenskapliga bibliotek. Utbildningsnivån har betydelse för tillträde till en arbetsplats. 54 rekrytering
Chefer 1932 Det är 400 300 200 100 0 Chefer och mellanchefer 1932 chef 11 73 84 bibliotekarie 96 49 145 lägre än bibliotekarie kvinnor män kvinnor+ män 70 47 117 intressant att det existerar kvinnliga chefer även om de inte riktigt når upp till dussinet rekrytering 55
Chefer 1932 400 300 200 100 0 Chefer och mellanchefer 1932 chef 11 73 84 bibliotekarie 96 49 145 lägre än bibliotekarie kvinnor män kvinnor+ män 70 47 117 Den patriarkaliska ordningen märks när personalkategorier jämförs rekrytering 56
Personalkategorier i 3 nivåer och kön 1932 Personalkategorier efter kön och bibliotekstyp 1932 100 80 60 40 20 0 folk folk folk univ univ univ statl statl statl priv priv priv lägre bibl chef lägre bibl chef lägre bibl chef lägre bibl chef män 41 19 21 4 17 47 1 13 4 1 1 kvinnor 43 63 10 25 24 1 2 8 1 På de vetenskapliga biblioteken är den patriarkaliska ordningen nästan perfekt rekrytering 57
Personalkategorier i 3 nivåer och kön 1932 Personalkategorier efter kön och bibliotekstyp 1932 100 80 60 40 20 0 folk folk folk univ univ univ statl statl statl priv priv priv lägre bibl chef lägre bibl chef lägre bibl chef lägre bibl chef män 41 19 21 4 17 47 1 13 4 1 1 kvinnor 43 63 10 25 24 1 2 8 1 På folkbiblioteken väger det jämnt mellan kvinnor och män på den lägsta nivån rekrytering 58
Personalkategorier i 3 nivåer och kön 1932 Personalkategorier efter kön och bibliotekstyp 1932 100 80 60 40 20 0 folk folk folk univ univ univ statl statl statl priv priv priv lägre bibl chef lägre bibl chef lägre bibl chef lägre bibl chef män 41 19 21 4 17 47 1 13 4 1 1 kvinnor 43 63 10 25 24 1 2 8 1 På folkbiblioteken besätts den mellersta nivån till tre fjärdedelar av kvinnor rekrytering 59
Personalkategorier i 3 nivåer och kön 1932 Personalkategorier efter kön och bibliotekstyp 1932 100 80 60 40 20 0 folk folk folk univ univ univ statl statl statl priv priv priv lägre bibl chef lägre bibl chef lägre bibl chef lägre bibl chef män 41 19 21 4 17 47 1 13 4 1 1 kvinnor 43 63 10 25 24 1 2 8 1 På folkbiblioteken är en tredjedel av cheferna kvinnor rekrytering 60
Rekrytering av personal utan examen 1899-1928 Rekrytering av personal utan examen; Norlind 1932 folkbibl univ bibl statl bibl 7 6 5 4 3 2 1 0 1899 1902 1903 1904 1906 1907 1908 1909 1911 1912 1913 1914 1915 1916 1917 1918 Rekrytering av personal utan examen förflöt ganska jämnt under trettio års tid med en viss anhopning tiden efter första världskriget 1919 1921 1922 1923 1925 1926 1927 1928 61 rekrytering
Rekrytering av personal utan examen 1899-1928 Rekrytering av personal utan examen; Norlind 1932 folkbibl univ bibl statl bibl 7 6 5 4 3 2 1 0 1899 1902 1903 1904 1906 1907 1908 1909 1911 1912 1913 1914 1915 1916 1917 1918 1919 1921 1922 1923 1925 1926 1927 Rekrytering av personal utan examen skedde nästan bara till folkbibliotek 1928 62 rekrytering
Personal utan examen efter första rekryteringsort 1932 Örebro Västerås Västervik Uppsala Umeå Södertälje Sundsvall Stockholm fb Stockholm ub Stockholm sb Sala Nässjö Norrköping Mölndal Malmö Ludvika Köpenhamn Kristinehamn Kristianstad Kiruna Kalmar Huskvarna Halmstad Göteborg fb Göteborg ub Gävle Fagerhult Eksjö Personal utan examen fördelade på första rekryteringsort; Norlind 1932 0 2 4 6 8 10 Fyrtio procent av personalen utan examen fördelas jämnt mellan Göteborg och Stockholm. Norrköping rekryterar fyra. 63 rekrytering
