ÖVERENSKOMMELSE - TRÄINDUSTRIAVTALET Mellan Trä- och Möbelföretagen och GS Trä- och Möhelföretagen (TMF) och GS enas om att prolongera nu gällande träindustriavtal med nedan angivna ändringar och Ulliigg avseende Id ner och allmänna anslällningsvilllkor. Avtalet om löner och allmänna anställningsvillkor gäller för tiden fr.o.rn. den 2012-02-01 tomden20l3-03-31. 1 Träindustriavtalets lägsta timlöner in in framgår av hilaga 1 2 Overgångsbestärnmelser framgår av hilaga 2 3 Träindustriavtalets allmänna bestämmelser ändras i enlighet med hilaga 3 4 Arbetsgrupp rörande lön- och löneformer, bilaga 4 5 Arheisgrupprörande korttidsarbete hilaga 5 5 Arbetsgrupper inom industriavl Jet, hilaga 6 Stockholm den TRÄ- OCH MÖBELFÖRETAGEN GS Tommy Andersson
Lägsta timlöner fr o m den 1 februari 2012 Bilaga 1 1 Mom. 2. Lägsta timlönerna utgör för: Är i branschen Kategori 1:a 2:a 3:e 4:e 5:e och därefter 1 Specialarbetare 12985 2 Yrkesarhetare Yrkesutbildning 1 1435 11725 12030 3 Övriga arbetare som fyllt 18 år 10840 1 1225 1 1375 4 Minderåriga arhewre som Fyllt 17 år 9200 som Fyllt 16 år K280 under 16 är 7335 Mindcråriga feriearhemre 6890 öre per timme inkl serneswrersättning.
Diverse ersättningar m m fr o m den 1 februari 2012 Semesterlönegaranti ( 3 morn 4 och 5) Beloppen ändras till 1259 kronor (957) för sernesteråret 2012-04-01 2013-03-31 Arbete på övertid och på kvällar, nätter samt helger ( 5 morn 1 och 2) Beloppet 2815 öre höjs till 2890 öre Beloppet 3350 öre höjs till 3440 öre Beloppet 6425 öre höjs till 6600 öre Beloppet 4145 öre höjs till 4260 öre Beloppet 2072 öre höjs till 2130 öre Lärlingslöner Uthildningshalvftr Lägsta timlön 3203 2 3808 3 4336 4 5318 5 6262 6 7747
Bilaga 2 Övergångsbestämmelser A Löneprinciper Lönesättningen skall vara differentierad efter individuella eller andra grunder. Lönerna skall bestämmas med hänsyn till ansvaret och svärighetsgraden i arhetsuppgifterna och den enskilda arbetarens sätt alt uppfylla dessa. Ledningsförmäga. omdöme och initiativ, ekonomiskt ansvar, samarhetsförmåga samt idérikedom och innovationskraft skall beaktas vid lönesättningen. Lönen bör öka med stigande ansvar och svårighetsgrad och mcd arbetarens prestation och duglighel Även inarknadskrafterna påverkar löneavvägningen. De lokala parterna skall inför löneförhandlingarna analysera om diskriminerande eller på annat sätt sakligt omotiverade löneskillnader förekommer. Diskriminerande eller andra sakligt omotiverade skillnader i löner eller andra anställningsvillkor mellan anställda skall inte förekomma. Detta kan hl a innebära en översyn av de faktorer som skall tillmätas betydelse vid lönesättningen. Dessa grundläggande principer skall tillämpas så att det för arbetarna vid företaget uppstår en lönestruktur med en rättvis lönedifferentiering mellan de enskilda arbetarna. En viktig fråga vid dessa avvägningar är att linna en balans mellan hreddktinnande (mångkunnighet) och djupkunnande (.specialistkornpetens). Lönedifferentieringen förutsätts ske pfi sådant sa tt att möjlighet till och intresse för utbildning och kompetenshöjning samt vilja att påta sig mer kvalificerade arhetsuppgifterstimuleras. Ett viktigt inslag i ett sådant system är utarbetande av kompetcnskravbeskrivningar som skapar trovärdighet och stadga i lönesättningsarhetet.
