Finlands betalningsbalans. Årsöversikt Finlands Bank Finansmarknads- och statistikavdelningen Statistikenheten

Transkript

1 Finlands betalningsbalans Årsöversikt Direktinvesteringar I Finland (vänster skala) I utlandet (vänster skala) I Finland, i procent av BNP (höger skala) I utlandet, i procent av BNP (höger skala) % Finlands Bank Finansmarknads- och statistikavdelningen Statistikenheten

2 Innehåll 1 Allmän översikt av Finlands betalningsbalans och utlandsställning 4 2 Bytesbalans 6 Ruta 1. Resevalutabalansen speglar ett ökat fritidsresande 8 3 Direktinvesteringar Utländska direktinvesteringar i Finland Finländska direktinvesteringar i utlandet Avkastning på direktinvesteringar 11 4 Portföljinvesteringar under första halvåret Finländska portföljinvesteringar i utlandet Utländska portföljinvesteringar i Finland 14 Bilaga 1. Diagram 16 Diagramförteckning Diagram 1. Inkomster och utgifter i bytesbalansen 2/1 28/1 4 Diagram 2. Kapitalflöden 25/1 28/1 efter investeringstyp 5 Diagram 3. Finlands utländska nettoställning (tillgångar skulder) Diagram 4. Finlands bytesbalans Diagram 5. Varuhandelsvärde /1: procentuell förändring från föregående period 6 Diagram 6. Inflöde på affärs- och fritidsresor Diagram 7. Utflöde på affärs- och fritidsresor Diagram 8. Inflöde på fritidsresor Diagram 9. Utflöde på fritidsresor Diagram 1. Direktinvesteringar : nettoflöden 9 Diagram 11. Direktinvesteringar : ställningsvärden 9 Diagram 12. Direktinvesteringar i Finland : procentuell fördelning efter bransch 1 Diagram 13. Direktinvesteringar i Finland 22 27: fördelning på land 1 Diagram 14. Direktinvesteringar i utlandet : procentuell fördelning efter bransch 11 Diagram 15. Direktinvesteringar i utlandet 22 27: fördelning på land 11 Diagram 16. Direktinvesteringar : avkastning 12 Diagram 17. Direktinvesteringar : avkastning i procent av genomsnittligt ställningsvärde 12 Diagram 18. Portföljinvesteringar 2/1 28/1: nettoflöden 13 Diagram 19. Portföljinvesteringar 2/1 28/1: ställningsvärden 13 Diagram 2. Portföljinvesteringar 2/1 28/1: räntor och utdelningar 15 ISSN ISSN Upplysningar Veera Vuorinen maksutase@bof.fi Postadress PB 16 Besöksadress Snellmansplatsen E-post Swift SPFB FI HH FI-11 HELSINGFORS Telefon förnamn.efternamn@bof.fi FO-nummer FINLAND Fax Hemort Helsingfors

3 Diagram 21. Bytesbalans : inkomster 16 Diagram 22. Bytesbalans : utgifter 16 Diagram 23. Varuhandeln i procent av BNP Diagram 24. Finlands varuhandel Diagram 25. Tio största länders procentuella andel av Finlands varuexportvärde 2 och Diagram 26. Tjänstebalans : export och import 16 Diagram 27. Sektorfördelade kapitalflöden Diagram 28. Finlands utländska nettoställning efter sektor 17 Diagram 29. Direktinvesteringar 1999, 23 och 27 efter kaptitaltyp 17 Diagram 3. Sektorfördelade utländska direktinvesteringar i Finland Diagram 31. Sektorfördelade utländska direktinvesteringar i utlandet Diagram 32. Portföljinvesteringar : nettoflöden i aktier och andelar 17 Diagram 33. Portföljinvesteringar : nettoflöden i räntebärande värdepapper 18 Diagram 34. Sektorfördelade finländska portföljinvesteringar i utlandet Diagram 35. Landfördelade finländska portföljinvesteringar i utlandet Diagram 36. Statsskuld : utestående räntebärande värdepapper 18 Diagram 37. Sektorfördelad skuld i utlandet : obligationer och penningmarknads-instrument 18 Tabellförteckning Tabell 1. Utländska tillgångar och skulder första halvåret 28 efter investeringstyp 5 Tabell 2. Finlands bytesbalans 23 28/1 6 Tabell 3. Direktinvesteringar 27 efter kapitaltyp 12 Tabell 4. Portföljinvesteringar första halvåret 28 efter investeringstyp 14

