14
Vart är vår fotboll PÅ VÄG? Svenska Fotbollförbundet fyller 110 år i år. Men hur mår landets största idrottsrörelse? Magasinet Fotboll ser en fotbollskarta med oroande fläckar, men även med ljusglimtar. Här är fotbollens fem största utmaningar: klubbnedläggningar, spelartapp, tomma styrelsestolar, bristande mångfald och ungdomars nya levnadsvanor. Text: Jakob Lundberg, Marcus Olsson & kajsa sandin illustration: team hawaii 15
uklubbkrisen Slopad åldersindelning ska lyfta Västergötland Klubbarna kämpar med näbbar och klor för att hålla i gång seniorlag. På ungdomssidan ser vi samma sak. På tio år har nästan 100 föreningar försvunnit. Lösningen på problemet kan finnas i Västergötland. Vi jobbar med divisionsspel i stället för att ha åldersanpassade serier på ungdomsnivå, säger Staffan Lindmark. TEXT: marcus olsson illustration: team hawaii Föreningar och lag slås ihop, andra klubbar läggs ner helt. På några år har antalet föreningar minskat så gott som överallt i Sverige. Skåne och Småland är undantag. Där finns till och med en positiv trend som visar på en ökning. Västergötlands Fotbollförbund ser en minskning av både lag och hela föreningar i sitt distrikt. Problemet är störst hos dem som saknar ungdomsverksamhet. Framför allt handlar det om att många lag Staffan Lindmark. läggs ner i föreningarna, säger kanslichefen Staffan Lindmark. Oftast är det i föreninar som har sämre struktur och organisation. Och de har svårt att få ihop ekonomin som krävs. En väl fungerande förening har oftast koll på hur man bäst får in pengar. Planhyror, kanslikostnader, resor, anmälningsavgifter, laglicenser och domar avgifter är exempel på saker som kostar pengar. 16
Borås är en växande stad och den största i Västergötlands distrikt. Urbaniseringen är en sak som skapar negativ dominoeffekt på landsbygden. Klubbarna kämpar med näbbar och klor för att hålla i gång seniorlag. På ungdomssidan ser vi samma sak. Många slår ihop lag och föreningar, speciellt på mindre orter. Landsbygden får ont om spelare och det finns på en del håll inte tillräckligt med spelare för att driva verksamheten. Att spelare slutar med fotboll tidigare än förr är en annan sak som gör att antalet föreningar och lag minskar, tror Staffan Lindmark. Vi jobbar med divisionsspel istället för att ha åldersanpassade serier. Det har gjort att klubbar på landsorten har kunnat överleva längre, eftersom man då kan ha ett större åldersspann inom ett ungdomslag. Vi har tagit bort det där med att man ska ha en viss ålder. På det sättet kan man hamna mer rätt i nivå. I vissa fall är åldersskillnaden tre år mellan äldst och yngst ute på planen. Men det finns fler sätt att vända den negativa trenden. På många platser har föreningar möjlighet att söka bidrag av länsstyrelsen för olika projekt på landsbygden, och Västergötlands fotbollförbund har dessutom ett integrationsprojekt med flera olika inriktningar. Framför allt är duktiga och välutbildade ungdomstränare en nyckel för att få fler att fortsätta längre. Då kan man hålla ihop spelartrupperna. Det är viktigt att alla ungdomar får spela också. Utslagningen i för ung ålder är inte bra. n 30 procent färre lag När man började göra mätningar 1996 fanns det 903 seriespelande lag i Västergötland från seniornivå ner till 15 års ålder. 2013 var siffran 634 lag. över 100 klubbar försvann År 2003 fanns det 3 300 fotbolls föreningar i hela Sverige. År 2013 var siffran nere på 3 189. 17
vungdomstappet Varför slutar så många efter 15? Mellan 12 och 16 års ålder försvinner hälften av spelarna. Hur ska fotbollen få fler ungdomar att fortsätta? Det avgörande är hur roligt man tycker att det är, säger spelarutbildaren Lotta Hellenberg. TEXT: jakob lundberg illustration: team hawaii Siffrorna är ungefär desamma på flick- och pojksidan. I stort sett halveras antalet spelare under de fyra åren mellan 12 och 16. Lotta Hellenberg är spelarutbildare i Västmanland och talangutvecklare i Eskilstuna United. Det är jätteviktigt för fotbollens framtid att fler fortsätter längre. Vi tappar så många lag. Det ser man här i Västmanland. Alla 14 15-åriga tjejer samlas i IFK Västerås som har ett väldigt bra 99/00-lag. Dit vill alla