KALLELSE. Datum

KALLELSE 2019-10-09 Instans Grundskolenämnden 1(3) Grundskolenämndens ledamöter och ersättare kallas härmed till sammanträde i Grundskoleförvaltningen Olovsholmsgatan 32, lokal Borgstena plan 1 tisdagen den 22 oktober 2019 kl. 16:00 Grundskolenämndens sammanträde är öppet för allmänheten och börjar kl. 18.00 med allmänhetens frågestund Per Carlsson Grundskolenämndens Ordförande Pär Arvidsson Fäldt Förvaltningschef Förhinder anmäls till Emil Persson Torgerson via e-post: emil.persson.torgerson@boras.se

2019-10-09 2(3) Ärende 1. Allmänhetens frågestund Dnr 1981 2. Upprop och val av justerande personer Dnr 1982 3. Fastställande av föredragningslista Dnr 1983 4. Information från förvaltningschefen Dnr 1984 5. Återrapportering om rekryteringsbehov inom elevhälsan Dnr 4210 6. Återrapportering från kontaktpolitiker från verksamhetsbesök på skolor Dnr 2001 7. Budgetuppföljning per september 2019 för Grundskolenämnden Dnr 2019-00007 3.5.4.0 8. Kvalitetsrapport Undervisning och resultat 2019 Dnr 2019-00102 3.5.4.0 9. Yttrande över remiss: s Ungdomspolitiska program 2020-2023 Dnr 2019-00128 3.5.4.0 10. Svar på initiativärende: Dags att ställa pärmarna på hyllan! Dnr 2019-00125 3.5.4.0 11. Byttorpskolan om- och tillbyggnad Dnr 2019-00083 3.5.4.0 12. Modul till Svedjeskolan Dnr 2019-00127 3.5.4.0 13. Grundskolenämndens sammanträdesdagar 2020 Dnr 2019-00120 3.5.4.0 14. Grundskolenämndens Plan vid samhällsstörningar och extraordinära händelser Dnr 2019-00131 3.5.4.0 15. Anmälningsärenden per oktober 2019 Dnr 2019-00001 3.5.4.0

2019-10-09 3(3) Ärende 16. Delegationsbeslut per oktober 2019 Dnr 2019-00002 3.5.4.0

Emil Persson Torgerson Ida Legnemark Handläggare SKRIVELSE 2019-10-22 Instans Grundskolenämnden Dnr GRN 2019-00102 3.5.4.0 1(2) Kvalitetsrapport Undervisning och resultat 2019 Grundskolenämndens beslut Godkänna rapporten och lägga densamma till handlingarna. Sammanfattning Syftet med kvalitetsrapport undervisning och resultat 2019 är att redovisa resultat, analys och åtgärder efter läsåret 2018/2019. Rapporten är en del av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Resultaten för visar generellt en stor variation mellan de olika skolorna. En förklaring är segregation, skillnaderna i resultat varierar mellan olika elevgrupper. Resultaten i årskurs 1 är något högre 2019 än 2018. I årskurs 3 har resultaten 2019 förbättrats i svenska och svenska som andraspråk men försvagats i matematik jämfört med 2018. I årskurs 6 är det genomsnittliga resultatet motsvarande gymnasiebehörighet för alla elever 80,8 procent, vilket är en liten förbättring jämfört med 2018. Resultaten på de nationella proven 2019 är något lägre än 2018 i såväl engelska och matematik som i svenska/svenska som andraspråk. Flickornas resultat är högre än pojkarnas i de tre ämnena. Störst är skillnaden i resultat på de nationella proven mellan flickor och pojkar i ämnet svenska/svenska som andraspråk där det skiljer drygt 9 procentenheter. Spridningen för gymnasiebehörigheten (betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk samt minst fem andra ämnen) för elever i årskurs 9 varierar mellan skolorna från 65,6 procent behöriga elever till 94,8 procent. Det genomsnittliga resultatet för alla elever är 79,9 procent, vilket är i paritet med förra årets resultat. Ämnet svenska som andraspråk sticker ut med lägst resultat av ämnena i samtliga årskurser. Organisationen för svenska som andraspråk varierar mellan skolorna. Alla skolor har inte behörig lärare i svenska som andraspråk. Rektorerna efterfrågar tydligare gemensamma riktlinjer för undervisningen i svenska som andraspråk och beslut om vilka elever som ska läsa detta ämne i stället för ämnet svenska. Generellt är skillnaderna i skolklimatundersökningen små mellan åren i samtliga årskurser på kommunnivå, däremot finns det stora skillnader mellan de olika skolenheterna, särskilt i årskurs 4-6. Det högsta genomsnittliga resultatet 2019 har frågan Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker : 93,4 procent i årskurs 4-6 och 87,4 procent i årskurs 7-9. Grundskolenämnden Postadress 501 80 Borås Besöksadress Olovholmsgatan 32 Hemsida boras.se E-post Telefon 033-35 70 00 vxl

2(2) Kvalitetsrapporten visar att det behövs ett fortsatt utvecklingsarbete för att stärka undervisning och resultat. Huvudmannen kommer därför: Utveckla huvudmannastöd till rektorerna gällande ämnet svenska som andraspråk, avseende såväl vilka elever som ska läsa ämnet som hur undervisningen kan organiseras. Utveckla huvudmannastöd till rektorerna gällande språkutvecklande arbetssätt. Inventera screeningmaterial och analysera om de är adekvata. Utveckla arbetet kring skolnärvaro. Erbjuda riktade insatser till skolor utifrån identifierade behov, exempelvis inom områdena flickors och pojkars resultat, likvärdig bedömning och lärmiljöer. Beslutsunderlag 1. Kvalitetsrapport Undervisning och resultat 2019 (Grundskolenämnden). Samverkan FSG. Per Carlsson (S) Ordförande Pär Arvidsson Fäldt Förvaltningschef

Emil Persson Torgerson emil.persson.torgerson@boras.se Ida Legnemark ida.legnemark@boras.se RAPPORT 2019-10-04 1(43) Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 Undervisning och resultat 2019 Kvalitetsrapport om grundskolan och grundsärskolan i Uppdragsgivare: Grundskolenämnden

2019-10-04 Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 2(43) Sammanfattning Syftet med kvalitetsrapport undervisning och resultat 2019 är att redovisa resultat, analys och åtgärder efter läsåret 2018/2019. Rapporten är en del av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Resultaten för visar generellt en stor variation mellan de olika skolorna. En förklaring är segregation, skillnaderna i resultat varierar mellan olika elevgrupper. Resultaten i årskurs 1 är något högre 2019 än 2018. I årskurs 3 har resultaten 2019 förbättrats i svenska och svenska som andraspråk men försvagats i matematik jämfört med 2018. I årskurs 6 är det genomsnittliga resultatet motsvarande gymnasiebehörighet för alla elever 80,8 procent, vilket är en liten förbättring jämfört med 2018. Resultaten på de nationella proven 2019 är något lägre än 2018 i såväl engelska och matematik som i svenska/svenska som andraspråk. Flickornas resultat är högre än pojkarnas i de tre ämnena. Störst är skillnaden i resultat på de nationella proven mellan flickor och pojkar i ämnet svenska/svenska som andraspråk där det skiljer drygt 9 procentenheter. Spridningen för gymnasiebehörigheten (betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk samt minst fem andra ämnen) för elever i årskurs 9 varierar mellan skolorna från 65,6 procent behöriga elever till 94,8 procent. Det genomsnittliga resultatet för alla elever är 79,9 procent, vilket är i paritet med förra årets resultat. Ämnet svenska som andraspråk sticker ut med lägst resultat av ämnena i samtliga årskurser. Organisationen för svenska som andraspråk varierar mellan skolorna. Alla skolor har inte behörig lärare i svenska som andraspråk. Rektorerna efterfrågar tydligare gemensamma riktlinjer för undervisningen i svenska som andraspråk och beslut om vilka elever som ska läsa detta ämne i stället för ämnet svenska. Generellt är skillnaderna i skolklimatundersökningen små mellan åren i samtliga årskurser på kommunnivå, däremot finns det stora skillnader mellan de olika skolenheterna, särskilt i årskurs 4-6. Det högsta genomsnittliga resultatet 2019 har frågan Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker : 93,4 procent i årskurs 4-6 och 87,4 procent i årskurs 7-9. Kvalitetsrapporten visar att det behövs ett fortsatt utvecklingsarbete för att stärka undervisning och resultat. Huvudmannen kommer därför: Utveckla huvudmannastöd till rektorerna gällande ämnet svenska som andraspråk, avseende såväl vilka elever som ska läsa ämnet som hur undervisningen kan organiseras. Utveckla huvudmannastöd till rektorerna gällande språkutvecklande arbetssätt. Inventera screeningmaterial och analysera om de är adekvata. Utveckla arbetet kring skolnärvaro. Undervisning och resultat 2019 Erbjuda riktade insatser till skolor utifrån identifierade behov, exempelvis inom områdena flickors och pojkars resultat, likvärdig bedömning och lärmiljöer.

