Finansmarknads- och statistikavdelningen PRODUKT- OCH 1 (20) STATISTIK ÖVER FINLANDS BETALNINGSBALANS OCH UTLÄNDSKA NETTOSTÄLLNING 1 PRODUKT- OCH 2 1.1 ALLMÄNT 2 1.2 LAGSTIFTNING 2 1.3 STATISTIKANSVAR 2 2 PUBLICERING OCH ÅTKOMST 3 2.1 KALENDERIUM 3 2.2 ÅTKOMST 3 2.3 SAMMANSTÄLLNING OCH REVIDERING 3 3 KÄLLOR OCH UTFORMNING 4 3.1 DATAINSAMLING 4 3.2 BYTESBALANS: KÄLLOR OCH UTFORMNING 5 3.2.1 Varuhandel och korrigeringsposter 5 3.2.2 Tjänster: transporter 5 3.2.3 Tjänster: resevaluta 6 3.2.4 Tjänster: övriga tjänster 6 3.2.5 Faktorinkomster 7 3.2.6 Löpande transfereringar och kapitaltransfereringar 7 3.3 FINANSIELL BALANS: ENKÄTER OCH UTFORMNING 8 3.3.1 Allmänt 8 3.3.2 Utländska tillgångar och skulder 8 3.3.3 Enkäter om direktinvesteringar 9 3.4 SKATTNING AV MÅNADS- OCH KVARTALSSTATISTIK SOM SAKNAS 9 3.4.1 Bytesbalans exkl. kapitalavkastning 9 3.4.2 Finansiell balans inkl. kapitalavkastning 10 3.5 UPPGIFTERNAS RIKTIGHET OCH NOGGRANNHET 10 3.5.1 Processkvalitet 10 3.5.2 Statistikfel: restpost 11 3.5.3 Revideringar 11 4 BEGREPP OCH INNEHÅLL 12 4.1 VAROR OCH TJÄNSTER 12 4.2 FAKTORINKOMSTER 12 4.3 LÖPANDE TRANSFERERINGAR OCH KAPITALTRANSFERERINGAR 13 4.4 FINANSIELL BALANS 13 4.4.1 Direktinvesteringar 14 4.4.2 Portföljinvesteringar 14 4.4.3 Övriga investeringar 15 4.4.4 Finansiella derivat 15 4.4.5 Centralbankens valutareserv 15 Postadress PB 160 Besöksadress Snellmansplatsen E-post Swift SPFB FI HH FI-00101 HELSINGFORS Telefon 010-83 11 förnamn.efternamn@bof.fi FO-nummer 0202248-1 FINLAND Fax 09-17 48 72 www.bof.fi Hemort Helsingfors
2 (20) 1 Produkt- och kvalitetsbeskrivning 1.1 Allmänt Betalningsbalansstatistiken 1 är en sammanställning av en ekonomis reala och finansiella transaktioner med omvärlden och utgör en del av det nationella räkenskapssystemet. Betalningsbalansen består av en bytesbalans, en kapitalbalans och en finansiell balans. Bytesbalansen visar hur transaktioner med utlandet utrikeshandeln med varor och tjänster, faktorinkomster och löpande transfereringar påverkar nationalinkomsten och balansen mellan ekonomins sparande och investeringar. Kapitalbalansen omfattar enbart kapitaltransfereringar. Den finansiella balansen visar finansieringen av bytesbalansunderskott eller placeringen av bytesbalansöverskott i utlandet och täcker direktinvesteringar, portföljinvesteringar, övriga investeringar, derivat och förändringar i centralbankens valutareserv. Statistiken över utlandsställningen innehåller stockuppgifter över utländska tillgångar och skulder till följd av kapitalflöden som redovisas i den finansiella balansen. Tillgångarna och skulderna upptas till värdet vid statistikperiodens slut. 1.2 Lagstiftning Finlands Banks uppgift att sammanställa statistik och inlänningars skyldighet att lämna upplysningar för betalningsbalansstatistiken följer av lagen om Finlands Bank (214/1998) som trädde i kraft den 1 januari 1999. Tullstyrelsen och Statistikcentralen samlar också in statistik med stöd av lag. Finland har skyldighet enligt lag att sammanställa och rapportera betalningsbalansstatistik till Europeiska centralbanken (ECB) (riktlinje ECB/2004/15), Internationella valutafonden (IMF) och Europeiska gemenskapernas statistikkontor (Eurostat) (Europaparlamentets och rådets förordning nr 184/2005). 1.3 Statistikansvar Statistiken över betalningsbalansen och utlandsställningen sammanställs av statistikenheten vid Finlands Bank. Basuppgifterna samlas in i samarbete med Tullstyrelsen och Statistikcentralen. Tullstyrelsen samlar in uppgifter om varuhandeln med utlandet och publicerar utrikeshandelsstatistik, medan Statistikcentralen samlar in data om utrikeshandeln med tjänster, de löpande transfereringarna och kapitaltransfereringarna. Finlands Bank samlar in uppgifter för statistiken över den finansiella 1 Produktbeskrivningen är en uppdatering av Finlands Banks publikation A:93: Kariluoto, J. (1995), Suomen maksutase. Laadintamenetelmät, tiedonhankinta ja vuosien 1975 92 aikasarjat (metoderna för insamling av statistik för Finlands betalningsbalans och tidsserier 1975 1992).