gå och till slut har de inga att spela mot, säger Lotta och fortsätter: När de bästa går till IFK slutar ofta de andra tjejerna i småklubbarna och lag läggs ner. Till slut blir det ingen bredd, och då blir det ingen bra topp heller. Varför slutar så många i den åldern? Mycket beror på allting runt omkring. Jag märker på tjejerna att det inte bara är idrotten som trycker på. Många är väldigt seriösa i sina studier och vill lägga mer tid på dem. De ska också hinna med killar och nöjen. Samtidigt blir det en ökad träningsmängd i den åldern och många kanske inte orkar med allt på en gång. Det som avgör är hur roligt man tycker att det är. Trivs man väldigt bra i träningsmiljön går man dit och vill vara där. Vad gör ni i Västmanland för att motverka tappet av ungdomar? I våra distriktslag satsar vi mycket på att vi ska ha kul. Vi pratar mycket om av och på. När vi tränar och spelar är vi på. Då är det koncentration och fokus. Men när det är fritid ska det vara roligt och avslappnat. Man ska få vara den man är och kunna bjuda på sig själv. Distriktslagen berör bara en liten del av spelarna. Klubbarna har en viktigare roll i det här sammanhanget. Med tjejerna i Eskilstuna United jobbar jag mycket med tålamod. Det tar några år innan de kommer att spela allsvensk fotboll. Under den tiden stöttar jag, pratar med dem, försöker ha bra träningar och låta dem göra det de som de är bra på. Lotta Hellenberg. Det där sista tror Lotta Hellenberg är ett bra arbetssätt även i breddförningarna för att få ungdomarna att bli kvar. Det är viktigt att de känner att de är bra och får träna på det som de är bra på. Jag tror att man gör det alldeles för lite. Det är mycket Du måste bli bättre på det här. Om man istället säger Det här är du bra på, och det ska vi träna på tror jag att man också automatiskt får med sig de lite sämre bitarna. Hon återkommer hela tiden till glädjen som den viktigaste ingrediensen och att inte stressa. Man kanske inte behöver göra allt redan när man är tolv år, utan ha något roligt kvar att se fram emot. Man kanske ska åka till Gothia Cup först när man är 14 eller 15. Som det är nu har en del gjort allt när de är tolv. De har varit på cuper i Italien och Spanien. Jag tror inte att man behöver ha så himla bråttom. Ha i stället en långsiktig plan med laget. n 18
Futsal kanske kan göra att man behåller intresset Futsal växer i Sverige. Men är inomhussporten ett komplement eller en konkurrent till vanlig fotboll? Text: Kajsa Sandin Man kanske inte behöver göra allt redan när man är tolv år, utan ha något roligt kvar att se fram emot. Man kanske ska åka till Gothia Cup först när man är 14 eller 15. Charbel Abraham. Sedan 2012 har Sverige ett eget landslag i futsal. Sporten växer både i antalet utövare och lag runtom i landet. Svensk fotboll kan utvecklas om spelarna får möjlighet att spela futsal på vintern. Det tror Charbel Abraham, som är tränare för fotbollslaget Skövde AIK i division 1 södra och även assisterande förbundskapten för svenska futsallandslaget. Futsal i Sverige är ganska likt vanlig fotboll och spelarna kan utveckla sin bollkontroll och teknik. Det är små ytor inomhus, det går snabbt och det ställs krav på att ta snabba beslut. Kan futsal få barn att stanna kvar längre inom fotbollen? Det är svårt att svara på. Det är roligare med futsal, det går snabbare och det blir många mål. Det kanske kan göra att man behåller intresset. Går man istället över och spelar handboll eller innebandy på vintern kanske man försvinner helt från fotbollen. Charbel Abraham tycker inte att man ska se futsal som en konkurrent till fotboll snarare ett komplement. Futsalspelarna på hög internationell nivå har aldrig spelat fotboll, det är en egen sport. Men så är det inte i Sverige. När landslaget startade fick sporten en stor skjuts framåt och uppmärksammades en del i media. Den stora utmaningen för sporten är att få tillgång till halltider. Många kommuner ser det tyvärr inte som en egen sport ännu, utan som fotboll. De prioriterar därefter. Det påverkar utvecklingen. Det är väldigt tufft i storstäderna. n 19