Utbildning och kön 1932 120 100 80 60 40 20 0 Högsta utbildning och kön bland biblioteksanställda 1932 (n=346, kvinnor=177, män=169) utan ex flickskola studentexamen lärarutb kand/mag lic/dr kvinnor 30 44 29 23 42 9 män 22 0 4 24 30 89 innehavare av licentiatexamen och doktorsgrad utgör den största gruppen utbildning 64
Utbildning och kön 1932 120 100 80 60 40 20 0 Högsta utbildning och kön bland biblioteksanställda 1932 (n=346, kvinnor=177, män=169) utan ex flickskola studentexamen lärarutb kand/mag lic/dr kvinnor 30 44 29 23 42 9 män 22 0 4 24 30 89 kvinnor är starkt underrepresenterade men inte obefintliga när det gäller högre akademiska examina utbildning 65
Utbildning och kön 1932 120 100 80 60 40 20 0 Högsta utbildning och kön bland biblioteksanställda 1932 (n=346, kvinnor=177, män=169) utan ex flickskola bland de lärarutbildade väger det jämnt men utbildningarna var könssegregerade studentexamen lärarutb kand/mag lic/dr kvinnor 30 44 29 23 42 9 män 22 0 4 24 30 89 utbildning 66
Utbildning och kön 1932 Högsta utbildning och kön bland biblioteksanställda 1932 (n=346, kvinnor=177, män=169) 120 100 80 60 40 20 0 utan ex flickskola studentexamen lärarutb kand/mag lic/dr kvinnor 30 44 29 23 42 9 män 22 0 4 24 30 89 bland kandidater och magistrar är kvinnor i ett visst flertal utbildning 67
Högsta utbildning och kön på folkbibliotek 1932 50 Högsta utbildning och kön bland folkbibliotekens anställda 1932 (n=197, kv=116, m=81) 40 30 20 10 0 musi kdir med fil teol kand civ ing stud ex folk sk lär flickskola lärarinne fil kand fil mag fil lic fil dr utan ex kvinnor 0 0 0 0 24 18 2 18 17 9 0 0 28 män 1 1 1 1 0 2 22 0 8 6 12 8 19 Sammanlagda antalet magistrar och kandidater är inte riktigt lika stort som antalet utan examen 68
Högsta utbildning och kön på folkbibliotek 1932 50 Högsta utbildning och kön bland folkbibliotekens anställda 1932 (n=197, kv=116, m=81) 40 30 20 10 0 musi kdir med fil teol kand civ ing stud ex folk sk lär flickskola lärarinne fil kand fil mag fil lic fil dr utan ex kvinnor 0 0 0 0 24 18 2 18 17 9 0 0 28 män 1 1 1 1 0 2 22 0 8 6 12 8 19 Antalet med lärarutbildning närmar sig antalet med akademisk grundexamen 69
Högsta utbildning och kön på folkbibliotek 1932 50 Högsta utbildning och kön bland folkbibliotekens anställda 1932 (n=197, kv=116, m=81) 40 30 20 10 0 musi kdir med fil teol kand civ ing stud ex folk sk lär flickskola lärarinne fil kand fil mag fil lic fil dr utan ex kvinnor 0 0 0 0 24 18 2 18 17 9 0 0 28 män 1 1 1 1 0 2 22 0 8 6 12 8 19 Grupperna med flickskola och studentexamen står vardera för 10 % av kadern 70
Högsta utbildning och kön på folkbibliotek 1932 50 Högsta utbildning och kön bland folkbibliotekens anställda 1932 (n=197, kv=116, m=81) 40 30 20 10 0 musi kdir med fil teol kand civ ing stud ex folk sk lär flickskola lärarinne fil kand fil mag fil lic fil dr utan ex kvinnor 0 0 0 0 24 18 2 18 17 9 0 0 28 män 1 1 1 1 0 2 22 0 8 6 12 8 19 Licentiater och doktorer står tillsammans för 10 % av folkbibliotekens personal 71