4 FINLANDS BETALNINGSBALANS Allmän översikt av Finlands betalningsbalans och utlandsställning Enligt reviderade siffror visade bytesbalansen för 27 ett överskott på 7,3 miljarder euro, vilket motsvarade 4 % av BNP. Utvecklingen var liknande under första halvåret 28. I den finansiella balansen var ut- och inflödet av kapital mindre än normalt, medan sjunkande börskurser drog ned värdet på portföljinvesteringarna. Enligt reviderad betalningsbalansstatistik gav bytesbalansen 27 ett överskott på 7,3 miljarder euro, vilket utgjorde 4 % av BNP. Varu- och tjänstebalanserna visade överskott, men faktorinkomsterna började åter generera underskott. Löpande transfereringar har av hävd gett underskott, eftersom de också omfattar transfereringarna mellan Finland och EU. Diagram 1. Inkomster och utgifter i bytesbalansen 2/1 28/1 Under första halvåret 28 gav bytesbalansen ett överskott på 1,8 miljarder euro, vilket var,5 miljarder euro mer än året innan. För första halvåret är överskottet alltid lägre än för andra halvåret på grund av kapitalavkastningen (utdelningar) till utlandet. Internationaliseringen brukar öka flödet av direktinvesteringar, men under första halvåret 28 tog både finländska och utländska investerare i stället hem kapital från sina direktinvesteringsföretag. Utvecklingen beror dock bara på koncerninterna finansieringar i några enstaka internationella koncerner (tabell 1). Finländska investerare har sedan 2 i huvudsak ökat sina portföljinvesteringar i utlandet. Också i det här hänseendet var första halvåret 28 exceptionellt: kapital togs hem till Finland under tre månader. Även utländska investerare tog hem kapital och minskade därigenom sina innehav av finländska värdepapper under första halvåret Procent av BNP Netto Inkomster Utgifter 4 Årsöversikt 27 Finansmarknads- och statistikavdelningen Suomen Pankki Finlands Bank

5 FINLANDS BETALNINGSBALANS Diagram 2. Kapitalflöden 25/1 28/1 efter investeringstyp (+ kapitalutflöde, - kapitalinflöde) 25/1 25/2 26/1 26/2 27/1 27/2 28/1 Direktinvesteringar Portföljinvesteringar Övriga investeringar Valutareserv Finansiella derivat Bytesbalans Finlands samlade nettoställning mot utlandet (tillgångar skulder) stod vid slutet av 27 på 48 miljarder euro, vilket innebar att finländarna hade en nettoskuld till utlandet. Vid slutet av juni 28 var motsvarande siffra 16 miljarder euro. Utlandsskulden har minskat i år till följd av sjunkande marknadsvärden på finländska börsaktier, men också värdet på utlandets innehav har sjunkit av samma orsak. På grund av börsutvecklingen under första halvåret 28 har omvärderingarna av både tillgångar och skulder dragit ned ställningsvärdena (tabell 1). Diagram 3. Finlands utländska nettoställning (tillgångar skulder) Procent av BNP Utländsk nettoställning Utländsk nettoställning exkl. eget kapital i direktinvesteringar och aktier och andelar i portföljinvesteringar Senaste uppgift Räknat exklusive aktier och andra ägarandelar hade finländarna vid slutet av 27 en nettofordran på utlandet uppgående till 1 miljarder euro. Vid slutet av juni 28 var motsvarande siffra en nettoskuld på 1, miljarder euro, vilket innebar att tillgångarna och skulderna i utlandet exklusive aktier och andra ägarandelar nära nog var i balans. Tabell 1. Utländska tillgångar och skulder första halvåret 28 efter investeringstyp Mn euro Ställning Nettoflöde januari juni 28 Kurs- och värdeförändringar januari juni 28 Ställning Direktinvesteringar I utlandet I Finland Portföljinvesteringar Tillgångar Skulder Övriga investeringar Tillgångar Skulder Finansiella derivat Valutareserv Nettoflöde = tillgångar skulder. Suomen Pankki Finlands Bank Finansmarknads- och statistikavdelningen Årsöversikt 27 5

