MILJÖRAPPORT enligt Miljöskyddsbalken. Gryaab 2002

MILJÖRAPPORT enligt Miljöskyddsbalken Gryaab 2002 Avser: Avloppsreningsverket RYAVERKET och Slamavvattningsanläggning och bergrumsanläggning vid SYRHÅLA Gryaab Rapport 2003:1

Gryaab svarar för avloppsvattenreningen inom regionen. Bolaget ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille kommuner. Sedan Gryaabs tillkomst 1970, har miljövårdssatsningar på över 1 miljard kr gjorts i tunnlar och reningsverk. Detta har resulterat i att regionens vattendrag successivt har befriats från avloppsutsläpp och vattenmiljön i skärgården har förbättrats. Intern - och externrapporter 1993:3 Denitrifikation i en högbelastad aktivslamsystem. Försök: februari - maj 1992 1993:4 Göteborgs Kex AB: Provtagning och analys av utgående vatten 921106-17 1993:4 Deoxygenering i fluidiserad bädd - del 1 1993:5 Nitrifikation i biofilm och fördenitrifikation i aktivt slam - pilotförsök på Ryaverket 1994:1 Gryaab, Miljörapport 1993 1994:2 Nitrifikation i biobädd - dess beroende av varierande flöde och ammoniumkoncentration 1995:1 Gryaab, Miljörapport 1994 1995:2 Tillförsel av metaller till Ryaverket, 1994 1995:3 Vattenverksslammets bidrag till föroreningshalterna i Ryaverkets slam 1995:4 Provtagningar i referensområden, Etapp 4, Sjukhus 1995:5 Lakvatten från slam 1996:1 Metallbidrag från en ledningsnät vid en tandläkarmottagning 1996:2 Gryaab, Miljörapport 1995 1996:2 Analyser av metallhalter i slam, jämförelser mellan 6 laboratorier 1996:4 Nitrifikation i biobädd, Dosering av ammoniumsulfat och natriumhydroxid. 1996:5 Attityd- och opinionsundersökning för Gryaab 1996, Jostat & Mr Sample 1996:6 Metallinnehåll i färgslam från en fasadrenovering 1996:7 Bakteriehalter i Göta Älvs mynning, september 1996 1997:1 Gryaab, Miljörapport 1996 1997:2 Vad finns i hyllorna? 1997:3 UV-Disinfection of Wastewater 1997:4 Vad häller dom i hinken? 1997:5 Stickprovtagning vid 5 fordonstvättar i Göteborg 1998:1 Miljörapport 1997 1998:2 Analyser av tungmetaller i spillvatten. En jämförelse mellan fyra laboratorier. 1999:1 Arbetsmiljöinventering 1999:2 Slam - Miljöhot eller naturligt kretslopp 1999:3 Prov med mekanisk förtjockningsutrustning 1999:4 Miljörapport 1998 1999:5 Personalenkät 1999 1999:6 Provtagning och analys med avseende på tungmetaller av spillvatten från småindustriområden 1999:7 Provtagningar i referensområden - etapp 5, Drän- och dagvatten 1999:8 Denitrifikationsförsök i laboratorieskala 1999:9 Arbetsmiljöinventering, hösten 1999 1999:10 Beräkning av metallmängder i 9 provtagningspunkter - uppföljning av provtagningsprojekt Gryaab rapport 1999:6 2000:1 Provtagning av spillvatten från Valands konsthögskola 2000:2 Effekt av längre gående partikelavskiljning vid Ryaverket - beräkningar 2000:3 Avlopp i kretslopp - Åtgärder och resultat vid Ryaverket 1992 - mars 2000 2000:4 Miljörapport 1999 2000:5 Attitydmätning Gryaab 2000:6 Bedömning av vilka reningsresultat som kan uppnås med olika processmässiga kompletteringar 2001:1 Miljörapport 2000 2001:2 Undersökning av nitrifikationshämning 2001:3 Provtagning av utgående vatten från 11 fordonstvättar 2001:4 Modellstyrd koldosering för denitrifikation på Ryaverket 2002:1 Miljörapport 2001 2002:2 Actiflo på Ryaverket - Provdrift oktober -december 2001 2002:3 Processmodellering med GPS-X, Utvärdering av processlösningar 2002:4 Överledning av svartvatten till Ryaverket genom separata ledningar i tunnelsystemet - översiktlig teknik och ekonomisk bedömning 2003:1

Gryaab, MILJÖRAPPORT 2002 Introduktion Om miljörapporten 1 Om Gryaab 1 Administrativa uppgifter - Ryaverket Ryaverket 5 Syrhåla 5 Verksamhetsbeskrivning Ryaverket 6 Syrhåla 12 Gällande beslut enligt miljöskyddslagen Ryaverket 14 Syrhåla 14 Kompostanläggning 14 Driftförhållanden och kontrollresultat under 2002 Ryaverket 15 Syrhåla 30 Kompostanläggning 31 Villkorsuppfyllelse Ryaverket 32 Syrhåla 33 Kompostanläggning 33 VD:s Kommentarer 34 Undertecknande 35 BILAGOR Bilaga 1, Anslutna Industrier, avfallsupplag m.m. Sammanställning, anslutna industrier m.m. 39 Bilaga 2, Gällande beslut enligt miljöskyddslagen, villkor Ryaverket, tillstånd 42 Syrhåla 54 Kompostanläggning 58 Bilaga 3, Inkommande och utgående avloppsvatten Sammanställning av utsläppskontrollanalyser enligt kontrollprogram 61 Inkommande och utgående vatten, processkontrolldiagram 2002 63 Bilaga 4, Bräddningsuppgifter 67 Bilaga 5, Slamanalyser 68 Bilaga 6, Analysmetoder 70 Bilaga 7, Slamdisponering 2002 71 Bilaga 8, Kemikalier och avfall Ryaverket 72 Syrhåla 73 Kompost 73 Bilaga 9, Bränsleförbrukning, kontroll av utsläpp till luft Ryaverket 74 Syrhåla 75 Kompostering 75 Bilaga 10, Syrhåla, grundvattenundersökningar 76 Bilaga 11, Priority Pollutants analyser 2002 80 Bilaga 12, Översiktskarta, provtagningspunkter, Syrhåla 82 Bilaga 13, Översiktskarta, Ryaverket, Komposteringsanläggningen och Syrhåla 83 Bilaga 14, Vatten- och slamkvalité m.m. 1973-2002 84 Bilaga 15, Emissionsdeklarationer 86 Bilaga 16, Anslutningar till Ryaverket 2002 89

