VERKSAMHETSFÖRESKRIFTER FÖR PERSONLIG ASSISTANS I ESBO FRÅN 1.3.2011



Relevanta dokument
ESBO STAD SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSEKTORN Familje- och socialservice Äldreomsorgen INSTRUKTION OM STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD

KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN

HANDBOK OM PERSONLIG ASSISTANS FÖR ARBETSGIVARE

ANVISNINGAR FÖR GENOMFÖRANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD SAMT STORLEKEN AV VÅRDARVODENA I LOVISA FRÅN OCH MED

Stöd för närståendevård

ANSÖKAN OM SERVICE ENLIGT HANDIKAPPSERVICELAGEN

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M

DE HÖGRE TJÄNSTEMÄNNEN YTN RF

Lag. om ändring och temporär ändring av arbetsavtalslagen

GUIDE FÖR ARBETSGIVARE TILL PERSONLIGA ASSISTENTER I HELSINGFORS

Utländsk arbetstagare i Finland

Verksamhetsföreskrifter om färdtjänst enligt socialvårdslagen

PERS NLIG ASSISTANS FÖR STÖRRE DELAKTIGHET OCH FLERE ALTERNATIV

KT Cirkulär 15/2013, bilaga 3. Tillämpningsanvisningar för de ändrade semesterbestämmelserna i TIM-AKA

fastighetsservicebranschens fickavtal

Uppföljning av ålderslagen - Kommunenkät

Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (8) Kiiski Anvisningar för arbetsgivarna inför en eventuell influensapandemi (svininfluensa)

ANVÄNDNING AV SERVICESEDLAR FÖR ÖPPNA REHABILITERINGSTJÄNSTER FÖR FRONTVETERANER OCH I HANDIKAPPSERVICELAGEN AVSEDD PERSONLIG ASSISTANS

Protokollsanteckning. Tillämpningsanvisning. Tillämpningsanvisning

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

Servicesedel. nya alternativ inom socialservicen. Information om servicesedlar

JORD- OCH VATTENBYGGNADSBRANSCHENS KOLLEKTIVAVTAL för tiden

SOCIALINSTRUKTION FÖR FINSTRÖMS KOMMUN

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Kollektivavtal för ambulansförare

FÄRDTJÄNST FÖR GRAVT HANDIKAPPADE ANSÖKAN

Storfors kommun som assistansanordnare för LSS Kundversion

Kollektivavtal för optiker

Socialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m

Klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Klientens ställning och rättigheter inom socialvården

MEDDELANDE TILL NYA TJÄNSTEFORSKARE OM UPPGIFTER SOM BEHÖVS VID TJÄNSTEFÖRHÅLLANDETS BÖRJAN SAMT OM ANSTÄLLNINGS-VILLKOREN

ALLMÄN DEL. När man avtalar om att minska lönekostnaderna skall minskningen i första hand inriktas på andra lönefaktorer än grundtimlönerna.

RP 331/2010 rd. samt om avtalets giltighetstid.

A3 SEMESTERLÖN, SEMESTERERSÄTTNING OCH SEMESTERPREMIE

GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH ANVISNINGAR

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen

Anvisning till kunden: Stöd för närståendevård Innehåll 1 Syftet och vad som avses med stöd för närståendevård Arvoden för närståendevård...

RP 138/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 april 2016.

Lag om tolkningstjänst för handikappade personer 133/210

RP 256/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till familjevårdslag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

Anvisning 2/ (8)

KOLLEKTIVAVTAL FÖR TURISM-, RESTAURANG- OCH FRITIDSTJÄNSTER

Tjänsteförhållande/ arbetsavtalsförhållande

RP 329/2010 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

JOURNALISTFÖRBUNDETS ANVISNINGAR FÖR HYRT ARBETE

Kökar kommuns äldreomsorgsplan

Om inte annat överenskommits, skall lönen betalas ut på den sista dagen i lönebetalningsmånaden. Lönebetalningsperioden då anställningen upphör

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Kollektivavtal. för förmän inom detaljhandeln

Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och

Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:6) om assistansersättning

Dunderbergsgatan vx individochfamilj@nybro.se Hemsida

Kollektivavtal för arbetstagare på apotek

FINANSMINISTERIET FÖRESKRIFT ANVISNING

Lag om klientavgifter inom den småbarnspedagogiska verksamheten

KOLLEKTIVAVTAL FÖR DANSLÄRARE 4 KAPITEL I: ALLMÄNNA DELEN Avtalets omfattning Arbetsgivarens allmänna rättigheter...