3 (20) balansen, kapitalavkastningen och utlandsställningen. Finlands Bank svarar för överföringen av statistik till internationella organisationer. Statistiken över betalningsbalansen och utlandsställningen sammanställs enligt reglerna och rekommendationerna i IMF:s betalningsbalansmanual (femte upplagan 1993). I Europa utfärdas motsvarande regler av Europeiska centralbanken (den finansiella balansen), Eurostat (bytesbalansen) och OECD (direktinvesteringar) 2. 2 Publicering och åtkomst 2.1 Kalenderium Kalendarium för betalningsbalansen finns i statistikpublikationerna och på Finlands Banks och Statistikcentralens webbplatser. 2.2 Åtkomst Betalningsbalansstatistik publiceras i tryckt version i den statistiska översikten Finansmarknaden som ges ut av statistikenheten och i elektronisk form på Internet och i tidsseriedatabaser. På Internet publiceras Finlands Banks betalningsbalansmeddelande månadsvis och nedbrutet på betalningsbalans, utlandsställning och bruttoutlandsskuld kvartalsvis. För direktinvesteringar finns en egen årspublikation. Årsstatistiken över betalningsbalansen innehåller långa tidsserier över posterna i betalningsbalansen och utlandsställningen och korsvisa redovisningar efter sektor och instrument. Bytesbalansstatistiken bryts ned på tjänsteposter. Alla publikationer över betalningsbalansen finns också i pdf-format på bankens webbplats. Tidsseriedatabaserna över Finlands betalningsbalans underhålls och delas för närvarande av Statistikcentralen och Etlatieto Oy. Databaserna innehåller detaljerad månads-, kvartals- och årsstatistik i långa tidsserier över betalningsbalansen och utlandsställningen. 2.3 Sammanställning och revidering Den månatliga betalningsbalansen publiceras ca 6 veckor efter statistikmånadens utgång strax efter utrikeshandelsstatistiken. I samband med decemberstatistiken publiceras preliminär helårsstatistik omkring mitten av februari. I varje månadsmeddelande har statistiken för föregående månad korrigerats. Månadsmeddelandet innehåller också skattningar av de data som insamlas kvartals- och 2 IMF (1993): Balance of Payments Manual, Fifth Edition; ECB (november 2004): European Union Balance of Payments/International Investment Position statistical methods; Eurostat (maj 2004): Balance of Payments Vademecum; The OECD Benchmark Definition of Foreign Direct Investment (1996); samt den gemensamma handboken för alla internationella organisationer: Manual on Statistics of International Trade in Services (2001).
4 (20) årsvis. Kvartals- och årsstatistiken sammanställs inom ca 12 veckor Revideringarna och korrigeringarna av månads- och kvartalsstatistiken har inpassats i samma rytm. När kvartalsstatistiken färdigställts revideras statistiken även för föregående kvartal. Årsstatistik enligt enkäterna över direktinvesteringar och övriga tjänster färdigställs före utgången av påföljande september när alla basuppgifter har kommit in. Årsstatistiken för föregående år revideras enligt ECB:s och Eurostats regler i slutet av mars och september. Månads- och kvartalsstatistiken avstäms då mot årsstatistiken i tidsserierna. Också uppgifterna för statistikåret innan korrigeras. Detaljerat tidsschema för utgivning och revidering finns på Finlands Banks webbplats www.bof.fi. Statistiken blir slutlig inom drygt två år efter statistikårets utgång. 3 Källor och utformning 3.1 Datainsamling Tullstyrelsen samlar in de data som behövs för varuhandelsstatistiken. Uppgifter om Finlands handel med länder som inte hör till EU erhålls ur förtullningssystemet. Statistik över handeln inom EU rapporterar importörer och exportörer in varje månad enligt EU:s Intrastatsystem till tullverkets regionalförvaltning, som kontrollerar och vidarebefordrar statistiken till Tullstyrelsen 3. Statistikcentralen samlar in data för statistiken över resevaluta, transporter, försäkringar och andra s.k. övriga tjänster genom enkäter. Statistik över transporter och resevaluta samlas in kvartalsvis genom flera olika enkäter och över övriga tjänster årsvis genom stratifierade urvalsenkäter 4. Vidare utnyttjas statistik insamlad för administrativa behov och expertskattningar. Vid Finlands Bank bygger statistiken över flödesuppgifter för den finansiella balansen och kapitalavkastningen och stockuppgifter för utländska tillgångar och skulder på enkätundersökningar som infördes 1991. Sedermera har enkäterna reviderats regelbundet. De är av tre slag: Flerfrekvensenkäter (mm-nå-å) om utländska tillgångar och skulder för insamling av uppgifter om ställningsvärden och stockförändringar (netto), värderingsposter och motsvarande räntor och dividender efter sektor. Månadsenkäter om värdepappersförmedling riktade till värdepappersföretag (bl.a. fondkommissionärer och depåförvaltare). Årsenkäter om direktinvesteringar baserade på bokslutsdata. 3 Tullstyrelsens statistiksystem finns beskrivet i kvalitetsdeklarationen över Finlands officiella utrikeshandelsstatistik på Tullstyrelsens webbplats http://www.tulli.fi/se/05_utrikeshandelsstatistik. 4 Se 3.2.2 3.2.4 nedan.