Sida 1 av 97 Peter Robinson rapport 2003:1 mars 2003 Introduktion Miljörapport Gryaabs verksamhet drivs på tre olika platser och enligt flera olika tillståndsbeslut från Koncessionsnämden, se bilaga 2. Dessa tillståndsbeslut berör olika anläggningsdelar, av vilka några är integrerade och sammanhörande i en sådan grad att särredovisning i form av tre separata miljörapporter** skulle vara ologiskt och rapporterna svårbegripliga. Därför har miljörapporterna för Gryaabs verksamheter kombinerats. För att tillmötesgå myndigheternas krav och underlätta deras arbete har vi sammanställt uppgifter rörande olika anläggningar under var sin underrubrik. Vi hoppas att miljörapporten skall vara av intresse och nytta till många andra och inte minst för miljöintresserade inom regionen. ** Miljörapporter avseende: 1. Avloppsrening och slambehandling vid Ryaverket 2. Slambehandling och bergrumsdeponi vid Syrhåla 3. Slamkompostering vid Tankgatan Gryaab Gryaab - svarar för avloppsvattenreningen inom göteborgsregionen. Bolaget ägs av Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille kommuner. Sedan bolagets tillkomst 1970, har miljövårdssatsningar på ca.1300 Mkr. i tunnlar och i reningsverk resulterat i att regionens vattendrag successivt har befriats från avloppsutsläpp och vattenmiljön i älven och skärgården förbättrats genom långtgående rening före utsläpp i älvmynningen. Gryaabs verksamhetsidé: Gryaab säkrar god vattenkvalitet i lokala sjöar och vattendrag och i Göta älv och dess mynningsområde genom att bygga och driva system som kostnadseffektivt omhändertar Göteborgsregionens avloppsvatten. Avloppsvattnets innehåll av energi, näringsämnen och andra nyttigheter skall tillvaratagas och avloppet skall inordnas i ett kretslopp. Gryaab skall vara inriktat på att målen för utsläpp och annan miljöpåverkan fortlöpande kommer att höjas och att allt mindre resurser, relativt sett, får tas i anspråk för att nå målen. Mål Inför år 2002 fastställde styrelsen en verksamhetsidé och fem nya övergripande mål. Dessa bygger i stort på de tidigare målen men ett av målen är nytt och handlar om kunskap och utveckling. Det gamla övergripande målet har ändrats till att utgöra bolagets verksamhetsidé. De övergripande målen är formulerade med syfte att vara beständiga på lite längre sikt. Under varje övergripande mål har delmål formulerats som skall vara mätbara och tidsatta. Delmålen fastställs årligen av Gryaabs ledning. Med utgångspunkt från övergripande mål och delmål kan varje avdelning/enhet på Gryaab formulera mer detaljerade mål för respektive verksamhet. Mål 1 Vatten Avloppsvattnet skall samlas upp och behandlas till skydd för miljön. Delmål 1.1 Delmål 1.2 Delmål 1.3 Delmål 1.4 Delmål 1.5 Delmål 1.6 Under 2002 skall det samlade utsläppet som årsmedelvärde innehålla högst 10 mg N/l, 10 mg BOD/l och 0,5 mg P/l. Från och med 2005 skall det samlade utsläppet som årsmedelvärde innehålla högst 10 mg N/l, 10 mg BOD/l och 0,4 mg P/l. Senast 2003 skall det finnas en plan för hur de av Miljööverdomstolen fastställda villkoren skall uppfyllas. Vid utgången av 2002 skall det finnas en plan för hur utsläppen av fosfor med bräddat vatten skall reduceras. Inkommande vatten skall inte innehålla främmande substanser i sådan mängd att avloppsvattenbehandlingen påverkas negativt. Tunnelsystemets funktion skall långsiktigt säkras.

Sida 2 Måluppfyllelse År 2002 var ett år med normal nederbörd. Nederbörden uppgick under året till 762 mm och tillrinningen till 116 miljoner m3. Under året har ytterligare arbete lagts ned för att klarlägga förutsättningarna att nå olika framtida kravnivåer i befintlig anläggning. Medelhalterna av BOD, totalfosfor respektive totalkväve i det samlade utgående vattnet blev 7,7 (7,4) mg BOD/l, 0,49 (0,41) mg P/l, respektive 11,8 (10,6) mg N/l. Gryaab uppfyller därmed gällande behandlingskrav (Koncessionsnämnden för miljöskydd 1994 och 1996) med god marginal. Det internt formulerade och framtida kvävekravet på 10 mg/l uppnåddes ej. Delmål 1.2 är beroende av Miljööverdomstolens beslut och kan behöva omformuleras när beslutet om Gryaabs villkor föreligger. Även delmål 1.3 är beroende av Miljööverdomstolens beslut och kan behöva senareläggas för att lämna tid för utrednings- och utvecklingsarbete så att bästa processlösning kan väljas. Delmålet 1.4 är uppfyllt. Tekniskt underlag för att välja en anläggning för sänkning av fosforutsläppen med annars bräddat vatten finns. En rapport sammanställs och delges styrelsen för beslut under våren 2003. Processen har inte påverkats negativt av främmande substanser i avloppsvattnet under året. Vid ett oavsiktligt oljeutsläpp från Volvo Lastvagnar i Lundby stoppades dock huvuddelen av biobädden i två dygn för att skydda mikroorganismerna i bädden. Tunnelbesiktningar och skrotning av tunnelsträckor har utförts enligt fastställda rutiner. Gryaab har en databas för att kartlägga underhållsbehovet. Mål 2 Delmål 2.1 Delmål 2.2 Delmål 2.3 Delmål 2.4 Delmål 2.5 Kostnadseffektivitet Gryaab skall aktivt verka för att slam på sikt kan återföras till odlad mark. Slammets hantering, innehåll och egenskaper skall optimeras och ständigt förbättras så att de miljömässigt mest gynnsamma användningsmöjligheterna kan utnyttjas. Från och med 2005 skall gallerrens från slambehandling och från vattenbehandling inte deponeras. Gryaab skall utveckla metoder för nyttiggörande av sand och grus som avskiljs från avloppsvattnet. Från och med 2007 skall sand och grus inte deponeras. Mängden deponerat icke brännbart avfall skall relativt år 2000 minska med 25 % senast 2003 och halveras senast 2006. Måluppfyllelse Kvaliteten på slammet uppfyller alla villkor för användning i jordbruk och Gryaab kan leverera produktcertifierade partier. Under 2002 har inget slam återförts till odlad mark trots att kvalitetsmässiga förutsättningar har förelegat. Under året har 45 872 ton slam avskiljts. Större delen av detta har gått till kompostering och till olika markbyggnadsprojekt. Detta innebär att 100 % av slammet har nyttiggjorts. Under året observerades en tendens till ökande halter av koppar och zink i slammet. Två projekt har genomförts för att klarlägga metallflödet externt och internt. Orsaken till de förhöjda halterna av zink och koppar visade sig inte vara ökade metallhalter in till Ryaverket utan ett systematiskt analysfel hos ett externt laboratorium. Diskussioner förs med olika intressenter om möjligheten att avvattna och förbränna gallerrens. Mängden gallerrens är 2 087 ton. Delmål 2.4 och 2.5 kvarstår, men är inte aktuella förrän 2007 respektive 2003. Mål 3 Kostnadseffektivitet Gryaab skall vara kostnadseffektivt i förhållande till jämförbara verksamheter. Delmål 3.1 Delmål 3.2 Delmål 3.3 Delmål 3.4 Delmål 3.5 Gryaab skall eftersträva kostnadseffektiva lösningar vid förändrade krav på verksamheten. Gryaab skall verka för att öka biogasproduktionen. Under 2002 skall ett program för nyckeltal tas fram för att följa upp verksamheten. Gryaab skall deltaga i det nordiska samarbetet med att arbeta fram lämpliga nyckeltal för att kunna jämföra verksamheterna. Under 2002 skall åtgärder vidtas för att effektivisera användningen av kemikalier. Måluppfyllelse Under året har omfattande försök med direktfällning av annars bräddat vatten genomförts. Detta är en kostnadseffektiv metod för att minska det samlade utsläppet av fosfor. Produktionen av biogas har under året uppgått till 38,5 (40,9) GWh. Målet att öka biogasproduktionen nåddes inte. Detta beror framför allt på att reparationsarbeten har genomförts på båda rötkamrarna, som därför varit ur drift flera månader under året. Mottagningen av organiskt avfall för produktion av biogas har ökat marginellt till 6 199 (5 559) ton. Under året har diskussioner förts med Kretsloppskontoret, Renova, Biogas Väst och andra intressenter för att om möjligt ytterligare öka mottagningen av organiskt avfall.