Många föreningar har tomma stolar i sina styrelserum. Det är svårt att hitta folk som vill ställa upp. Vi har varit utan ordförande i ett års tid nu, säger Milorad Pejic i Remsle UIF. TEXT: Marcus Olsson illustration: team hawaii wledarbristen Styrelsestolar står Föräldrarna vill att deras barn ska prova på många idrotter och vara med i många föreningar. Men alla vill inte ställa upp ideellt och hjälpa till själva. Föreningar i hela landet har svårt att hitta personer som vill ställa upp i styrelser och kommittéer. Remsle UIF i Sollefteå är bara ett exempel. Klubben har sex lag med 120 aktiva flick- och damspelare, och damlaget spelar i division 2. Men det finns ingen ordförande och dessutom är två ledamotsplatser vakanta. Vi hade samma tendens i simföreningen där jag var med. Föräldrarna vill att deras barn ska prova på många idrotter och vara med i många föreningar. Men alla vill inte ställa upp ideellt och hjälpa till själva. Många har tid och möjlighet men åker ändå snålskjuts. Andra föräldrar ska ta hand om deras barn, säger Milorad Pejic, som är vice ordförande. Remsle UIF har tvingats kalla till extra årsmöten bara för att antalet röstande har varit för lågt. Valberedningen har inte heller fått några förslag på styrelsekandidater. Det blir många problem när inte alla styrelseplatser är tillsatta. Några få måste göra mycket jobb. Folk är tydligen beredda att avstå från demokrati och rätten att själva kunna påverka och vara delaktiga. Allt för att själva slippa jobba. Intresset för att komma på årsmötena är också svagt. Men folk är ändå Milorad Pejic. snabba med att gnälla när det händer eller inte händer något. Varför vill du själv inte vara ordförande? Jag jobbar inte mindre bara för att jag inte har titeln ordförande. Jag vill bara inte ha det formella ansvaret. Man blir utsatt. Men jag sitter gärna i styrelsen, vi trivs där tillsammans. Som styrelseordförande skulle jag få tio telefonsamtal till varje dag. Det räcker som det är redan nu. Folk ringer ändå till mig för vad som helst. Anders Vestin är ordförande i Ångermanland, distriktet som Remsle UIF hör till. Han säger att rollerna som kassör och ordförande är svårast att hitta folk till. Administrativa, juridiska och ekonomiska arbetsuppgifter ska utföras. Det kräver både kunskap och tid. Han upplever att föräldrar ofta slutar 20
Visby vände och växer För sju år sedan var IFK Visby på väg att försvinna. Men i stället har klubben tredubblats i storlek. Skolan räddade föreningen. Text: Kajsa Sandin tomma i styrelsen när deras barn lägger av att spela. Det gör att det blir svårt att få en långsiktighet i styrelsearbetet. I en breddförening är det hög arbetsbelastning i just de Anders Vestin. rollerna, säger Vestin. Det finns inte folk anställda som kan göra många av arbetsuppgifterna som krävs. Man kan inte vara ordförande eller kassör och bara sitta och peka och säga till andra vad de ska göra. Man måste göra jobbet själv. Peter Landström är föreningsutvecklare på Svenska Fotbollförbundet. Han håller med. Ett annat problem är att många unga inte ens blir tillfrågade om de är intresserade av att vara med i en styrelse eller i någon annan ledarroll. Man måste börja där. Ställ frågan! Man måste också jobba strategiskt, lägga upp en hållbar plan och arbeta efter den. Det är inte bara att köra på och hoppas att allt löser sig. Det handlar om att arbeta medvetet och med tydliga mål. n Bosse Ronsten. 2007 hade IFK Visby två ungdomslag och två seniorlag. Den lilla klubben i Västerhejde några kilometer söder om ringmuren saknade helt strategier för hur man skulle få till en fungerande spelarrekrytering. Sen hände något, berättar vice ordföranden Bosse Ronsten. Hur vände ni trenden? Vi hade egentligen alla förutsättningar. Vi var en tillväxtort och bredvid oss fanns en skola och idrottshall. I juni 2007 satte vi en vision att alla barn i Västerhejdeskolan skulle hitta en idrott hos oss. Hur gick arbetet till, mer konkret? Genom Idrottslyftet har vi funnits på skolan sedan 2008. Barnen får testa på sex till åtta idrotter. Det är alltifrån golf till dans och basket. Vi har det som rekryteringsbas. Projektet ledde till positiva föräldrar som vill hjälpa till i föreningen. Vårt varumärke stärktes och vi har numera även sektioner för innebandy, bordtennis och handboll. Hur är läget nu? I februari blev vi utsedda till Gotlands bästa barn- och ungdomsförening 2013. Vi är över 500 medlemmar och 300 av dessa är barn och ungdomar. Nu ser vi nästa fas. Inom fotbollssektionen har vi elva lag och vi behöver klara av växtvärken och tillgodose träningstider för våra medlemmar. n 21
