Global klimatnytta genom svensk konkurrenskraft



Relevanta dokument
Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming

SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030

Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Lönar det sig att gå före?

Industrin är grunden f

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson

Branschens anpassning mot EU:s och Sveriges

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

EUs energi- och klimatpolitik till så påverkar den Sverige Maria Sunér Fleming Ansvarig Energi och Klimatpolitik

Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn

Svenskt Näringsliv har tagit del av ovanstående remiss och önskar framföra följande synpunkter.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet

Bioekonomi från ord till handling

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Sektorsstrategier för energieffektivisering

Svensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket bortom 2020

Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi

Stålindustrins energibehov

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom

Hållbara villkor för konkurrenskraft på en tuff världsmarknad Maria Sunér Fleming, Enhetschef Energi, Infrastruktur och Miljö

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Värme som en del i framtidens energisystem

Mars En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget Solenergi och gröna jobb

GESTALTAD LIVSMILJÖ en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013

Vad händer med vårt klimat?

Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012

Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden

Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige. Sammanfattning

Strategiska innovationsområden

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

EN EFFEKTIV KLIMATPOLITIK

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?

Mot en eko-effektiv ekonomi

Konkurrenskraft och Klimatmål

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Stiftelsen Lantbruksforskning

Energigaser bra för både jobb och miljö

Antagen av kommunfullmäktige , 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Den växande bioekonomin hur ser den ut? Om bioekonomi och branschens möjligheter. Vad krävs av politiker och beslutsfattare?

AGENDA. Välkomna till den pågående RUS-processen. Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Vindenergi till havs en möjlighet till ny energi, industri och export

Industriklivet. På väg mot ett fossilfritt Dalarna Borlänge Svante Söderholm, Energimyndigheten

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Bergslagsbanan. Idéstudie Förutsättningar som testanläggning

Energi- och klimatfrågor till 2020

EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet

Vad krävs för en klimatneutral industrioch transportsektor i Sverige 2045?

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Nyttan med flyg för Sverige. Flygfakta i fickformat

Svenska företag skapar miljönytta

Vision och övergripande mål

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1

Power Väst Västra Götalandsregionens utvecklingsnätverk för vindkraft

Sveriges framtida elbehov. Hur mycket elkraft behövs?

Värme och kyla i Energimyndighetens strategi och kommande FoI satsning. Fjärrsyn konferens 14 juni 2017 Sofia Andersson

Gasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014

Antagen i kommunstyrelsen , 13 NÄRINGSLIVSSTRATEGI

Åtgärdsprogram för klimat- och energiarbetet i Norrbotten

Byggandets klimatpåverkan en obekväm sanning

Utmaningar för det framtida elsystemet forskningsbehov och prioriteringar. Rémy Kolessar Avdelningschef

Industrin, regeringen och klimatpolitiken dags för handling!

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun

KONKURRENSKRAFTSUT- REDNINGEN SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR FRAMTIDA POLITIK. KSLA, Annika Åhnberg

Ramverk för färdplan 100% förnybar energi

Metodmässiga slutsatser

Effektiv energianvändning. Forsknings- och innovationsagenda för effektiv energianvändning

FFI Energi o Miljö Färdplan, vision och viktiga områden. Peter Kasche Energimyndigheten Programledare FFI Energi o Miljö

Stöd för en förstärkning av energiforskningen REMISSVAR Pär Hermerén

Nya FoU-satsningar för Gruv- och Mineralindustrin

Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet

Vindkraft i Almedalsveckan 2016

En regional politik för innovation och omvandling: lärdomar från Skåne

Kommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

Industrin och energin. Peter Nygårds

Faktorer som påverkar utvecklingen av svensk bioenergi

Framtidens järnväg formas idag!