Sida 3 Ett program för nyckeltal för att följa upp verksamheten planeras att genomföras under 2003. Den externa kolkällan doseras med hjälp av en modellbaserad regulator, vilket effektiviserar doseringen. Mål 4 Information Gryaabs målgrupper skall erbjudas saklig information om företagets verksamhet och resultat. Delmål 4.1 Från och med 2002 skall 2 000 mellanstadieelever per år tas emot och ges ett intressant besök på Ryaverket. Delmål 4.2 Medarbetarna skall ha tillgång till den information som behövs för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter på ett motiverat, engagerat och utvecklande sätt. Delmål 4.3 En Gryaab-dag skall anordnas 2002 och därefter vart fjärde år för politiker, tjänstemän, journalister och opinionsbildare inom regionen. Delmål 4.4 Gryaabs hemsida skall revideras 2002 och därefter hållas aktuell och intressant. Delmål 4.5 Attitydmätningar skall genomföras 2003 och därefter vart tredje år för att mäta kännedomen om och attityden till Gryaab hos viktiga målgrupper. Måluppfyllelse Under 2002 har 2 338 (1 522 ) elever och lärare från grundskolans årskurs 4 6 besökt Ryaverket. Glädjande nog har andelen besökare från övriga ägarkommuner (Göteborg borträknat) ökat. Totala antalet studiebesökare under 2002 var 3 898 (3 311). En enkätundersökning bland de lärare och elever som besökte oss under hösten visar att de uppskattar studiebesöket. På Ryanätet, Gryaabs intranät, läggs för medarbetarna viktig information. Årets "Gryaab-dag" bestod av ett jubileumsseminarium i samband med VA-mässan på Svenska Mässan. Seminariet avslutades med gemensam lunch. Därefter fanns möjlighet till ett studiebesök på Ryaverket. Vi har påbörjat arbetet med att revidera vår hemsida. Mål 5 Kunskap och utveckling Gryaab skall vara ett ledande företag inom miljöområdet och utvecklas på ett sätt som är positivt för kunder, medarbetare och ägare. Delmål 5.1 Delmål 5.2 Delmål 5.3 Delmål 5.4 Delmål 5.5 Delmål 5.6 Gryaab skall ha en bra arbetsmiljö och skapa förutsättningar för en positiv personlig utveckling för alla medarbetare. Gryaab skall genomföra en medarbetarundersökning under 2002 och därefter vartannat år. Förbättringsförslag som framkommer skall inarbetas i verksamheten. Gryaab skall senast under 2004 ha infört ett processorienterat ledningssystem för hela verksamheten. Under åren 2002 2003 skall ansvariga ledare ha genomgått ledarskapsutbildning. Gryaab skall fortsätta att utveckla nätverk med motsvarande företag, organisationer, universitet och högskolor i Sverige och i andra länder. Gryaab skall bidra till utbildningen av studenter med inriktning på miljö, process eller anläggning genom att ta emot studiebesök och bereda plats för examensarbetare, högskolepraktikanter och praoelever. Måluppfyllelse En satsning har genomförts inom arbetsmiljöområdet där ett stort antal medarbetare har genomgått en tredagars arbetsmiljöutbildning. Alla medarbetare har dessutom deltagit i en halv dags arbetsmiljöutbildning. Gryaab har också deltagit i Göteborgs Stads medarbetar- och ledarenkät som genomfördes under slutet av året. Under året har Gryaab satsat på ledarskapsutbildning. Arbetet med att införa ett processorienterat ledningssystem inleddes i slutet av året och kommer mer konkret att komma igång under 2003. Forsknings- och utvecklingsprojekt drivs i samarbete med Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Linköpings universitet och VA-Forsk. Under 2002 har en försöksanläggning byggts för att studera och öka kunskapen om nitrifikation i biofilm som är till nytta vid planering och styrstrategier för driften av biobäddarna. Gryaab har ingått ett treårigt intentionsavtal (0,5 Mkr per år) kring samarbete med Chalmers tekniska högskola, institutionen för Vatten, Miljö och Transport. Samarbetet gäller processutveckling och förbättrad kunskap kring Gryaabs reningsprocesser. Som en del av 10th Gothenburg Symposium arrangerades studiebesök på Ryaverket för svenska och utländska forskare inom kemisk rening. Under året har två examensarbeten utförts vid Ryaverket.

Sida 4

Sida 5 Administrativa uppgifter - Ryaverket Uppgifter om anläggningen Anläggningens namn: Ryaverket Anläggningens nr: 1480-131 Fastighetsbeteckning: Rödjan 727:38 m.fl. Besöksadress: Ryaverket, Fågelrovägen / Karl IX:s väg, Göteborg Kommun: Göteborg Län: Västra Götalands län Tillstånd enligt: Koncessionsnämndens beslut, 1996-12-20, nr 186/96, Koncessionsnämndens beslut, nr 157/94 1994-11-23 m.fl. - se bilaga 2 Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen, Västra Götalands län Branschkod: SNI ** 90.001-1 ** Standard för svensk Näringsgrenindelning Emissionsdeklaration: se bilaga 15 Verksamhetsutövaren / huvudman Namn: Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag (Gryaab) Organisationsnr: 14-556137 - 2177-01 Postadress: Karl IX:s väg, 418 34 Göteborg Telefonnr: mm. tel. 031 64 74 00 fax: 031 647499 email: info@gryaab.se Telefonnr: / email: 031 64 74 00 / info@gryaab.se Kontaktpersoner: Miljöfrågor, mät- och analysfrågor: Peter Robinson, tel. 031 64 74 21 Teknik och slamdisponering: Lennart Ekfjorden, tel. 031 64 74 36 Process och styrning: Douglas Lumley, tel. 031 64 74 07 Tunnelsystem och tekn. försörjning: Kjell Ericsson, tel. 031 64 74 14 Övriga frågor: Stig Hård, tel. 031 64 74 03 Administrativa uppgifter - Syrhåla Uppgifter om anläggningen Anläggningens namn: Syrhåla Anläggningens nr: 1480-1057 Fastighetsbeteckning: Syrhåla: 765:249 m.fl. Kommun: Göteborg Län: Västra Götalands län Tillstånd enligt: Koncessionsnämndens beslut, nr 161/89, 1989-12-13 - se bilaga 2 Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen, Västra Götalands län Branschkod: SNI ** ** Standard för svensk Näringsgrenindelning Emissionsdeklaration: se bilaga 15 Verksamhetsutövaren / huvudman Namn: Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag (Gryaab) Organisationsnr: 14-556137 - 2177-01 För övriga uppgifter se ovan