6 FINLANDS BETALNINGSBALANS Bytesbalans Bytesbalansen gav 27 ett överskott på 7,3 miljarder euro. Till utvecklingen bidrog den kraftigt ökade tjänsteexporten. Men huvudparten av överskottet härrörde ändå från handeln med varor. motsvarande period 27 (diagram 5). Handelsbalansöverskottet blev ändå mindre än året innan i och med att importen ökade mer än exporten. Diagram 4. Finlands bytesbalans Enligt reviderade uppgifter gav bytesbalansen 27 ett överskott på 7,3 miljarder euro, vilket var,2 miljarder euro mindre än året innan. Både varuexporten och varuimporten hade ökat från året innan och handelsbalansen, i den form den beräknas i betalningsbalansen, visade ett överskott på 8,7 miljarder euro. Varor exporterades för 65,8 miljarder euro och importerades för 57, miljarder euro Varor Tjänster Faktorinkomster Löpande transfereringar Bytesbalans, netto Inkomster Netto Utgifter Tabell 2. Finlands bytesbalans 23 28/1 Mn euro Januari juni 28 Bytesbalans Netto Varor Netto Inkomster Utgifter Tjänster Netto Inkomster Utgifter Faktorinkomster Netto Inkomster Utgifter Löpande Netto transfereringar Inkomster Utgifter Under första halvåret 28 ökade varuexportvärdet med 4 % och varuimportvärdet med 6 % från 1 Uppgifterna om varuhandeln i betalningsbalansstatistiken skiljer sig från Tullstyrelsens utrikeshandelsstatistik på grund av korrigeringarna för frakt och försäkring. Från importen, som redovisas till cif-värde i Tullstyrelsens utrikeshandelsstatistik, avräknas utländska fraktares och försäkringsgivares andel, som omförs till transport- och försäkringskostnader. För 27 omfördes 4,9 % till transportkostnader och,2 % till försäkringskostnader. Diagram 5. Varuhandelsvärde /1: procentuell förändring från föregående period % Export Import Januari juni Källor: Finlands Bank och Tullstyrelsen. Tjänstebalansen visade 27 ett överskott på,7 miljarder euro. Tjänsteexportvärdet ökade från året innan med 21 % och tjänsteimportvärdet med 9 %. Transporter och resevaluta genererade ett underskott. De flesta andra tjänster gav däremot stora överskott. Företagstjänster gav 27 ett överskott på 3, miljarder euro. Till företagstjänster räknas bl.a. 6 Årsöversikt 27 Finansmarknads- och statistikavdelningen Suomen Pankki Finlands Bank

7 FINLANDS BETALNINGSBALANS agenturhandel, leasingtjänster och interna tjänster i internationella koncerner. Faktorinkomsterna genererade 27 ett underskott på,8 miljarder euro. Faktorinkomsterna omfattar löner till anställda och kapitalavkastning, t.ex. räntor och utdelningar. Avkastningen på finländska direktinvesteringar i utlandet har under hela 2-talet varit högre än avkastningen på utlandets direktinvesteringar i Finland. Nettoavkastningen på direktinvesteringarna 27 var 1, miljarder euro. Portföljinvesteringarna däremot resulterade i ett nettoutflöde. Finländska portföljinvesterare fick 27 från utlandet 1,7 miljarder euro i utdelningar och 3,8 miljarder euro i räntor. Från Finland betalades 3,7 miljarder euro i utdelningar och 4,2 miljarder euro i räntor. (Se tabellerna 2.1 och 2.2 i Excelbilagan.) De löpande transfereringarna genererade 27 ett underskott på 1,4 miljarder euro. En stor del av transfereringarna består av betalningar mellan Finland och EU. Transfereringarna till Finland uppgick till 1,6 miljarder euro och från Finland till 3, miljarder euro. Suomen Pankki Finlands Bank Finansmarknads- och statistikavdelningen Årsöversikt 27 7