5 (20) Enkäten om utländska tillgångar och skulder har delats upp i månads-, kvartals- och årsenkäter alltefter uppgiftslämnarnas tyngd. Enkäterna om utländska tillgångar och skulder och enkäterna om värdepappersförmedling är till typen totalenkäter. Enkäterna om direktinvesteringar, som tidigare var stratifierade urvalsenkäter, är från och med statistikåret 2003 totalenkäter och omfattar inte längre små företag. I den nya enkätmodellen estimeras värdet av direktinvesteringar för små företag med hjälp av balansräkningar. Betalningsbalanspost Bytesbalans Varuhandel inkl. korrigeringsposter Transporter Resevaluta Övriga tjänster Faktorinkomster Löpande transfereringar Kapitaltransfereringar Finansiell balans Direktinvesteringar Portföljinvesteringar Övriga investeringar Lån och inlåning Handelskrediter Övrigt kapital Finansiella derivat Centralbankens valutareserv Restpost Statistikproducent/källa och frekvens Tullstyrelsen, Statistikcentralen månadsdata Statistikcentralen, Tullstyrelsen kvartalsdata Statistikcentralen kvartalsdata Statistikcentralen årsdata Finlands Bank, Statistikcentralen -månads- och årsdata Offentlig förvaltning månads- och årsdata Statistikcentralen årsdata Finlands Banks enkäter: års- och månadsdata års- och månadsdata månadsdata månadsdata och månadsskattningar månadsdata månadsdata månadsdata (Finlands Banks bokföring) Den primära enheten i Finlands Banks statistik är en institutionell enhet. Till exempel i sektorn för icke-finansiella företag är företaget en sådan enhet. 3.2 Bytesbalans: källor och utformning 3.2.1 Varuhandel och korrigeringsposter Data över varuhandeln, korrigeringsposter och transportkostnader inhämtas från Tullstyrelsen. Varuhandeln står för två tredjedelar av medelvärdet av inkomsterna och utgifterna i bytesbalansen. 3.2.2 Tjänster: transporter Transportstatistik inhämtas från flera källor. Statistiken över sjöfartens transportinkomster (= export av transporter) och till en del transportutgifter (= import av transporter) baseras i huvudsak på statistiken Inkomster och utgifter inom utrikessjöfarten som sammanställs av Statistikcentralens enhet för
6 (20) företagskonjunkturer. 5 De utländska fraktutgifterna skattas också utifrån utländska rederiers marknadsandelar och deras varu- och länderfördelade import. Statistik över transportinkomster inom flygtrafiken inhämtas från inhemska flygbolag genom enkäter. På basis av dessa uppgifter och marknadsandelarna av flygtrafiken från Finland till utlandet uppskattas de utländska flygbolagens intäkter från Finland. Statistik över inkomsterna och utgifterna inom järnvägstrafiken erhålls från VR Aktiebolag. Statistiken över inkomster från utlandet för landtransporter baseras på expertskattningar från Finlands Lastbilsförbund. Motsvarande utgifter skattas på basis av intäkterna. Transportinkomsterna och -utgifterna står för drygt 3 % av medelvärdet av inkomsterna och utgifterna i bytesbalansen. 3.2.3 Tjänster: resevaluta 6 Den främsta källan för statistik över resevalutainkomster är intervjuerna vid gränserna, kompletterad med inkvarteringsstatistik enligt EU:s direktiv 95/57/EG om turiststatistik. För uppgifter om resevalutautgifterna är den främsta källan Statistikcentralens undersökning Finländarnas resor. Den utförs som en urvalsenkät kvartalsvis i samband med arbetskraftsundersökningen. Vid varje tillfälle intervjuas olika personer. Ett urval på ca 2 000 personer dras ur gruppen 15 74-åringar i det centrala befolkningsregistret genom systematisk sampling. Svarsbortfallet är i genomsnitt 10 %. Urvalet är relativt litet och därför kompletteras uppgifterna om antalet resor med annan resestatistik, t.ex. statistik över charterresor per flyg insamlas av Resebyråbranschens förbund i Finland samt passagerarstatistik för internationell flyg- och båttrafik. Vidare utnyttjas gränsbevakningsväsendets statistik över EU:s trafik vid de yttre gränserna med nedbrytning på resenärer efter nationalitet. Resevalutainkomsterna och -utgifterna utgör drygt 3 % av medelvärdet av inkomsterna och utgifterna i bytesbalansen. 3.2.4 Tjänster: övriga tjänster Statistik över försäkringsinkomster och -utgifter inhämtas från företag i Finland genom årsenkäter som omfattar alla företag som säljer försäkringar i Finland. Varuförsäkringsstatistiken skattas av Tullstyrelsen med hjälp av enkäter om frakt och försäkring av varuhandeln. I tjänsteenkäten efterfrågas också uppgifter om försäkringstjänster från utlandet. Den stratifierade urvalsenkäten 7 om företagstjänster har använts sedan statistikåret 1999. Urvalsramen 8 för enkäten 2003 omfattade 8 400 företag som på grund av sin storlek och näringsgren kunde bedriva utrikeshandel med tjänster. I urvalsramen medtas inte industriföretag med färre än 20 anställda eller 5 Statistikcentralen http://www.stat.fi/til/mltm. 6 Statistikcentralen: Internationalisation of enterprises, Enterprises 2004/5, Border Interview Survey 2003, Finnish Tourist Board A:126, Finnish Travel Survey, Statistics Finland 2004. 7 Statistikcentralen: Internationalisation of enterprises, Enterprises 2004/5 8 Enkätens urvalsram är den praktiska motsvarigheten till den teoretiska målpopulationen. Urvalsramen är en lista över företag som är relevanta för undersökningen och möjliga att nå, dvs. kontaktinformation står till förfogande.