Sida 6 Verksamhetsbeskrivning Ryaverket Utbyggnad av Ryaverket Som ett resultat av regeringens beslut att kustnära reningsverk skall har långtgående kvävereduktion har Ryaverket under perioden 1994 t.o.m. 1998 byggts om. En konsekvens av detta är att Ryaverkets reningsprocess och kapacitet har successivt ändrats under åren. Kapacitet Ryaverket är dimensionerat för en medeltillrinning på ca 4 m 3 /s. 1993 jan. 1997 fr.o.m. nov. 1997 Dimensionerande flöde: Q dim 3,8 m 3 /s 4 m 3 /s Dimensionerande flöde mekanisk del: 9,0 m 3 /s 9,0 m 3 /s (1) Dimensionerande flöde biologisk/kemisk del: 6,0 m 3 /s ca 4,0 m 3 /s (2) 2-10 m 3 /s (3) Dimensionerande belastning ca. 200 mg/l BOD 7 ej relevant ca. 6 mg/ 1 P ej relevant (1) Försedimenteringsbassängerna är dimensionerade för 9 m 3 /s men det är hydrauliskt möjligt att ta ca. 15 m 3 /s genom dessa. (2) p.g.a. ombyggnadsarbeten och medföljande bassängavstängningar var flödet genom eftersedimentering under första delen av 1997 begränsat till ett maximiflöde på ca 4 m 3 /s. (3) Med varierande kväveavskiljningsgrad. Den biologisk behandlingsdelen är dimensionerat för ett hydrauliskt flöde på 10 m 3 /s exkl. returslamflödet. Den verkliga kapaciteten bestäms av det aktiva slammets sedimenteringsegenskaper Anslutningar Tabell 1. Anslutningar till Ryaverket 2002-12-31 * Kommun Anslutna % av invånarantalet personer Ale 14 200 56 Göteborg 469 554 98 Härryda 19 493 70 Kungälv 20 800 57 Mölndal 50 500 89 Partille 32 892 97 Totalt 607 439 91 * Se även bilaga 16 - Anslutningar till Ryaverket 2002 Anslutna industrier, avfallsupplag m.m. Ca 10 % av inkommande avloppsvattenmängd till Ryaverket kommer via s.k. övriga avledningar dvs. spillvatten från industri, sjukvård och offentlig förvaltning. Om spillvattenmängden från industrier och verksamheter (se tabell 2: övriga avledning) jämförs med den specifika hushållsspillvattenmängden i Göteborgsområdet på ca 182 l/p.d (2002) så motsvarar denna belastning ca.168 021 fysiska personer. I ett dataregister över anslutna industrier med avloppsvatten som i något avseende avviker från hushållsspillvatten finns i dag ca 3.000 företag. Uppgifter om Ryaverkets industrianslutningar kan hämtas från avloppskvalitetsgruppen (AKG) vid Gryaab. Se även bilaga 1, Anslutna Industrier, avfallsupplag m.m. 2001.

Sida 7 Avloppsvattenbehandling, Ryaverket Vattnet renas på Ryaverket fysikaliskt, kemiskt och biologiskt. Fysikalisk rening Avloppsvattnet in till verket pumpas med 4 pumpar med reglerbar kapacitet (3 st. med max. kapaciteten 6 m 3 /s, 1 st. med max. kapaciteten 4,7 m 3 /s). Varje pump skyddas med ett galler (spaltvidd 20-25 mm) utrustat med automatisk rensningsanordning. På varje pumps tryckledning finns en elektromagnetisk flödesmätare. Efter pumpning fördelas vattnet till 12 sedimenteringsbassängar med en totalvolym av 22.670 m 3 och yta av 5.800 m 2. Det tar vattnet ca 1 timma och 40 minuter vid normal flöde (3,8 m 3 /s) att rinna igenom försedimenteringsbassängerna. Under tiden avskiljs fasta partiklar från vattnet som primärslam. Direkt efter utloppet från försedimenteringsbassängerna kan vattnet bräddas till utloppstunneln eller rinna vidare till aktivslambassängerna. Under ett normalt år består drygt 50 % av den totala inkommande vattenmängden till Ryaverket av dagvatten, dränvatten och inläckande vatten. Under perioder med hög nederbörd är det inte ovanligt att inkommande avloppsvattenflöde överstiger 8 m 3 /s vilket är gränsen för vad Ryaverkets aktivslamanläggning normalt skall kunna behandla. För att skydda verkets aktivslamanläggning kan det då vara nödvändigt att brädda, efter försedimentering, den del av flödet som överskrider 8 m 3 /s. Under perioder med gynnsamma processbetygelser är det dock möjligt att behandla drygt 10 m 3 /s i aktivslamanläggningen. Den verkliga kapaciteten bestäms av det aktiva slammets avsättningsegenskaper. Biologisk rening Pumpning och inblandning Vattnet som rinner vidare från försedimenteringen pumpas upp ca 3,8 m till det biologiska behandlingssteget med fem pumpar med vardera 2 m 3 /s kapacitet. Innan vattnet fördelas till de 3 aktivslambassängerna blandas det med aktivslam (1~ 3 m 3 /s) och med recirkulerat vatten från biobäddarna (1-6 m 3 /s). Aktivslam är ett koncentrat av bakterier och andra mikroorganismer som pumpas i retur från det efterföljande sedimenteringssteget. Aktivslamprocessen När denna blandning av slam och vatten rinner igenom aktivslambassängerna, tas de i vattnet lösta och kolloidala föroreningarna upp av bakterier som näring. Bakterierna oxiderar de organiska föroreningarna för att få energi och för tillväxt. Detta sker under tiden slam-vattenblandningen passerar igenom aktivslambassängerna. Den första 1 / 3-2 / 3 av varje bassäng volym är konstruerad för att vara en anoxisk (icke luftad) zon. Här är bakterierna tvingade till att använda i vattnet löst nitrat (NO 3 + ) istället för syre (O 2 ) för respiration och därmed förvandlas nitratet till kvävegas som då frigörs till atmosfären. Denna förvandling av nitrat till kvävegas kallas för DENITRIFIKATION. I den andra delen av aktivslambassängerna luftas slam-vattenblandningen och bakterierna bryter ner (oxiderar) de kvarvarande föroreningarna genom en normal respiration med syre. Genom oxidation av föroreningar kan bakterierna föröka sig via celldelning och därmed bidra till att nytt aktivt slam kontinuerligt bildas i processen. Sedimentering, fördelning och utlopp Efter ca. 2 timmar rinner vattnet ut från aktivslambassängerna och leds till eftersedimenteringsbassängerna. I bassängerna sedimenteras det aktiva slammet och avskiljs från vattnet som nu är renat avloppsvatten. Huvuddelen av det aktiva slammet pumpas i retur till aktivslambassängerna och resten, s k överskottsslam, pumpas normalt till inloppet av försedimenteringsbassängerna. Vid bräddning pumpas överskottsslammet direkt till slamhanteringen. Vattenflödet (renat avloppsvatten) delas efter eftersedimenteringsbassängerna. En stor del, dock högst 6 m 3 /s skall, under normala flödesförhållanden, ledas via biobäddarna som en recirkulationsström tillbaka till aktivslamprocessen. När tillrinning till verket är hög, som när det regnar kraftigt, minskas denna recirkulation för att inte överbelasta sedimenteringsbassängerna och för att öka verkets hydraulisk kapacitet. Normalt är recirkulationsflödet 1-1,5 ggr det till verket inkommande flödet. Det vattnet som inte recirkuleras till aktivslamprocessen leds till utloppet. En del (ca. 30-50%) av den energi som går åt för att lyfta vattnet upp till det biologiska behandlingssteget från försedimenteringen återvinns nu genom att det utgående vattnet leds ner till utloppskanalen via en turbin som genererar elkraft. Eftersedimenteringen består av 24 st. tvåvåningsbassänger med en totalvolym på 72 200 m 3 och, med samtliga bassänger i bruk, en uppehållstid för vattnet på ca 3 timmar.