2019-10-04 Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 3(43) Innehållsförteckning 1 Inledning... 5 2 Definitioner och urval... 6 Skriftliga omdömen och betyg... 6 Nationella prov... 6 Skolklimatundersökningen elever årskurs 4-6 och 7-9... 7 3 Resultat... 8 Årskurs 1... 8 Skriftliga omdömen... 8 Årskurs 3... 9 Skriftliga omdömen... 9 Nationella prov... 10 Årskurs 6... 11 Nationella prov... 12 Årskurs 9... 13 Betyg årskurs 9... 13 Genomsnittligt meritvärde i årskurs 6 och 9,... 14 Nationella prov... 14 Progression från årskurs 6 till 9... 16 Kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper... 17 Fristående skolor... 18 Grundsärskola... 19 4 Skolklimatsundersökningen... 20 Årskurs 4-6... 20 Svarsfrekvens, 2017-2019... 20 Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen 2017-2019, åk. 4-6... 21 Jag får kommentarer i stället för poäng på uppgifter och prov 2017-2019, åk. 4-6... 22 Jag får reda på vad jag lyckas bra med, åk. 4-6 2017-2019... 23 Lärarna ger mig meningsfulla arbetsuppgifter 2017-2019, åk. 4-6... 24 Skolans rektor är intresserad av vad vi lär oss, åk. 4-6, 2017-2019... 25 Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker, åk. 4-6, 2018-2019... 26 Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår, åk. 4-6, 2018-2019... 27 Kön... 28 Årskurs 7-9... 28 Svarsfrekvens, 2017-2019... 28 Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen, åk. 7-9, 2017-2019... 28 Jag får kommentarer i stället för poäng på uppgifter och prov, åk. 7-9, 2017-2019... 29 Undervisning och resultat 2019

2019-10-04 Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 4(43) Jag får reda på vad jag lyckas bra med, åk. 7-9, 2017-2019... 29 Lärarna ger mig meningsfulla arbetsuppgifter, åk. 7-9, 2017-2019... 30 Skolans rektor är intresserad av vad vi lär oss, åk. 7-9, 2017-2019... 30 Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker, åk. 7-9, 2018-2019... 30 Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår, åk. 7-9, 2018-2019... 31 Kön... 31 Grundsärskolan... 32 Svarsfrekvens... 32 Jag lär mig mycket i skolan... 32 Min lärare bryr sig om mig... 32 Kön... 32 5 Studiehandledning... 33 6 Analys... 34 Årskurs 1 och 3... 34 Årskurs 6... 35 Årskurs 9... 36 Skolklimatundersökningen... 39 Studiehandledning... 41 Kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper... 41 Grundsärskolan... 41 7 Åtgärder... 43 Undervisning och resultat 2019

2019-10-04 Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 5(43) 1 Inledning Syftet med kvalitetsrapport undervisning och resultat 2019 är att redovisa resultat, analys och åtgärder efter läsåret 2018/2019. Rapporten är en del av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Kvalitetsrapport undervisning och resultat upprättas varje år. Rapporten består av Redovisning av skriftliga omdömen för årskurs 1 och 3, redovisning av resultat på nationella prov i svenska och matematik för årskurs 3, i svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska för årskurs 6 och 9, betygsresultat för årskurs 6 och 9 samt betygsresultat för kommungemensamma undervisningsgrupper i grundskolan. Resultat för årskurs 1,3, 6 och 9 i grundsärskolan. Utvalda frågor inom området undervisning och resultat från brukarenkäten skolklimatundersökning 2019. Redovisning av insatser inom studiehandledning. Efter redovisning av samtliga resultat presenteras analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse. Analysarbetet har skett i flera steg och har involverat handläggare samt chef för Kvalitet och utveckling, strategisk utredare, verksamhetschefer och verksamhetsutvecklare på Grundskoleförvaltningen. En kvalitetskonferens för rektorer har genomförts 2019-09-18, där rektorerna har granskat sina skolors resultat och haft kollegiala samtal med andra rektorer. Anteckningar från kvalitetskonferensen har också utgjort ett underlag i analysarbetet. Undervisning och resultat 2019

2019-10-04 Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 6(43) 2 Definitioner och urval Skriftliga omdömen och betyg I denna rapport redovisas medelresultat av andelen elevers godtagbara kunskaper genom skriftliga omdömen i årskurs 1 och 3, samt vårterminens betyg i årskurs 6 och 9. I och med införandet av läroplanen LGR11 skärptes behörighetskraven till gymnasiet. Tidigare krävdes endast godkända betyg i engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk. För att få gymnasiebehörighet till yrkesförberedande program krävs nu att eleven uppnått kunskapskraven i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk samt ytterligare fem ämnen. För behörighet till ett högskoleförberedande program krävs lägst betyget E i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och minst nio andra ämnen. För ekonomi- och samhällsvetenskapsprogrammen samt det humanistiska programmet ska fyra av de ytterligare nio ämnena vara geografi, historia, samhällskunskap och religion. För naturvetenskaps- och teknikprogrammen ska tre av de ytterligare nio ämnena vara biologi, fysik och kemi. För det estetiska programmet är de nio ämnena valfria. Här kan även färdighetsprov förekomma. Eleverna söker till nationella program på gymnasieskolan med ett meritvärde som räknas fram utifrån elevens slutbetyg. Meritvärdet är ett komplement till behörighetskraven som ställs för olika nationella program i gymnasieskolan. Meritvärdet beräknas som summan av betygsvärdena för de 16 ämnesbetygen i elevens slutbetyg. Från och med läsåret 2013/14 kan den elev som har läst ett modernt språk som språkval tillgodoräkna sig även detta betyg utöver de andra 16 ämnesbetygen, alltså 17 ämnen. Betyget F ger betygsvärdet 0, E värdet 10, D värdet 12,5, C värdet 15, B värdet 17,5 och A ger betygsvärdet 20. Det högsta möjliga meritvärdet för elever som läst 17 ämnen är 340 och för elever som läst 16 ämnen 320. Vissa uppgifter och resultat redovisas utifrån elevkategorin nyinvandrade eller nyinvandrade borträknade. I begreppet nyinvandrade ingår enbart folkbokförda elever som är födda utomlands, har båda föräldrarna födda utomlands och som har kommit till Sverige under de senaste fyra åren 1. Nationella prov Denna rapport redovisar resultaten på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9. I årskurs 3 görs prov i matematik och svenska/svenska som andraspråk. I årskurs 6 genomförs prov i engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk. I årskurs 9 görs prov i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk, NO och SO. I NO genomförs provet i antingen biologi, fysik eller kemi. I SO genomförs proven i antingen geografi, historia, religionskunskap eller samhällskunskap. I denna rapport redovisas enbart provresultat i engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk, dels för att uppnådda kunskapskraven i dessa tre ämnen i mycket stor utsträckning korrelerar med 1 Skolverket (2019) PM - Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2018/19 Undervisning och resultat 2019

2019-10-04 Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 7(43) gymnasiebehörighet, dels på grund av att det är svårt att göra en rättvisande jämförelse av provresultaten i SO och NO där skolorna inte gör samma prov. Ämnesproven i årskurs 3 är inte tänkta att vägas samman ämnesvis, utan varje delprov mäter olika aspekter av ämnet. Syftet med ämnesproven i denna årskurs är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning. Proven ska ge läraren stöd vid bedömning av om eleven uppnått de kunskapskrav som finns för ämnena i kursplanen. Proven har också ett diagnostiskt syfte, vilket innebär att de kartlägger elevens kunskaper i respektive ämne och kan vara ett underlag när det gäller att uppmärksamma behov av särskilt stöd. I årskurs 6 och 9 redovisas däremot de sammanvägda provbetygen. Då det är lokal statistik som redovisas saknas en uppdelning mellan ämnena svenska respektive svenska som andraspråk, dessa resultat redovisas tillsammans. Skolklimatundersökningen elever årskurs 4-6 och 7-9 De frågor som redovisas är ett urval av frågor inom området undervisning och resultat i brukarundersökningen Skolklimatundersökning 2019. Innan 2017 ingick endast ett fåtal frågor varje år medan området undervisning och resultat ingick vartannat år. Ett flertal av dessa frågor baserades på frågor som rapporterades till Sveriges kommuner och landsting, SKL. Inför 2018 års enkät ändrades detta och frågorna har istället anpassats efter de frågor som Skolinspektionen ställer i sin granskning vartannat år. Majoriteten av frågorna ingår dock sedan 2017. Två frågor har enbart ställts sedan 2018. Graderad färgskala Skalan färgsätter respektive resultat utifrån en gradering där lägst resultat får röd färg, mellanliggande resultat får gul färg och högst resultat grön färg. Skalan används på kommunnivå i respektive tabell för att visa om resultatet har förändrats positivt eller negativt sedan tidigare år. Definition av godkänd nivå av svarsfrekvens Ett vedertaget mått brukar vara att svarsfrekvensen ska vara över 60 procent för att få en rimlig reliabilitet. Svarsfrekvenser mellan 50-60 procent ska hanteras med försiktighet. Vid under 50 procent i svarsfrekvens bör man inte försöka sig på några kvantitativa analyser överhuvudtaget då resultaten har för stor statistisk osäkerhet 2 2 Moore, N. (2000) How to do research: the complete guide to designing and managing research projects. 3:e uppl. Library Association Publishing. London. Undervisning och resultat 2019

2019-10-04 Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 8(43) 3 Resultat Årskurs 1 Skriftliga omdömen Andel godtagbara kunskaper, skriftliga omdömen per skola (%). Svenska och svenska som andraspråk redovisas tillsammans. Skolenhet Svenska/Svenska som andraspråk Matematik 2018 Förändring 2019 2018 Förändring 2019 Aplaredskolan 100,0 0,0 100,0 * 100,0 Asklandaskolan * 96,1 100,0 0,0 100,0 Bergdalskolan 86,2 9,6 95,8 90,8 7,1 97,9 Bodaskolan 93,0 0,3 93,3 93,2 3,0 96,2 Borgstenaskolan * 97,3 * 100,0 Bredaredskolan 91,3 8,7 100,0 91,3 8,7 100,0 Byttorpskolan 100,0-22,6 77,4 76,2 11,3 87,5 Daltorpskolan 95,2-13,4 81,8 100,0 0,0 100,0 Dannikeskolan 100,0 0,0 100,0 100,0 0,0 100,0 Ekarängskolan 88,2-20,8 67,4 92,0-22,4 69,6 Engelbrektskolan 94,4 0,5 94,9 94,4-2,2 92,2 Erikslundskolan 87,5-20,8 66,7 85,0 * Fjärdingskolan * 83,3 * 66,7 Gula skolan 90,9-3,8 87,1 90,9 2,7 93,6 Gånghesterskolan 100,0 0,0 100,0 100,0 0,0 100,0 Hestra Midgårdskolan 95,9 1,9 97,8 100,0-1,7 98,3 Kerstinsgårdskolan 100,0-4,2 95,8 92,0 3,8 95,8 Kinnarummaskolan 100,0 0,0 100,0 100,0 0,0 100,0 Kristinebergskolan 90,9 0,0 90,9 90,5 7,9 98,4 Myråsskolan 100,0-10,8 89,2 100,0-9,3 90,7 Målsrydskolan 70,0 10,0 80,0 80,0-6,7 73,3 Rångedalaskolan 77,8 22,2 100,0 88,9-3,2 85,7 Sandaredskolan 96,7 0,2 96,9 100,0-3,1 96,9 Sandhultskolan 87,5 3,4 90,9 100,0-9,1 90,9 Sjöboskolan 71,4 28,6 100,0 64,7 35,3 100,0 Sjömarkenskolan * 92,3 100,0-3,8 96,2 Sparsörskolan 95,6-3,9 91,7 95,6-3,9 91,7 Svaneholmskolan 100,0-7,4 92,6 100,0 0,0 100,0 Svedjeskolan 100,0-9,8 90,2 91,7-0,7 91,0 Särlaskolan 93,9-33,4 60,5 85,3-12,3 73,0 Trandaredskolan 96,0 2,7 98,7 96,0 4,0 100,0 Tummarpskolan 98,0-0,4 97,6 98,0-0,4 97,6 Viskaforsskolan 80,0 17,9 97,9 88,0 7,8 95,8 Äsperedskolan * 88,9 92,0 2,4 94,4 Totalt 93,0-1,3 91,7 94,0-0,2 93,8 Källa: Lokal statistik * ej registrerat Undervisning och resultat 2019