Bilaga 1. Moment som granskas: Mera uppgifter. Buller F 1. Fortgående buller F 2. Slagbuller

KOLLEKTIVAVTAL. för arbetstagare på Servicefacket PAM

Bilaga 1 psek LOVISA STAD ANVISNING OM ETT RÖKFRITT LOVISA

VALAS Luonnos Svenska

Förslag till tillämpningsregler för parboende och till revidering av tidigare tillämpningsregler för bostad med särskild service och omvårdnadsbidrag

AVIGFTER OCH ERSÄTTNINGAR INOM GRUNDTRYGGHETEN I INGÅ KOMMUN FR.O.M

För busspersonal. I denna broschyr presenteras löne- och andra avtalsvillkor i korthet. Kollektivavtalet gäller

Närståendevårdarnas ålder och kön

Privata sektorns förtroendemannaval Valanvisningar för perioden

Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst

Personlig assistans. Uppdrag och kvalitetskrav. Personlig assistans

Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst

Överenskommelse om ändrade bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser BEA

Esbo stad Protokoll 74. Fullmäktige Sida 1 / 1

Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Personlig assistansservice 2014

FM 48/321/2003 Statens tjänsteförhållanden för viss tid I LAGSTIFTNING OCH PRAXIS. 1. Utnämning för viss tid med stöd av statstjänstemannalagen

Lagstadgade tjänster inom

1. Undervisning i religion och livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Grunderna för beviljande av stöd för närståendevård. Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite

TILLÄMPNINGSOMRÅDE 2. ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE KOLLEKTIVAVTAL FÖR FÖRMÄN I BRANSCHEN FÖR TURISM, RESTAURANG OCH FRITIDSTJÄNSTER

Handikappolitiskt program för Sibbo kommun

VÅRD- OCH ÅLDERDOMSHEM. Service inom omsorgsboendet

INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK

Beslutad av kommunfullmäktige Senast reviderad Förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Borlänge kommun

Omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning

Personlig assistans Skellefteå kommun

DIREKTIV FÖR VAL AV FÖRTROENDEMÄN INOM FJF

SKOLSTADGA FÖR geta KOMMUN

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Handikappbidrag för personer under 16 år

ÖVERSÄTTNING 1(13) SUNDQVIST INVESTMENTS AB:S KOLLEKTIVAVTAL FÖR FÖRBINDELSEFARTYGENS DÄCKS- OCH MASKINPERSONAL SAMT EKONOMIPERSONAL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Kompetensområdet för KUNDBETJÄNING OCH INFORMATIONSHANTERING

Kommunfullmäktiges delegeringsbeslut Jomala kommun

Huvudsakligt innehåll

om tolktjänst för talhandikappade

Materiella ändringar i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA) samt tillämpningsanvisningar 1

Grunder för beviljandet av stöd för närståendevård

Transkript:

VERKSAMHETSFÖRESKRIFTER FÖR PERSONLIG ASSISTANS I ESBO FRÅN 1.3.2011 Social- och hälsovårdsnämnden 17.02.2011 1. SERVICEÅLIGGANDE Enligt 8 2 mom. i lagen om service och stöd på grund av handikapp ska kommunen ordna personlig assistans, ifall personen på grund av sitt handikapp eller sin sjukdom nödvändigt behöver sådan service för att klara de funktioner som hör till normal livsföring. Kommunen har dock inte särskild skyldighet att ordna personlig assistans, ifall tillräcklig omsorg om den gravt handikappade inte kan tryggas genom åtgärder inom den öppna vården. Kommunen har en särskild skyldighet att ordna personlig assistans, vilket innebär att personlig assistans är en service som ordnas oberoende av anslag. 2. FÖRHÅLLANDET MELLAN LAGAR Tjänster för handikappade ordnas i första hand som en del av det allmänna servicesystemet, bl.a. i enlighet med socialvårdslagen. Service och stöd ska ordnas, om en handikappad inte med stöd av någon annan lag får sådan service eller sådant stöd som är tillräckligt och lämpligt för honom eller henne. Lagen om service och stöd på grund av handikapp är primär i förhållande till lagen om utvecklingsstörda. Service och stöd för utvecklingsstörda ordnas i första hand med stöd av lagen om service och stöd på grund av handikapp till de delar dessa är tillräckliga och lämpliga med tanke på servicebehovet och i övrigt förenliga med personens intresse. (4 i lagen om service och stöd på grund av handikapp) 3. INNEHÅLLET OCH OMFATTNINGEN AV PERSONLIG ASSISTANS Med personlig assistans avses enligt 8 c i lagen om service och stöd på grund av handikapp den nödvändiga hjälp som en gravt handikappad har behov av hemma eller utanför hemmet: 1) i de dagliga sysslorna 2) i arbete och studier 3) i fritidsaktiviteter 4) i samhällelig verksamhet samt 5) i upprätthållande av sociala kontakter Syftet med personlig assistans är att den ska hjälpa en gravt handikappad att göra sina egna val när det gäller funktioner som avses ovan. Personlig assistans innebär nödvändigt stöd för att klara vardagliga sysslor som personen utan handikapp eller sjukdom skulle klara av själv. Den personliga assistansen ordnas för dagliga sysslor, arbete och studier i den utsträckning som det är nödvändigt för den gravt handikappade. Som dagliga sysslor betraktas de sysslor som generellt

hör till livet, såsom förflyttning, påklädning, skötsel av hygien, klädvård och matförsörjning, skötsel av ordningen i hemmet och uträttande av ärenden. Till de dagliga sysslorna räknas också deltagande i de dagliga sysslorna av de barn som den gravt handikappade personen sköter eller har vårdnaden om. Behovet av assistans hos en person som bor i en boendeserviceenhet tryggas inom boendeenheten i första hand med hjälp av enhetens personal. Arbete som utförs av en gravt handikappad kan basera sig på ett anställningsförhållande eller på företagsverksamhet, och arbetet utförs antingen regelbundet eller återkommande under vissa tidsperioder. Organisationsverksamhet räknas inte som arbete, utan som samhälleligt deltagande. Understöd för personlig assistans i arbetet kan beviljas i de fall då den personliga assistansen möjliggör eller underlättar den handikappades förmåga att arbeta. Om det är frågan om normala risker eller arbetsuppgifter förknippade med företagsverksamheten, kan man inte erhålla understöd enligt lagen om service och stöd på grund av handikapp. Studierna måste vara examens- eller yrkesinriktade eller förstärka yrkesskickligheten samt förbättra möjligheterna till sysselsättning. Andra slag av studier ses som verksamhet av hobbynatur. Personlig assistans kan ordnas också för den handikappades semester- eller arbetsresor utomlands. Understöd beviljas inte ifall personens hemkommun ändras på grund av utlandsvistelsen eller om det i övrigt är frågan om en mer långvarig eller permanent vistelse utomlands. Personlig assistans för att upprätthålla hobbyverksamhet, samhällsinflytande och social växelverkan ordnas för minst 30 timmar per månad. Vid dimensioneringen av antalet timmar beaktas det individuella hjälpbehovet som definieras i serviceplanen och livssituationen som helhet. Timantalet kan vara lägre än 30 timmar, ifall det räcker för att tillförsäkra den gravt handikappade nödvändig hjälp. 4. GRUNDERNA FÖR BEVILJANDET För att bli beviljad personlig assistans förutsätts ett gravt handikapp. När det gäller att ordna personlig assistans anses som gravt handikappad den som till följd av ett långvarigt eller framskridande handikapp eller en sådan sjukdom nödvändigt och upprepade gånger behöver en annan persons hjälp för att klara de dagliga sysslorna, och behovet av hjälp inte i främsta hand beror på sjukdomar och funktionshinder som har samband med normalt åldrande (8 c 3 mom. i lagen om service och stöd på grund av handikapp). Gravt handikapp bör särskiljas från en normal försämring av funktionsförmågan på grund av åldrande. Service och stöd för äldre ordnas i första hand av Esbos äldreomsorg. Behovet av hjälp ska vara nödvändigt och fortlöpande. Behovet av en annan persons hjälp anses vara nödvändigt och fortlöpande både när behovet är särskilt stort och när det är mindre men ändå fortlöpande (RP 166/2008). Beviljandet av personlig assistans baserar sig inte på en specifik diagnos, utan beslutet fattas på basis av en individuell bedömning. För att personlig assistans ska ordnas förutsätts att den gravt handikappade har resurser att definiera assistansens innehåll och sättet att ordna den (8 c 2 mom. i lagen om service och stöd på grund av handikapp). Om behovet av hjälp i huvudsak grundar sig på omsorg, vård och övervakning, bör det genomföras på annat sätt än genom personlig assistans (RP 166/2008).Beroende på den gravt handikappades funktionsförmåga kan hjälpbehovet genomföras till exempel genom boendeservice, serviceboende, arbets-och dagverksamhet, hemservice, närståendevård, familjevård, en stödperson eller