22
Det saknas kvinnor och personer med utländsk bakgrund i nyckelroller inom svensk fotboll. Nu har Svenska Fotbollförbundet inlett ett mångfaldsarbete med målet att vända trenden. TEXT: Kajsa Sandin illustration: team hawaii xmångfalden Var är kvinnorna och invandrarna? En undersökning från 2010 gjord av SCB visar att 71 procent av killarna mellan 13 och 20 år med utländsk bakgrund spelar fotboll i en förening. Men den etniska mångfalden inom fotbollen verkar mest finnas på planen och då bara bland pojkar och män. Siffror som tidningen Aftonbladet presenterade i höstas visar att bara två av 300 styrelseledamöter på nationell och regional nivå inom svensk fotboll hade icke nordeuropeisk bakgrund. Jesper Fundberg är forskare i idrottsvetenskap med inriktning på etnicitet och genusforskning vid Malmö högskola. Han arbetar just nu med Svenska Fotbollförbundet för att komma fram till strategier för jämställdhetsoch mångfaldsfrågor. Arbetet börjar utbildningsmässigt med fokus på normkritik och med förbundet självt. Det är viktigt att börja uppifrån. Att markera att det här är viktigt. Det finns en stor vilja hos förbundet att göra någonting, säger han. Hur kan det se ut så här? Det är väl den frågan som jag har att ta reda på. Men om vi tar allmänna kunskaper så handlar det om att man blir van vid normen, man reflekterar inte över vilka som redan finns på dessa positioner. Man går efter vilka som brukar vara ledare och vilka som brukar sitta i styrelsen. Ju längre upp i beslutandenivå desto mer homogent brukar det vara. Man väljer sådana som är som sig själv, märkligt nog. Fundberg tror att jämställdheten Jesper Fundberg. och den etniska mångfalden kommer att se annorlunda ut på beslutandenivå i framtiden. Vi får inte glömma att det inte har funnits så stor etnisk mångfald på aktivitetsnivå förut heller. Det är inte mer än 15 år sedan som man frågade sig varför pojk- och herrlandslagen inte hade några spelare med utländsk bakgrund, säger han. Arbetet med jämställdhet och mångfald handlar om överlevnad, tycker Fundberg. Men exakt vad det kommer att mynna ut i är fortfarande för tidigt att svara på. Jesper Fundberg tycker att det är viktigt att man börjar med att reda ut begreppen. Att jämställdhet handlar om kön och att mångfald handlar om andra maktrelationer, där etnicitet är ett av många exempel. När han i en tidigare undersökning tittade närmare på mångfald och jämställdhet inom sex olika förbund, var fotbollen en av idrotterna med minst etnisk mångfald. Basketen var den idrott som stack ut åt det motsatta hållet. Där har man varit medveten om att ska något förändras så får det göras aktivt. Basketen har till exempel satsat lika mycket på tjejer och killar. n Vi får inte glömma att det inte har funnits så stor etnisk mångfald på aktivitetsnivå förut heller. 23
Här är fotbollens största utmaning: Att få fler att spela och fortsätta längre. Enda vägen dit är att stärka breddklubbarna. Där har vi i elit föreningarna ett särskilt stort ansvar, säger Roger Gustafsson i IFK Göteborg. TEXT: Jakob Lundberg och Marcus Olsson illustration: team hawaii y FOTbollens konkurrenskraft Så ska vi få barn att spela vidare Stillasittandet breder ut sig i samhället. Fotbollen är inte den enda idrotten som står inför stora utmaningar. En rapport från statliga Centrum för idrottsforskning visar att det har skett ett trendbrott i Sverige. Färre barn och ungdomar föreningsidrottar i dag än för tio år sedan. Nedgången är tydligast bland äldre ungdomar mellan 17 och 20 år och speciellt bland flickor. Svenska Fotbollförbundet siktar på att bryta den utvecklingen. Två övergripande mål under de närmaste tre åren är att fotbollsspelarna ska bli fler och att de ska fortsätta längre. Peter Landström, föreningsutvecklare på Svenska Fotbollförbundet, tror på tillgänglighet. Hur