8 FINLANDS BETALNINGSBALANS Ruta 1. Resevalutabalansen speglar ett ökat fritidsresande Värdet av resorna från utlandet till Finland har ökat under de fem senaste åren. Inflödet på resor uppgick 27 till 2,1 miljarder euro. Resevalutabalansen visade trots det ett klart underskott, eftersom utflödet var 2,9 miljarder euro. Störst var inflödet från Ryssland, Sverige och Tyskland. Ryssland stod för 26 %, Sverige för 16 % och Tyskland för 8 % av det totala inflödet. Utflödet gick främst till Estland, Spanien och Sverige. Estland stod för 12 %, Spanien för 1 % och Sverige för 9 %. Framför allt har värdet av fritidsresandet till Thailand ökat klart. Under en femårsperiod har utflödet till Thailand mer än femdubblats (diagram 9). Thailand stod för hela 8 % av utflödet på fritidsresandet från Finland 27. Diagram 6. Inflöde på affärs- och fritidsresor Diagram 7. Utflöde på affärs- och fritidsresor Mn euro 4 Mn euro Ryssland Sverige Tyskland Storbritannien Estland USA Estland Spanien Sverige Thailand USA Tyskland Diagram 8. Inflöde på fritidsresor Diagram 9. Utflöde på fritidsresor Mn euro Ryssland Sverige Tyskland Storbritannien USA Japan Mn euro Estland Spanien Sverige Thailand Italien Grekland Årsöversikt 27 Finansmarknads- och statistikavdelningen Suomen Pankki Finlands Bank

9 FINLANDS BETALNINGSBALANS 3 Direktinvesteringar Enligt Finlands Banks betalningsbalansstatistik gav direktinvesteringarna 27 ett nettoinflöde på 3,1 miljarder euro: de finländska investeringarna i utlandet utgjorde 5,2 miljarder euro och de utländska investeringarna i Finland 8,3 miljarder euro. Vid slutet av 27 uppgick de finländska direktinvesteringstillgångarna i utlandet till 77,6 miljarder euro, mot 6,2 miljarder euro i utländska direktinvesteringstillgångar i Finland. Avkastningen på finländska företags investeringar i utlandet var 8, miljarder euro och på utländska företags investeringar i Finland 7, miljarder euro. 3.1 Utländska direktinvesteringar i Finland Utländska företag nettoinvesterade 8,3 miljarder euro i direktinvesteringar i Finland 27, dvs. nästan dubbelt så mycket som året innan (diagram 1). I eget kapital investerades 6,8 miljarder euro och i övrigt kapital 1,5 miljarder euro (tabell 3). I tjänsteföretag investerades 4,6 miljarder euro och i industriföretag 4,1 miljarder euro. Diagram 1. Direktinvesteringar : nettoflöden Till Finland Till utlandet Vid slutet av 27 uppgick de utländska direktinvesteringstillgångarna i Finland till 6,2 miljarder euro (diagram 11) 2. De mer än fyrdubblades på tio år. I industriföretag investerades 18,9 miljarder euro och i tjänsteföretag 39,4 miljarder euro, varav 17,2 miljarder euro i finansiella företag och 15,9 miljarder euro i övriga tjänsteföretag. Diagram 11. Direktinvesteringar : ställningsvärden I Finland (vänster skala) I utlandet (vänster skala) I Finland, i procent av BNP (höger skala) I utlandet, i procent av BNP (höger skala) % Noterade bolag har statistikförts till marknadsvärde och övriga företag till bokfört värde. Suomen Pankki Finlands Bank Finansmarknads- och statistikavdelningen Årsöversikt 27 9