2019-10-04 Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 9(43) Årskurs 3 Skriftliga omdömen Andel godtagbara kunskaper, skriftliga omdömen per skola (%). Skolenhet Svenska Svenska som andraspråk Matematik 2018 Förändring 2019 2018 Förändring 2019 2018 Förändring 2019 Aplaredskolan 83,3-4,7 78,6 77,8-20,7 57,1 Asklandaskolan 98,8 1,2 100,0 97,8 2,2 100,0 Bergdalskolan 91,3 8,7 100,0 100,0-50,0 50,0 94,0 3,8 97,8 Bodaskolan 75,6 14,7 90,3 60,0 78,9 2,7 81,6 Borgstenaskolan 70,0 30,0 100,0 94,7 * Bredaredskolan 87,5-5,7 81,8 93,8 1,9 95,7 Byttorpskolan 100,0 0,0 100,0 66,7-12,2 54,5 90,0-8,4 81,6 Daltorpskolan 90,6-1,7 88,9 44,4 5,6 50,0 90,2 1,1 91,3 Dannikeskolan 85,7 14,3 100,0 100,0 93,8 6,2 100,0 Ekarängskolan 69,2 5,8 75,0 47,5 13,5 61,0 64,2-2,0 62,2 Engelbrektskolan 89,1 5,7 94,8 52,2 25,6 77,8 80,7 14,5 95,2 Erikslundskolan 77,8 0,0 77,8 75,0 82,6-8,3 74,3 Fjärdingskolan 86,2 * 75,0 * 81,0 * Gula skolan 94,4-3,5 90,9 100,0-18,2 81,8 Gånghesterskolan 92,6-8,6 84,0 96,3-4,3 92,0 Hestra Midgårdskolan 91,2 8,8 100,0 60,0 12,7 72,7 89,0-1,0 88,0 Kerstinsgårdskolan 96,2-7,7 88,5 42,9 100,0-11,5 88,5 Kinnarummaskolan 91,7 8,3 100,0 100,0 0,0 100,0 Kristinebergskolan 67,9 11,2 79,1 83,1 1,0 84,1 Myråsskolan 93,5-1,3 92,2 89,6 7,8 97,4 Målsrydskolan 69,2 18,8 88,0 50,0 93,3-17,3 76,0 Rångedalaskolan 100,0-12,5 87,5 100,0-25,0 75,0 Sandaredskolan 99,0-3,2 95,8 99,0-0,4 98,6 Sandhultskolan 73,7 13,3 87,0 78,9-3,9 75,0 Sjöboskolan 79,1 3,4 82,5 56,7-19,2 37,5 74,0-7,3 66,7 Sjömarkenskolan 91,2 0,3 91,5 89,5 4,1 93,6 Sparsörskolan 95,7-0,6 95,1 66,7 87,5-1,1 86,4 Svaneholmskolan 100,0-14,7 85,3 100,0 100,0-11,8 88,2 Svedjeskolan * 79,2 * 75,0 Särlaskolan 61,1 0,8 61,9 70,6-3,9 66,7 Trandaredskolan 94,9-4,2 90,7 70,0-36,7 33,3 95,9-10,4 85,5 Tummarpskolan 90,7-0,1 90,6 95,3-14,0 81,3 Viskaforsskolan 61,1 19,3 80,4 66,7 19,6 86,3 Äsperedskolan 96,3-4,0 92,3 92,6-0,3 92,3 Totalt 88,8 1,7 90,5 55,6 4,0 59,6 87,6-1,6 86,0 Källa: Lokal statistik * ej registrerat Undervisning och resultat 2019

2019-10-04 Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 10(43) Andel godtagbara kunskaper, skriftliga omdömen per ämne (%). Ämne Åk 3 2018 Förändring Åk 3 2019 Bild 89,4 10,2 99,6 Engelska 85,2 10,1 95,3 Idrott och hälsa 84,4 13,2 97,6 Matematik 67,0 19,0 86,0 Modersmål 92,2 7,0 99,2 Musik 88,6 10,6 99,2 Naturorienterande ämnen 88,4 6,2 94,6 Samhällsorienterande ämnen 86,4 8,6 95,0 Slöjd 81,6 17,4 99,0 Svenska 71,8 18,7 90,5 Svenska som andraspråk 52,6 7,0 59,6 Teknik 96,0-0,9 95,1 Totalt 83,2 11,8 95,0 Källa: Lokal statistik Matematik Nationella prov Andel (%) som uppnått kunskapskraven Andel (%) pojkar 2018 2019 Andel (%) pojkar 2019 NP Matematik åk 3 Andel (%) Andel (%) 2018 flickor 2018 flickor 2019 Delprov A - Muntlig kommunikation 92,3 92,2 92,4 87,7 88,7 86,7 Delprov B - Mönster i talföljder och geometriska mönster 92,6 93,3 92,0 78,9 79,2 78,6 Delprov C - Förståelse för räknesätt 89,6 88,5 90,6 83,1 84,4 81,7 Delprov D - Positionssystem 92,9 92,0 93,7 81,7 82,5 80,8 Delprov E - Enkla problem 86,4 85,1 87,5 75,9 75,7 76,1 Delprov F1 - Mäta, jämföra, uppskatta längd, omkrets och area 91,0 92,6 89,6 85,2 89,0 81,4 Delprov F2 - Skriftliga räknemetoder 82,0 84,4 80,0 75,8 79,7 72,0 Delprov G1 - Överslagsräkning 83,7 84,1 83,4 90,0 91,3 88,8 Delprov G2 - Huvudräkning och likhetstecknets betydelse 88,1 85,6 90,3 86,7 87,0 86,4 Medel 88,7 88,6 88,8 82,8 84,2 81,4 Källa: Lokal statistik Svenska Andel (%) som uppnått kunskapskraven NP Svenska åk 3 Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) 2018 flickor 2018 pojkar 2018 2019 flickor 2019 pojkar 2019 Tala 96,0 96,2 95,8 92,6 94,1 91,1 Läsa berättande text 86,2 96,2 82,2 86,6 90,2 83,1 Läsa faktatext 83,4 86,0 81,1 86,6 88,4 84,8 Läsa elevens högläsning 90,4 93,4 87,8 89,1 90,8 87,5 Läsa elevens textsamtal 92,8 94,1 91,6 90,7 93,0 88,4 Skriva berättande text 84,7 92,4 78,0 84,5 90,8 78,3 Skriva stavning och interpunktion 83,3 91,0 76,4 83,1 89,2 77,0 Skriva faktatext 89,0 91,9 86,4 85,9 90,3 81,6 Medel 88,2 92,7 84,9 87,4 90,9 84,0 Källa: Lokal statistik Undervisning och resultat 2019

2019-10-04 Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 11(43) Årskurs 6 Terminsbetyg årskurs 6 Alla elever Antal Behöriga till gymnasiet (%) Meritvärde Skolenhet 2018 2019 2018 Förändring 2019 2018 Förändring 2019 Aplaredskolan 10 10 70,0 30,0 100,0 226,3 16,7 243,0 Asklandaskolan 33 40 97,0-2,0 95,0 212,0 30,2 242,2 Bergdalskolan 43 46 85,4 1,6 87,0 207,1 15,9 223,0 Bodaskolan 21 25 52,4-8,4 44,0 179,2-26,0 153,2 Borgstenaskolan 9 13 66,7 33,3 100,0 215,0 34,6 249,6 Bredaredskolan 19 15 73,7-0,4 73,3 199,3 28,2 227,5 Byttorpskolan 19 40 68,8-3,8 65,0 173,0 11,5 184,5 Dalsjöskolan 49 52 89,8-5,2 84,6 229,0-8,4 220,6 Daltorpskolan 27 24 59,3 7,4 66,7 171,8 13,5 185,3 Dannikeskolan 10 15 80,0 20,0 100,0 206,0 39,3 245,3 Ekarängskolan 45 37 47,7 22,6 70,3 161,8 42,7 204,5 Engelbrektskolan 62 66 91,9-2,5 89,4 221,3 16,1 237,4 Erikslundskolan 18 20 38,9 41,1 80,0 174,4 46,5 220,9 Fjärdingskolan 39 45 65,8 12,0 77,8 188,9 8,1 197,0 Gula skolan 15 24 80,0 3,3 83,3 219,6 23,6 243,2 Gånghesterskolan 33 23 100,0-8,7 91,3 231,0 17,0 248,0 Hestra Midgårdskolan 34 44 90,9-20,4 70,5 233,4-4,8 228,6 Kinnarummaskolan 9 9 100,0-22,2 77,8 225,3-11,4 213,9 Kristinebergskolan 41 58 65,9 10,0 75,9 185,4 30,0 215,4 Myråsskolan 58 57 86,2-2,0 84,2 229,5-6,6 222,9 Målsrydskolan 19 18 73,7 4,1 77,8 198,8 24,4 223,2 Rångedalaskolan 11 7 81,8 3,9 85,7 192,7 48,4 241,1 Sandaredskolan 61 56 95,1-9,4 85,7 226,6 4,3 230,9 Sandhultskolan 20 26 85,0 11,2 96,2 227,0 18,7 245,7 Sjöboskolan 49 27 59,2 7,5 66,7 174,4 6,2 180,6 Sjömarkenskolan 47 66 100,0-9,1 90,9 240,5 8,0 248,5 Sparsörskolan 36 35 97,2-14,3 82,9 218,5 15,8 234,3 Svaneholmskolan 11 22 81,8 9,1 90,9 201,4 20,9 222,3 Särlaskolan 35 34 57,6-4,7 52,9 175,5-17,2 158,3 Trandaredskolan 78 54 89,7 4,7 94,4 225,1 5,4 230,5 Viskaforsskolan 53 49 77,4-10,1 67,3 204,2-9,4 194,8 Äsperedskolan 8 15 100,0-13,3 86,7 236,3 7,4 243,7 Totalt 1022 1072 80,1 0,7 80,8 208,4 11,3 219,7 Källa: Lokal statistik Undervisning och resultat 2019