Högsta utbildning och kön på vetenskapliga bibliotek 1932 50 40 Högsta utbildning och kön bland universitetsbibliotekens anställda 1932 (n=119, kv=50, m=69) 30 20 10 0 kansli ex teol lic teol dr flick skola stude ntex folksklär lärarinnex fil kand fil mag kvinnor 0 0 0 18 10 0 2 10 1 5 3 1 män 1 1 1 0 1 1 0 4 2 33 22 3 fil lic fil dr utan ex Mindre än hälften av de vetenskapliga bibliotekens personal har lägre utbildning än licentiatexamen 72
Högsta utbildning och kön på vetenskapliga bibliotek 1932 50 40 Högsta utbildning och kön bland universitetsbibliotekens anställda 1932 (n=119, kv=50, m=69) 30 20 10 0 kansli ex teol lic teol dr flick skola stude ntex folksklär lärarinnex fil kand fil mag kvinnor 0 0 0 18 10 0 2 10 1 5 3 1 män 1 1 1 0 1 1 0 4 2 33 22 3 fil lic fil dr utan ex Grupperna med flickskola, studentexamen och fil kand står vardera för mellan 15 och 10 % av personalen 73
8 7 6 5 4 3 2 1 0 Avgång från flickskola 1872-1928 Examen från flickskola eller liknande 1872-1928; biblioteksanställda 1932 (n=51) 1872 1881 1886 1887 1888 1891 1893 1895 1896 1897 1900 1901 1902 1903 1904 1905 1906 1908 1909 1911 1912 1913 1916 1919 1920 1921 1922 1924 1925 1926 1928 Låg utbildningsfrekvens vid flickskolor under en lång period men underlag för rekrytering fanns hela tiden utbildning 74
Avlagd studentexamen (män och kvinnor) 1867-1930 Studentexamen bland biblioteksanställda 1867-1930 (n=212, kv=85) män kvinnor 12 10 8 6 4 2 0 1867 1875 1876 1877 1882 1883 1884 1885 1886 1887 1890 1891 1892 1893 1894 1895 1896 1897 1898 1899 1900 1901 1902 1903 1904 1905 1906 1907 1908 1909 1910 1911 1912 1913 1914 1915 1916 1917 1918 1919 1920 1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1930 Studentexamen som bakgrund visar en stadig ökning med en svacka efter första världskriget. Andelen kvinnor ökar för att dominera mot slutet av perioden 75 utbildning
Avlagd kandidatexamen (män och kvinnor) 1879-1931 Kandidatexamen som bakgrund blir mot slutet av perioden allt viktigare för kvinnor 76 utbildning
utbildning Licentiatexamina 1884-1931 Fil lic examina bland biblioteksanställda 1884-1931 (n=93, kv=8) män kvinnor 10 8 6 4 2 0 1884 1891 1892 1893 1895 1897 1901 1903 1905 1906 1907 1908 1909 1910 1911 1912 1914 1915 1916 1918 1919 1920 1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931 77
Disputationer för doktorsgraden 1887-1931 utbildning Filosofie doktorsgrad bland biblioteksanställda 1887-1931 (n=42, kv=4) män kvinnor 5 4 3 2 1 0 1887 1895 1896 1897 1902 1906 1909 1910 1911 1912 1913 1915 1916 1917 1918 1919 1921 1922 1923 1925 1926 1927 1928 1929 1931 78
Licentiatexamina 1908-1931 1884-1931 1966 Riket Bibliotek Andel av riket Andel av bibliotek Bibliot ek Andel av Fries Alla 1725 78 4,5% 100,0% 93 27% 13% Andel av Norlind Kvinnor 8 10,3% 8 5% 4% Män 70 89,7% 85 50% 38% Landets bibliotek disponerade 4,5 % av landets kapacitet av licentiatutbildade utbildning 79
Doktorsgrad 1908-1931 1884-1931 1966 Riket Bibliotek Andel av riket Andel av bibliotek Bibliot ek Andel av Fries Alla 943 36 3,8% 100,0% 40 12% 5% Andel av Norlind Kvinnor 4 11,1% 4 2% 1% Män 32 88,9% 36 21% 38% Landets bibliotek disponerade 3,8 % av landets kapacitet av disputerade utbildning 80