10 FINLANDS BETALNINGSBALANS De senaste tio åren minskade andelen investeringar i industriföretag med ca 2 procentenheter, medan andelen investeringar i tjänsteföretag ökade med ca 2 procentenheter. Under hela tioårsperioden sjönk värdet av industriinvesteringarna medan värdet av investeringarna i tjänsteföretag steg, så att andelarna vid slutet av 27 var 31 % respektive 65 %. Före 1998 dominerade industriföretagen (diagram 12). Diagram 12. Direktinvesteringar i Finland : procentuell fördelning efter bransch % Tillverkningsindustri Tjänster Övriga näringsgrenar Internationaliseringsgraden kan uttryckas som flöden eller ställningsvärden i procent av BNP. Investeringsflödena i procent av BNP varierade avsevärt beroende på stora företagsförvärv och koncerninterna finansieringar. Ställningsvärdena i procent av BNP ger en jämnare bild av utvecklingen. Mätt på detta sätt var internationaliseringsgraden ännu i början av 199-talet rätt låg, men vid millennieskiftet steg den brant. Vid slutet av 27 låg värdet av utländska direktinvesteringar i Finland på 33 % av BNP (diagram 11). De 25 EU-länderna stod för ca 9 % av investeringarna men euroländerna för bara omkring en fjärdedel. Sverige dominerade fortfarande klart med sin andel på ca 5 %. Andra stora investerarländer var Nederländerna, Danmark och Storbritannien (diagram 13). Diagram 13. Direktinvesteringar i Finland 22 27: fördelning på land Sverige Nederländerna Storbritannien Danmark Tyskland Övriga länder 3.2 Finländska direktinvesteringar i utlandet Finländska företag nettoinvesterade 5,2 miljarder euro i direktinvesteringar i utlandet 27 (diagram 1), dvs. dubbelt så mycket som året innan och i likhet med utlandets direktinvesteringar i Finland. I eget kapital investerades 6,9 miljarder euro, men 1,7 miljarder euro togs hem i övrigt kapital (tabell 3). Flödena speglar enstaka stora företagsförvärv och relaterade finansieringar. Övrigt kapital innehåller också koncernintern finansiering mellan utländska och finländska enheter i internationella koncerner. Siffrorna kan variera stor under ett år och från år till år. Metallindustrin nettoinvesterade 5,1 miljarder euro medan den övriga tillverkningsindustrin tog hem kapital för 2,2 miljarder euro. Tjänsteföretagen nettoinvesterade 1,3 miljarder euro. Vid slutet av 27 uppgick de finländska direktinvesteringstillgångarna i utlandet till 77,6 miljarder euro, vilket var 43 % av BNP (diagram 11) 3. 3 Utlandsinvesteringarna i noterade bolag har statistikförts till marknadsvärde och i övriga företag till bokfört värde. 1 Årsöversikt 27 Finansmarknads- och statistikavdelningen Suomen Pankki Finlands Bank