2019-10-04 Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 12(43) Skolenhet Alla elever Varav nyinvandrade elever Antal Alla elever Nyinvandrade elever borträknade Varav nyinvandrade elever Behöriga till gymnasiet (%) Meritvärde 2018 2019 2018 Förändring 2019 2018 Förändring 2019 Aplaredskolan 10 1 10 1 66,7 33,3 100,0 225,8 17,0 242,8 Asklandaskolan 33 1 40 96,9-1,9 95,0 215,4 26,8 242,2 Bergdalskolan 43 5 46 4 91,7-3,6 88,1 215,5 12,8 228,3 Bodaskolan 21 4 25 7 58,8-3,2 55,6 185,0-16,7 168,3 Borgstenaskolan 9 3 13 100,0 0,0 100,0 245,4 4,2 249,6 Bredaredskolan 19 15 73,7-0,4 73,3 199,3 28,2 227,5 Byttorpskolan 19 5 40 10 71,4-4,7 66,7 170,9 21,8 192,7 Dalsjöskolan 49 2 52 2 93,6-7,6 86,0 233,5-11,8 221,7 Daltorpskolan 27 6 24 4 71,4-1,4 70,0 189,3-1,5 187,8 Dannikeskolan 10 4 15 100,0 0,0 100,0 234,2 11,1 245,3 Ekarängskolan 45 8 37 8 55,6 23,7 79,3 168,9 49,6 218,5 Engelbrektskolan 62 4 66 5 93,1 0,3 93,4 226,1 12,8 238,9 Erikslundskolan 18 7 20 2 54,5 28,8 83,3 188,9 39,2 228,1 Fjärdingskolan 39 10 45 8 67,9 13,2 81,1 194,4 5,6 200,0 Gula skolan 15 24 1 80,0 2,6 82,6 219,6 21,8 241,4 Gånghesterskolan 33 23 100,0-8,7 91,3 231,0 17,0 248,0 Hestra Midgårdskolan 34 2 44 93,5-23,0 70,5 236,8-8,2 228,6 Kinnarummaskolan 9 9 100,0-22,2 77,8 225,3-11,4 213,9 Kristinebergskolan 41 11 58 6 80,0-3,1 76,9 209,4 10,6 220,0 Myråsskolan 58 5 57 5 94,3-3,9 90,4 240,7-8,9 231,8 Målsrydskolan 19 18 3 73,7 19,6 93,3 198,8 48,9 247,7 Rångedalaskolan 11 7 81,8 3,9 85,7 192,7 48,4 241,1 Sandaredskolan 61 56 1 95,1-9,6 85,5 226,6 3,7 230,3 Sandhultskolan 20 1 26 89,5 6,7 96,2 230,7 15,0 245,7 Sjöboskolan 49 7 27 5 64,3 8,4 72,7 184,2 10,6 194,8 Sjömarkenskolan 47 66 100,0-9,1 90,9 240,5 8,0 248,5 Sparsörskolan 36 35 1 97,2-11,9 85,3 218,5 20,7 239,2 Svaneholmskolan 11 22 2 81,8 13,2 95,0 201,4 27,7 229,1 Särlaskolan 35 10 34 7 70,8-15,2 55,6 192,0-32,9 159,1 Trandaredskolan 78 1 54 1 89,6 4,7 94,3 224,8 5,7 230,5 Viskaforsskolan 53 2 49 4 78,4-5,1 73,3 206,0-1,2 204,8 Äsperedskolan 8 15 100,0-13,3 86,7 236,3 7,4 243,7 Totalt 1022 99 1072 87 85,2-1,2 84,0 215,3 9,9 225,2 Källa: Lokal statistik Nationella prov För 2019 finns ännu ingen nationell statistik tillgänglig, därför redovisas lokal statistik för Borås kommunala skolor. I redovisning av resultat i svenska ingår även ämnet svenska som andraspråk. Den lokala statistiken som presenteras i tabellerna inkluderar de elever som har deltagit i proven. En jämförelse mellan flickors och pojkars provresultat presenteras. Elever har uppnått kunskapskraven om de fått lägst provbetyg E. Andel (%) som uppnått kunskapskraven NP åk 6 Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) 2018 flickor 2018 pojkar 2018 2019 flickor 2019 pojkar 2019 Engelska 93,0 91,7 94,0 89,2 89,7 88,8 Matematik 87,9 88,9 86,9 82,1 83,9 80,3 Svenska/Svenska som andra- språk 90,3 93,7 87,5 86,5 91,2 82,0 Källa: Lokal statistik Undervisning och resultat 2019

2019-10-04 Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 13(43) Årskurs 9 Betyg årskurs 9 Meritvärde nyinvandrade borträknade Behöriga till gymnasiet alla elever (%) Behöriga till gymnasiet nyinvandrade borträknade (%) Fullständiga betyg alla elever (%) Fullständiga betyg nyinvandrade borträknade (%) Meritvärde Skolenhet alla elever Bodaskolan 2019 192,2 200,3 65,6 71,2 51,2 56,7 2018 207,5 220,0 69,1 77,1 57,4 66,4 2017 188,9 198,7 62,3 68,0 56,2 60,8 2016 195,2 201,7 70,4 76,9 57,4 62,6 2015 202,4 208,4 76,1 78,5 65,8 69,2 Dalsjöskolan 2019 224,8 232,7 78,5 85,8 66,7 74,0 2018 225,0 232,3 78,5 83,9 72,7 77,7 2017 227,0 229,1 82,7 85,9 75,9 78,9 2016 235,5 236,0 91,4 91,3 84,8 84,6 2015 226,8 227,8 90,3 90,9 76,6 77,7 Daltorpskolan 2019 226,9 230,8 76,2 78,8 66,1 69,2 2018 211,1 215,4 78,3 79,2 58,9 61,6 2017 199,7 198,7 78,0 78,4 61,0 60,8 2016 208,1 215,0 82,1 86,0 64,7 68,5 2015 222,7 224,4 86,3 87,7 78,6 80,3 Engelbrektskolan 2019 241,3 244,7 88,0 90,1 79,5 81,1 2018 249,9 259,0 91,3 95,8 89,3 93,7 2017 232,2 237,7 89,9 93,8 82,4 85,8 2016 239,9 241,8 89,3 90,8 83,6 84,9 2015 250,2 253,0 92,2 94,9 90,2 92,9 Erikslundskolan 2019 202,1 202,1 71,6 72,4 63,6 64,4 2018 226,4 232,9 84,9 87,1 72,6 72,6 2017 215,4 223,9 81,4 88,7 71,4 79,0 2016 212,7 224,1 75,0 84,5 67,6 77,6 2015 195,7 206,1 59,6 65,0 48,9 55,0 Fristadskolan 2019 223,7 226,7 89,1 90,5 74,8 76,7 2018 212,6 222,6 77,4 83,0 70,4 75,5 2017 231,4 231,4 92,4 92,4 82,9 82,9 2016 223,2 223,2 90,3 90,3 81,6 81,6 2015 213,8 213,7 91,4 91,3 82,8 82,6 Sandgärdskolan 2019 243,0 243,2 94,8 95,5 91,0 91,6 2018 242,6 244,6 94 95 89,9 90,5 2017 235,8 235,8 100 100 92,8 92,8 2016 241,0 241,3 100 100 93,1 93,9 2015 240,1 240,1 100,0 100,0 93,5 93,5 Särlaskolan 2019 191,6 203,2 71,0 80,0 48,4 56,0 2018 206,0 218,4 72,9 78,3 57,1 65,0 2017 197,1 223,5 56,0 66,7 48,0 61,4 2016 186,7 199 68,9 75,8 54,1 59,7 2015 189,5 193,4 67,2 68,3 58,2 60,3 Viskaforsskolan 2019 198,6 206,4 73,5 79,0 66,2 72,6 2018 199,6 206,0 66,2 70,8 53,2 56,9 2017 208,2 208,2 81,0 82,5 65,5 66,7 2016 225,7 225,7 86,4 87,9 71,2 72,4 2015 209,5 210,8 71,6 74,6 64,9 67,6 Totalt Kommunala 2019 220,1 225,3 79,9 83,8 69,3 73,4 2018 221,9 229,8 80,0 84,3 69,7 74,6 2017 212,8 219,2 78,5 82,9 69,5 73,8 2016 220,9 225,7 84,8 88,2 74,2 77,5 2015 220,5 223,4 83,8 85,7 75,5 77,8 Källa: Skolverket Undervisning och resultat 2019