ska fotbollen som produkt hävda sig mot alla andra fritidsaktiviteter? Det ska finnas fotboll överallt i konkurrens med dataspel, tv och annat, säger han. Framgångar på elitnivå är också viktiga, att vi har förebilder som får en massa tjejer och killar att bli intresserade. Och vi måste jobba för att det ska vara roligt att komma och spela fotboll så att ungdomarna blir kvar hos oss. Vad är viktigast för att behålla dem? Forskning visar att de ungdomar som fortsätter är de som känner att de hela tiden lär sig nya saker och utvecklas. Andra avgörande Peter Landström. saker är att vara i en miljö med kompisar och att känna trygghet och delaktighet. För att fler sådana goda idrottsmiljöer ska växa fram jobbar förbundet inom tre olika huvudområden: föreningsutveckling, förbundsutveckling och fotbollsutveckling. Visionen är: Fotboll nationalsporten för alla överallt. Även om vi måste vara vaksamma nu vill jag gärna lyfta fram att fotboll är den enda idrotten som har föreningar i Sveriges alla 290 kommuner, säger Landström. För att noga kunna följa den fortsatta utvecklingen av spelarantalet har förbundet nu gjort en undersökning av hur många barn som spelar fotboll i olika åldersgrupper (från 6 till 18 år). Siffrorna visar bland annat att 47 procent av alla nioåriga pojkar spelar fotboll i klubb. En otroligt hög siffra. Det är fantastiskt och det visar på vår sports attraktionskraft, säger Peter Landström. Totalt är det 309 000 barn och ungdomar som spelar fotboll (sex till 18 år). Av statis 24
tiken framgår också att nästan hälften av alla fotbollsungdomar lämnar sporten i åldern 12 16 år. I fotbollförbundets mål- och strategidokument är en viktig punkt att få spelarna att fortsätta högre upp i åldrarna. Om vi ska få många att spela fotboll för att det är bra kamratskap, roligt och bra för hälsan ser jag ingen annan väg än att vi måste vara väldigt rädda om breddklubbarna, säger Roger Gustafsson, som är akademichef i IFK Göteborg. Roger är Sveriges mest framgångsrika fotbollstränare på nationell nivå. Han tog fem SM-guld med IFK Göteborg på 1990-talet och ledde laget till kvartsfinal i Champions League. De tolv svenska klubbar med flest lag i seriespel finns på ett och samma ställe: Stockholm. Samtidigt som de erbjuder massor av barn bra fotbollsverksamhet på olika nivåer kan jätteklubbarna vara ett hot mot breddfotbollen. De tar in hundratals ungdomar i varje årskull, och mindre föreningar riskerar då att slås ut. En följd blir att det finns allt färre seniorlag för de unga att sträva mot och då tunnas bredden ut. IFK Göteborg är en storklubb som tänker annorlunda än sina allsvenska konkurrenter i huvudstaden. Nyligen fick klubben kritik på grund av stor ledaromsättning och sin nya akademisatsning på allt yngre spelare. Ändå menar Roger Gustafsson att IFK Göteborg tar ansvar för breddklubbarna i närområdet. Jag kan inte tala för Stockholm. Men i vår modell har vi väldigt få ungdomsspelare i stället. Det kan ju många tycka är fel också, att inte alla får vara med i IFK. Men det är delvis för att vi ska komma ifrån bekymren med första-, andra-, tredje och fjärdelag, säger Roger Gustafsson och fortsätter: Om vi skulle dra i gång en massa lag tror vi att andra klubbar skulle få lägga ner. Vi vill i stället medverka till att många föreningar har ungdomsverksamhet. Vi elitklubbar behöver bidra till bredden genom att inte döda andra klubbar, så att kompisgängen kan spela fotboll länge i sin närmiljö och ha roligt. n Fotbollens strategiska mål Svenska Fotbollförbundet har ett mål- och strategidokument som gäller fram till 2017. Här är några av de viktigaste punkterna: Fler utövare, fler ideella och utbildade ledare. Fler som spelar längre. Stärka positionen som viktig aktör för integration. Fler internationella evenemang i Sverige. Damlandslaget ska ta medalj i de internationella mästerskapen. Herrlandslag, U21 och futsallandslaget ska kvala in till EM och VM. Svenskt deltagande varje år i damernas Champions League-slutspel. Svenskt deltagande varje år i herrarnas Champions League eller Europa League. Källa: Mål och strategi för svensk fotboll 2013 2017 (Svenska fotbollförbundet, 2013). 25