B Löneökningar enligt avtalet 2012-02-01 Utgående löner höjs generellt med 188 öre per timme. Till de lokala parternas förfogande ställs en pott på 188 öre per företag. Utläggning Företagspoiten uiiäggs enligt löneprinciperna i punkt A varvid föruisäits att de lokala parterna gemensamt analyserar lönesituationen vid företaget. Vid fördelningen skall särskild hänsyn tas till grupper av arbetare och enski Ida arbetare med ogynnsamt löneläge eller ogynnsam löneutveckling samt eftersträvas lösningar som innebär att mera betydande ojämnheter i förtjänstutvecklingen för olika grupper undviks. Speciellt skall därvid arbetare med tidlön beaktas. 1 övrigt gäller: Tidlöner per vecka och månad Vid utläggning av potten på vecko- respektive månadslö ner används faktorerna 40 respektive 175. Blandackord respektive premielöner Vid utläggning av potten på blandaekord respektive premielöner läggs, om annat ej överenskommes. höjningen ut proportionellt på den fasta och den rörliga delen.
C Ovrigt 1 CHI en arbetare har slutat sin anställning vid tidpunkten för den lokala lönerevisionen eller senare och ej har fått lönehöjning enligt löneuppgörelsen skall han till företaget anmäla sitt krav härpå senast inom två månader efter det arbetarna vid företaget underrättats om att aktuell lönerevision är genomförd. Om arbetaren försummar detta, medför denna löneuppgörelse ej längre rätt för honom till retroaktiv lön. Innestående retroaktiv lönehöjning tillförs företagspotten vid nästkomniande revis ionsti Il fäl le. 2, Parterna tillsätter en arbetsgrupp med syfte att modernisera avtalet samt se över det språkligt och redaktionellt. 3. 1 avtalsuppgörelsen 2007 schablonheräknades kostnaden för förbättringar av arbetarnas pensioner, varvid angavs att avräkningen skulle ske linjärt i kostnadskalkylen från och med 2007 med 0.16 procent per år. 1 avtalsuppgörelsen 2010 konstaterades att det återstod 0,32 % som en avräkningspost, samt au den avräkningen inte skulle sluthehandlas under den avtalsperioden. Parterna kan därför konstatera att det alltjämt återstår 0,32 procent som en avräkningspost. Parterna är överens om att linjär avräkning skall ske mot lön. - med 0,25 procent under avtalsperioden som börjar den 1 februari 2012 och mcd 0,07 procent under den första lönerevisionsperioden som infaller cfter den 31 mars 2013. Sedan full avräkning skett av avräkningsposten 0,32 procent är kostnaden för arbetarnas pensioner sluthehandlad. 4. En anställd som är eller varit föräldraledig skall vara mcd vid det ordinarie lönerevisionstillfället och tillerkännas motsvarande löneutveckling som andra anstäl Ida med likartade arbetsuppgifter.
