Energiöversikt Arjeplogs kommun

Relevanta dokument
Energiöversikt Överkalix kommun

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n

Energiöversikt Haparanda kommun

Energiöversikt Pajala kommun

Energiöversikt Kiruna kommun

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Energibalans Skåne län Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Energiläget för Södermanland 2016

Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1

Bilaga 1. Klimatstrategin uppföljning och nulägesbeskrivning

Indikatornamn/-rubrik

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Modellbeskrivning En beskrivning av genomförande och modell

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

1 Sammanfattning Syfte Metod Skillnader i SCB-statistiken jämfört med tidigare år Förklaring till sankey-diagrammen...

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010

SEKOMS gröna nyckeltal miljobarometern.se

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Modellbeskrivning En beskrivning av genomförande och modell

Förnybarenergiproduktion

Modellbeskrivning En beskrivning av genomförande och modell

Varifrån kommer elen?

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

Energiläget i Dals-Ed

Hållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Diagram för exempelkommun Växjö. Indikatorer för kommunen som helhet (kommer att kompletteras med indikatorer för den kommunala verksamheten)

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Hässleholm Miljö

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

En sammanhållen klimat- och energipolitik

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Energigas en klimatsmart story

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö Marika Andersson COWI AB

Bilaga 1: Energibalans i hela kommunen

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

Energibalans 2008 Kronobergs län. Energibalans Kronobergs län

Öppna jämförelser energi och klimat. Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015

Förslag på matcher Klimatrådet 29 nov

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Hässleholm Miljö

Miljöledning i staten 2016

Simulering av koldioxidutsläpp

Simulering Fossilfritt målen för Kronoberg och hur kan vi nå dem

Johannes Elamzon, Länsstyrelsen Skåne. Social hållbarhet. Foto: Bertil Hagberg

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER

Verksamhetsåret 2014

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion

Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

Skånes energiläge Energistatistik och energipotentialer i siffror och diagram

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

Hållbarhetsanalys Myrsjöskolan

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Strategi för energieffektivisering

KLIMATSTRATEGI Antagen av kommunstyrelsen Diarienummer 525/05

Energi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats,

Göteborgs universitets klimatstrategi

Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Klimatbokslut Jämförelsetal Trollhättan Energi

Miljöinformation Skara Energi 2014

Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB

Information. om remiss av ny klimat- och energistrategi

Klimatbokslut Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

ENERGIBALANS Blekinge och Småland. En gemensam energibalans för de fyra länen Blekinge, Jönköping, Kalmar och Kronoberg

Energiflödet i Kalmar läns kommuner 2017

Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år en översiktlig presentation

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Energi. energibalanserna.

A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Kortsiktsprognos våren Sammanfattning av Energimyndighetens kortsiktsprognos över energianvändningen och energitillförseln

Energibalanser för Gotlands län och kommun år 2013

Transkript:

Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018

Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen bygger i huvudsak på data från SCB men är delvis kompletterade med uppgifter från andra källor samt egna beräkningar och uppskattningar. På energiluppen.se finns en metodbeskrivning för framtagandet av uppgifterna. För mer information kontakta gärna Energikontor Norr. Vi friskriver oss från eventuella fel i beräkningarna.

Energiöversikt för Arjeplogs kommun Energianvändning i Arjeplog 2016 Energianvändningen i Arjeplog var 125 579 MWh år 2016, enligt statistik från SCB. Det är 3 % mer än medelanvändningen av energi de fem föregående åren. Energianvändningen sen år 1990 fram till och med 2016 ser ut enligt nedan. 300 000 Total energianvändning 250 000 200 000 MWh 150 000 100 000 50 000 0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Energianvändningen i Arjeplog är i princip oförändrad sedan år 2007, både i absoluta och relativa tal (MWh/invånare). Fördelningen mellan energislag och sektorer (förbrukarkategorier) ser ut enligt nedan. De två största energislagen i Arjeplog är "El" och "Flytande, icke förnybara" (d.v.s. diesel, bensin och olja) och tillsammans svarar de för 87 % av energianvändningen. De två sektorerna som använder mest energi är "Transporter" och "Småhus", tillsammans svarar de för 65 % av energianvändningen.