Sida 8 Biobäddar Biobäddarna är fyllda (7,2 m djup) med specialtillverkat korrugerat plastmaterial som ger en hög luft/vatten/plastkontaktyta (ca 230 m 2 /m 3 ) på vilket bakterier kan växa. Vatten som kommer i retur från eftersedimenteringsbassängerna pumpas upp till en nivå över biobäddarnas yta varifrån det kan rinna med självfall ut till en kombination av fasta och roterande spridare. Spridarna fördelar vattnet jämt över biobäddarnas yta. Vattnet strilar sedan ner genom biobäddarna samtidigt som inblåst luft stiger upp underifrån. De föroreningsrester som återstår i vattnet och därav främst ammonium utgör energikällor för de bakterier som växer på de våta ytorna. Ammonium omvandlas då till nitrat som förs vidare med vattnet. Denna process kallas för NITRIFIKATION. Mängden ammonium som kan spridas över biobäddarna kan ökas genom att tillföra ammoniumrikt rejektvatten från avvattning. Då kan en betydande mängd ammonium omvandlas direkt till nitrat i stället för att föras tillbaka till inloppet. Biobäddarna är uppdelade i två parallella block. Vardera biobädden har tre spridarsystem och den totala volymen är på 16 500 m 3 och kapaciteten 6 m 3 /s biologiskt behandlat avloppsvatten. Kvävereduktion Det kväve som finns i avloppsvattnet finns huvudsakligen i form av ammonium men även i form av kemiska föreningar som antingen lätt omvandlas till ammonium av reningsverkets olika biologiska processer eller som binds till slammet. Ca 15-20% av kvävet kan normalt tas bort i form av slam. Att utöver detta ta bort en stor del av kvävet från avloppsvatten (målet är att totalt ta bort minst 50%) är i praktiken därmed synonymt med att förvandla ammonium till kvävegas. Detta görs genom en kombination av de två ovannämnda biologiska processerna - NITRIFIKATION (ammonium oxideras till nitrat) och DENITRIFIKATION (nitrat reduceras till kvävegas). Hur mycket kväve som kan avlägsnas beror då på hur mycket vatten (och därmed ammonium) som recirkuleras till biobäddarna och hur mycket lättillgängligt organiskt material som finns i avloppsvattnet. En anläggning finns för att tillsätta lättillgängliga, externa kolkällor när kolkällan i avloppsvattnet räcker inte till. Då kan mer nitrat omvandlas till kvävegas. Kemisk rening Järn(II)sulfat används på Ryaverket för kemisk fällning av fosfor. Järnsulfatet löses upp i vatten och doseras till det försedimenterade vattnet. Järn(II) oxideras till det aktiva medlet järn(iii)hydroxid i luftningsbassängerna (s k simultanfällning). Doseringsnivån för järnsulfat ligger vid 1,0-1,3 mol Fe/mol P. Utfällt järnfosfat inkorporeras i aktivslamflockarna. Bra flockbildning är viktig för reningsprocessen och genom tillsats av små mängder av vissa hjälpkemikalier (oftast polyakrylater) kan denna förbättras avsevärt. Figur 1. Processchema Ryaverket Kompressorer Bräddat vatten Försedimentering Aktivslambassänger Anoxic Luftad Eftersedimentering Utloppstunnel Inloppstunnel Recirkulerat vatten Galler Gallerrens Förtjockare Överskottsslam Galler Deoxygenering Returslam Rötkammare Biobädd Rejekt vatten Biogas Värme Silo Värmepannor Slampress Spolvatten Gasmotorer Värmeväxlare Centrifug Värmepumpanläggning (Göteborg Energi) Färrvärmenät (Göteborg Energi) Överskottsgas (Göteborg Energi) Elproduktion (Göteborg Energi) Färrvärmenät (Göteborg Energi) Rötat slam till Syrhåla Avvattnet slam Slamlager Rejekt vatten Flödesmätare Pump Provtagningspunkt

