Nationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning Arvid Widenlou Nordmark Enhetschef nationella riktlinjer 2016-03-02
Upplägg Bakgrund Vad är screening? Socialstyrelsens modell Befintligt och på gång Tack till Jan Adolfsson, SBU Sven Törnberg, RCC Stockholm-Gotland 2
Bakgrund Screeningfrågor i nationella riktlinjer Uppdatering av riktlinjerna för bröst-, tarm- och prostatacancer (2011-2014) - separat hantering av screeningfrågor Regeringsuppdrag om modell och tillämpning Internationell utblick
Cancerstrategin (2009) Insatser för tidig upptäckt av cancer (s. 166) Nya screeningprogram bör introduceras samordnat och strukturerat hos samtliga sjukvårdshuvudmän när vetenskapligt och evidensbaserat underlag finns tillgängligt. Befintliga och framtida screeningprogram bör kontinuerligt följas upp nationellt för att kvalitet och deltagande ska kunna värderas och förbättras. 5
Vad är screening?
En medicinsk service för att tillfredsställa människors önskan att få bekräftat att de är friska eller. Konfirmerande av hälsa Myntets 2 sidor Diagnostik av kurabel sjukdom. ett aktivt sållande (screening) av en befolkning för att hitta presumtivt dödlig sjukdom i botbar fas? Bild av Sven Törnberg
Screening En systematisk undersökning av en population för att identifiera personer med ett tillstånd som innebär en hög risk för framtida ohälsa. Syftet är att upptäcka hälsotillstånd som kan få allvarliga eller omfattande konsekvenser, dels för den enskilda individen i form av för tidig död, svår skada eller funktionsnedsättning, dels för samhället i form av stor resursåtgång. Målet är kunna åtgärda tillståndet tidigt och på så sätt minska konsekvenserna som det leder till hos befolkningen.
Screening Fördelar Hittar sjukdom i ett tidigt och mer botbart skede Bättre överlevnad och minskad dödlighet /funktionsnedsättning Minskade kostnader för sjukdomen Nackdelar Vad som är bra för gruppen är inte alltid bra för den enskilde Överdiagnostik och/eller komplikationer till behandling De flesta friska - vad händer hos dessa? Undersökningar hos testpositiva men friska och/eller oro Kostnader för hela gruppen 9
Socialstyrelsens modell - kriterier
Screeningmodell Bedömningskriterier Vetenskapliga och organisatoriska Organisation Experter för framtagande av underlag Sakkunnig grupp Nationellt screeningråd Arbetsprocess Stegvist processflöde
Bedömningskriterier 1. Tillståndet ska vara ett viktigt hälsoproblem 2. Tillståndets naturalförlopp ska vara känt 3. Tillståndet ska ha en symtomfri fas som går att upptäcka 4. Det ska finnas en lämplig testmetod 5. Det ska finnas åtgärder som ger bättre effekt i tidigt skede än vid klinisk upptäckt 6. Screeningprogrammet ska minska dödlighet, sjuklighet eller funktionsnedsättning i tillståndet
Bedömningskriterier forts 7. Testmetoden och fortsatt handläggning ska accepteras av avsedd population 8. Åtgärder vid tillståndet ska vara klarlagda och accepteras av avsedd population 9. Hälsovinsterna ska överväga de negativa effekterna av screeningprogrammet 10. Screeningprogrammets kostnadseffektivitet ska ha värderats och bedömts vara rimlig 11. Screeningprogrammets ska vara godtagbart ur ett etiskt perspektiv
Bedömningskriterier forts 12. Information om deltagande i screeningprogrammet ska ha värderats 13. Organisatoriska aspekter som är relevanta för ett nationellt likvärdigt screeningprogram ska ha klarlagts 14. Screeningprogrammets resursbehov och genomförbarhet ska ha värderats 15. Det ska finnas en plan för utvärdering av screeningprogrammets effekter
Fördjupning etik
Screeningprogrammet ska vara godtagbart ur ett etiskt perspektiv, oavsett om det bedöms ha hälsovinster som överväger de negativa effekterna, vara accepterat av befolkningen och ha en rimlig kostnadseffektivitet. Detta kräver en mer omfattande etisk analys som kan inkludera bedömningar av hur eventuella negativa effekter, autonomi och integritet kan hanteras om programmet kan ha någon mer långsiktig inverkan på människovärde och jämlikhet om det finns berörda grupper vars värderingar och intressen gör att särskild hänsyn måste tas, även om programmet i stort är acceptabelt för befolkningen 17
Screeningprogrammet ska vara godtagbart ur ett etiskt perspektiv om programmet kan ses som uttryck för en rättvis fördelning av hälso- och sjukvårdens resurser i relation till andra handlingsalternativ om programmet förändrar ansvars- och rollfördelningen mellan hälso- och sjukvården och den enskilda individen och hur detta då hanteras om programmet har en gynnsam inverkan på fortsatt forskning inom fältet om det finns lagstiftning och andra riktlinjer som kan ge vägledning för etiska ställningstagande i relation till ovanstående punkter i den etiska analysen. 18