xx Bilaga 3
Bakgrund Under fö±andlingarna om nya kollektivavtal för trä- respektive inlämnats från såväl arbetsgivare- som från arbetstagarehäll. Yrkanden har haft stoppmöbelindustrierna hösten 2011 har yrkanden avseende lön och lönesystem DIREKTIV - ARBETSGRUPP FÖR LÖN OCH LÖNEFRÅGOR vikt i denna hantering är bland annat de centrala överenskommelsernas tillgängliga samt ingåendet och upphörandct av lokala lönesystem. det lokala lönearhetet. Där så är möjligt hör lokala lönesystern eftersträvas. En av stor vikt att den lokala löneprocessen är överskådlig och lättillgänglig. Gruppen skall vidare hel ysa relationen mcl Ian centraltl kol lektivavtal och lokala lönesystem gemensamma intentioner förstås och återspeglas i den lokala hanteringen. Frågor av produktivitetsutveckling och medarhetarnas prestationer och utveckling. Det är vidare Trä- och stoppmöbelindustriavtalen bygger på en samsyn om vikten av parternas roll i framgångsrik medlemsnära lönesättning förutsätter dock att de centrala parternas nivåer samt dessas samband med företagens lönsamhet, fortsatta konkurrenskraft, Arbetet Lokala förutsättningar skall återspeglas i lönesättningen Medarbetare ska veta på vilka grunder lönen satts och vad medarbetaren kan Diskmint rande inslag i lönesäuning kan inte accepteras kompetenshöjning samt au vilja påta sig mer kvalificerade arbetsuppgifter Lokal enighet eftersträvas i frågor rörande lönesättning och lönerevision Lönesättningen ska vara differentierad efter individuella eller andra grunder. Lönedifferentiering skall utgöra en drivkraft till utbildning och Lönesättningen skall vara objektivt och väl motiverad. göra för att öka lönen Löneprinciper skall bidra till såväl företagets som den enskilda individens utveckling. ackord och ackordssystem förevarit. Mot bakgrund av detta är parterna nu överens om att i en arbetsgrupp göra en översyn av det angivna regelverket samt om så är möjligt lönearbete, Parternas respektive uppfattning visar alt det finns ett förändringshehov. Till grund för arbetsgruppens arbete ligger bland annat följande gemensamma övergångsbestämmelser bygger på har det noterats au den lokala tillämpningen parter ställer sig bakom de löneprinciper som såväl kollektivavtal som materiellt olika innehåll. Under förhandlingarna har parterna kunnat konstatera ett missnöje med den praktiska hanteringen av nuvarande lönesystem. Aven om bägge behöver ses över och kanske förstärkas. Mellan parterna har även diskussioner kring gemensamt utarbeta riktlinjer, kriterier och verktyg för ett framgångsrikt lokalt Parternas respektive uppfattning kring behoven skall ges utrymme i gruppens arbete. utgångspunkter. Bhlaga 4
De centrala parterna skall därför gemensamt inhämta kunskaper om hanteringen av den lokala löneprocessen på arbetsplatser som omfattas av trä- respektive stoppmöbelindustriavtalen. Parterna skall i arbetet sträva efter kunskapsinhämtning från olika branscher som omfattas av avtalen. Vidare skall i arbetet hänsyn tas till olika storlekskategorier samt övriga relevanta omständigheter som kan spela in för de lokala förutsättningarna. Om enighet kan uppnås skall gruppen ta fram förslag lill nya löneprinciper. PaLierna är överens om att utforma gemensamma kommentarer material som kan vara stöd jande för de lokala parterna under förutsättning att samsyn kan nås i ovan angivet arbete. 1 arbetet med framtagande av riktlinjer, kriterier och andra verktyg skall inte bara ingå inhämtning frän egna branscher och system. Bland annat kan vägledning sökas från annan industri eller övriga branscher parterna finner relevanta. Till arbetsgruppen skall knytas en styr/referensgrupp bestående av lörhandlingsehef respektive avtalssekreterare och företrädare för medlemsföretag samt lokala Fackliga representanter. Styr/referensgruppen skall följa arbetsgruppens arbete och i förekommande fall ge förslag eller synpunkter på det fortlöpande arbetet.