Sida 9 Slambehandling, Ryaverket Biogasanläggningen och slambehandling, Ryaverket Rensning Det slam som avskiljs i försedimenteringsbassängerna innehåller en hel del skräp som t ex trasor och cigarettfimpar. För att inte riskera att sådant material ansamlas i botten på rötkamrarna eller återfinns i det avvattnade slammet får slammet först passera ett fint galler, en s k Step-screen, där partiklar större än 3 mm avskiljs. Förtjockning Första steget i slambehandling är därför en förtjockning av slammet. Det finns två stycken bandgravitationsförtjockarare som kan förtjocka primärslammet till 4-8 % TS beroende på slamegenskaperna och flockulant- (polymer-) typ och mängd. En tillhörande polymerblandningsanläggning finns också. Tre stycken gravitationsförtjockare på vardera 800 m 3, i vilka slammet sedimenteras i ca 1 dygn och koncentreras till 4-5% torrsubstans, finns men har inte använts under 2002. Rejekt- och dekantatvatten från slambehandling förs till kanalen före eller efter försedimenteringen. Biogasanläggningen, rötning I en biogasanläggning eller rötkammaranläggning, som det oftast kallas, omvandlar bakterier slammets lättnedbrytbara innehåll. Detta sker i anaerob, dvs. syrefri miljö. Vid nedbrytning bildas energirik biogas. Biogasen består av 60-65 % metangas och 35-40 % koldioxid. Genom att det organiska materialet bryts ned under processen, är det behandlade slammet (rötslammet) i det närmaste luktfritt jämfört med det obehandlade slammet (råslammet). Biogasanläggningen består huvudsakligen av 2 st. rötkammare, en slamsilo och utrustning för energiåtervinning och gashantering. Från bandgravitationsförtjockarna pumpar 4 st. pumpar det förtjockade slammet (med en torrsubstanshalt på ca 5 %) till rötkamrarna. Rötkamrarna består av 2 st. 30 m höga betongcylindrar med flat botten och konisk topp. Volymen är 2 x 11.400 m 3. På väg in i rötkamrarna värmeväxlas ingående slam mot utgående slam och på detta sätt återvinns upp till 50 % av den energi som åtgår för uppvärmning. De två rötkamrarna arbetar parallellt och den dimensionerande nominella uppehållstiden är 15 dygn. Rötkamrarna är uppvärmda till 37 C genom att slammet cirkuleras genom en värmeväxlare där slammet värms med varmvatten. Varmvattnet erhålls antingen som kylvatten från gasmotorerna och dess avgasvärmeväxlare eller från gaspannorna. Slammet i rötkamrarna hålls omblandat med omrörare. Slammet pumpas från rötkammaren via värmeväxlarna till en avgasningskammare. I avgasningskammaren blåses luft genom det rötade slammet. Rötningen avstannar då och gas som annars kan ansamlas i ledningar m.m. drivs av. Efter avgasning rinner slammet ned i slamsilon. Silon har en volym på 4.500 m 3 vilket motsvarar 3 dygns slamproduktion. Från silon kan slammet pumpas antingen till avvattningsutrustning vid Ryaverket eller till Syrhåla för avvattning och även långtidslagring i bergrum. Anläggning för mottagning av organiskt avfall På Ryaverket finns det möjligheter att ta emot externt organiskt material som t.ex. matrester, fett och dylikt från restauranger, storkök och från livsmedelsfabrikanter samt att samröta detta med slam för att öka produktion av biogas. Avfallet, huvudsakligen fett från fettavskiljare, skall vara pumpbart och få inte påverkar slamkvalitén negativt. Organiskt avfall levereras från Renova i slamsugarebilar. Varje leverans registreras elektroniskt och pumpas till två parallella linjer varifrån det kan matas vidare till rötkamrarna. Slamavvattning, Ryaverket Slammet pumpas från silon för rötat slam i biogasanläggningen, doseras med polymer (konditionering) och avvattnas med centrifuger till en torrsubstanshalt av ca 30 % eller med silbandspressar till en torrsubstanshalt av ca 25 %. Vid Ryaverket finns det två centrifuger med kapacitet på vardera 40 m 3 /h och två silbandspressar med en kapacitet vardera på 30 m 3 3 5 %-igt slam per timma. Rejektvattnet från centrifugerna kan tillföras direkt till biobäddarna för nitrifikation eller blandas med rejektet från slampressarna och dekantat från förtjockning och den samlade recirkulationsströmmen ledas i retur till inloppet för rening.

Sida 10 Slamdisponering Slutlig disponering En del av det avvattnade rötslammet används utan vidare behandling som gödningsämne och jordförbättringsmedel i markbyggnadsprojekt. Det slam som inte kan nyttiggöras lagras i bergrum vid Syrhåla. I händelse av ett utsläpp till spillvattensystemet av oönskad karaktär, ex vis höga halter tungmetaller, skyddas rötningsprocessen och det rötade slammets kvalité genom att det kontaminerade slammet leds förbi rötkammarena och avvattnas orötat. Avvattnat orötat slam lagras i bergrum. En del av det avvattnade rötslammet komposteras med bark ( 1 del slam till ca. 2 delar bark) på Gryaabs komposteringsanläggning vid Tankgatan. Produktion och disponering av kompost sker i Ragn-Sells Agro AB:s regi. Avfall Rensgods Stora kvantiteter blött avfall, huvudsakligen skräp som t ex papper, trasor, bindor och cigarettfimpar, gallras bort från det inkommande avloppsvattnet och från slammet. Rensgodset samlas i container och deponeras av Renova på avfallsupplaget vid Tagene. Spillolja Spillolja från pumpar m.m. återanvänds delvis vid Ryaverket som smörjmedel på olika anläggningsdelar t.ex. slamskraporna. Huvuddelen av spilloljan samlas och skickas för återvinning. Bygg- och rivningsavfall, schaktmassor m.m. Bygg- och rivningsavfall samt schaktmassor deponeras på avfallsupplagen vid Tagene och Gunnilse. Metallskrot och papper Metallskrot, papper och kasserade förpackningar sorteras och samlas i container för återvinning. Miljöfarligt avfall Endast små kvantiteter miljöfarligt avfall uppkommer vid Ryaverket. Under 2002, i samarbete med Renova AB, har LOTs-systemet införts för hantering och transport av allt farligt avfall som uppkommer på Ryaverket. Farligt avfall samlas in, lagras och transporteras i nio separata fraktioner, i specialkonstruerade behållare. Som ett komplement till LOTs-systemet har även Renovas miljöstationer installerats på flera ställen på Ryaverket för att fånga upp de små kvantiteter farligt avfall som uppkommer på kontor med mera. Kemikaliehantering Järnsulfat Sulfatet kommer till Ryaverket i bulk på täckt flakbil och töms i en bassäng. Denna bassäng används både för lagring och upplösning. Härifrån doseras den färdiga lösningen till avloppsvattnet. Eventuellt spill på mark spolas ner i brunnar anslutna till Ryaverkets interna avloppssystem (som är anslutet till Ryaverkets inkommande avloppsvatten). I ovannämnda bassäng kan lagras max ca 400 ton järnsulfat. Polyelektrolyter Levereras till Ryaverket i storsäcksförpackningar á 750 kg/st. Lagring, lösning och hantering sker inomhus. Totalt lagras som mest ca 15 ton på Ryaverket. Ev. spill sopas upp och återanvänds. Ev spilld lösning går till det interna avloppssystemet. Natriumhypoklorit Levereras till Ryaverket i tankbil. Bilen lossas (pumpar över) inomhus till en sluten förrådstank som rymmer ca 100 m 3. Ev. spill går till det interna avloppssystemet. Etanol/industrisprit Etanol och industrisprit levereras till Ryaverket i tankbil. Bilen lossas (pumpar över) till tre styck rostfria lagringstankar á ca. 23 m 3 placerade ovanför transportkanalen mellan försedimenteringen och biologiska behandlingen. Ev. spill rinner ner i kanalen och förs med vattnet till aktivslambassängerna där det upptas av bakterierna.

Sida 11 Energianvändning, luftutsläpp m.m. Den gas som produceras i biogasanläggningen används huvudsakligen som bränsle i en kraftvärmeanläggning. Anläggningen utgörs av tre gasmotorer för drift av var sin 400-volts-generator med en gemensam transformator som levererar 10 kv. Den producerade elenergin används internt. Eventuellt överskott av biogas facklas vid Ryaverket. Fr.o.m. 99.01.01 ägs och drivs kraftvärmeanläggningen av Göteborgs Energi AB. Enligt ett särskilt avtal köper Göteborgs Energi AB, med undantag av en del som eventuellt eldas i Gryaabs värmepannor eller som används som fordonsbränsle, all biogas som produceras vid Ryaverket och vid Syrhåla. Vid driftstopp för gasmotorerna eller om gasproduktionen överstiger gasmotorernas kapacitet bränns gas i tre gaseldade pannor. Pannorna har en total effekt på 7 MW (1350 Nm 3 /h biogas). En liten del av biogasen renas från koldioxid och komprimeras i en pilotskaleanläggning för att användas som bränsle för biogasbilar. Uppgifter om producerade mängd biogas och luftutsläpp till luft från biogasförbränning finns i bilaga 9. Ledningsnät Gryaab äger, förutom Ryaverket, ca 19 km tryckledningar plus ca 90 km bergtunnlar som samlar upp avloppsvatten inom regionen från de anslutna kommunernas ledningsnät. Varje kommun svarar för sitt ledningsnät, sina pumpstationer och sina bräddavlopp på ledningsnätet. Av de sju delägarekommunerna är Lerum ej anslutet till Gryaabs tunnelsystem. Recipient Det samlade utsläppet från Ryaverket, behandlat avloppsvatten och eventuellt bräddat avloppsvatten, leds ut till Göta älvs mynningsområde, via bergtunnel och ledningar, vid Rya Nabbe, ca 900 m väster om Älvsborgsbron.