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER

Förslag till Energistrategi för Skåne

KLIMAT i framtidens Greppa Anna Hagerberg

ÅRE vision Ansvar för miljön

Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp Delrapport

Remiss av underlag inför beslut om riktlinjer för forskning och innovation på energiområdet för perioden , M2015/0464/Ee

Miljöprogram

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Transkript:

Global klimatnytta genom svensk konkurrenskraft 1 Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Utgångspunkter Inspel till en modern och ansvarsfull klimatpolitik Klimatfrågan - en av vår tids stora utmaningar Näringslivet är en del av lösningen Tillväxt, konkurrenskraft och klimatansvar kan gå hand i hand Olika utmaningar och möjligheter i olika sektorer 2

Långsiktig konkurrenskraft för Sverige Konkurrenskraft centralt för bibehållet välstånd Sveriges export är hälften av BNP Sverige har ett delvis bra konkurrensmässigt utgångsläge Många samverkande faktorer ger helhetsbilden Investeringar är A och O för bibehållen konkurrenskraft 3

Sektor för sektor - genomgång Tillverkande industri Järn och stålindustri Gruv- och mineralindustri Kemiindustri Skogsindustri Teknikindustri Livsmedelsindustri Transporter El och fjärrvärme Byggindustrin Handelssektorn Startläge, utmaningar, möjligheter och vad som krävs framåt är varierande 4

Användning av fossila bränslen i olika sektorer Andel av total energianvändning 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Transporter Service Elproduktion Industri Bostäder Fjärrvärmeproduktion

Järn- och stålindustrin Dagens utsläpp Huvudsakligen processrelaterade Svenska fördelar och produkternas nytta Magnetit mindre energikrävande Höghållfasta stål minskar utsläppen i användarledet Hur kan utsläppen minskas? Idag känd teknik och effektivisering: 10-20% Forskning om nya tekniker i processen Koldioxidavskiljning Avgörande faktorer framåt Forskningsinsatser och demoanläggningar Utformning av utsläppshandeln efter 2020 Foto: Sandvik 6

Gruv- och mineralindustri Dagens utsläpp Gruvindustri: pelletisering av järnmalm Icke-järnmetaller: smältverk Cement- & kalkindustri: processrelaterade utsläpp vid omvandling av kalksten till cementklinker Svenska fördelar Magnetit mindre energikrävande Ledande för teknik för elektronikåtervinning Foto: LKAB Hur kan utsläppen minskas? Gruvindustri: Elektrifiering och byte till LNG Cementindustri: byte till avfallsbaserade biogena bränslen, utveckling av nya cementsorter Koldioxidavskiljning Avgörande faktorer framåt Forskningsinsatser 7

Kemiindustri och raffinaderier Dagens utsläpp Förbränning Processer Produkternas nytta Möjliggör ny teknik och effektiviseringar i ex jordbruk, belysning, byggmaterial och bränslen Hur kan utsläppen minskas? Effektiviseringar Råvaruskifte Koldioxidavskiljning Avgörande faktorer framåt Stabilt ramverk som säkrar investeringar Stabil elförsörjning Forskning för ersättning av fossila råvaror 8

Skogsindustrin Dagens utsläpp Mycket låga pga hög andel biobränslen Svenska fördelar och produkternas nytta Energisystem med låga CO2-utsläpp Levererar fjärrvärme Produkterna kan ersätta fossila material Hur kan utsläppen minskas? Byte från olja till biobränslen i mesaugn Energieffektivisering Avgörande faktorer framåt God tillgång till skogsråvara för produkter och biobränslen 9

Teknikbranschen Dagens utsläpp Mycket låga pga. låg andel fossil energi Produkternas nytta Produkter sänker utsläppen i användarledet Hur kan utsläppen minskas ytterligare? Energieffektivisering Modernisering och utbyte av tillverkningsmetoder/bränsle Utveckling av nya produkter och tjänster Avgörande faktorer framåt Satsningar på forskning och utveckling möjliggör snabbare teknikutveckling 10

En tredelad klimatpolitik Skapa mesta möjliga globala klimatnytta Kostnadseffektivt minska utsläpp som Sverige rår över Anpassning till ett förändrat klimat 11

