Öppna Jämförelser - Hot eller möjlighet? Daniel Örnberg Utvecklingsledare, FoU Välfärd
Vad är Öppna Jämförelser? Svenskt uppföljningssystem liknande system finns inom hela OECD Centralt fastlagda indikatorer Redovisas offentligt årligen Jämför verksamheter på ett likartat sätt avseende deras kvalitet Sedan 2007 inom äldreomsorgen och hälso- och sjukvården Sedan 2009 inom socialtjänsten
Områden inom socialtjänsten Barn- och ungdomsvård Ekonomiskt bistånd Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Missbruks- och beroendevård Stöd till brottsoffer Stöd till personer med funktionsnedsättning Äldreomsorg och hemsjukvård
Syfte med Öppna Jämförelser Ökade jämförelsemöjligheter Analysera sin verksamhet Lär av varandra Högre effektivitet Bättre kvalitet Ökat inflytande för brukarna Insyn i verksamheter som är gemensamt finansierade med skattemedel
Fler syften med ÖJ.. Konkurrens mellan olika offentliga producenter och mellan offentliga och privata producenter av vård och omsorg. Likvärdiga resultat uppnås över hela landet. Ökad transparens, ansvarsutkrävande underlättas. Ökat förtroende från medborgarna. Internationella konkurrensfördelar i svensk vård och omsorg synliggörs och bidrar till stärkt konkurrenskraft och tillväxt.
Rent praktiskt? Kommunenkät Enhetsenkät Publicering öppna jämförelser Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Vård och omsorg om äldre Äldreguiden Kolada
Indikatorer och datakällor Indikatorer - stöd i forskning eller beprövad erfarenhet Vad insatserna bidragit till i brukarnas livssituation? Vad som görs i verksamheten och på vilket sätt Resultatkvalitet Processkvalitet Förutsättningar för att bedriva en verksamhet av hög kvalitet? Strukturkvalitet Ange en riktning för vad som är ett eftersträvansvärt resultat Relevant och kunna påverkas av huvudmannen eller utföraren
Data i Öppna Jämförelser 25 JA % 50 % 25 NEJ % Lätt att få en överblick. Bra så länge man inte har exakta och överenskomna målvärden. Jämförelserna är relativa! Grön resultat Bra resultat! Inga målnivåer satta!
Örebro län Västernorrlands län Värmlands län Skåne län Dalarnas län Södermanlands län Norrbottens län Uppsala län Gävleborgs län Jämtlands län Västmanlands län Kalmar län Västra Götalands län Hallands län Stockholms län Östergötland Jönköpings län Kronobergs län Västerbottens län Gotlands län Exempel Information om förändring 100 90 80 77 70 60 50 40 30 20 10 0 Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - information om förändringar, andel (%)
Södermanlands län Norrbottens län Stockholms län Västmanlands län Örebro län Västerbottens län Gävleborgs län Dalarnas län Skåne län Västernorrlands län Kronobergs län Uppsala län Östergötland Jämtlands län Kalmar län Västra Götalands län Värmlands län Gotlands län Jönköpings län Hallands län Exempel Nöjd med maten 100 90 80 75 70 60 50 40 30 20 10 0 Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - maten, andel (%)
Exempel Svarat själv? 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 62,3 50,0 40,0 30,0 34,0 Kvinnor Män Totalt 20,0 10,0 0,0 Totalt - själv svarat på frågorna, andel (%) Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - själv svarat på frågorna, andel (%) Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - själv svarat på frågorna, andel (%)
Kritik mot ÖJ? Belastning för professionen IRRELEVANT? Opålitlig Förenkling Processmått - svårt att veta om det leder till tänkta resultat Resultatmått - för få och osäkert om det beror på insatserna Utveckling eller rangordning?
Vad är syftet? Vilka är huvudfrågorna? Vem formulerar syftet? Kontrollera och ge beslutsunderlag Har man gjort det man ska enligt mål, beslut, lagar, riktlinjer, etc.? Den överordande nivån Kunskapsutveckla och kritiskt granska Vad kan man lära? Vems intressen tillgodoses? Vem gynnas/missgynnas? Forskarsamhället och en bredare extern publik Främja och förbättra Fungerar insatserna som det är tänkt? Kan arbetet förbättras? Professionella och brukare i verksamheten Karlsson, O. (1999)
Nyttan av Öppna Jämförelser Hur väl min verksamhet lyckas över tid eller i förhållande till andra verksamheter. Kontrollera att mina underordnade gör rätt saker på rätt sätt. Fördela resurser till olika enheter och personal. Motivera personalen till förbättringar. Fira att viktiga uppsatta mål nåtts (kollektiv känsla av framgång). Identifiera utbildningsbehov. Övertyga medborgare och media att min verksamhet gör ett bra jobb. Lära genom att närmare undersöka vad som fungerar, vad som inte fungerar och varför. Förstå hur ett visst arbetssätt bidragit till ett uppmätt resultat och därigenom få svar på vad som behöver göras annorlunda för att verksamheten ska fungera bättre.
Att leva med Öppna Jämförelser! Andelen resultat-, struktur- och processmått är olika. Det finns sällan exakta målvärden fastställda, vilket gör att kommuner behöver sätta egna mål. Ambitionen är att resultat ska presenteras i en färgskala. Fördelning av uppgiftskällor inom de olika områdena skiljer sig, varav det vanligaste är att kommunen själv rapporterar in uppgifterna. Brukarens röst - om brukarrapporterade uppgifter finns med eller inte skiljer sig.
Rubrik..not everything that counts can be counted. William Bruce Cameron