Fallande räntor och den offentliga skulden Terminsstart Pension 18/9 2019 John Hassler 3,50 10-årsräntor månadsgenomsnitt 3,00 2,50 USA 2,00 1,50 1,00 0,50 Sverige 0,00-0,50-1,00 Källa: Riksbankens databas 1
14,00 10-årsräntor månadsgenomsnitt 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 USA 2,00 0,00-2,00 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Sverige Källa: Riksbankens databas 16,00% Amerikanska 10-årsräntor årsgenomsnitt 14,00% 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% 1901 1911 1921 1931 1941 1951 1961 1971 1981 1991 2001 2011 Källa: Riksbanken 2
Amerikansk 10-års realränta realiserad årsgenomsnitt 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% Källa: Riksbanken Vad är orsaken? Penningpolitik påverkar endast nominell ränta på sikt. INTE en förklaring till långa trenden nedåt i realränta. Normalisering av penningpolitiken tar oss inte tillbaka till tidigare realräntenivåer. Lägre tillväxt i teorin ja. I standardmodellen med perfekta marknader och dynastier med evigt liv ökar realräntan ett-till-ett med tillväxttakten (r = δ + g). Förklaring: högre tillväxt -> folk vill låna av framtida inkomster. Driver upp efterfrågan på lån, minskar sparandet -> högre ränta. Men inget trendmässigt fall i tillväxt (före krisen iaf). Lägre tillväxtprognoser räcker inte långt som förklaring. 3
Vad är då orsaken? I en modell med perfekta marknader försäkras alla individspecifika risker och olikheter bort alla individer har en andel i samma globala världsportfölj. Inte realistiskt. I verkligheten påverkar heterogenitet (t.ex unggammal, rik-fattig, riskavert-risktolerant) utbud och efterfrågan på sparande. Förändringar längs dessa dimensioner påverkar utbud och efterfrågan på sparande och därmed jämviktsräntan. Utbud och efterfrågan Utbud och efterfrågan på sparande i en sluten ekonomi (världen). Globalt räntefall utan fall i global investeringskvot kräver två skift sparande utåt och investeringar inåt. Ränta Sparande Investeringar Andel Av BNP 4
Rachel & Smith (BOE Staff WP 571) identifierar ett antal orsaker till förskjutningarna. Utbudsförskjutning 1. Demografi (fler i sparande åldrar) 2. Större andel av inkomst till relativt rika som sparar mer. 3. Högre sparande i ett antal EM. Efterfrågeförskjutningar 4. Fallande priser på investeringsvaror. 5. Lägre offentlig investeringskvot. 6. Ökande relativ efterfrågan på säkra tillgångar. 7. Lägre tillväxt Framtiden 5
Lågräntesamhällets problem Låga realräntor förmodligen bestående. Penningpolitiken: Vanligt med negativa räntor och QE (om inte inflationsmålet höjs). Tillgångspriserna: Större balansräkningar leder rimligen till större risker. Pensionerna: Svårare spara till pension med låga räntor. Men avkastningen på riskfyllda tillgångar har inte gått ner (iaf lika mycket). Avkastningsjakt. Stor efterfrågan på statsobligationer men marknaden krymper pga minskande statsskuld (och Riksbankens politik). Argument för att staten borde ge ut mer statsobligationer. 80 70 60 50 40 30 20 10 Offentligt finansiellt sparande och statsskuld Finansiellt sparande höger skala Statsskuld vänster skala 6 4 2 0-2 -4-6 -8-10 0 1993199519971999200120032005200720092011201320152017201920212023-12 Källa: IMF WEO databas, april 2019 6
Låna för att investera Finns stor efterfrågan på riskfria statsobligationer. Samhällsekonomiskt värde av att tillgodose detta. Om överskottsmålet skrotas kan vi: 1. Konsumera mer (sänka skatter eller öka offentlig konsumtion). 2. Investera mer i offentlig intrastruktur. Samhällsekonomisk lönsamhet styr inte offentliga investeringar Trafikverken Regeringen Källa: Finanspolitiska rådet 2015 Samhällsekonomisk lönsamhet 7
Finns stor efterfrågan på riskfria statsobligationer. Samhällsekonomiskt värde av att tillgodose detta. Om överskottsmålet skrotas kan vi: 1. Konsumera mer (sänka skatter eller öka offentlig konsumtion). 2. Investera mer i offentlig intrastruktur. Kan vi ha kvar överskottsmålet och de statsfinansiella buffertarna utan att skrota överskottsmålet? Exemplet Norge. Låna för att investera 25 Offentligt finansiellt sparande i Norge och Sverige 20 15 Norge 10 5 0-5 Sverige -10-15 1993199519971999200120032005200720092011201320152017201920212023 Källa: IMF WEO databas, april 2019 8
80 Utestående statskuld i Norge och Sverige 70 60 50 Sverige 40 30 20 Norge 10 0 Källa: IMF WEO databas, april 2019 Vi kan göra som Norge! Behåll överskottsmålet och öka statsskulden. Instruera riksgälden att ge ut fler statsobligationer. Investera i en svensk oljefond. Bred internationell indexportfölj. Exempel på omfattning: 30% av BNP. Med en överavkastning jämfört med statsobligationer på 3,3% ger fonden en avkastning på ca 1% av BNP, dvs 40 miljarder per år. En tillräcklig statlig finansiell buffert finns kvar. Behövs tydliga regler om användning, men kan Norge hålla fingrarna borta från en stor tunna med sylt kanske vi klarar detsamma för en liten burk. 9