Rekommendationer 1. Skapa klimatnytta på global nivå Sverige bör ta en aktiv roll för ökat internationellt samarbete och globala överenskommelser Sverige bör verka för globalt pris på koldioxid - mest kostnadseffektivt Exportera produkter och tjänster med klimatnytta och låga inbäddade utsläpp 12 Foto: Sandvik

Rekommendationer 2. Se affärsmöjligheterna i klimatfrågan möjliggör investeringar och satsningar Produkter och tjänster som ger global klimatnytta - tydlig del i klimatpolitiken Framtida affärsmöjligheter och tillväxtpotential Ett generellt bra näringslivs- och investeringsklimat möjliggör för företag att med Sverige som bas skapa och utveckla produkter och tjänster 13 Foto: ABB

Rekommendationer 3. Anta ett pragmatiskt synsätt - öppenhet för olika tekniker och lösningar Utsläppen av växthusgaser i framtiden kommer behöva vara noll Kommer att ta olika lång tid och kräva olika lösningar för olika delar av samhället Uteslut inga lösningar alla behövs Teknikneutralitet möjliggör parallell utveckling av tekniker Även små steg bör bejakas 14

Rekommendationer 4. För en realistisk klimatpolitik - arbeta med styrmedel som fungerar i en öppen ekonomi Skapa realistiska förväntningar på klimatpolitiken och vad Sverige kan åstadkomma Ta hänsyn till att omställningen kommer att ta olika tid Varsamt utformade styrmedel som fungerar i en öppen exportorienterad ekonomi behövs Foto: Scania 15

Rekommendationer 5. Arbeta med långsiktiga strategier anpassade efter olika sektorers förutsättningar Långsiktiga strategier och handlingsplaner behövs - utifrån olika sektorers förutsättningar Behov av riktad forskning bör tydliggöras Ej specifika sektorsmål - riskerar att bli kostnadsdrivande och hämmande Strategierna måste vara flexibla - kunna följa utvecklingen av tekniker och lösningar Samhällsövergripande långsiktigt mål överordnat 16 Foto: LKAB

Rekommendationer 6. Värna Sveriges klimatneutrala energisystem Centralt att Sveriges el- och värmeproduktion även fortsatt har låga växthusgasutsläpp Elproduktionen en av grundbultarna till Sveriges förmåga att skapa global klimatnytta, genom låg nivå av inbäddad koldioxid Långsiktig och verklighetsförankrad energipolitik för fortsatt hög leveranssäkerhet, konkurrenskraftiga priser och låga koldioxidutsläpp 17 Foto: Hans Blomberg

Rekommendationer 7. Satsa på forskning, utveckling och innovation Forskning, utveckling och innovation nyckel för att klara klimatutmaningen Möjliggörare för näringslivets utveckling och framtida konkurrenskraft Utgå från ett globalt utmaningsdrivet systemperspektiv Samverkan kring forskning och utveckling ger större effekt och skapar möjligheter 18

Rekommendationer 8. Anpassa till ett förändrat klimat Arbetet med att klimatanpassa samhällen, värdekedjor och verksamheter behöver starta idag Kartläggning av risker Framtagning av strategier 19

Rekommendationer 9. Skapa forum för dialog och samverkan Samverkan och dialog möjliggör konstruktiva och pragmatiska lösningar Politik, akademi och näringsliv Forum som främjar dialog och samverkan bör stimuleras. 20

Rekommendationer 10. Gör Sverige till ett verkligt föredöme Hög välfärd, växande näringsliv, goda ekonomiska förutsättningar kombinerat med minskade växthusgasutsläpp är ett föredöme Sverige bör fortsätta utvecklas på den redan inslagna vägen En tydlig långsiktig vision behövs, samtidigt med ett pragmatiskt och realistiskt arbetssätt Att minska utsläppen genom att lägga ner verksamheter är inte att vara ett föredöme 21

Tack! Maria.suner.fleming@svensktnaringsliv.se +46 0733017315 Foto: Holmen 22