11 FINLANDS BETALNINGSBALANS Under hela 2-talet har de utgjort över 4 % av BNP. Tillverkningsindustrin stod fortfarande för drygt 6 % av investeringarna. Största investerare var metallindustrin. Tjänsteföretagen stod för drygt en femtedel, precis som vid slutet av 26. Tillverkningsindustrins andel minskade under de senaste tio åren från 8 % till ca 6 %, och på motsvarande sätt ökade tjänsteföretagen sin andel från ca 14 % till drygt 2 %. Också övriga branscher ökade sin andel något (diagram 14). Förändringarna i branschfördelningen var här inte lika stora som i utlandets investeringar i Finland. Diagram 14. Direktinvesteringar i utlandet : procentuell fördelning efter bransch 9 % Tillverkningsindustri Tjänster Övriga näringsgrenar Inom tillverkningsindustrin låg metallindustrins andel fortfarande kring en tredjedel. Skogsindustrin stod för ca en fjärdedel av direktinvesteringarna, men vid slutet av 27 hade andelen sjunkit under en femtedel. Den kemiska industrins andel minskade under samma tid från 1 % till 6 %. Tillverkningsindustrins minskade andel speglades i alla näringsgrenar. De största mottagarländerna 4 för direktinvesteringar enligt ställningen vid slutet av 27 var Sverige, Nederländerna och Belgien i likhet 4 Hemlandet för den första institutionella utländska enheten i en företagskedja där det finländska investerarföretaget har ett bestämmande eller betydande inflytande. med året innan (diagram 15). Över 8 % låg i EU, vilket var något mer än vid slutet av 26. Euroländerna stod vid slutet av 27 för 51,7 %, vilket var drygt 7 procentenheter mer än året innan. Diagram 15. Direktinvesteringar i utlandet 22 27: fördelning på land Sverige Nederländerna Belgien Tyskland USA Övriga länder 3.3 Avkastning på direktinvesteringar De utländska ägarna fick en avkastning på 7 miljarder euro på sina direktinvesteringar i Finland 27 (diagram 16). Av den summan stod vinsterna för 6,6 miljarder euro och räntorna för,4 miljarder euro. Räknat i procent av det genomsnittliga ställningsvärdet vid början och vid slutet av året har den årliga avkastningen varierat mellan 9 och 16 % sedan För 27 blev den 12,5 % (diagram 17). Avkastningen på investeringarna i utlandet uppgick 27 till 8 miljarder euro (diagram 16). Av summan utgjorde 7,4 miljarder euro vinster och,6 miljarder euro nettoräntor utbetalade av de utländska dotterföretagen till ägarna i Finland. Räknat i procent av det genomsnittliga ställningsvärdet vid början och vid slutet av året var den årliga avkastningen 1,7 % 27 (diagram 17). Siffran har under de senaste tio åren varierat mellan 7 och 1 %. Suomen Pankki Finlands Bank Finansmarknads- och statistikavdelningen Årsöversikt 27 11

12 FINLANDS BETALNINGSBALANS Avkastningen på utländska direktinvesteringar i Finland var lägre än avkastningen på finländska direktinvesteringar i utlandet. Men räknat i procent av genomsnittligt ställningsvärde gav utlandsinnehavet i Finland högre avkastning. Diagram 16. Direktinvesteringar : avkastning Netto Avkastning på utländska investeringar i Finland Avkastning på finländska investeringar i utlandet Avkastning på investeringar i bytesbalansen, netto Inkomster Utgifter Diagram 17. Direktinvesteringar : avkastning i procent av genomsnittligt ställningsvärde % Avkastning på utländska investeringar i Finland Avkastning på finländska investeringar i utlandet Tabell 3. Direktinvesteringar 27 efter kapitaltyp Mn euro Ställning Nettoflöde 27 Kurs- och värdeförändringar Ställning Räntor och utdelningar 27 Finländska investeringar i utlandet Eget kapital och återinvesterade vinster Övrigt kapital Totalt Utländska investeringar i Finland Eget kapital och återinvesterade vinster Övrigt kapital Totalt Årsöversikt 27 Finansmarknads- och statistikavdelningen Suomen Pankki Finlands Bank