2019-10-04 Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 14(43) Spridning i resultat i s skolor åk 9 vårterminen 2019 Meritvärde Behöriga till gymnasiet alla alla elever elever (%) Fullständiga betyg alla elever (%) 191,6-243,0 65,6-94,8 48,4-91,0 Meritvärde nyinvandrade borträknade Behöriga till gymnasiet nyinvandrade borträknade (%) Fullständiga betyg nyinvandrade borträknade (%) 200,3-243,2 71,2-95,5 56,0-91,6 Källa: Skolverket Meritvärde 2015 alla Årskurs elever Genomsnittligt meritvärde i årskurs 6 och 9, 2016 alla elever 2017 alla elever 2018 alla elever 2019 alla elever 2015 utan nyinvandrade 2016 utan nyinvandrade 2017 utan nyinvandrade 2018 utan nyinvandrade 2019 utan nyinvandrade 6 206,1 213,8 206,7 210,1 206,4 212,5 208,4 215,3 219,7 225,2 9 220,5 223,4 220,9 225,7 212,8 219,2 221,9 229,8 220,1 225,3 Källa: Åk. 6, Lokal statistik. Åk. 9, Skolverket Meritvärde Årskurs 6 2015 alla elever 2016 alla elever 2016 utan ny invandrade 2017 alla elever 2017 utan ny invandrade 2018 alla elever 2018 utan ny invandrade 2019 alla elever 2019 utan ny invandrade Kön Flickor 217,5 219,4 221,6 215,8 222,7 219,9 227,8 233,1 238,9 Pojkar 194,9 196,1 200,3 198,7 204 198,6 204,7 206,6 211,9 Flickor 233,9 238,1 241,9 225 230,2 235,8 243,5 234,7 240,1 9 Pojkar 208,3 203,8 204,9 202,2 209,4 209,4 216,8 208,2 213,0 Källa: Åk. 6, Lokal statistik. Åk. 9, Skolverket Nationella prov För 2019 finns ännu ingen nationell statistik tillgänglig, därför redovisas lokal statistik för Borås kommunala skolor. Den lokala statistiken som presenteras inkluderar samtliga elever på skolan. För årskurs 9 redovisas provresultaten i de olika ämnena skolvis i en årsserie fyra år bakåt i tiden, en jämförelse mellan flickor och pojkar samt en jämförelse mellan prov- och slutbetyg. I redovisning av resultat i svenska ingår även ämnet svenska som andraspråk. NP åk 9, Engelska Nått A-E Andel (%) elever som: 2016 2017 2018 2019 Ej Nått Ej Nått Ej Nått satt A-E satt A-E satt A-E Ej deltagit Ej uppnått mål Ej deltagit Skolenhet Bodaskolan 71,3 19,4 5,4 3,9 83,6 7,4 0,8 8,2 69,2 25,3 0,5 4,9 72,9 18,8 1,5 6,0 Dalsjöskolan 58,1 10,9 27,1 4,1 86,9 12,3 0,0 0,8 82,3 13,7 0,8 3,2 82,8 11,0 0,0 6,2 Daltorpskolan 74,0 22,6 0,0 2,8 83,7 14,2 0,0 2,1 79,6 13,8 0,0 6,6 84,3 11,8 0,0 2,8 Engelbrekt 76,8 23,2 0,0 0,0 91,6 6,5 0,9 0,9 88,3 8,7 0,0 2,9 91,5 8,5 0,0 0,0 Erikslundskolan 59,8 36,6 0,0 3,7 90,7 7,4 1,9 0,0 * * * * 85,6 8,9 0,0 5,6 Fristadskolan 72,6 7,1 16,8 3,5 88,9 3,0 0,0 8,1 85,8 10,2 0,0 3,9 82,4 12,8 0,0 4,8 Sandgärdskolan 71,2 6,4 20,8 1,6 94,3 0,9 0,0 4,7 92,5 6,7 0,0 0,8 92,3 3,8 0,0 3,8 Särlaskolan 67,0 19,3 9,1 3,4 84,9 5,7 3,8 5,7 57,9 39,5 1,3 1,3 75,8 9,1 0,0 15,2 Viskaforsskolan * 8,6 91,4 * 87,5 12,5 0,0 0,0 79,5 12,8 0,0 7,7 77,8 11,1 0,0 6,9 65,1 17,2 15,0 2,4 87,8 8,0 0,6 3,6 79,6 15,9 0,3 4,1 83,5 10,7 0,2 5,0 Källa: Lokal statistik * ej registrerat Ej uppnått mål Ej deltagit Ej uppnått mål Ej deltagit Ej satt Ej uppnått mål Undervisning och resultat 2019

2019-10-04 Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 15(43) NP åk 9, Matematik Nått A-E Andel (%) elever som: 2016 2017 2018 2019 Ej Nått Ej Nått Ej del- Ej Nått satt A-E satt A-E tagit satt A-E Ej deltagit Ej uppnått mål Ej deltagit Ej uppnått mål Skolenhet Bodaskolan 57,4 27,1 2,3 13,2 63,1 15,6 0,8 20,5 ** 100,0 ** ** 57,1 14,5 1,4 23,2 Dalsjöskolan 75,2 8,5 9,3 6,2 68,0 4,9 0,0 27,0 ** 100,0 ** ** 71,0 11,5 0,0 11,5 Daltorpskolan 74,0 16,9 0,0 9,0 59,6 14,2 5,7 20,6 ** 100,0 ** ** 63,5 16,3 0,0 17,4 Engelbrekt 72,8 25,2 0,0 2,0 84,1 5,6 0,9 9,3 ** 100,0 ** ** 81,2 9,8 0,0 6,6 Erikslundskolan 58,5 25,6 0,0 15,9 61,1 3,7 5,6 29,6 ** 100,0 ** ** 71,1 11,5 0,0 16,4 Fristadskolan 85,0 4,4 0,0 10,6 74,7 3,0 0,0 22,2 ** 100,0 ** ** 79,2 10,4 0,0 11,7 Sandgärdskolan 82,4 8,0 0,8 8,8 85,8 2,8 0,0 11,3 ** 100,0 ** ** 80,8 4,9 0,0 17,3 Särlaskolan 63,6 15,9 9,1 11,4 75,5 9,4 0,0 15,1 ** 100,0 ** ** 56,1 15,4 0,0 23,1 Viskaforsskolan 50,0 11,4 31,4 7,1 78,6 10,7 0,0 10,7 ** 100,0 ** ** 68,1 12,5 0,0 17,5 70,4 16,2 4,4 8,9 71,6 8,1 1,5 18,7 ** 100,0 ** ** 70,4 11,7 0,2 15,7 Källa: Lokal statistik ** ej genomfört prov på grund av ersättningsprov Ej uppnått mål Ej deltagit Ej satt Ej uppnått mål NP åk 9, Svenska/ Svenska som andraspråk Skolenhet Nått A-E Ej deltagit Andel (%) elever som: 2016 2017 2018 2019 Ej Nått Ej Nått Ej Nått satt A-E satt A-E satt A-E Ej uppnått mål Ej deltagit Ej uppnått mål Bodaskolan 47,3 20,2 19,4 13,2 ** ** ** ** 62,1 23,1 0,0 14,8 59,4 15,0 1,5 23,3 Dalsjöskolan 76,7 10,1 10,1 3,1 91,8 1,6 0,0 5,7 76,6 17,7 0,0 5,6 77,9 16,6 0,0 5,5 Daltorpskolan 76,8 18,1 0,0 5,1 75,2 12,1 0,9 12,1 ** 100,0 ** ** 77,5 10,1 0,0 7,9 Engelbrekt 71,5 21,9 0,0 6,6 97,2 0,0 1,9 1,9 92,2 1,9 0,0 5,8 89,7 8,5 0,0 1,7 Erikslundskolan 62,2 28,0 0,0 9,8 75,9 7,4 0,0 14,8 * * * * 71,1 8,9 0,0 20,0 Fristadskolan 57,5 4,4 35,4 2,7 90,9 2,0 0,0 7,1 83,5 8,7 0,0 7,9 85,6 7,2 0,0 7,2 Sandgärdskolan 91,2 6,4 0,8 1,6 86,8 0,9 32,1 11,3 87,5 10,8 0,0 1,7 87,8 2,6 0,0 9,6 Särlaskolan 61,4 11,4 9,1 18,2 49,1 5,7 0,0 13,2 64,5 17,1 0,0 18,4 72,7 9,1 0,0 18,2 Viskaforsskolan * 8,6 91,4 * 87,5 8,9 2,6 3,6 75,6 16,7 0,0 7,7 79,2 12,5 0,0 4,2 64,6 14,6 14,3 6,5 84,0 4,6 2,3 8,4 76,8 30,0 0,0 8,9 78,4 10,0 0,2 10,4 Källa: Lokal statistik * ej registrerat ** ej genomfört prov på grund av ersättningsprov Ej deltagit Ej uppnått mål Ej deltagit Ej satt Ej uppnått mål Andel flickor och pojkar som nått kunskapskraven på nationella proven NP åk 9, flickor respektive pojkar Skolenhet Andel (%) elever som nått A-E Andel (%) flickor som nått A-E Engelska Andel (%) pojkar som nått A-E Andel (%) elever som nått A-E Andel (%) flickor som nått A-E Matematik Andel (%) pojkar som nått A-E Andel (%) elever som nått A-E Andel (%) flickor som nått A-E Andel (%) pojkar som nått A-E Svenska/Svenska som andraspråk Bodaskolan 72,9 73,4 72,5 57,1 53,1 60,9 59,4 65,6 53,6 Dalsjöskolan 82,8 85,1 80,8 71,0 64,2 76,9 77,9 82,1 74,4 Daltorpskolan 84,3 87,2 81,5 63,5 61,6 65,2 77,5 82,6 72,8 Engelbrekt 91,5 94,6 88,5 81,2 78,6 83,6 89,7 94,6 85,2 Erikslundskolan 85,6 86,2 85,2 71,1 69,0 72,1 71,1 58,6 77,0 Fristadskolan 82,4 87,5 79,2 79,2 81,3 77,9 85,6 95,8 79,2 Sandgärdskolan 92,3 94,7 90,1 80,8 84,0 77,8 87,8 98,7 77,8 Särlaskolan 75,8 85,2 69,2 56,1 48,1 61,5 72,7 77,8 69,2 Viskaforsskolan 77,8 78,1 77,5 68,1 71,9 65,0 79,2 75,0 82,5 83,5 86,4 81,3 70,4 68,6 71,9 78,4 83,3 74,4 Källa: Lokal statistik Undervisning och resultat 2019