7 (20) med en omsättning under 10 miljoner euro, tjänsteföretag med färre än 10 anställda eller med en omsättning under 1.5 miljoner euro, och näringsgrenar som inte kan ha någon import och export av tjänster Ramen ses över varje år på basis av resultaten av enkäten för året innan. Då stryks företag som lagt ned sin verksamhet eller meddelat att de inte bedriver någon utrikeshandel med tjänster. Utlandsägda företag och företag med utländska dotterbolag ingår numera i urvalsramen. Efter denna gränsdragning indelas urvalsramen i tre delramar. Undersökningen omfattar den första delramen i sin helhet (totalenkät) och de övriga enligt ett slumpmässigt urval stratifierat efter näringsgren. Enkäturvalet 2003 omfattade 2 758 företag: totalenkäten 1 954 företag, urvalet med små och medelstora företag 500 företag och urvalet med små företag 344 företag. Enkäten besvarades av 94 %. Inkomsterna och utgifterna för övriga tjänster utgör ca 6 % av medelvärdet av inkomsterna och utgifterna i bytesbalansen. 3.2.5 Faktorinkomster Lönerna för anställningsförhållanden under ett år uppskattas genom att siffran ovan höjs på basis av en expertskattning. Löner utbetalda till utlandet är expertskattningar baserade på antalet utländska löntagare i Finland och genomsnittslönerna i Finland. Lönerna utgör en knapp procent av medelvärdet av inkomsterna och utgifterna i bytesbalansen. Kapitalavkastningsinkomsterna och -utgifterna utgör ca 17 % av medelvärdet av inkomsterna och utgifterna i bytesbalansen. Statistiken baseras i huvudsak på enkätundersökningar utförda av statistikenheten vid Finlands Bank (se avsnitt 3.3). Statistik över kapitalavkastningen erhålls ur enkäterna via ställningsvärdena, stockförändringarna och värderingsposterna för tillgångar och skulder. Avkastningen på eget kapital i direktinvesteringar, dvs. andelen av vinsten i direktinvesteringsföretagen, beräknas årsvis utifrån enkätsvaren med bokslutsdata. Upplupna räntekostnader för omsättbara masskuldebrev statistikförs enligt rapporterna från emittenterna och enkätsvaren om värdepappersförmedling och med hjälp av skattningar. 3.2.6 Löpande transfereringar och kapitaltransfereringar Inkomsterna och utgifterna för löpande transfereringar utgör ca 3 % av medelvärdet av inkomsterna och utgifterna i bytesbalansen. Vederlagsfria löpande transfereringar fördelas på privata och offentliga. Som underlag för privata transfereringar används historiska data, administrativa budgetsiffror och expertskattningar och för övriga privata transfereringar enkäten om försäkringstjänster. Preliminära uppgifter om offentliga transfereringar samlas in från statens bokföring och kontrolleras av Statistikcentralen vid slutet av året mot bokslutsdata och specialrapporter. Specialrapporterna baseras på EU:s Finlandsstatistik över subventioner och andra EU-betalningar. Statistiken om kapitaltransfereringar baseras på administrativt material som Statistikcentralen har tillgång till. Kapitaltransfereringarna är till omfattningen obetydliga.
8 (20) 3.3 Finansiell balans: enkäter och utformning 3.3.1 Allmänt Grundprincipen för statistiksystemet är enkätundersökningar riktade direkt till källan, dvs. till de institutionella enheter som fattar investerings- eller finansieringsbesluten. Vidare finns en enkät riktad till värdepappersföretagen (fondkommissionärer och depåhållare) om värdepappersförmedling mellan inlänningar och utlänningar inklusive uppgifter om förvaltade värdepapper och avkastning på dem. Statistik sammanställs över hushåll, ideella organisationer och kommuner. Jämförelsedata är bland annat de utländska posterna i balansräkningarna för monetära finansinstitut och i allt större utsträckning också fondbörsens registeruppgifter. Ramarna för enkäter till icke-finansiella företag läggs upp med hjälp av Statistikcentralens företagsregister, som innehåller information om 300 000 enheter och en markering om utländskt ägande. Vidare finns där en lista över företag som har utländska dotterföretag. Ramarna kompletteras utifrån skatteförvaltningens balansräkningsuppgifter för de 15 000 största företagen och en uppföljning av företagsförvärv. Uppgiftslämnarna inom den finansiella sektorn väljs ut med stöd av registeruppgifter som samlas in av Finansinspektionen och Finlands Bank. Finlands Bank underhåller olika ramar för enkäter om utländska tillgångar och skulder och för enkäter om direktinvesteringar. Med hjälp av balansräkningsuppgifter kan ramarna inriktas allt bättre och data över små företag uppskattas, vilket har möjliggjort att små företag utesluts helt. Systemet innehåller en inbyggd konsistens mellan flödes- och stockuppgifter och intäktsdata redan på svarsnivå. Likaså är månads-, kvartals- och årsserierna sinsemellan homogena. Fördelen med datainsamling genom totalundersökningar är att förändrade företagsstrukturer omedelbart kan fångas upp och koncerndata utnyttjas. 3.3.2 Utländska tillgångar och skulder De sektoriella särdragen beaktas i de principiellt likartade månadsenkäter om utländska fordringar och skulder som Finlands Bank skickar till inhemska institutionella sektorer (icke-finansiella företag, monetära finansinstitut, övriga finansiella företag, staten, kommuner och arbetspensionsanstalter). Statistiken över Finlands Banks valutareserver baseras på bankens bokföring. Rapportörerna lämnar in uppgifter om nettoförändringar (nettokapitalflöden) i de olika posterna, omvärderingar, stockar till marknadsvärde och avkastning i miljoner euro (med två decimalers noggrannhet). Flödesuppgifter omräknas till euro enligt transaktionsdagens kurs och ställningsvärden till kursen på rapportperiodens sista dag. Från och med statistikåret 2004 klassificeras alla poster i den finansiella balansen efter motpartsland. Enkäterna är till typen totalundersökningar som inte omfattar små respondenter. Om alla sektorer utförs varje år en undersökning som täcker hela ramen, men i praktiken täcker månadsenkäten redan mycket stora delar. I sektorn för icke-finansiella företag har målet för månadsenkäten om fordringar och skulder (exkl. direktinvesteringar och handelskrediter) under de senaste åren varit en täckning på