annan stödverksamhet som täcker hjälpbehovet. Í det här fallet är det ofta frågan om situationer, där den gravt handikappade inte själv har kapacitet att bedöma sitt behov av hjälp, utan bedömningen görs i huvudsak av en annan person. Svårt handikappade barn kan beviljas personlig assistans ifall barnet inte är under sina föräldrars eller andra vårdnadshavares omedelbara och ständiga tillsyn och i behov av kontinuerlig vård, utan åtminstone delvis kan påverka och fatta beslut om sina egna handlingar. I bedömningen beaktas barnets individuella situation, utvecklingsnivå och omständigheter. En elev som är handikappad eller i behov av särskilt stöd har rätt till bildningssektorns avgiftsfria tolknings- och biträdestjänster för att kunna delta i undervisningen. 5. PERSONLIGT STÖD OCH UPPGÖRANDET AV EN SERVICEPLAN Utredningen av behovet av service och stöd ska inledas senast den sjunde vardagen efter det att den handikappade eller hans eller hennes lagliga företrädare eller anhöriga eller någon annan person eller en myndighet har tagit kontakt med Esbo stads handikappservicebyrå. I brådskande fall bedöms servicebehovet utan dröjsmål. Utredningen av behovet av stöd och service sker vanligen under ett hembesök eller ordnas på annat sätt genom ett personligt möte med klienten. Socialarbetaren utarbetar en individuell serviceplan i samförstånd med klienten. I planen antecknas klientens syn på sitt behov av stöd samt hur servicen ska genomföras. När man hör en gravt handikappad person kan man utnyttja till exempel hjälpmedel och metoder som underlättar tolkning och kommunikation. Om en klient på grund av sjukdom eller exempelvis nedsatt psykisk funktionsförmåga inte kan delta i planeringen av de tjänster som tillhandahålls klienten, ska klientens vilja utredas i samråd med klientens lagliga företrädare, en anhörig eller någon annan närstående. I serviceplanen som ligger som grund för beslutet om personlig assistans uppmärksammas särskilt följande faktorer: Om handikappet är gravt (handikappets eller sjukdomens grad, slag och kontinuitet) Den gravt handikappades funktionsförmåga och hjälpens nödvändighet Den gravt handikappades resurser för att bedöma vilken hjälp som behövs och hur den ska genomföras Hur den personliga assistansen främjar förmågan att klara sig självständigt och vara delaktig Vilka vardagliga sysslor assistenten behövs för Hur omfattande stödbehovet är (det genomsnittliga timantalet) och vid vilka tider av dygnet stödet behövs På vilket eller vilka sätt den personliga assistansen ska arrangeras ändamålsenligt Behovet av andra tjänster och stödåtgärder och relationen till den personliga assistansen Faktorer som antecknas i den individuella serviceplanen får inte utan motiverade skäl förbigås i beslutsfattandet (RP 166/2008). Serviceplanen kontrolleras vid behov eller om det sker förändringar i den handikappades omständigheter eller behov av service.