inom industrin; totalt minskade de anställda med 100 000 personer. med stor kraft. Som en följd av krisen ökade antalet uppsägningar dramatiskt Svensk industri liksom industrin i övriga Europa upplevde en djup kris under slutet av 2008 och under åren därefter. Krisen drabbade företag och anställda Utgångspunkter Arbetsgrupp rörande korttidsarbete Arbetsgruppen ska vid behov använda expertis inom det ekonomi ska området. och TMF. Arbetsgruppen ska ha en särskild sekreterare: Andreas Edenman, Arhio. Arbetsgruppen ska bedriva sitt arbete skyndsamt oeh det ska vara klart senast organisation. Arbetet bedrivs gemensamt för GFE. Skogsindustrienia, SLA Skog under januari 2012. 1 arbetsgruppen ska delta en företrädare frän respektive Arbetsgruppen ska utreda förutsättningarna för samt lägga avtalsförslag till reella hrygglösningar i avvaktan på att ett system för korttidsarhete införs. Parterna är överens om att företag ska kunna använda sig av brygglösningar ifall det vara kortvarig. kännetecknas av ett djupt fall i efterfrågan (dvs ej strukturkris) och kan bedömas sådan omfattning att den påverkar arbetsmarknaden samt att denna kris föreligger en krissituation som omlattar förhundsavtalsomrädet och som är av Uppdrag inte vara på plats i höijan av 2012 utan snarare omkring halvårsskiftet eller senare delen av det året. l händelse av att den svenska industrin dessförinnan skulle konkultenskraft i en eventuell kommande kris. Ett sådant system bedöms dock Parterna är överens om att ett system för korttidsarhete är viktigt för företagens komma att drabbas av en djup efterfragekris, så är parterna överens om att brygglösningar är önskvärda. Arbetsgruppen skall genomföra en översyn och analys av tidigare överenskommelser som träffats på arbetsmarknaden. utarbetande även i Sverige mot bakgrund hl a av erfarenheterna av System för koruidsarhete finns i stora delar av Europa. Ett system Ur under finanskrisen. Bilaga 5
Bilaga 6 Bidraei till företaashälsovården Parterna inom industrin är överens om att det är viktigt att arhetsgivaren vid behov har tillgång till professionellt stöd, via företagshälsovården eller via andra aktörer, såväl det förebyggande som i det rehabiliterande arbetet. Parterna gör bedömningen att det statliga bidraget till företagshälsovärden enligt förordning 2009:1423, i sin nuvarande utformning inte i nämnvärd utsträckning kommit att uppnå sitt syfte; att stärka den företagsnära sjukvården och stimulera till tidiga insatser/åtgärder för att individen snabbt ska kunna återgå i arbete. Parterna har mot ovan beskrivna bakgrund för avsikt att följa utvecklingen av det statliga bidraget till företagshälsovården och att, om möjligt, gemensamt utarbeta ett fo rslag till förändring av nuvarande modell för bidraget. Mälsättningen ska vara att de av regering och riksdag avsatta medlen ska komma till större nytta i företagens arbete med rehabilitering och förebyggande insatser. Köp av arbetsmiljö- och hälsotjänster Vidare kommer parterna även fortsättningsvis att undersöka eventuella ytterligare behov av stöd till företagen vad gäller att utveckla kompetens vid upphandling av företagshälsovård eller liknande tjänster. Prevents skrift Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster är en viktig resurs och utgångspunkt i detta arbete. Aven uthildningar och seminarier kan komma ifråga. Rehabilitering Parterna avser att även fortsättningsvis ägna rehahiliteringsarbete och rehabiliteringsked jan uppmärksamhet genom att följa utvecklingen på området. Parterna kommer att undersöka behovet av en praktisk vägledning för hur de lokala parterna kan arbeta systematiskt med arhetsanpassning och rehabilitering. Om behov bedöms föreligga avser parterna att under avtalsperioden ta fram en sådan vägledning. Stärka arbetsmiljökompetensen Parterna är överens om att verka för att företagen tillsammans med skyddsomhuden lättare ska kunna få tag på relevant arhetsmiljökompetens. Frågan har väckts om ett s.k. nationellt kunskapscentrum skulle kunna addera värde i sammanhanget och utgöra en brygga mellan forskare och praktiker inom arhetsmiljöomrädet. Parterna ska med hl.a. det perspektivet överväga vilken roll AFA Försäkring och Prevent kan ha för att få ut relevant arhetsmiljöforskning för prakdsk tillämpning. Ovrit Det noteras att i parternas löpande samverkan finns goda möjligheter att på olika sätt försöka bistå företagen och skyddsomhuden med relevant arhetsmiljökompetens, t ex genom att initiera informations och uthildningsprojekt via Prevent samt utvecklings och forskningsprojekt via AFA Försäkring.