9 (20) ca 85 %. För 2003 var täckningen för löpande undersökningar 86 % i snitt, för 2004 något lägre (83 %), men för 2005 har antalet uppgiftslämnare ökats och målet är en täckning på minst 85 %. För övriga sektorer är täckningen större. Kvalitetsgranskningen har visat att de stora uppgiftslämnarnas finansiella flöden täcker en större del av totala flöden än deras stockuppgifter av de totala stockarna. Huvudregeln är att månadsflöden och ställningsvärden inte uppräknas för hela ramen, utan kompletterande data läggs in som korrigeringar. Det enda som uppräknas är handelskrediter, som har en täckning under målvärdena ovan. Stockuppgifterna om handelskrediter uppdateras genom omfattande urvalsundersökningar med några års mellanrum. 3.3.3 Enkäter om direktinvesteringar Den viktigaste källan för statistiken över direktinvesteringar är de årliga bokslutsenkäterna till ett urval av de största uppgiftslämnarna; från och med statistikåret 2003 utförs undersökningarna i form av totalenkäter som inte längre omfattar små företag. Uppgiftslämnarna väljs så att ca 90 % av totalvärdet täcks. Ramarna baseras på företagsregistret och dess uppgifter om utländskt ägande samt koncernregistret med dess uppgifter om dotterbolag. Värdet för den småföretagsandel som inte efterfrågas uppskattas utifrån skatteförvaltningens balansräkningsuppgifter genom estimering av relationer mellan direktinvesteringsvariabler och motsvarande balansvariabler (regressionsekvation) för de minsta företagen i enkätundersökningen. Enkätresultaten blir klara till påföljande höst. Månadsenkäten över utländska tillgångar och skulder används också för rapportering av direktinvesteringar och har därför skräddarsytts för olika strata för eliminering av överlappningar. Den löpande statistiken omfattar också löpande rapportering av direktinvesteringar och särskilda enkäter om företagsförvärv. Statistikproduktionsprocessen är upplagd så att statistiken kompletteras efterhand. 3.4 Skattning av månads- och kvartalsstatistik som saknas 3.4.1 Bytesbalans exkl. kapitalavkastning Bankens statistikenhet gör preliminära månadsskattningar av tjänsteposter med metoder som baseras på strukturella tidsserie- och indikatormodeller. Tjänstehandeln estimeras som en del av utrikeshandeln. Indikatorer och prediktorer används som oberoende variabler i modellsystemet. Kvartalsresultaten månadsfördelas jämnt. Data revideras i två omgångar. Först när kvartalsdata över transporter och resevaluta kommer in. Då revideras också estimatorerna för övriga tjänster. Den andra revisionen sker i september när årsdata om övriga tjänster blir färdiga. Årsstatistiken över mindre poster, såsom löner, privata löpande transfereringar och kapitaltransfereringar, månadsskattas enligt huvudregeln utifrån föregående års siffror, som månadsfördelas rakt av.
10 (20) 3.4.2 Finansiell balans inkl. kapitalavkastning Återinvesterade medel i preliminär statistik uppskattas av Finlands Bank, eftersom enkätsvaren finns att tillgå först på sommaren efter statistikåret. Skattningen baseras på den sista årsenkätens svar. Den allmänna internationella ekonomiska utvecklingen och förändringar i företagsstrukturer beaktas i skattningen. Den månatliga uppskattningen av återinvesterade vinstmedel bygger på information om utbetalda dividender som fångats upp av månadsenkäter. När data från årsenkäter blir färdiga i september revideras de preliminära skattningarna av årets månadssiffror. Samtidigt stäms det föregående årets månadstidsserier av mot nya årsdata. Fastighetsinvesteringar i Finland och i utlandet uppskattas utifrån tidsseriedata. Investeringarna har hittills varit obetydliga. I statistiken över avkastning på portföljinvesteringar består de upplupna räntorna på statens utländska masslåneskulder av två poster: räntor på statens masskuldebrev emitterade i utlandet enligt Statskontorets månadsenkät och räntor på utlänningars innehav av statens masskuldebrev emitterade i Finland enligt Finlands Banks skattning. Skattningen baseras på masslånefördelade emissionsvinstoch prisuppgifter och löptidsfördelade depåuppgifter om det utländska innehavet. Estimeringen är baserad på marknadsvärdemetoden (creditor approach), som lanserades av Europeiska monetära institutet (företrädaren till ECB). Metoden tar hänsyn till förändringar i avkastningen. Tillförlitlighet och lättanvändbarhet var andra skäl till att metoden infördes. 3.5 Uppgifternas riktighet och noggrannhet 3.5.1 Processkvalitet För kvalitetssäkring och förbättring av betalningsbalansstatistiken har stor vikt fästs vid de praktiska specifikationerna av enkätramarna och registernoggrannheten. Hänsyn tas till de institutionella förändringarna i finans- och företagssektorn. Anmärkningsvärt under de senaste åren har varit det stora antalet företagsförvärv, som orsakar stora svängningar i såväl direkt- som portföljinvesteringar. Statistikprocessen omarbetades i grunden 2004 då ett nytt IT-system infördes. Det möjliggör en mer omfattande kvalitetsgranskning än förut. Uppgiftslämnarna kontaktas omedelbart när problem framkommer. I månadsenkäter uppnås svarsprocenter på 100 % med några försenade svar. I den årliga ramenkäten var svarsprocenten 89 % våren 2005 då uppgifter för 2004 samlades in. I de båda årliga direktinvesteringsenkäterna 2004 var svarsprocenten 93 %. Den nya cut-off-modellen kräver höga svarsprocenter för att resultaten skall bli tillförlitliga.