6. SÄTT ATT ORDNA PERSONLIG ASSISTANS När det bestäms på vilket sätt personlig assistans ska ordnas och när själva assistansen ordnas ska kommunen beakta den gravt handikappades egna åsikter och önskemål samt det i serviceplanen definierade individuella hjälpbehovet och den handikappades livssituation i sin helhet (8 d i lagen om service och stöd på grund av handikapp). När ändamålsenligheten och lämpligheten i sättet att ordna assistans bedöms, uppmärksammas särskilt den gravt handikappade personens individuella förmåga att definiera hjälpbehovet och dess innehåll. I bedömningen tas dessutom i beaktande den gravt handikappades livssituation och omständigheter i sin helhet (till exempel arbets-, familje- och boendeomständigheter) samt de villkor som personen ställer på de olika sätten att ordna assistans. Formen för assistansen bör stödja och främja den gravt handikappades självständiga liv och likvärdiga rätt till att leva i samhället samt personens förmåga att göra likadana val som andra människor. En socialarbetare fattar beslut om på vilket eller vilka sätt den personliga assistansen ordnas. Personlig assistans ordnas på följande sätt i Esbo: 1) Arbetsgivarmodellen. Arbetsgivarmodellen är det primära sättet för att ordna personlig assistans i Esbo. Modellen innebär att den gravt handikappade personen själv väljer sin assistent och fungerar som assistentens arbetsgivare. Den gravt handikappade och hans eller hennes assistent ska göra upp ett skriftligt arbetsavtal där arbetsuppgifterna, arbetstiden, lönen och andra villkor för arbetsförhållandet bestäms. Arbetsgivaren kan inom ramen för assistansersättningen anställa fler än en assistent, om de praktiska arrangemangen kräver det. Principerna för arbetsförhållandet bestäms i arbetslagstiftningen. Om arbetsgivaren hör till arbetsgivarförbundet för personlig assistans, Henkilökohtaisten Avustajien Työnantajien Liitto rf (Heta), ska arbetsavtalet innehålla ett omnämnande om att det nationella kollektivavtalet för personliga assistenter tillämpas. (Grunderna för kommunala ersättningar, se punkt 8.) En gravt handikappad person har rätt, om han eller hon så vill, att sköta alla arbetsgivarförpliktelser själv. I annat fall följs lönesystemet för vikarier, där Esbo stad ansvarar förden personliga assistentens löneutbetalning, likväl så att den gravt handikappade fortfar att vara arbetsgivare. Den gravt handikappade har möjlighet till handledning i frågor som gäller avlönandet av en assistent. Arbetsgivarna i Esbo får särskilda föreskrifter i saken. 2) Servicesedelsmodellen. Den gravt handikappade kan erhålla en servicesedel för att skaffa sig assistans. Servicesedelns användningsändamål i fråga om personlig assistans bestäms i den individuella serviceplanen och i beslutet om handikappservice. Giltiga användningsändamål är bl.a. att ordna en tillfällig vikarie för en personlig assistent, att ordna kompletterande personlig assistans eller att betala för personlig assistans som omfattar endast några arbetstimmar. Med servicesedeln köper den gravt handikappade personlig assistans av tjänsteproducenter som godkänts av staden. Servicesedeln kan beviljas i en situation, då behovet av personlig assistans samt förmågan och möjligheten att använda servicesedeln framkommer i serviceplanen. Klienten kan tacka nej till servicesedeln, varvid den personliga assistansen bör ordnas på andra ändamålsenliga sätt. Personer som använder servicesedeln i Esbo får särskilda föreskrifter i saken. 3) Modellen för köpta tjänster. På grund av en särskild orsak som har att göra med den gravt handikappade eller dennes omständigheter kan Esbo stad köpa personlig assistans för den gravt handikappade av en offentlig eller privat tjänsteproducent eller organisation. Modellen för köpta

