Nordisk IBPES-liknande studien av kustekosystem. Status och trender i biodiversitet och ekosystemfunktion

Relevanta dokument
Förvaltning av nordens kustområden - En IPBES liknande bedömning av biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Varför behöver vi traditionell kunskap och biologiskt kulturarv? Håkan Tunón & Anna Dahlström

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Konsekvenser av människans verksamhet och skyddet för den finsk svenska skärgården vad anser du?

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Ekosystemtjänster. Hans-Göran Lax Havsmiljöns tillstånd och hållbar utveckling SeaGIS 2.0 slutkonfererans

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Framgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien

FÖRSURNINGS PÅVERKAN PÅ SVENSKA MARINA EKOSYSTEM

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Exploatering och påverkan på ålgräsängar

Temagruppernas ansvarsområde

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Ekosystemtjänster. Andreas Magnusson Jönköping University, Buf Kristianstad och HKR

Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 29 januari 2015


Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

International Year of the Salmon. Laxens År Globalt initiativ med ett underifrån perspektiv. Håkan Carlstrand, HaV

Stor inverkan nationellt (ja/nej) Myndigheten stödjer möjligheten till livslångt lärande genom arkiv/bibliotek samt besöksmålsverksamhet (ja).

Brug och förvaltning av nordiska havsområden i dag och imorgon. Miljöhandlingsprogram och havet.

Sveriges miljömål.

Levande hav, sjöar och vattendrag

Ekosystemansatsen exemplet Östersjön

Vad gör Länsstyrelsen?

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

BILAGA. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) /...

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Forskning i Kvarken och världsarvsområdet Historia, nuläge och framtid

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Minnesanteckningar från din Workshop Ekosystemtjänster i planering och pedagogik.

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Vad har hänt efter Bottenviken LIFE?

God Havsmiljö 2020 Åtgärdsprogram för havsmiljön

H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Stöd för Ekosystembaserad planering Av havsmiljön med hjälp av Geografiskt InformationsSystem

Miljösituationen i Malmö

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet

Konventionen om biologisk mångfald, traditionell kunskap och sedvanebruk av naturresurser

Vattenförsörjningsbrist på global nivå uppskattat till 40% år 2030

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Blå ÖP och Maritim Näringslivsstrategi som exempel på planering för utveckling

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.

Vetenskap på tvären för ett friskare hav

Skriv ditt namn här

ARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN

sektorprogram Nordens miljö i en ny tid

Att ställa om till bioekonomi hur gör vi det i samverkan?

Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Hav, land och vatten och vår traditionella, linjära ekonomi. TA TILLVERKA SLÄNG

Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp

Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

EU-finansiering hur går det till och vad finns?

Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Täkter hot eller tillgång eller både och?

Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet

Handlingsprogram för Bottenviken

Kommittédirektiv. Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete. Dir. 2018:11. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018

Miljöövervakning av genetisk mångfald. Linda Laikre Stockholms universitet

Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid

Marint centrum. där havet är en tillgång

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Naturorienterande ämnen

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Hav möter Land vill ändra på detta.

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun

Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Kustbeståndens utveckling

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

Sveriges miljömål.

Transkript:

Nordisk IBPES-liknande studien av kustekosystem Ekosystemtjänster Status och trender i biodiversitet och ekosystemfunktion Direkt och indirekta drivkrafter för förändring med olika perspektiv på mänsklig välfärd Henrik Svedäng Havsmiljöinstitutet (HMI), Göteborgs universitet och Stockholms universitets Östersjöcentrum

Gjord av: Minna Kallio Åland: Lumparn (övergödd vik, med lokalt engagemang) Finland: Neiden (samisk gränsälv med lokalt fiske) Finland: Puruvesi (sjösystem med småskaligt traditionellt fiske) Finland/Sverige: Kvarken (havsplanering, hållbart nyttjande) Sverige: Kalix skärgård (lokalt engagemang, siklöja) Danmark/Sverige: Öresund (tillväxtregion, miljö, fiskeförvaltning) Norge: Helgeland (marin ekologi, turism, friluftsliv) Färöarna (kulturell identitet, lokal förvaltning) Island (traditionell sälfångst & kvinnlig ILK) Grönland: Disko Bay (ILK, inuitsamhällen)