11 (20) Siffrorna kontrolleras regelbundet. På grund av enkätsystemets särart uppstår s.k. urvalsfel endast i årsenkäten om övriga tjänster. Mycket viktigare felkällor än urvalsfel är ramfel och mätfel. Ramfel uppstår när registren släpar efter och alla respondenter inte kan nås. Mätfel uppstår när respondenterna misstolkar informationskravet. I Finland finns mycket stora multinationella företag i förhållande till landets ekonomi och statistiken är därför känslig för just ram- och mätfel. 3.5.2 Statistikfel: restpost Restposten är nettot av alla fel och bortfall i betalningsbalansen, dvs. redovisningsmässig skillnad mellan summan av bytes- och kapitalbalanserna och den finansiella balansen under en given period. Restposten är relativt sett större i månads och kvartalstatistiken än i årsstatistiken, där många mätfel på grund av periodiseringar jämnas ut. De stora internationella företagens utländska transaktioner orsakar stora svängningar i statistiken, och inom EMU syns motposterna nödvändigtvis inte i betalningsbalansstatistiken. Också periodiseringsskillnaderna kan avspeglas som stora statistikfel eller som konsekutiva stora statistikfel med olika förtecken. Restposten i betalningsbalansstatistiken har varit mycket slumpmässig och i allmänhet måttlig. Under de senaste åren har den ökat något, möjligen därför att till exempel stora transaktioner i samband med företagsförvärv är mycket komplexa att bokföra. 3.5.3 Revideringar Data som insamlas med årsenkäter skattas i den preliminära månads- och kvartalsstatistiken under statistikåret. Som nämndes i avsnitt 2.3 har revideringsreglerna harmoniserats inom EU. Sedan 1999 har följande siffror för de viktigaste posterna sparats i databasen för analysändamål: 1) första preliminära uppgift, 2) uppgift reviderad påföljande månad och 3) uppgift reviderad påföljande sommar (påföljande september fr.o.m. statistikåret 2003) Även om tidsserierna är helt syntetiska ger de en bild av revideringsstrukturen om man jämför dem med de slutliga tidsserierna. Bifogade diagram visar att återinvesterade vinstmedel i direktinvesteringar för vilka data insamla bara årsvis har varit den största orsaken till revideringar i bytesbalansen. Tullen har också reviderat importdata systematiskt under de senaste åren, vilket har lett till försenad revidering av bytesbalansdata.
12 (20) 4 Begrepp och innehåll 4.1 Varor och tjänster Varuimporten, som i utrikeshandelsstatistiken redovisas till cif-värde, omräknas för betalningsbalansen till fob-värde 9, och frakt och försäkring omförs från varuimport till transporter. Tullstyrelsens utrikeshandelsstatistik kompletteras också med värdet på fartygens och flygplanens bränsleförbrukning. I den landfördelade varuhandeln i betalningsbalansstatistiken redovisas exporten efter destinationsland, importen inom EU efter avsändarland och importen från länder utanför EU efter ursprungsland. Transportposten omfattar främst utgifter för sjöfrakt och fartygens stuveri-, hamn-, farleds- och lotsavgifter. Inkomsterna från sjöfrakt består av intäkter som finska rederier tjänat in på transport av utländskt gods. Motsvarande utgifter är kostnader för sjöfrakt som betalats till utländska fraktare. En annan viktig inkomstpost är intäkter från transport av utländska passagerare med nedbrytning på sjöoch flygtransport. Motsvarande utgifter är kostnader för sjö- och flygtransport som inlänningar betalat till utländska transportföretag. I posten resevaluta statistikförs alla andra resekostnader utom transporterna länder emellan, som redovisas i posten transporter. I resevaluta inräknas kostnaderna för kryssningar, för säsong- och gränsarbetare och för studier och sjukvård i utlandet 10. Försäkring indelas i följande poster: återförsäkringar till och från utlandet, liv- och pensionsförsäkringar från utlandet, övriga direktförsäkringar från utlandet samt köp och försäljning av stödtjänster. Övriga tjänster indelas i delposter enligt IMF/OECD/Eurostat-klassifikationen (maj 2004). Övriga tjänster omfattar företagstjänster, vissa personliga tjänster och royalties och licenser. 4.2 Faktorinkomster Löner och arvoden som inräknas i faktorinkomster omfattar ersättningar för yrkestjänster och andra personliga löner och arvoden. Kapitalavkastningen utgör ersättningar baserade på finansiella tillgångar och skulder. De indelas i ersättningar för eget och främmande kapital. Kapitalavkastningen fördelas efter posterna i den finansiella balansen enligt avsnitt 4.4. 9 Från importen, som redovisas till cif-värde i Tullstyrelsens utrikeshandelsstatistik, avräknas utländska fraktares och försäkringsgivares andel, som omförs till transport- och försäkringskostnader; 2003 omfördes 4.9 % till transportkostnader och 0.2 % till försäkringskostnader. 10 Statistikcentralen: Internationalisation of enterprises, Enterprises 2004/5, Border Interview Survey 2003, Finnish Tourist Board A:126, Finnish Travel Survey, Statistics Finland 2004.