Tio i topp bland fädernas yrken 1932 Rang Yrke Antal % 1 Lantbr. 27 8 2 Köpm. 22 3 Dir. 14 4 Grosshandl. 13 5 Prof. 12 6 Kyrkoh. 11 7-8 Godsäg. 10 Fabr. 10 Folksk.-lär. 7 9-11 Lekt. 7 Lärov.-adj. 7 2 Bland 346 fäder finns 153 angivna yrken. Spridningen är stor. Den största gruppen utgör bara 8 %. ursprung 81
ursprung Fäderna fördelade på yrkessektorer 1932 Yrkessektorer Antal yrken % Egna företagare 30 20 Privatanställda 43 28 Offentliganställda 80 52 Summa 153 De offentliganställda fäderna dominerar 82
Fädernas yrken 1932 fördelade på områden egna företagare privatanställda offentligt anställda ingen uppgift 60 50 40 30 20 10 0 okänt funktio-närer handel industri jordbruk juridik arbetare lärare forskare militär religion läkare övriga Egna företagare arbetar inom handel industri och jordbruk + några läkare ursprung 83
Fädernas yrken 1932 fördelade på områden egna företagare privatanställda offentligt anställda ingen uppgift 60 50 40 30 20 10 0 okänt funktio-närer handel industri jordbruk juridik arbetare lärare forskare militär religion läkare övriga De privatanställda är tjänstemän eller arbetare ursprung 84
Fädernas yrken 1932 fördelade på områden egna företagare privatanställda offentligt anställda ingen uppgift 60 50 40 30 20 10 0 okänt funktio-närer handel industri jordbruk juridik arbetare lärare forskare militär religion läkare övriga Inom stat och kommun är de flesta tjänstemän eller lärare/forskare + försvar, kyrka, rättsvård och hälsovård 85 ursprung
Socialgrupper fördelade på yrkesgrupper 1932 60 50 Socialgrupp 3 finns nästan bara bland arbetare 40 30 20 10 0 tjänstem än handel industri jordbruk juridik arbetare lärare forskare militär kyrka läkare övriga 1 44 20 14 10 10 0 28 7 15 14 1 2 49 28 0 21 1 4 19 9 1 0 11 3 2 1 0 0 0 33 0 1 0 0 1 ursprung 86
Socialgrupper fördelade på yrkesgrupper 1932 60 50 40 30 20 10 0 tjänstem än Socialgrupp 2 dominerar bland tjänstemän och inom handel och jordbruk handel industri jordbruk juridik arbetare lärare forskare militär kyrka läkare övriga 1 44 20 14 10 10 0 28 7 15 14 1 2 49 28 0 21 1 4 19 9 1 0 11 3 2 1 0 0 0 33 0 1 0 0 1 ursprung 87
Socialgrupper fördelade på yrkesgrupper 1932 60 50 40 30 20 10 0 tjänstem än Socialgrupp 1 dominerar inom akademiska yrken men den största gruppen finns bland tjänstemän handel industri jordbruk juridik arbetare lärare forskare militär kyrka läkare övriga 1 44 20 14 10 10 0 28 7 15 14 1 2 49 28 0 21 1 4 19 9 1 0 11 3 2 1 0 0 0 33 0 1 0 0 1 ursprung 88
Döttrar och söner fördelade på fädernas yrkesgrupper 1932 döttrar söner 60 50 40 30 20 10 0 tjänstemän varav icke-akad varav akad handel industri jordbruk juridik arbetare kyrka läkare lärare varav icke-akad varav akad militär övriga ursprung 89
Döttrar och söner fördelade på fädernas yrkesgrupper 1932 döttrar söner 60 50 40 30 20 10 Döttrar kommer i första hand ur tjänstemanna- och lärarmiljöer 0 tjänstemän varav icke-akad varav akad handel industri jordbruk juridik arbetare kyrka läkare lärare varav icke-akad varav akad militär övriga ursprung 90
Döttrar och söner fördelade på fädernas yrkesgrupper 1932 döttrar söner 60 50 40 30 20 10 Sönernas fäder är tjänstemän, köpmän, arbetare, lärare och jordbrukare 0 tjänstemän varav icke-akad varav akad handel industri jordbruk juridik arbetare kyrka läkare lärare varav icke-akad varav akad militär övriga ursprung 91