2019-10-04 Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 16(43) Andel elever som nått kunskapskraven för nationella prov och slutbetyg Andel som uppnått kunskapskraven (%) Engelska Matematik Svenska/Svenska som andraspråk Skolenhet NP Slutbetyg Differens NP Slutbetyg Differens NP Slutbetyg Differens Bodaskolan 72,9 81,5 8,6 57,1 72,6 15,5 59,4 79,0 19,6 Dalsjöskolan 82,8 86,1 3,3 71,0 81,9 10,9 77,9 90,3 12,4 Daltorpskolan 84,3 91,1 6,8 63,5 79,8 16,3 77,5 92,9 15,4 Engelbrektskolan 91,5 95,7 4,2 81,2 89,7 8,5 89,7 91,5 1,8 Erikslundskolan 85,6 86,4 0,8 71,1 77,3 6,2 71,1 79,5 8,4 Fristadskolan 82,4 90,8 8,4 79,2 89,9 10,7 85,6 93,3 7,7 Sandgärdskolan 92,3 97,4 5,1 80,8 96,1 15,3 87,8 98,7 10,9 Särlaskolan 75,8 77,4 1,6 56,1 83,9 27,8 72,7 82,3 9,6 Viskaforsskolan 77,8 82,4 4,6 68,1 76,5 8,4 79,2 85,3 6,1 83,5 88,9 5,4 70,4 83,7 13,3 78,4 89,4 11,0 Källa: Lokal statistik Progression från årskurs 6 till 9 Värdena för progressionen gällande nationella prov är uträknade som skillnaden i betygspoäng mellan provtillfället i årskurs 6 och i årskurs 9 för samma elev. En elev som fick provbetyget E (=10 poäng) i årskurs 6 på engelskprovet och sedan provbetyget D (=12,5 p) i årskurs 9 har alltså en progression på 2,5 poäng. Denna differens räknas ut för varje elev och i tabellen redovisas medeldifferensen för samtliga elever på respektive skola. Detsamma gäller progressionen för betygen. Underlaget är de 917 av 1092 elever som slutade årskurs 9 vårterminen 2019 och som också gjort nationellt prov samt fått betyg på någon av s skolor när de gick i årskurs 6. Nationella prov Skolenhet Medel av differens Engelska Medel av differens Matematik Medel av differens Svenska/ Svenska som andraspråk Bodaskolan -1,1-3,2-0,8 Dalsjöskolan -0,4-3,2-2,6 Daltorpskolan -0,2-4,3 0,7 Engelbrektskolan -0,5-3,2 0,2 Erikslundskolan 0,5-2,0 0,9 Fristadskolan -0,4-2,3 0,5 Sandgärdskolan -0,4-2,3-0,4 Särlaskolan 1,0-0,3 1,7 Viskaforsskolan 0,6-0,7 1,2 Medel av medel -0,3-2,7-0,1 Källa: Lokal statistik Undervisning och resultat 2019

2019-10-04 Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 17(43) Betyg Skolenhet Medel av differens Engelska Medel av differens Matematik Medel av differens Svenska/ Svenska som andraspråk Bodaskolan -0,1-1,1 0,3 Dalsjöskolan 1,2-1,1-0,6 Daltorpskolan 1,1-2,9 0,5 Engelbrektskolan 0,9-1,8-0,1 Erikslundskolan 1,4 0,5 1,6 Fristadskolan 0,6-0,7 0,1 Sandgärdskolan -0,3-0,9 0,6 Särlaskolan 1,2 1,3 1,2 Viskaforsskolan 1,0-0,3 1,5 Medel av medel 0,7-1,1 0,4 Källa: Lokal statistik Behörighet till gymnasiet Skolenhet Årskurs 6 (%) Årskurs 9 (%) Differens (%) Bodaskolan 93,4 90,6-2,8 Dalsjöskolan 83,9 88,1 4,2 Daltorpskolan 85,8 92,0 6,2 Engelbrektskolan 85,8 79,7-6,1 Erikslundskolan 72,9 72,9 0,0 Fristadskolan 63,4 80,5 17,1 Sandgärdskolan 89,9 94,6 4,7 Särlaskolan 60,3 73,1 12,8 Viskaforsskolan 74,6 83,1 8,5 81,8 85,0 3,2 Källa: Lokal statistik Kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper Kommunikationsklass är en kommungemensam särskild undervisningsgrupp som tar emot elever från årskurs 1 till 9. Kommunikationsklass tar emot elever med den primära diagnosen språk- och/eller talstörning. Funktionsnedsättningen yttrar sig i svårigheter både att förstå språk och att göra sig förstådd med språk. I Kommunikationsklass årskurs 9 gick vårterminen 2019 3 elever. Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 2019 är 103,3 och ingen elev blev behörig till gymnasiet. I årskurs 6 gick 6 elever. Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 6 2019 är 125,0. A-resursen är en kommungemensam särskild undervisningsgrupp som riktar sig till grundskolans årskurs 7 till 9. A-resursen tar emot elever i grundskolan med diagnos inom autismspektrumtillstånd (AST) med extraordinära behov. I A- resursgruppen årskurs 9 gick endast 2 elever vårterminen 2019. Det genomsnittliga meritvärdet 2019 är 72,5 och en elev blev behörig till gymnasiet. Kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper finns också på Borgstenaskolan och på Dalsjöskolan. Borgstenagruppen tar emot elever i årskurs F-6 som hamnat i socioemotionella svårigheter vilket kan yttra sig i utagerande beteende. Det fanns ingen elev i årskurs 6 i Borgstenagruppen vårterminen 2019. Dalsjögruppen tar emot elever i årskurs 4-9 med diagnoserna Undervisning och resultat 2019

2019-10-04 Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 18(43) ADHD och autism som hamnat i socioemotionella svårigheter som yttrar sig i utagerande beteende. I Dalsjögruppen gick två elever i årskurs 6 vårterminen 2019. Ingen uppnådde motsvarande gymnasiebehörighet och det genomsnittliga meritvärdet var 40. Det fanns ingen elev i årskurs 9 i Dalsjögruppen vårterminen 2019. Slutbetyg åk 9 Skola Fristående skolor Antal elever Meritvärde alla elever Behöriga till gymnasiet alla elever (%) Fullständiga betyg alla elever (%) Borås kristna skola 2019* 16 231,3 87,5 87,5 2018 19 202,4 73,4 68,4 2017 19 224,4 73,7 63,2 2016 16 218,9 100,0 68,8 Engelska Skolan 2019* 60 272,4 98,3 96,7 2018 62 288,3 98,4 96,8 2017 91 271,2 100,0 93,4 2016 80 276,0 100,0 97,5 Kunskapsskolan 2019* 102 243,1 96,1 93,1 2018 118 255,1 96,6 89,8 2017 97 262,1 100,0 93,8 2016 105 260,8 100,0 92,4 Malmen 2019* 35 258,2 100,0 91,4 2018 30 239,8 96,7 80,6 2017 18 272,1 100,0 94,4 2016 26 245,4 100,0 84,6 Totalt Fristående 2019* 213 252,9 96,7 93,4 2018 229 257,7 95,2 88,6 2017 225 263,7 96,9 91,1 2016 227 261,5 96,9 91,6 Källa: Skolverket samt Lokal statistik* Undervisning och resultat 2019

2019-10-04 Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 19(43) Grundsärskola Grundsärskolan syftar till att ge elever med intellektuell funktionsnedsättning en för dem anpassad utbildning, som ger kunskaper och värden, samt utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Elever inskrivna i grundsärskola får sin undervisning antingen i en grundsärskoleklass eller integrerade i grundskoleklasser. Det finns två skolor med grundsärskoleklasser i Borås: Erikslundskolan årskurs 1-9 och Fjärdingskolan årskurs 1-9, verksamheten för elever på Fjärdingskolan i årskurs 7-9 är lokaliserad till Bodaskolan. Indikator Erikslundskolan, grundsärskola Fjärdingskolan, grundsärskola Andel elever som har bedömts enligt bedömningsstödet Gilla läsa i åk 1 ämne, (%) 100 100 Andel elever som har bedömts enligt bedömningsstödet Gilla matematik i åk 1 ämne, (%) 100 100 Andel elever i åk 3, 6 och 9 som klarar kunskapskraven högre än E, alternativt fördjupade kunskaper för elever som läser ämnesområden, (%) 70 10 Andel elever i åk 1-9 som läser enligt flera kursplaner (grundskola, ämne och ämnesområden i grundsär), (%) 12 0 Antal elever i åk 1-9 som är individintegrerade 10 0 Andel elever som är behöriga till ett nationellt respektive individuellt program, (%) 100 25 Källa: Lokal statistik Undervisning och resultat 2019

2019-10-04 Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 20(43) Skolenhet 4 Skolklimatsundersökningen Årskurs 4-6 Svarsfrekvens, 2017-2019 Svarsfrekvens 2017 (%) Svarsfrekvens 2018 (%) Svarsfrekvens 2019 (%) Aplaredskolan 86 81 100 Asklandaskolan 90 90 93 Bergdalskolan 76 88 88 Bodaskolan 71 80 83 Borgstenaskolan 80 85 90 Bredaredskolan 93 94 100 Byttorpskolan 71 83 80 Dalsjöskolan 67 23 100 Daltorpskolan 90 100 53 Dannikeskolan 0 72 71 Ekarängskolan 81 84 87 Engelbrektskolan 62 86 90 Erikslundskolan 79 91 78 Fjärdingskolan 99 98 70 Gula skolan 92 97 97 Gånghesterskolan 96 99 92 Hestra Midgårdskolan 86 89 80 Kinnarummaskolan 97 95 97 Kristinebergskolan 57 84 93 Myråsskolan 86 78 91 Målsrydskolan 63 94 94 Rångedalaskolan 60 81 89 Sandaredskolan 91 90 93 Sandhultskolan 67 86 95 Sjöboskolan 88 89 80 Sjömarkenskolan 44 74 55 Sparsörskolan 89 95 94 Svaneholmskolan 85 88 88 Särlaskolan 53 83 76 Trandaredskolan 90 96 97 Viskaforsskolan 85 79 88 Äsperedskolan 89 58 32 77 84 85 Undervisning och resultat 2019