845 MWh Sektorer Arjeplog 2016 7 664 MWh 2 451 MWh 2 333 MWh 7 703 MWh 29 339 MWh 52 004 MWh 23 245 MWh Jordbruk, skogsbruk, fiske Industri, byggverksamhet Offentlig verksamhet Transporter Övriga tjänster Småhus Flerbostadshus Fritidshus

Utsläpp av koldioxid (CO2) Utsläppen av koldioxid från fossila bränslen i Arjeplog kan uppskattas på flera sätt. Nedan redovisas två sätt där utsläpp dels är beräknade utifrån energianvändning baserad på data från SCB, dels utsläppsdata från RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet). De senare inkluderar även andra utsläppskällor än de från energianvändningen och bygger på mer komplicerade uppskattningar och beräkningar. RUS är ett samverkansorgan som ska stödja, vägleda och samordna länsstyrelsernas arbete och det övriga regionala arbetet i miljömålssystemet. ton CO2 Utsläpp av koldioxid i Arjeplog 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Beräknad från energianvändning RUS utsläppsdata Utifrån grafen syns en svagt nedåtgående trend av CO2-utsläpp i Arjeplog. Största minskningen har skett inom transportsektorn, då i huvudsak på grund av ökad inblandning med förnybart drivmedel. Nyckeltal Andel förnybart I Arjeplog var 63 % av energianvändningen förnybar år 2016 enligt den beräkningsmodell som används i Energiluppen. För hela Norrbotten var 50 % av energianvändningen förnybar och för hela Sverige var energianvändningen 56 % förnybar. Största andelen förnybart kommer uteslutande från elproduktionen via vind- och vattenkraft. Av figuren nedan framgår hur stor del av energianvändningen som var förnybar för alla kommuner i Norrbotten och Västerbotten.

Utsläpp av CO2 Totala utsläppet av fossilt CO2 per invånare för Arjeplog år 2016, baserat på energianvändningen var 4 331 kg. Samma siffra för Norrbotten var 25 170 kg, för Västerbottens del låg utsläppet på 4 287 kg och för Sverige som helhet 4 087 kg. Räknar vi bort bidraget från industrin hamnar CO2-utsläppet på 3 663 kg per invånare för Arjeplogs kommun. För Norrbotten hamnar denna siffra på 5 852 kg per invånare och på 3 315 kg per invånare för Västerbotten. Det genomsnittliga CO2-utsläppet för varje invånare i Sverige exklusive bidraget från industrin blir 2 056 kg. På grund av en relativt låg energianvändning för industrisektorn i Arjeplog har de redan där en låg utsläppssiffra. Bortser man industrins påverkan ligger de dock högre än snittet för både Västerbotten och Sverige, mycket på grund av långa reseavstånd och hög andel fossil energi i transportsektorn.

Körsträckor per invånare År 2016 var körsträckan i Arjeplog 942 mil per invånare, vilket var 1 % mer än medelvärdet för de senaste fem åren (se figur nedan). Det är 22 % mer än medelinvånaren i Norrbotten och 37 % mer än medelinvånaren i Västerbotten. Körsträckan per invånare för alla kommunerna i båda länen framgår av figuren nedan. Medelsvensken körde 673 mil samma år. Körsträckorna för Arjeplogs invånare är de högsta i länet och en tydlig indikator på var insatser bör göras, då transporter är den sektor som bidrar mest till fossila CO2-utsläpp i kommunen.

Andel miljöbilar År 2016 var 171 av bilarna i Arjeplog miljöbilar, vilket motsvarar 9 % av bilparken och är 29 % mer än medelvärdet för de senaste fem åren. För Norrbotten och Västerbotten var andelen miljöbilar 12 % respektive 15 % och för Sverige som helhet var 22 % av bilparken miljöbilar. Energianvändning per m² och invånare Energianvändningen i bostäder i Arjeplog var 286 kwh använd energi per m² bostadsyta och 13 160 kwh använd energi per invånare. Motsvarande värden för alla kommuner i Norrbotten och Västerbotten framgår av figurerna nedan. För Sverige är motsvarande värden 181 kwh använd energi per m² bostadsyta och 7 611 kwh använd energi per invånare. Jämfört med Norrbotten är inte energianvändningen per m² för bostäder i Arjeplog inte mycket högre (257 kwh/m² respektive 286 kwh/m²). Detta är dock betydligt högre än den för genomsnittliga användningen i Sverige. Observera dock att dessa siffror inte är graddagskorrigerade eller tar hänsyn till rådande klimat.