Döttrar och söner fördelade på fädernas yrkesgrupper 1932 döttrar söner 60 50 40 30 20 10 Döttrar dominerar/överväger bland tjänstemän, läkare, lärare, jurister och militärer 0 tjänstemän varav icke-akad varav akad handel industri jordbruk juridik arbetare kyrka läkare lärare varav icke-akad varav akad militär övriga ursprung 92
Döttrar och söner fördelade på fädernas yrkesgrupper 1932 döttrar söner 60 50 40 30 20 10 Söner dominerar eller överväger inom handel, industri, jordbruk, kroppsarbete, kyrka och folkskola 0 tjänstemän varav icke-akad varav akad handel industri jordbruk juridik arbetare kyrka läkare lärare varav icke-akad varav akad militär övriga ursprung 93
Döttrar och söner fördelade på fädernas yrkesgrupper 1932 döttrar söner 60 50 40 30 20 10 Om man sållar fram akademikerna bland tjänstemän och lärare accentueras döttrarnas dominans 0 tjänstemän varav icke-akad varav akad handel industri jordbruk juridik arbetare kyrka läkare lärare varav icke-akad varav akad militär övriga ursprung 94
Döttrar och söner fördelade på fädernas yrkesgrupper 1932 döttrar söner 60 50 40 30 20 10 Kyrkan är ett undantag när det gäller döttrarnas dominans bland akademikerfäder 0 tjänstemän varav icke-akad varav akad handel industri jordbruk juridik arbetare kyrka läkare lärare varav icke-akad varav akad militär övriga ursprung 95
Döttrar och söner fördelade på socialgrupp 1932 döttrar söner 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0? 1ickeakad 1akad exkl kyrkan 1akad inom kyrkan 1hela 2 3 Inom socialgrupp 1 är andelen döttrar större särskilt bland akademiker utom bland präster 96 ursprung
Döttrar och söner fördelade på socialgrupp 1932 döttrar söner 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0? 1ickeakad 1akad exkl kyrkan 1akad inom kyrkan 1hela 2 3 Inom socialgrupp 2 och särskilt 3 samt bland präster väger sönerna över 97 ursprung
Socialgruppsursprung och kön 1932 Socialgruppsursprung och kön; biblioteksanställda 1932 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 kvinnor män summa socialgrupp 1 96 68 164 socialgrupp 2 67 75 142 socialgrupp 3 13 26 39 Socialgrupp 1 och 2 dominerar som rekryteringsgrund. Sinsemellan dominerar 1 över 2 bland döttrar. 98 ursprung
Socialgrupp och bibliotekstyp 1932 Socialgruppsursprung och bibliotekstyp; biblioteksanställda 1932 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 folkbibl univbibl övr statl bibl privatbibl summa socialgrupp 1 76 70 17 1 164 socialgrupp 2 88 42 10 2 142 socialgrupp 3 33 6 0 0 39 Socialgrupp 1 är en något rikare rekryteringskälla än 2. På folkbibliotek är förhållandet omvänt. 99 ursprung
Utbildningsnivå faderns yrkesgrupp 1932 25 20 Saknar man examen så är pappa arbetare, tjänsteman, köpman eller jordbrukare Biblioteksanställdas utbildningsnivå relaterad till faderns yrkesgrupptillhörighet; n=346 15 10 5 0 arbetar e tjänstemän handel industri jordbruk lärare juridik kyrka läkare militär övriga? utan 22 10 10 1 5 1 0 0 0 1 1 0 flickskola 1 16 4 3 3 6 2 1 2 6 0 0 student 1 14 2 1 1 4 2 1 2 1 5 0 folksk.lär etc 7 8 6 1 10 7 1 3 0 2 1 1 kand mag 0 22 10 3 3 13 4 3 7 3 4 0 lic dr 6 25 17 5 9 16 2 8 3 4 2 1 utbildning 100