Intentionerna med den IPBES-liknande studien: Syftet är att på en konceptuell nivå visa hur naturen och mänskliga samhällen interagerar med varandra Habitatförstörelse, inklusive byggande, eutrofiering, fiske och klimatförändringar är exempel på direkta, antropogena drivkrafter som påverkar nordiska kustområden Politik och ekonomi är de huvudsakliga indirekta drivkrafter som kan leda till såväl försämringar som förbättringar av nordiska marina miljöer

Den nordiska kustregionen har en mycket varierande geologi, biologi och ekologi Ytvattnets temperaturvariation sommartid Source: Copernicus Marine environment monitoring service (http://marine.copernicus.eu), downloaded for 16 June 2016. Maps by NIVA (Hege Gundersen).

Salinitet: Saliniteten (salthalten i havsvatten) varierar från fullt oceaniska förhållanden(~35 PSU) på den norska västkusten till nästan sötvatten (<3 PSU) i den inre delen av Bottniska viken Source: Copernicus Marine environment monitoring service (http://marine.copernicus.eu), downloaded for 16 June 2016. Maps by NIVA (Hege Gundersen).

Ekosystemtjänster Stödjande tjänster som fotosyntes och cirkulation av näringsämnen Reglerande tjänster som reglerar klimatpåverkan, sjukdomshantering, nedbrytning av avfall och rening av vatten Försörjningstjänster som ger oss mat och vatten Kulturella tjänster som bidrar till rekreation, existentiella och estetiska värden Source: NIVA (J. Gitmark).

I den nordiska kuststudien, är naturens bidrag relaterade till en mängd tjänster Vilda levande resurser som fisk, alger och fåglar är en viktig ekosystemtjänst Regulatoriska tjänster: Kustvatten dämpar variationer i lokalt klimat och näringsämnen recirkulerar Source: Figure is adopted from HELCOM (2010).

Fysisk och estetisk upplevelse och interaktion med växter och djur, ekosystem och landskap: Alla de nordiska fallstudierna understryker betydelsen av kulturarvet och den biologiska mångfalden Source: Håkan Tunón, 2017.

Energiproduktion vid kusten med vind- och vågkraft, algodling och havsvatten som ett värmelager, Hantering av avfall och gifter: nedbrytning av avfall och gifter i biota

Trade-offs Det finns besvärande trade-offs mellan biokulturella värden och bevarande av arter, t.ex. ålfiske Source: ICES, 2016.

Naturliga drivkrafter Source: Hartvig Christie/NIVA. Sjöborrar betar på kelpen och riskerar att förstöra kelpskogar, om inte dessa kontrolleras av fysiska faktorer (temperatur) eller predation

Antropogena drivkrafter Source: van der Linden & Mitchell, 2009 Klimatnedbrytning och turism Source: www.innovasjonnorge.no

Antropogena drivkrafter Eutrofiering, brunifiering och havsförsurning är viktiga mänskliga drivkrafter i delar av Östersjön Source: Hannele Ilvessalo-Lax et al., 2018.

Kunskapsluckor Övervaka alla typer av ekosystemtjänster, dvs. tillhandahållande, reglering, kulturell samt stödjande tjänster. Vi behöver kritiskt granska befintliga indikatorer Integrera indikatorer och andra former av datakällor genom att analysera och syntetisera information till sammanhängande hypoteser och systembilder Bättre kunskap och förståelse för interaktioner mellan olika drivkrafter, särskilt vad det gäller delvis naturliga dynamiken i marina ekosystem och påverkansfaktorer och hur dessa kan påverka ekosystemtjänster

Policy rekommendationer Studera flera stressfaktorer i kustekosystem. I synnerhet måste de kombinerade effekterna av klimatpåverkan (uppvärmning, förhöjd nederbörd, vindpåverkan, försurning), eutrofiering och skörd av vilda populationer (t.ex. fiske) bättre lösas och förstås Identifiera incitament för bevarande och hållbar användning av biologisk mångfald i kustområdena. Ökat fokus på den marina biologiska mångfalden och påverkan av mänskliga aktiviteter. Relatera arbetet till FN: s hållbarhetsmål (SDG) Förbättra utvärderingen av biologisk mångfald och ekosystemfunktion inom de etablerade miljöövervakningsprogrammen (HELCOM, OSPAR, EU: s livsmiljödirektiv och fågeldirektiv och ramdirektivet om marina strategier).