2019-10-04 Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 21(43) Skolenhet Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen 2017-2019, åk. 4-6 Andel Stämmer helt och hållet, Stämmer bra. (%) 2017 2018 2019 Aplaredskolan 80 100 85 Asklandaskolan 79 90 85 Bergdalskolan 73 88 89 Bodaskolan 82 88 88 Borgstenaskolan 86 79 94 Bredaredskolan 73 83 70 Byttorpskolan 92 95 91 Dalsjöskolan 84 84 88 Daltorpskolan 73 88 93 Dannikeskolan * 71 91 Ekarängskolan 80 86 86 Engelbrektskolan 85 84 81 Erikslundskolan 76 72 98 Fjärdingskolan 94 92 93 Gula skolan 87 85 91 Gånghesterskolan 82 76 84 Hestra Midgårdskolan 84 87 86 Kinnarummaskolan 70 89 88 Kristinebergskolan 86 79 80 Myråsskolan 78 80 82 Målsrydskolan 92 83 68 Rångedalaskolan 80 62 81 Sandaredskolan 82 86 79 Sandhultskolan 83 80 86 Sjöboskolan 85 77 82 Sjömarkenskolan 79 90 88 Sparsörskolan 78 83 75 Svaneholmskolan 95 90 98 Särlaskolan 93 90 89 Trandaredskolan 80 85 81 Viskaforsskolan 84 88 89 Äsperedskolan 85 82 100 82,4 84,9 85,0 * Ej genomförd enkät Undervisning och resultat 2019

2019-10-04 Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 22(43) Skolenhet Jag får kommentarer i stället för poäng på uppgifter och prov 2017-2019, åk. 4-6 Andel Stämmer helt och hållet, Stämmer bra. (%) 2017 2018 2019 Aplaredskolan 37 68 50 Asklandaskolan 62 61 45 Bergdalskolan 45 59 70 Bodaskolan 45 49 58 Borgstenaskolan 68 55 59 Bredaredskolan 16 50 53 Byttorpskolan 51 70 79 Dalsjöskolan 46 50 55 Daltorpskolan 55 50 48 Dannikeskolan * 57 64 Ekarängskolan 63 50 46 Engelbrektskolan 50 46 43 Erikslundskolan 58 43 56 Fjärdingskolan 52 62 62 Gula skolan 89 74 53 Gånghesterskolan 66 58 76 Hestra Midgårdskolan 59 61 46 Kinnarummaskolan 59 83 78 Kristinebergskolan 45 54 42 Myråsskolan 49 31 35 Målsrydskolan 33 62 55 Rångedalaskolan 23 76 53 Sandaredskolan 52 55 58 Sandhultskolan 33 55 50 Sjöboskolan 53 38 64 Sjömarkenskolan 58 57 65 Sparsörskolan 39 54 62 Svaneholmskolan 50 66 85 Särlaskolan 53 57 70 Trandaredskolan 51 60 64 Viskaforsskolan 59 63 56 Äsperedskolan 79 52 43 52,5 55,3 56,0 * Ej genomförd enkät Undervisning och resultat 2019

2019-10-04 Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 23(43) Skolenhet Jag får reda på vad jag lyckas bra med, åk. 4-6 2017-2019 Andel Stämmer helt och hållet, Stämmer bra. (%) 2017 2018 2019 Aplaredskolan 83 100 91 Asklandaskolan 83 81 90 Bergdalskolan 75 84 86 Bodaskolan 86 98 90 Borgstenaskolan 89 79 91 Bredaredskolan 71 83 80 Byttorpskolan 87 90 93 Dalsjöskolan 87 100 90 Daltorpskolan 86 90 93 Dannikeskolan * 92 82 Ekarängskolan 90 91 86 Engelbrektskolan 93 87 88 Erikslundskolan 87 85 95 Fjärdingskolan 93 89 94 Gula skolan 95 94 93 Gånghesterskolan 93 91 94 Hestra Midgårdskolan 93 89 83 Kinnarummaskolan 79 86 78 Kristinebergskolan 89 85 88 Myråsskolan 86 90 86 Målsrydskolan 86 85 73 Rångedalaskolan 100 86 87 Sandaredskolan 97 93 85 Sandhultskolan 98 95 91 Sjöboskolan 91 86 95 Sjömarkenskolan 96 91 93 Sparsörskolan 95 93 87 Svaneholmskolan 93 98 100 Särlaskolan 89 93 87 Trandaredskolan 90 95 92 Viskaforsskolan 86 94 86 Äsperedskolan 100 90 100 89,4 90,1 88,9 * Ej genomförd enkät Undervisning och resultat 2019

2019-10-04 Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 24(43) Skolenhet Lärarna ger mig meningsfulla arbetsuppgifter 2017-2019, åk. 4-6 Andel Stämmer helt och hållet, Stämmer bra. (%) 2017 2018 2019 Aplaredskolan 80 92 71 Asklandaskolan 90 78 74 Bergdalskolan 77 78 90 Bodaskolan 88 91 78 Borgstenaskolan 93 79 82 Bredaredskolan 61 85 68 Byttorpskolan 78 84 88 Dalsjöskolan 91 97 86 Daltorpskolan 78 79 80 Dannikeskolan * 93 73 Ekarängskolan 81 75 84 Engelbrektskolan 86 88 83 Erikslundskolan 93 87 80 Fjärdingskolan 85 86 88 Gula skolan 98 90 84 Gånghesterskolan 95 84 87 Hestra Midgårdskolan 88 86 77 Kinnarummaskolan 72 83 90 Kristinebergskolan 84 82 78 Myråsskolan 85 74 79 Målsrydskolan 83 68 68 Rångedalaskolan 100 100 73 Sandaredskolan 92 84 78 Sandhultskolan 79 91 77 Sjöboskolan 92 77 80 Sjömarkenskolan 85 89 84 Sparsörskolan 83 81 80 Svaneholmskolan 88 96 98 Särlaskolan 91 88 85 Trandaredskolan 78 86 80 Viskaforsskolan 80 86 70 Äsperedskolan 94 95 86 85,2 83,7 81,0 * Ej genomförd enkät Undervisning och resultat 2019

2019-10-04 Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 25(43) Skolenhet Skolans rektor är intresserad av vad vi lär oss, åk. 4-6, 2017-2019 Andel Stämmer helt och hållet, Stämmer bra. (%) 2017 2018 2019 Aplaredskolan 83 76 56 Asklandaskolan 72 68 69 Bergdalskolan 58 75 83 Bodaskolan 76 83 69 Borgstenaskolan 61 79 59 Bredaredskolan 58 79 78 Byttorpskolan 60 57 67 Dalsjöskolan 50 89 80 Daltorpskolan 47 52 75 Dannikeskolan * 57 64 Ekarängskolan 62 72 65 Engelbrektskolan 65 52 56 Erikslundskolan 39 64 80 Fjärdingskolan 81 88 86 Gula skolan 55 79 80 Gånghesterskolan 80 65 69 Hestra Midgårdskolan 50 69 51 Kinnarummaskolan 42 71 63 Kristinebergskolan 61 70 57 Myråsskolan 67 48 58 Målsrydskolan 30 57 48 Rångedalaskolan 62 48 53 Sandaredskolan 82 84 51 Sandhultskolan 28 77 51 Sjöboskolan 79 75 59 Sjömarkenskolan 60 77 65 Sparsörskolan 85 79 67 Svaneholmskolan 78 66 85 Särlaskolan 78 75 68 Trandaredskolan 43 77 69 Viskaforsskolan 25 39 63 Äsperedskolan 79 68 79 61,4 69,0 65,9 * Ej genomförd enkät Undervisning och resultat 2019

2019-10-04 Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 26(43) Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker, åk. 4-6, 2018-2019 Andel Stämmer helt och hållet, Stämmer bra. (%) Skolenhet 2018 2019 Aplaredskolan 96 97 Asklandaskolan 92 93 Bergdalskolan 94 95 Bodaskolan 96 89 Borgstenaskolan 86 97 Bredaredskolan 87 89 Byttorpskolan 86 93 Dalsjöskolan 100 94 Daltorpskolan 92 90 Dannikeskolan 86 86 Ekarängskolan 91 91 Engelbrektskolan 97 91 Erikslundskolan 83 93 Fjärdingskolan 92 95 Gula skolan 90 93 Gånghesterskolan 96 94 Hestra Midgårdskolan 96 96 Kinnarummaskolan 89 97 Kristinebergskolan 92 94 Myråsskolan 98 97 Målsrydskolan 98 86 Rångedalaskolan 95 81 Sandaredskolan 98 93 Sandhultskolan 93 98 Sjöboskolan 87 92 Sjömarkenskolan 98 99 Sparsörskolan 94 91 Svaneholmskolan 98 98 Särlaskolan 95 92 Trandaredskolan 94 93 Viskaforsskolan 86 91 Äsperedskolan 95 100 93,4 93,4 Undervisning och resultat 2019