Utbildningsnivå faderns yrkesgrupp 1932 25 20 Har man gått flickskola så är fadern vanligen tjänsteman; mindre vanligt militär eller lärare Biblioteksanställdas utbildningsnivå relaterad till faderns yrkesgrupptillhörighet; n=346 15 10 5 0 arbetar e tjänstemän handel industri jordbruk lärare juridik kyrka läkare militär övriga? utan 22 10 10 1 5 1 0 0 0 1 1 0 flickskola 1 16 4 3 3 6 2 1 2 6 0 0 student 1 14 2 1 1 4 2 1 2 1 5 0 folksk.lär etc 7 8 6 1 10 7 1 3 0 2 1 1 kand mag 0 22 10 3 3 13 4 3 7 3 4 0 lic dr 6 25 17 5 9 16 2 8 3 4 2 1 utbildning 101
Utbildningsnivå faderns yrkesgrupp 1932 25 20 Har man inte fortsatt studierna efter studentexamen så är fadern vanligen tjänsteman Biblioteksanställdas utbildningsnivå relaterad till faderns yrkesgrupptillhörighet; n=346 15 10 5 0 arbetar e tjänstemän handel industri jordbruk lärare juridik kyrka läkare militär övriga? utan 22 10 10 1 5 1 0 0 0 1 1 0 flickskola 1 16 4 3 3 6 2 1 2 6 0 0 student 1 14 2 1 1 4 2 1 2 1 5 0 folksk.lär etc 7 8 6 1 10 7 1 3 0 2 1 1 kand mag 0 22 10 3 3 13 4 3 7 3 4 0 lic dr 6 25 17 5 9 16 2 8 3 4 2 1 utbildning 102
Utbildningsnivå faderns yrkesgrupp 1932 25 20 Barn som blir folkskollärare och lärarinnor är vanligast bland jordbrukare, tjänstemän, arbetare, köpmän och lärare Biblioteksanställdas utbildningsnivå relaterad till faderns yrkesgrupptillhörighet; n=346 15 10 5 0 arbetar e tjänstemän handel industri jordbruk lärare juridik kyrka läkare militär övriga? utan 22 10 10 1 5 1 0 0 0 1 1 0 flickskola 1 16 4 3 3 6 2 1 2 6 0 0 student 1 14 2 1 1 4 2 1 2 1 5 0 folksk.lär etc 7 8 6 1 10 7 1 3 0 2 1 1 kand mag 0 22 10 3 3 13 4 3 7 3 4 0 lic dr 6 25 17 5 9 16 2 8 3 4 2 1 utbildning 103
Utbildningsnivå faderns yrkesgrupp 1932 25 20 Barn med akademisk grundexamen är vanligast bland tjänstemän, lärare och köpmän Biblioteksanställdas utbildningsnivå relaterad till faderns yrkesgrupptillhörighet; n=346 15 10 5 0 arbetar e tjänstemän handel industri jordbruk lärare juridik kyrka läkare militär övriga? utan 22 10 10 1 5 1 0 0 0 1 1 0 flickskola 1 16 4 3 3 6 2 1 2 6 0 0 student 1 14 2 1 1 4 2 1 2 1 5 0 folksk.lär etc 7 8 6 1 10 7 1 3 0 2 1 1 kand mag 0 22 10 3 3 13 4 3 7 3 4 0 lic dr 6 25 17 5 9 16 2 8 3 4 2 1 utbildning 104
Utbildningsnivå faderns yrkesgrupp 1932 25 20 Barn med högre akademisk examen är vanligast bland tjänstemän, köpmän, lärare, jordbrukare och präster Biblioteksanställdas utbildningsnivå relaterad till faderns yrkesgrupptillhörighet; n=346 15 10 5 0 arbetar e tjänstemän handel industri jordbruk lärare juridik kyrka läkare militär övriga? utan 22 10 10 1 5 1 0 0 0 1 1 0 flickskola 1 16 4 3 3 6 2 1 2 6 0 0 student 1 14 2 1 1 4 2 1 2 1 5 0 folksk.lär etc 7 8 6 1 10 7 1 3 0 2 1 1 kand mag 0 22 10 3 3 13 4 3 7 3 4 0 lic dr 6 25 17 5 9 16 2 8 3 4 2 1 utbildning 105
Utbildningsnivå faderns yrkesgrupp 1932 25 20 Högre akademisk examen är den vanligaste utbildningen bland barn till tjänstemän, köpmän, lärare, präster och industrifolk Biblioteksanställdas utbildningsnivå relaterad till faderns yrkesgrupptillhörighet; n=346 15 10 5 0 arbetar e tjänstemän handel industri jordbruk lärare juridik kyrka läkare militär övriga? utan 22 10 10 1 5 1 0 0 0 1 1 0 flickskola 1 16 4 3 3 6 2 1 2 6 0 0 student 1 14 2 1 1 4 2 1 2 1 5 0 folksk.lär etc 7 8 6 1 10 7 1 3 0 2 1 1 kand mag 0 22 10 3 3 13 4 3 7 3 4 0 lic dr 6 25 17 5 9 16 2 8 3 4 2 1 utbildning 106