Sida 12 Syrhåla Slambehandling Slamavvattning, Syrhåla Slammet pumpas från silon för rötat slam i biogasanläggningen via en 6,9 km lång ledning till avvattningsanläggningen vid Syrhåla. Slammet som pumpas från Ryaverket tas emot i en slamsilo på 200 m 3. Nivån i tanken styr pumpningen från Ryaverket. Från slamsilon pumpas slammet till två parallella avvattningsanordningar. Slammet doseras med polymer (konditionering) vars funktion är att underlätta avvattningsprocessen. Det konditionerade slammet leds till föravvattnarna där, under inverkan av enbart gravitationskraften, torrsubstanshalten ökar från ca 3,5% till ca 12%. Det föravvattnade slammet faller ned till silbandspressarna som avvattnar slammet till 25-32% TS. Vardera avvattningslinjen har en kapacitet av 60 m 3 /h 3,5 %-igt slam. Rejektvatten från slamavvattningsprocessen och inläckande vatten från bergrummen leds i separat ledning ca 2,3 km från Syrhåla till Arendal där det leds till spillvattennätet och förs tillbaka till Ryaverket. Slammet som pumpas ner i bergrummet utvecklar gas vid efterrötning. Denna gas används för uppvärmning av anläggningen vid Syrhåla. Överskott facklas. Figur 2, Processchema, Syrhåla Slam från Ryaverket Polymer dosering Föravvattnare Silbandspressar Rejekt pumpgrop Rejekt till Ryaverket Avvattnat slam från Ryaverket (lastbil) slamficka Fördelningsskruv Glidfilmspumpar Torrslam pumpar Slam -> Polymerupplösning Slamsilo Gasfackla Gas till Ryaverket Bergrum

Sida 13 Avfall Enbart mindre kvantiteter av avfall uppkommer vid Syrhåla. Avfallet omhändertas på samma sätt som vid Ryaverket. Kemikaliehantering Polyelektrolyter Levereras i storsäcksförpackningar á 750 kg/st. Lagring, lösning och hantering sker inomhus. Totalt lagras som mest ca 10 ton polyelektrolyter som torrpulver vid Syrhåla och 15 m 3 0,4 %-ig lösning. Ev. spill sopas upp och återanvänds. Ev spilld lösning går till det interna avloppssystemet. Energianvändning, luftutsläpp m.m. En mindre gaspanna, med en kapacitet på 300 kw, har installerats vid Syrhåla för uppvärmning av anläggningen. Bränslet är i bergrummet utvecklad biogas p.g.a. efterrötning av slammet. Överskottsgasen facklas vid Syrhåla. En ledning finns för överföring av överskottsgasen till Ryaverket. Gasledningen används nu för att överföra biogas från Ryaverket till GEAB:s spaltgasverk. Kompostanläggning Kommentarer - hänvisning till Ragn-Sells Agro ABs miljörapport till Miljökontoret i Göteborg, 2002

Sida 14 Gällande beslut enligt miljöskyddslagen Ryaverket Tillstånd I juni 2002 fastställde Miljödomstolen nya villkor för Gryaabs verksamhet. Miljödomstolen avslutade Koncessionsnämndens prövotidsförordnande och upphävde ett antal provisoriska föreskrifter som gällt sedan mitten av 1990-talet. De nu fastställda kraven överensstämmer väl med vad bolaget anser vara lämpligt ur miljömässig och ekonomisk utgångspunkt. Länsstyrelsen vill dock ha ett mer långtgående utsläppskrav för fosfor och har därför överklagat Miljödomstolens domslut och villkor till Miljööverdomstolen. Beslutet kom 2003-02-18 och gick huvudsakligen på Länsstyrelsens linje. Gryaab har överklagat miljööverdomstolens beslut till Högsta Domstolen. Koncessionsnämden för miljöskydds beslut nr 157/94 (Dnr 192-93-94 daterad 1994-11-23), om Gryaabs ansökan om tillstånd för ombyggnad av Ryaverket för kvävereduktion gällde för Gryaabs avloppsanläggning, Ryaverket, under 1995. Prövotiden som anges i ovanstående beslut har sedermera ändrats i ett nytt beslut från Koncessionsnämden (Dnr 192-93- 94 daterat 1996-12-20). Villkoren i dessa två beslut gäller för Gryaabs verksamhet vid Ryaverket tillsvidare. Se även bilaga 2, Gällande beslut enligt miljöskyddslagen. Kontrollprogram Ett kontrollprogram för Ryaverket, enligt Länsstyrelsens beslut 1991-11-20 (Diarienr 2411-28797-90), gäller fr o m 92-01-01 (se bilaga 2). Enligt en överenskommelse med länsstyrelsen (1993) har prov på inkommande och utgående avloppsvatten för analys med avseende på AOX ändrats från 1 veckoprov/månad till 1 stickprov/vecka. Syrhåla Tillstånd Se bilaga 2, Gällande beslut enligt miljöskyddslagen - Koncessionsnämden för miljöskydd beslut nr 157/94 (Dnr 192-93- 94 daterad 1994-11-23), om Gryaabs ansökan om tillstånd för ombyggnad av Ryaverket för kvävereduktion, samt det tidigare beslutet från 1993-06-18 (Dnr 192-121-92). Kontrollprogram Ett kontrollprogram för Ryaverket, enligt Länsstyrelsens beslut 1992-03-15 (2411-30794-91), gäller fr o m 92-03-15 (se bilaga 2). Kontrollprogrammet reviderades 2001 och enligt beslut 2001-08-19 ändrades kontrollfrekvensen från 4 ggr/år till 2 ggr/år (vår och höst). Kompostanläggning Tillstånd Tillståndet för tillverkning av kompostjord (enl. Koncessionsnämdens beslut nr 109/83, Dnr 510-221/79 om Gryaabs ansökan om tillstånd att tillverka kompostjord) har genom anmälan till Miljöförvaltning i Göteborg övertagits av Ragn- Sells Agro AB. Detaljerade uppgifter om tillverkning av kompostjord från avvattnat slam finns i en separat rapport från Ragn-Sells Agro AB till Miljöförvaltning i Göteborg. Tillsynsmyndighet Fr o m den 1 januari 2001 övergick tillsynsansvaret för kompostanläggningen från Länsstyrelsen till Miljöförvaltningen i Göteborgs kommun (Länsstyrelsens beslut 1996-12-18, Diarienr. 2411-22375-96). Kontrollprogram Särskilt kontrollprogram för komposteringsanläggningen saknas. Kompostjordens kvalitet undersöks som en del i Ryaverkets kontrollprogram.