13 FINLANDS BETALNINGSBALANS 4 Portföljinvesteringar under första halvåret 28 Enligt Finlands Banks betalningsbalansstatistik genererade portföljinvesteringarna ett nettoutflöde av kapital på 3,3 miljarder euro under första halvåret 28. Jämfört med motsvarande tid 27 minskade flödet till utlandet markant. Nettoflödet från utlandet till Finland stannade helt av och utländska investerare tog hem kapital. De finländska investerarna fick 2,7 miljarder euro i avkastning på sina portföljinvesteringar i utlandet och de utländska investerarna 6, miljarder euro på sina portföljinvesteringar i Finland. 4.1 Finländska portföljinvesteringar i utlandet Under första halvåret 28 ökade de finländska investerarna sina innehav av utländska värdepapper restriktivare än tidigare. Finländarna investerade i utlandet 1,7 miljarder euro, vilket motsvarade endast 18 % av flödet under första halvåret 27 (diagram 18). I utländska investeringsfonder placerades nytt kapital för 1,7 miljarder euro, medan,7 miljarder euro togs hem från utländska aktier. I utländska aktier, andra ägarandelar och räntebärande värdepapper investerades avsevärt mycket mindre än under motsvarande period 27. Diagram 18. Portföljinvesteringar 2/1 28/1: nettoflöden Till Finland Till utlandet Värdepappersinnehavet i utlandet minskade under första halvåret och uppgick till 16,4 miljarder euro vid slutet av juni 28. Orsaken var det globala börsfallet. Finländarnas innehav av utländska värdepapper minskade för första gången sedan mitten av 199-talet (diagram 19). Diagram 19. Portföljinvesteringar 2/1 28/1: ställningsvärden Utländska investeringar i Finland Finländska investeringar i utlandet Utdelningarna och räntorna på portföljinvesteringar i utlandet uppgick till 2,7 miljarder euro under första halvåret 28. Största delen kom från obligationer. Suomen Pankki Finlands Bank Finansmarknads- och statistikavdelningen Årsöversikt 27 13

14 FINLANDS BETALNINGSBALANS Utdelningarna och ränteavkastningen från utlandet har ökat rätt stadigt alltsedan mitten av 199-talet i takt med de ökade innehaven (diagram 2). Till följd av förändringar i marknadspriser och växelkurser led de finländska investerarna kalkylmässiga förluster på ca 15,3 miljarder euro, vilket motsvarade ca 9 % av det totala innehavet (tabell 4). Tabell 4. Portföljinvesteringar första halvåret 28 efter investeringstyp Mn euro Ställning Nettoflöden januari juni 28 Kurs- och värdeförändringar januari juni 28 Ställning Räntor och utdelningar januari juni 28 Finländska investeringar i utlandet Aktier Fondandelar Obligationer Penningmarknadsinstrument Totalt Utländska investeringar i Finland Aktier och fondandelar Obligationer Penningmarknadsinstrument Totalt Utländska portföljinvesteringar i Finland Utlandet nettosålde finska värdepapper för 1,6 miljarder euro under första halvåret 28 (diagram 18). Nettoutflödet på finländska aktier och fondandelar utgjorde,8 miljarder euro, mot 2,1 miljarder euro i inflöde under samma period 27. Utlandets innehav minskade till 26,3 miljarder euro på grund av att marknadspriserna sjönk från 27 (diagram 19). Enligt uppgifter från Värdepapperscentralen äger utlandet omkring hälften av de finländska bolag som är registrerade i värdeandelssystemet. Under första halvåret 28 fick de utländska investerarna 3,9 miljarder euro i utdelning och fondavkastning från Finland, dvs. mer än under hela 27, vilket förklaras av att finländska bolag i regel betalar ut utdelningarna på våren. I obligationsräntor betalades 1,9 miljarder euro till utlandet och i penningmarknadsräntor,2 miljarder euro. Utdelningarna och räntorna till utlandet ökade klart under de senaste åren i takt med det stigande värdet på utlandets innehav av finländska värdepapper ända till 27 (diagram 2). På grund av sjunkande marknadsvärden led de utländska investerarna kalkylmässiga förluster på sina finländska aktie- och 14 Årsöversikt 27 Finansmarknads- och statistikavdelningen Suomen Pankki Finlands Bank