Giftermål och kön 1966 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% kvinnor män bägge kön gift 53,4% 81,9% 60,9% omgift 2,0% 6,3% 3,1% Skillnaden mellan könen är stor 107
Antal barn i genomsnitt per person 1966 1,500 1,300 1,100 0,900 0,700 0,500 0,300 0,100 kvinnor män bägge kön Reproduktionen inom kadern är låg Skillnaden mellan könen är stor 108
Giftermål och barn 1966 Hälften av kvinnorna gifter sig inte 109
Giftermål och barn 1966 Hälften av kvinnorna gifter sig inte Var femte man förblir ogift 110
Giftermål och barn 1966 Hälften av kvinnorna gifter sig inte Var femte man förblir ogift Män gifter om sig tre gånger så ofta 111
Giftermål och barn 1966 Hälften av kvinnorna gifter sig inte Var femte man förblir ogift Män gifter om sig tre gånger så ofta Män har dubbelt så många barn 112
Giftermål och barn 1966 Hälften av kvinnorna gifter sig inte Var femte man förblir ogift Män gifter om sig tre gånger så ofta Män har dubbelt så många barn Yrkeslivet viktigare för kvinnor eller 113
Giftermål och barn 1966 Hälften av kvinnorna gifter sig inte Var femte man förblir ogift Män gifter om sig tre gånger så ofta Män har dubbelt så många barn Yrkeslivet viktigare för kvinnor eller Familjelivet inte lockande eller 114
Giftermål och barn 1966 Hälften av kvinnorna gifter sig inte Var femte man förblir ogift Män gifter om sig tre gånger så ofta Män har dubbelt så många barn Yrkeslivet viktigare för kvinnor eller Familjelivet inte lockande eller Patriarkatet frodas men även upproret 115
Motbild Född 1905 116
Motbild Född 1905 Studex 1924 117
Motbild Född 1905 Studex 1924 Fil kand 1929 118
Motbild Född 1905 Studex 1924 Fil kand 1929 Fil lic 1933 119
Motbild Född 1905 Studex 1924 Fil kand 1929 Fil lic 1933 Fil dr 1936 120
Motbild Född 1905 Studex 1924 Fil kand 1929 Fil lic 1933 Fil dr 1936 SÖs bibl skola 1936 121
Motbild Född 1905 Studex 1924 Fil kand 1929 Fil lic 1933 Fil dr 1936 SÖs bibl skola 1936 Bibl ass 1937 122
Motbild Född 1905 Studex 1924 Fil kand 1929 Fil lic 1933 Fil dr 1936 SÖs bibl skola 1936 Bibl ass 1937 Gift 1938 123
Motbild Född 1905 Studex 1924 Fil kand 1929 Fil lic 1933 Fil dr 1936 SÖs bibl skola 1936 Bibl ass 1937 Gift 1938 Föder barn 1 1939 124
Motbild Född 1905 Studex 1924 Fil kand 1929 Fil lic 1933 Fil dr 1936 SÖs bibl skola 1936 Bibl ass 1937 Gift 1938 Föder barn 1 1939 Föder barn 2 1942 125
Motbild Född 1905 Studex 1924 Fil kand 1929 Fil lic 1933 Fil dr 1936 SÖs bibl skola 1936 Bibl ass 1937 Gift 1938 Föder barn 1 1939 Föder barn 2 1942 Stadsbibliotekarie 1944 126
Motbild Född 1905 Studex 1924 Fil kand 1929 Fil lic 1933 Fil dr 1936 SÖs bibl skola 1936 Bibl ass 1937 Gift 1938 Föder barn 1 1939 Föder barn 2 1942 Stadsbibliotekarie 1944 Föder barn 3 1944 127
Motbild Född 1905 Studex 1924 Fil kand 1929 Fil lic 1933 Fil dr 1936 SÖs bibl skola 1936 Bibl ass 1937 Gift 1938 Föder barn 1 1939 Föder barn 2 1942 Stadsbibliotekarie 1944 Föder barn 3 1944 Länsbibliotekarie 1947 128
Motbild Född 1905 Studex 1924 Fil kand 1929 Fil lic 1933 Fil dr 1936 SÖs bibl skola 1936 Bibl ass 1937 Gift 1938 Föder barn 1 1939 Föder barn 2 1942 Stadsbibliotekarie 1944 Föder barn 3 1944 Länsbibliotekarie 1947 Föder barn 4 1947 129