Sida 15 Driftförhållanden och kontrollresultat under 2002 Ryaverket Anslutning och belastning Anslutningsförhållandena har inventerats under året. Tabell 2 Tillrinning till Ryaverket från delägarkommunerna 2002 Kommun Medeltillinning, l/s Procent av total tillrinning Debiterat spillvattenvolym, m 3 Uppmätt avloppsvolym, m 3 Övrig avledning, m 3 * Spillvatten och slam från slutna tankar och reningsverk, m 3 Ale 84,34 2,29 1 337 031 2 659 717 481 086 579 Göteborg 2975,81 80,83 41 319 383 93 845 152 8 755 811 17 700 Härryda 107,06 2,91 1 280 497 3 376 386 308 447 13 524 Kungälv 92,78 2,52 1 513 398 2 925 888 369 398 16 236 Mölndal 304,75 8,28 3 908 657 9 610 725 918 657 8 156 Partille 116,89 3,17 2 089 268 3 686 161 314 044 1 894 Lerum 17 077 Total 2002 3681,63 100,00 51 448 234 116 104 029 11 147 443 75 166 Övrig avledning utgör debiterad avloppsvattenvolym för samtliga industrier och övrig verksamhet. Avledningar från hushåll är således 40,3 Mm 3. Den totala behandlade vattenmängden under året uppgick till 120,18 Mm 3 (va-verket, Göteborg) av vilket 0,35 Mm 3 var recirkulerande vatten (0,29 Mm 3 inom verket och 0,06 Mm 3 från Syrhåla). Tillrinningen till verket utgjorde sålunda 119,83 Mm 3 av vilket inläckage i tunnlarna beräknas till 3,73 Mm 3. Uppmätt volym avloppsvatten blev därmed 116,1 Mm 3. Verkets flödesmätare registrerade ett okorrigerat inkommande medelflöde för året på 3,79 m 3 /s motsvarande 119,4 Mm 3 eller en tillrinning på 119,1 Mm 3 (115,3 Mm 3 exkl. inläckage i tunnlarna). Massflödessiffrorna i miljörapporten är baserade på okorrigerad flödesmätningar men avvikelserna borde dock vara mindre än 1 %. Om spillvattenmängden från industrier och verksamheter (se tabell 2: övriga avledning) jämförs med den specifika hushållsspillvattenmängden på 182 l/p.d (Göteborgs Va-verk 2002) så motsvarar denna belastning ca. 168.021 personekvivalenter (pe.) vilket är 1,4 % lägre än 2001 och den totala belastningen på verket ca. 775.460 pe. vilket är 0,1 % lägre än 2001. BOD 7 -belastning på verket under 2002 var totalt 14.299 ton och 14.265 ton exkl. intern recirkulation. Antalet pe. beräknad som kvoten mellan föroreningsbelastningen med avseende på BOD 7 och den specifika föroreningsmängd, 70g BOD 7 /person och dag, blir därmed totalt 559.648 pe. och 558.317 pe. exkl. intern recirkulation vilket är 10 % lägre än 2001. Se även: Bilaga 3, Inkommande och utgående avloppsvatten. Kontrollresultat Anlitade laboratorier Samtliga utsläppskontrollanalyser har utförts vid ackrediterade laboratorier: Slam analyser - Alcontrol, Kasen 27B, 451 50 Uddevalla, tel. 0522-670138 Vattenanalyser - Göteborgs Va-verkets laboratorium, Lackarebäck, Box 123, 42423 ANGERED, tel. 031-878014

Sida 16 Mätutrustning Flödesmätare Ryaverkets fyra spillvattenpumpar (IN_DP10, IN_DP20, IN_DP30, IN_DP40) är försedda med var sin elektromagnetisk flödesmätare. Bräddflödet mäts med en s.k. Parshallränna och ekolod (FS_DP50). Under året har flödesmätarna för IN_DP10, IN_DP20, IN_DP30 och IN_DP40 visat stor tillgänglighet, som bedöms ligga nära 100%. Kontroll av mätarna med spårämnesdosering (LiCl) har gjorts för varje pump vid 3 tillfällen under 2002. Kontroll av flödesmätarna för IN-pumparna har utförts vid följande tillfällen: 2002-03-12,13,14 IN_DP10, 20, 30,40, FS_DP50 2002-06-11,12 IN_DP10, 20, 30,40 2002-09-17,18 IN_DP10, 20, 30 2002-10-23 IN_DP30, 40 IN_DP10 Mätaren har under större delen av året visat 0-5% fel. IN_DP20 Mätaren har vid mätningarna visat fel på 0-1%. IN_DP30 Mätaren har under större delen av året visat 0-5% fel. IN_DP40 Mätaren har under större delen av året visat 0-4% fel. FS_DP50 Mätrännan i bräddutloppet har vid mättillfället visat 5-8% fel. Provtagare Flödesproportionella provtagare finns på inkommande vatten, utgående vatten samt försedimenterat och bräddat vatten. Under det gångna året har det varit fel på provtagningssystemet vid 24 tillfällen. Vid 10 tillfällen berodde felen på att vattentillförseln till provtagningsvannorna hade upphört, varav 5 var planerade stopp pga. underhållsarbete som varade 15 min 5,5 timmar. Tre stopp berodde på strömavbrott som varade i 0,5 4,5 timmar. Vid 4 tillfällen var det stopp på inkommande pump till en av provtagningsvannorna som varade 10 min 2 timmar. Vid 2 tillfällen var det stopp på pumpning av försedimenterat vatten som varade i 30 min var. Vid 8 tillfällen berodde det på fel på provtagaren under en tidsperiod av 1.5 timmar upp till tre dygn, varav 2 tillfällen där reservprovtagare kopplades in. När provtagarna var ur funktion var det vid 1 tillfälle inkommande vattnens provtagare, 3 tillfällen utgående vattens provtagare och vid 4 tillfällen bräddat vattens provtagare. På utgående vatten är det fortfarande reservprovtagaren som är inkopplad. På bräddatvattens provtagare har det varit signal fel vid 1 tillfälle, low battery vid 1 tillfälle, fel i styrningsprogrammet vid ett tillfälle. Provtagarna rengöres varje arbetsdag både mekaniskt, genom borstning, och kemiskt med 3M saltsyra. Kvalitetssäkerhet Förutom Gryaabs eget kvalitetssystem så driver Ryaverkets laboratorium enligt ett internt kvalitetsprogram omfattande förutom analysarbetet även provtagning, hantering och transport av prover, mätutrustning som t.ex. flödesmätare och processinstrument mm, vilket har fungerat tillfredsställande under det gångna året. All provtagning skötes enbart av personal som genomgått extern utbildning och behörighetsprov i flödesmätning och provtagning i samband med utsläppskontroll. Under året har en person utbildats till certifierad provtagare. Gryaabs anlitar enbart utomstående, opartiska och ackrediterade analyslaboratorier för alla utsläppskontrollanalyser på vatten och slam. Laboratoriets ledning har genomgått utbildning i processkartläggning och arbetsmiljö. Laboratoriepersonal har genomgått utbildning i internrevision.