15 FINLANDS BETALNINGSBALANS fondportföljer uppgående till närmare 2 % av innehavet (tabell 4). Under första halvåret 28 sjönk marknadsvärdet på Nokia med 44 % och OMX Helsingfors-indexet med 26 %. Diagram 2. Portföljinvesteringar 2/1 28/1: räntor och utdelningar Finländska investeringar i utlandet: utdelningar Finländska investeringar i utlandet: räntor Utländska investeringar i Finland: utdelningar Utlländska investeringar i Finland: räntor Suomen Pankki Finlands Bank Finansmarknads- och statistikavdelningen Årsöversikt 27 15

16 FINLANDS BETALNINGSBALANS Bilaga 1. Diagram Diagram 21. Bytesbalans : inkomster Diagram 24. Finlands varuhandel % % Löpande transfereringar Faktorinkomster Tjänsteexport Varuexport Export Import Netto Källor: Finlands Bank och Tullstyrelsen. Diagram 22. Bytesbalans : utgifter 1 % % Löpande transfereringar Faktorinkomster Tjänsteimport Varuimport Diagram 25. Tio största länders procentuella andel av Finlands varuexportvärde 2 och % 2 27 Källor: Finlands Bank och Tullstyrelsen. Diagram 23. Varuhandeln i procent av BNP Diagram 26. Tjänstebalans : export och import % Netto Export Import Transport Resevaluta Övriga tjänster Tjänstebalans, netto Inkomster Netto Utgifter 16 Årsöversikt 27 Finansmarknads- och statistikavdelningen Suomen Pankki Finlands Bank

17 FINLANDS BETALNINGSBALANS Diagram 27. Sektorfördelade kapitalflöden Diagram 3. Sektorfördelade utländska direktinvesteringar i Finland (+ kapitalutflöde, kapitalinflöde) Finansiella företag 29 % 6,2 md euro Ickefinansiella företag 71 % Monetära finansinstitut inkl. Finlands Bank Icke-finansiella företag och hushåll Stat och kommun Arbetspensionsanstalter och övriga finansiella företag (exkl. monetära finansinstitut) Bytesbalans Diagram 28. Finlands utländska nettoställning efter sektor Diagram 31. Sektorfördelade utländska direktinvesteringar i utlandet Finansiella företag 3 % Staten 5 % Hushåll 1 % 77,6 md euro Ickefinansiella företag 91 % Arbetspensionsanstalter och övriga finansiella företag Stat och kommun Icke-finansiella företag och hushåll Monetära finansinstitut inkl. Finlands Bank Diagram 29. Direktinvesteringar 1999, 23 och 27 efter kaptitaltyp Diagram 32. Portföljinvesteringar : nettoflöden i aktier och andelar % Utländska investeringar i Finland Finländska investeringar i utlandet Eget kapital Övrigt kapital Till Finland Till utlandet Suomen Pankki Finlands Bank Finansmarknads- och statistikavdelningen Årsöversikt 27 17

18 FINLANDS BETALNINGSBALANS Diagram 33. Portföljinvesteringar : nettoflöden i räntebärande värdepapper Diagram 36. Statsskuld : utestående räntebärande värdepapper Till Finland Till utlandet Skuld i Finland Skuld i utlandet Diagram 34. Sektorfördelade finländska portföljinvesteringar i utlandet Investeringsfonder Försäkringsföretag Övriga sektorer* Arbetspensionsanstalter och övrig socialförsäkring *Övriga sektorer: staten, kommuner, monetära finansinstitut, icke-finansiella företag, hushåll och hushållens ideella organisationer. Diagram 37. Sektorfördelad skuld i utlandet : obligationer och penningmarknadsinstrument Staten Icke-finansiella företag Monetära finansinstitut Övriga sektorer Diagram 35. Landfördelade finländska portföljinvesteringar i utlandet Sverige Tyskland Frankrike Storbritannien Luxemburg USA Nederländerna Irland Spanien Italien Aktier Fondandelar Obligationer Penningmarknadsinstrument 18 Årsöversikt 27 Finansmarknads- och statistikavdelningen Suomen Pankki Finlands Bank