13 (20) I ersättning till anställda redovisas löner men inte arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter. Hushållens löneinkomster från utlandet innehåller endast lön som intjänats under en vistelse på högst sex månader i ett annat land, enligt statistiken över verkställd beskattning. Kapitalavkastningen innehåller avkastning och ränta på eget kapital, utdelning och ränta på portföljinvesteringar, ränta på övriga investeringar och avkastning på valutareserven. Aktieutdelningen redovisas på betalningsbasis (kontantprincipen) och räntorna på upplupen basis (prestationsprincipen). Uppgiftslämnarna periodiserar i regel räntorna. Utdelningen på eget kapital i direktinvesteringarna redovisas när den är utbetalbar, men i praktiken rapporterar åtminstone de mindre företagen den först när den betalats ut. Från avkastningen på eget kapital avräknas den utdelning direktinvesteringsföretagen betalat ut. Skillnaden redovisas som återinvesterade vinstmedel. Motposten är direktinvesteringar i den finansiella balansen. Kapitalvinster eller -förluster inräknas inte i avkastning på eget kapital. Räntorna på lånen mellan moder- och dotterföretag redovisas nettade enligt investeringsriktningsprincipen (directional principle). 4.3 Löpande transfereringar och kapitaltransfereringar Privata transfereringar omfattar gåvor till utlandet, privata bidrag, arv, skatter, pensioner och övriga löpande transfereringar. EU-stöd till jordbruket redovisas som privata transfereringar. Övriga privata transfereringar avser försäkringspremier och skadestånd. De offentliga transfereringarna omfattar statliga och kommunala bidrag, medlemsavgifter till internationella organisationer och utvecklingsbistånd. Över hälften av de offentliga transfereringarna till utlandet består av acciser och importtullar till EU. Inkomstsidan består i sin helhet av produktionssubventioner från EU. Kapitaltransfereringarna avser överföring av äganderätter till anläggningstillgångar och efterskänkning av fordringar. Privata kapitaltransfereringar i Finlands betalningsbalans omfattar förvärv och avyttring av immateriella tillgångar. Offentliga kapitaltransfereringar avser i huvudsak efterskänkning av lån till utvecklingsländer. Mindre poster som ingår är kapitaltransfereringar från EU till utvecklings- och garantifonder. 4.4 Finansiell balans Statistikföringen baseras på rekommendationerna och klassifikationerna i IMF:s betalningsbalansmanual (femte upplagan) och de tolkningar av dem som gjorts i Europa (ECB och Eurostat). Enligt IMF:s klassifikation fördelas direktinvesteringar, portföljinvesteringar, övriga investeringar, finansiella derivat och förändring av valutareserven på instrument. Övriga investeringar bryts ned på lån, inlåning, handelskrediter och övriga tillgångar och skulder. Sektorindelningen följer den officiella sektorindelning som gäller för bland annat nationalräkenskaperna. Övriga investeringar kan delas upp i lång- och kortfristiga tillgångar och skulder.
14 (20) 4.4.1 Direktinvesteringar Direktinvestering avser en transaktion varmed en enhet i ett land förvärvar ett varaktigt bestämmande inflytande över någon enhet i ett annat land genom nybildande eller förvärv av företag. Bestämmande inflytande uppstår i praktiken om ägandet är minst 10 %. Direktinvesteringskapitalet indelas i eget kapital och främmande kapital. Motposten till återinvesterade vinstmedel i bytesbalansen redovisas under eget kapital. Transaktioner med aktier i företaget, aktier tecknade vid riktade emissioner och övriga investeringar i grundkapital räknas som eget kapital. Till främmande kapital hänförs enskilda lån, leasingkrediter, insättningar på koncernkonton, kapitallån jämförbara med eget kapital, handelskrediter, låneräntor som redovisas på upplupen basis som resultatregleringar, masslån och penningmarknadsinstrument. Direktinvesteringar bokförs i statistiken enligt investeringens direktion. Detta innebär att den finländska investerarens fordringar och skulder mot dess utländska investeringsobjekt bokförs i direktinvesteringar i utlandet. Det finländska investeringsobjektets skulder och fordringar mot dess utländska moderföretag bokförs i direktinvesteringar i Finland. 4.4.2 Portföljinvesteringar Till portföljinvesteringar räknas värdepapperstransaktioner som varken är direktinvesteringar eller hänför sig till valutareserven. Portföljinvestering avser förvärv och avyttring av värdepapper varefter ägarandelen eller rösträtten i företaget är lägre än 10 %. Sålda och köpta poster redovisas till marknadsvärde och de kapitalvinster som realiseras vid ägarbytet syns då i värderingsposterna mellan stockförändringar och flöden. Värdepapperstransaktionerna uppdelas i aktier/andelar och räntebärande värdepapper. Till den första gruppen räknas aktier, andelsbevis och andelar i placeringsfonder. Uppgifter om dessa värdepapperstillgångar erhålls genom enkäten om utländska fordringar och skulder riktad till inhemska institutionella sektorer. Vidare redovisas hushållens, de ideella organisationernas och kommunernas köp och försäljning av utländska värdepapper i huvudsak på basis av enkäten om värdepappersförmedling. Till räntebärande värdepapper räknas masskuldebrev och penningmarknadsinstrument. I praktiken består merparten av dessa värdepappersskulder av masskuldebrev emitterade i utlandet. Från emittenterna erhålls statistik om försäljning direkt vid emission till utlänningar, amorteringar och köp och försäljning av egna värdepapper på andrahandsmarknaden. Rapportörerna lämnar också in uppgifter om sina utländska transaktioner med värdepapper emitterade av andra inlänningar. Utlandets innehav av andelar i Finlandsregistrerade fonder redovisas enligt uppgifter från Statistikcentralen. Som värdepappersskuld upptas utlandets innehav av statsskuldförbindelser baserat på depåuppgifter om masskuldebrev som staten emitterat i Finland.