Fördjupning - utvärdering
Bröstcancer, indikatorer 1. Målgrupp för screeningprogrammet 2. Andel kallade kvinnor 3. Andel som deltagit i screening för bröstcancer (mammografiundersökning) 4. Andel återkallade för vidare utredning 5. Andel mammografiundersökningar som bedömts av två radiologer 6. Andel kvinnor som genomgått operation 7. Andel kvinnor som fått bröstcancerdiagnos detektionsrat 8. Andel godartade (benigna) vävnadsanalyser efter operation 9. Stadiefördelning av vävnadsanalyser efter operation 10.Andel falskt positiva utredningar 11.Andel falskt negativa utredningar intervallcancer 20
20xx-xx-xx 21
Socialstyrelsens modell - organisation
Screeningmodell Bedömningskriterier Vetenskapliga och organisatoriska Organisation Experter för framtagande av underlag Sakkunnig grupp Nationellt screeningråd Arbetsprocess Stegvist processflöde
Nationellt screeningråd Landstingspolitiker från respektive sjukvårdsregion Norrlandstingens regionförbund, Vakant Uppsala-Örebroregionen, Denise Norström (s) Stockholm-Gotlandregionen, Marie Ljungberg Schött (m) Sydöstra sjukvårdsregionen, Mia Frisk (kd) Västra sjukvårdsregionen, Stefan Bengtsson (c) Södra sjukvårdsregionen, Stefan Lamme (m) Screeningexpert Jan Adolfsson Medicinsk expert Kerstin Nilsson Representant Folkhälsomyndigheten Anders Tegnell Representant TLV Niklas Hedberg Ordförande Lars-Torsten Larsson, avdelningschef Socialstyrelsen
Nationella screeningrådets uppdrag Permanent gruppering och bedömer screeningfrågor ur ett övergripande perspektiv och med kontinuitet över tid. Rådets huvudsakliga uppgifter är att värdera om en fullständig bedömning av screeningprogrammet ska göras enligt modellen göra en helhetsbedömning av screeningprogrammet när underlaget för samtliga bedömningskriterier är framtaget tillsammans med Socialstyrelsen bearbeta inkomna synpunkter på remissversionen av rekommendationen om screeningprogrammet. 25
Socialstyrelsens modell - process
Screeningmodell Bedömningskriterier Vetenskapliga och organisatoriska Organisation Experter för framtagande av underlag Sakkunnig grupp Nationellt screeningråd Arbetsprocess Stegvist processflöde
Arbetsprocessen
Befintligt och på gång
Bedömningar Bröst-, prostata- och tarmcancer, 2014 Livmoderhalscancer, 2015 Bukaortaaneurysm, slutversion jun 2016 Cystisk fibros, remissversion jun 2016 Förmaksflimmer, remissversion dec 2016 Översyn av prostatacancer, våren 2017 http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellascreeningp rogram 30
31
Några exempel
Bröstcancer, rekommendation Hälso- och sjukvården bör erbjuda screening för bröstcancer med mammografi till kvinnor i åldern 40 74 år. Hälso- och sjukvården bör dessutom förbättra och utveckla det befintliga screeningprogrammet genom att förtydliga informationen om programmet skapa förutsättningar för att systematiskt mäta och följa upp effekter.
Bröstcancer, motivering Screeningprogrammet sänker dödligheten i bröstcancer med 16 25 procent till en måttlig kostnad per effekt. Risk för att bröstcancer som inte skulle ha gett symtom diagnostiseras och behandlas i onödan. Programmets hälsovinster i form av minskad dödlighet överväger ändå de negativa effekterna.
Prostatacancer, rekommendation Hälso- och sjukvården bör inte erbjuda screening för prostatacancer med test av prostataspecifikt antigen (PSA). Motivering De negativa effekterna, i form av överdiagnostik och överbehandling, är för omfattande trots att screening kan förhindra 1 till 4 dödsfall per 1000 män efter 10-15 år.
Bukaortaaneurysm, rekommendation Hälso- och sjukvården bör erbjuda screening för bukaortaaneurysm till 65-åriga män genom en engångsundersökning med ultraljud. En uppföljning av screeningundersökningen bör erbjudas i de fall då bukaortadiametern är 30 mm eller mer. Hälso- och sjukvården bör förbättra och utveckla det befintliga screeningprogrammet genom att ge tydlig och lättbegriplig informationen om programmet utföra kvalitetskontroller av screeningorganisationen systematiskt mäta och följa upp programmet. 36
Bukaortaaneurysm, motivering Engångsscreeningen minskar dödligheten i brustet bukaortaaneurysm med cirka 50 procent för män som är 65 år eller äldre. Screeningen beräknas förebygga en för tidig död hos 90 100 män per år i Sverige. Sammanlagt behöver cirka 500 personer screenas för att förebygga 1 dödsfall i brustet bukaortaaneurysm. 37
Mer information finns på: www.socialstyrelsen.se