tjänster innebär att staden upprättar en betalningsförbindelse för den gravt handikappades del med en eller flera tjänsteproducenter. Avtalet för köp av tjänster upprättas mellan staden och företaget som erbjuder tjänsterna. I dessa fall är assistenten anställd av företaget som producerar de köpta tjänsterna. I modellen för köpta tjänster fungerar personen som får assistans som klient. Alla former av assistans bör ge den gravt handikappade en möjlighet att bestämma hurudan assistansen är samt var, när och hur assistansen ges. Olika former av assistans kan kombineras och användas parallellt, till exempel så att den gravt handikappade fungerar som assistentens huvudsakliga arbetsgivare och att denne dessutom får en servicesedel av kommunen som kan användas till vikariat och arbetsresor. 7. EN ANHÖRIG SOM ASSISTENT I arbetsgivarmodellen kan en anhörig eller annan närstående till den gravt handikappade inte fungera som personlig assistent, om detta inte av särskilt vägande skäl kan anses förenligt med den gravt handikappades intresse. (8 d 4 mom. i lagen om service och stöd på grund av handikapp) Med anhörig avses partner, barn, förälder eller mor-/farförälder till den gravt handikappade. Med annan närstående avses sambo eller samkönad partner. Stöd för närståendevård är den primära stödformen då en anhörig eller annan närstående person huvudsakligen har hand om vården av och omsorgen om den gravt handikappade. 8. KOMMUNENS ERSÄTTNINGSSKYLDIGHET INOM ARBETSGIVARMODELLEN Kostnader som ersätts är: - Ersättning för personlig assistans: timlön 9,51 och månadslön 1617,34. Lönenivån ses över efter 1.5.2011. - Avgifter och ersättningar som tillkommer arbetsgivaren (socialskyddsavgift, pensionsavgift, de lagstadgade personalhälsovårdsavgifterna samt obligatoriska avgifter för olycksfalls- och arbetslöshetsförsäkring). - Ersättningar för söndags-, mertids- och övertidsarbete enligt arbetstidslagen (605/1996), ersättningar enligt semesterlagen (162/2005) och lön under sjukdomstiden enligt arbetsavtalslagen. (Staden ersätter inte mertids- eller övertidsarbete, ifall dessa inte i specialfall har inkluderats i beslutet om handikappservice. Om assistenten är en familjemedlem till arbetsgivaren, får denne inga ersättningar enligt arbetstidslagen eller övriga arbetstidsersättningar). - Lördagsarbete (för arbetstimmar utförda på en lördag betalas ett tillägg på 20 % av ordinarie timlön) - Kvällsarbete (för arbete utfört mellan klockan 18.00 och 23.00 betalas en kvällsersättning på 15 % av ordinarie timlön) - Helgdagsersättning (kollektivavtal för assistenter 5.3 ) - Grupplivförsäkring (kollektivavtal för assistenter 16 ) - Lönekostnader för en person som anställts som vikarie för en ordinarie assistent - Andra skäliga och nödvändiga kostnader som avlönandet av en personlig assistent föranleder. Dessa kan innefatta till exempel fortbildnings- och rekryteringskostnader för arbetsgivaren. Dessutom tillkommer assistentens resekostnader om assistansen förutsätter resor exempelvis på grund av den gravt handikappades arbete eller hobby. Nödvändiga