15 (20) 4.4.3 Övriga investeringar Lån avser bilaterala låneavtal mellan långivare och låntagare och är inte omsättbara (är ej avsedda för handel och har alltså ingen andrahandsmarknad). För Finlands betalningsbalans särredovisas inte utbetalda lån och amorteringar, utan lånen rapporteras som nettoförändringar (utbetalningar minus amorteringar). Också långfristiga leasingavtal räknas som lån. Finansiell leasing är vanlig vid hyra av fartyg och stora maskiner. Leasingobjektet redovisas under varuhandel och leasingavgifterna som lån. Leasingbetalningarna redovisas som amorteringar och räntorna som räntor på övriga investeringar. Värdepapperstransaktioner under återköpsavtal, s.k. repor, behandlas enligt internationell praxis som lån mot säkerhet, där säkerheten är de värdepapper som ursprungligen ägts av säljaren. Till lån räknas också masskuldebrev av typen private placement. Inlåningen avser insättningar som är tidsbundna eller återbetalbara på anfordran. De kan användas till utbetalningar utan några större kostnader eller begränsningar. Till inlåning räknas också kontanta tillgångar. Som handelskrediter redovisas exportfordringar och exportförskott och importskulder och importförskott. Statistik över handelskrediter samlas in med enkäten om företagens och statens utländska fordringar och skulder. Resultaten från enkätundersökningarna för den löpande statistiken uppräknas med enkäternas täckningsandel, eftersom det finns fler exportörer och importörer än företag av väsentlig betydelse i fråga om finansiella transaktioner. Till övrigt kapital hänförs interbankinlåning och till exempel betalningsförmedlingsskulder och -fordringar (banker), betalningstidsskulder och -fordringar avseende värdepappershandel, försäkringsföretagens återförsäkringskontoskulder och -fordringar och depåer och företagens växelfinansiering. Vidare redovisas under övrigt kapital alla instrument som inte kan hänföras till någon annan betalningsbalanspost. 4.4.4 Finansiella derivat Finansiella derivat avser optioner (som gäller värdepapper, valutor, räntor eller råvaror), optionsbevis (warranter), futurer och valuta- och ränteswappar. Derivaten redovisas som nettoförändringar utan nedbrytning av flödesuppgifter på tillgångar och skulder. Stockuppgifterna däremot fördelas på tillgångar och skulder. 4.4.5 Centralbankens valutareserv Valutareserven statistikförs enligt IMF:s och ECB:s anvisningar. Valutareserven innehåller monetärt guld, särskilda dragningsrätter, reservpositioner i IMF och fordringar i utländsk valuta. Som växelkurs används valuteringsdagens avistakurs och posterna redovisas till marknadsvärde.
16 (20) Bilaga 1: Revideringar av bytesbalansens huvudposter i procent av inkomsterna i bytesbalansen Revideringar av bytesbalansdata Procent av inkomsterna i bytesbalansen Slutlig uppgift - Första preliminära uppgift 5 4 % 3 2 1 0-1 -2-3 -4-5 1999 2000 2001 2002 2003 Källa: Finlands Bank. Revideringar av handelsbalansdata i betalningsbalansstatistiken 5 4 Andra preliminära uppgift (korrigering månaden därpå) - Första preliminära uppgift Reviderad påföljande sommar - Första preliminära uppgift Slutlig uppgift - Första preliminära uppgift % 3 2 1 0-1 -2-3 -4-5 1999 2000 2001 2002 2003 Källa: Finlands Bank.
17 (20) Revideringar av tjänstebalansen Procent av inkomsterna i bytesbalansen 5 4 Reviderad påföljande sommar - Andra preliminära uppgift Slutlig uppgift - Första preliminära uppgift % 3 2 1 0-1 -2-3 -4-5 1999 2000 2001 2002 2003 Källa: Finlands Bank. Revideringar av faktorinkomster Procent av inkomsterna i bytesbalansen 5 4 % Reviderad påföljande sommar - Andra preliminära uppgift Slutlig uppgift - Första preliminära uppgift 3 2 1 0-1 -2-3 -4-5 1999 2000 2001 2002 2003 Källa: Finlands Bank.
18 (20) Bilaga 2: Revideringar av den finansiella balansens huvudposter i procent av inkomsterna i bytesbalansen Direktinvesteringar i Finland Procent av inkomsterna i bytesbalansen 30 Reviderad påföljande sommar (i september fr.o.m. 2003) - Andra preliminära uppgift Slutlig uppgift - Första preliminära uppgift % 20 10 0-10 -20-30 1999 2000 2001 2002 2003 Källa: Finlands Bank. Direktinvesteringar i utlandet Procent av inkomsterna i bytesbalansen 30 Reviderad påföljande sommar (i september fr.o.m. 2003) - Andra preliminära uppgift Slutlig uppgift - Första preliminära uppgift % 20 10 0-10 -20-30 1999 2000 2001 2002 2003 Källa: Finlands Bank.
19 (20) Portföljinvesteringar Procent av inkomsterna i bytesbalansen Skulder, Slutlig uppgift - Första preliminära uppgift 30 Tillgångar, Slutlig uppgift - Första preliminära ift % 20 10 0-10 -20-30 1999 2000 2001 2002 2003 Källa: Finlands Bank. Övriga investeringar Procent av inkomsterna i bytesbalansen 30 Skulder, Slutlig uppgift - Första preliminära uppgift Tillgångar, Slutlig uppgift - Första preliminära uppgift % 20 10 0-10 -20-30 1999 2000 2001 2002 2003 Källa: Finlands Bank.
20 (20) Bilaga 3: Betalningsbalansens restpost i procent av inkomsterna i bytesbalansen, års- och kvartalsdata Restpost Procent av inkomsterna i bytesbalansen, kvartalsdata 40 30 % 20 10 0-10 -20-30 -40 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 Källa: Finlands Bank. Restpost Procent av inkomsterna i bytesbalansen, årsdata 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8-10 -12 % 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 Källa: Finlands Bank.