kostnader för arbetsgivaren anses vara sådana, utan vilka assistansen inte vore möjlig att ordna eller utan vilka assistansen inte kunde fortgå. Den gravt handikappade bör genom en särskild ansökan söka ersättning för övriga kostnader som tillkommer assistenten, och därefter fattar en socialarbetare ett separat beslut i saken. Hur medlemskap i Heta-förbundet påverkar den ersättning som staden betalar ut: Om en gravt handikappad arbetsgivare är bunden till branschens nationella kollektivavtal, tillämpas det nationella kollektivavtalet för personliga assistenter (kollektivavtalet för assistenter) enligt tillämpningsområde. Avtalet är utformat av Heta-förbundet och Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf och trädde i kraft 1.12.2010. Ersättningar som utbetalas till assistenter för medlemmar i Heta-förbundet följer kollektivavtalet från och med den kalendermånaden då medlemskapet kommit till stadens kännedom. Kollektivavtalet försämrar inte de förmåner som baserar sig på arbetsgivarens gällande arbetsförhållande. Staden ersätter inte Heta-förbundets anslutnings- eller medlemsavgift. Följande ersättningar utbetalas till den personliga assistenten endast om den gravt handikappade arbetsgivaren är medlem i Heta-förbundet (kollektivavtalsenliga ersättningar för assistenter utbetalas i tillämpliga delar till alla assistenter från och med 1.9.2011 oberoende av om arbetsgivaren är medlem i Heta-förbundet): - Nattarbete (för nattarbete betalas ett tillägg på 30 % av ordinarie timlön. Nattarbete är arbete som utförs mellan klockan 23 och 6. Enligt 9 i kollektivavtalet för assistenter får nattarbete utföras då det finns behov för assistans också nattetid). - Semesterpenning (arbetstagaren får en semesterpenning som motsvarar 50 % av semesterlönen. Semesterpenningen bestäms efter lönen för respektive semester (sommaroch vintersemester) och utbetalas i samband med semesterlönen (13 i kollektivavtalet för assistenter). (Kollektivavtalet för assistenter gäller inte till följande delar, när en anhörig fungerar som assistent: 5 Arbetstid, 7 Arbetspauser, 8 Mertids- och övertidsarbete, 9 Övriga arbetstidsersättningar). Staden ansvarar inte för extra kostnader (löner och ersättningar) som den gravt handikappade arbetsgivaren betalar till sin arbetstagare utanför ramen för den personliga assistansens föreskrifter. 9. ANSÖKNING OCH BESLUTSFATTANDE Personlig assistans ska sökas skriftligen av Esbos handikappservice genom en fritt formulerad ansökan. Till ansökan ska bifogas ett läkarintyg och eventuella andra sakkunnigutlåtanden. Bilagorna behövs inte om beslutsfattaren redan har uppgifterna och inga förändringar har skett. Socialarbetaren fattar handikappservicebeslutet på basis av serviceplanen utan ogrundat dröjsmål, men senast tre månader från det att den handikappade eller personens representant har lämnat in ansökan. Besluten om personlig assistans gäller huvudsakligen tillsvidare. Om förändringar i klientens tillstånd som väsentligt påverkar situationen är att vänta, kan beslutet fattas på viss tid. Servicebehovet hos en klient bedöms alltid på nytt då omständigheterna förändras. Endast ett beslut fattas om den personliga assistansen oberoende av hur många olika former assistansen består av. I motiveringen till beslutet klargörs vilka omständigheter och utredningar som har inverkat på avgörandet samt nämns vilka bestämmelser som har tillämpats (förvaltningslagen 45 ). Till beslutet bifogas anvisning för begäran om omprövning.

10. AVGIFTSFRIHET Den personliga assistansen är en avgiftsfri socialtjänst för klienten (lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården 4 ). 11. ANMÄLNINGSSKYLDIGHET En gravt handikappad person är skyldig att meddela beslutsfattaren om sådana ändringar i omständigheterna som påverkar anordnandet av personlig assistans. I ärenden som direkt hänför sig till utbetalning av ersättningar görs anmälan till byråsekreteraren för handikappservice. BESTÄMMELSER OCH FÖRESKRIFTER Lag om service och stöd på grund av handikapp (380/1987) Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) Lag om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) Regeringens proposition till riksdagen om ändring i lagen om service och stöd på grund av handikapp och ändring av 4 i lagen om social- och hälsovården (RP 166/2008) Ändringar i handikappservicelagen från och med 1.9.2009 (SHM:s kommuninfo 4/2009) Det nationella kollektivavtalet för personliga assistenter (giltigt 1.12.2010 30.4.2012)