2019-10-04 Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 27(43) Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår, åk. 4-6, 2018-2019 Skolenhet Andel Stämmer helt och hållet, Stämmer bra. (%) 2018 2019 Aplaredskolan 100 94 Asklandaskolan 85 92 Bergdalskolan 88 96 Bodaskolan 96 91 Borgstenaskolan 100 97 Bredaredskolan 94 81 Byttorpskolan 93 92 Dalsjöskolan 97 94 Daltorpskolan 93 88 Dannikeskolan 96 73 Ekarängskolan 89 93 Engelbrektskolan 92 90 Erikslundskolan 79 95 Fjärdingskolan 95 98 Gula skolan 94 96 Gånghesterskolan 90 90 Hestra Midgårdskolan 92 83 Kinnarummaskolan 86 100 Kristinebergskolan 87 91 Myråsskolan 95 90 Målsrydskolan 87 73 Rångedalaskolan 90 80 Sandaredskolan 95 86 Sandhultskolan 96 90 Sjöboskolan 90 94 Sjömarkenskolan 97 95 Sparsörskolan 80 81 Svaneholmskolan 98 98 Särlaskolan 94 89 Trandaredskolan 93 94 Viskaforsskolan 92 83 Äsperedskolan 95 93 91,7 90,5 Undervisning och resultat 2019

2019-10-04 Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 28(43) Kön Andel Stämmer helt och hållet, Stämmer bra. (%) Tjej Kille Totalt Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen 85 85 85 Jag får kommentarer i stället för poäng på uppgifter och prov 55 57 56 Jag får reda på vad jag lyckas bra med 89 89 89 Lärarna ger mig meningsfulla arbetsuppgifter 80 82 81 Skolans rektor är intresserad av vad vi lär oss 66 65 66 Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker 94 93 93 Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår 90 91 90 Årskurs 7-9 Svarsfrekvens, 2017-2019 Skolenhet Svarsfrekvens 2017 (%) Svarsfrekvens 2018 (%) Svarsfrekvens 2019 (%) Bodaskolan 49 68 80 Dalsjöskolan 34 82 73 Daltorpskolan 59 59 75 Engelbrektskolan 64 86 78 Erikslundskolan 40 71 66 Fristadskolan 59 72 73 Sandgärdskolan 77 84 99 Särlaskolan 54 57 72 Viskaforsskolan 46 56 79 Totalsumma 54 71 78 Skolenhet Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen, åk. 7-9, 2017-2019 Andel Stämmer helt och hållet, Stämmer bra. (%) 2017 2018 2019 Bodaskolan 79 87 85 Dalsjöskolan 81 83 81 Daltorpskolan 80 80 84 Engelbrektskolan 85 83 83 Erikslundskolan 75 76 81 Fristadskolan 81 84 82 Sandgärdskolan 75 81 83 Särlaskolan 88 91 84 Viskaforsskolan 82 84 84 80,2 83,0 83,0 Undervisning och resultat 2019

2019-10-04 Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 29(43) Jag får kommentarer i stället för poäng på uppgifter och prov, åk. 7-9, 2017-2019 Jag får kommentarer i stället för poäng på uppgifter och prov. Andel Stämmer helt och hållet, Stämmer bra. (%) Skolenhet 2017 2018 2019 Bodaskolan 43 49 59 Dalsjöskolan 30 28 40 Daltorpskolan 43 45 49 Engelbrektskolan 56 53 48 Erikslundskolan 42 49 38 Fristadskolan 44 53 46 Sandgärdskolan 42 46 47 Särlaskolan 47 47 51 Viskaforsskolan 55 45 50 44,6 45,4 48,0 Skolenhet Jag får reda på vad jag lyckas bra med, åk. 7-9, 2017-2019 Andel Stämmer helt och hållet, Stämmer bra. (%) 2017 2018 2019 Bodaskolan 75 81 83 Dalsjöskolan 72 71 76 Daltorpskolan 73 79 77 Engelbrektskolan 81 84 81 Erikslundskolan 72 77 75 Fristadskolan 80 79 69 Sandgärdskolan 70 74 81 Särlaskolan 80 77 75 Viskaforsskolan 88 80 78 76,0 77,8 77,7 Undervisning och resultat 2019

2019-10-04 Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 30(43) Skolenhet Lärarna ger mig meningsfulla arbetsuppgifter, åk. 7-9, 2017-2019 Lärarna ger mig meningsfulla arbetsuppgifter Andel Stämmer helt och hållet, Stämmer bra. (%) 2017 2018 2019 Bodaskolan 61 68 72 Dalsjöskolan 61 50 59 Daltorpskolan 62 57 65 Engelbrektskolan 70 67 62 Erikslundskolan 56 61 58 Fristadskolan 59 64 52 Sandgärdskolan 60 61 62 Särlaskolan 71 65 55 Viskaforsskolan 67 61 64 62,8 61,3 61,8 Skolenhet Skolans rektor är intresserad av vad vi lär oss, åk. 7-9, 2017-2019 Andel Stämmer helt och hållet, Stämmer bra. (%) 2017 2018 2019 Bodaskolan 40 48 49 Dalsjöskolan 34 37 40 Daltorpskolan 45 54 63 Engelbrektskolan 36 46 43 Erikslundskolan 50 40 39 Fristadskolan 27 39 35 Sandgärdskolan 26 32 35 Särlaskolan 43 39 50 Viskaforsskolan 45 34 47 37,4 41,5 44,8 Skolenhet Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker, åk. 7-9, 2018-2019 Andel Stämmer helt och hållet, Stämmer bra. (%) 2018 2019 Bodaskolan 90 90 Dalsjöskolan 85 83 Daltorpskolan 87 89 Engelbrektskolan 90 87 Erikslundskolan 81 77 Fristadskolan 88 91 Sandgärdskolan 86 89 Särlaskolan 87 88 Viskaforsskolan 81 87 86,9 87,4 Undervisning och resultat 2019

2019-10-04 Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 31(43) Skolenhet Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår, åk. 7-9, 2018-2019 Andel Stämmer helt och hållet, Stämmer bra. (%) 2018 2019 Bodaskolan 87 84 Dalsjöskolan 69 72 Daltorpskolan 78 80 Engelbrektskolan 78 80 Erikslundskolan 72 68 Fristadskolan 71 64 Sandgärdskolan 73 78 Särlaskolan 83 79 Viskaforsskolan 81 83 76,5 76,7 Kön Andel Stämmer helt och hållet, Stämmer bra. (%) Tjej Kille Totalt Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen 85 81 83 Jag får kommentarer i stället för poäng på uppgifter och prov 47 48 48 Jag får reda på vad jag lyckas bra med 77 79 78 Lärarna ger mig meningsfulla arbetsuppgifter 61 63 62 Skolans rektor är intresserad av vad vi lär oss 45 45 45 Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker 87 87 87 Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår 76 77 77 Undervisning och resultat 2019

2019-10-04 Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 32(43) Grundsärskolan Svarsfrekvens Svarsfrekvens 2018 (%) Svarsfrekvens 2019 (%) Skolenhet Erikslundskolan, grundsärskola 48 74 Fjärdingskolan, grundsärskola 41 43 45 61 Jag lär mig mycket i skolan Skolenhet Andel ja (%) Erikslundskolan, grundsärskola 96 Fjärdingskolan, grundsärskola 100 97 Min lärare bryr sig om mig Skolenhet Andel ja (%) Erikslundskolan, grundsärskola 98 Fjärdingskolan, grundsärskola 94 97 Kön Andel ja (%) Grundsärskolorna Tjej Kille Totalt Jag lär mig mycket i skolan 100 93 97 Min lärare bryr sig om mig 100 93 97 Undervisning och resultat 2019

2019-10-04 Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 33(43) 5 Studiehandledning Skolenhet Antal ej nyanlända elever maj 2018 Undervisning och resultat 2019 Antal nyanlända elever maj 2018 Antal utförda insatser inom studiehandledning i maj 2018 Andel utförda insatser inom studiehandledning per antal nyanlända elever maj 2018 (%) Antal ej nyanlända elever maj 2019 Antal nyanlända elever maj 2019 Antal utförda insatser inom studiehandledning i maj 2019 Andel utförda insatser inom studiehandledning per antal nyanlända elever maj 2019 (%) Aplaredskolan 86 1 5 500 75 9 4 44 Asklandaskolan 270 1 1 100 278 0 0 Bergdalskolan 317 23 12 52 350 26 12 46 Björkhöjdskolan 74 4 0 64 12 0 Bodaskolan F-6 216 56 7 13 Bodaskolan 7-9 587 100 81 81 373 68 63 93 Borgstenaskolan 100 5 12 240 96 7 3 43 Bredaredskolan 114 2 2 100 115 5 4 80 Byttorpskolan 208 52 42 81 204 72 52 72 Dalsjöskolan 4-6 173 4 4 100 Dalsjöskolan 7-9 540 32 35 109 402 29 22 76 Daltorpskolan F-6 165 46 37 80 Daltorpskolan 7-9 636 87 92 106 451 67 53 79 Dannikeskolan 70 5 11 220 69 4 3 75 Ekarängskolan 279 54 59 109 288 38 53 139 Engelbrektskolan F-6 385 24 28 117 Engelbrektskolan 7-9 700 44 26 59 324 18 6 33 Erikslundskolan F-6 105 30 23 77 Erikslundskolan 7-9 313 45 59 131 208 27 33 122 Fjärdingskolan 259 60 86 143 282 70 109 156 Fristadskolan 340 13 24 185 338 9 17 189 Gula skolan 203 4 7 175 232 4 8 200 Gånghesterskolan 192 2 0 0 190 5 0 Hestra Midgårdskolan 439 7 16 229 424 11 17 155 Kerstinsgårdskolan 101 0 0 96 2 0 Kinnarummaskolan 90 0 0 98 4 0 Kristinebergskolan 326 66 40 61 380 52 41 79 Myråsskolan 489 12 3 25 512 11 8 73 Målsrydskolan 104 12 19 158 98 14 16 114 Rångedalaskolan 60 0 0 60 1 0 Sandaredskolan 418 7 0 419 12 2 17 Sandgärdskolan 392 4 0 400 5 4 80 Sandhultskolan 150 0 0 152 2 0 Sjöboskolan 304 48 41 85 286 69 58 84 Sjömarkenskolan 386 10 0 0 383 7 0 Sparsörskolan 297 4 1 25 296 3 1 33 Svaneholmskolan 127 13 6 46 128 26 10 38 Svedjeskolan 103 12 7 58 123 15 17 113 Särlaskolan F-6 151 69 59 86 Särlaskolan 7-9 339 108 86 80 153 56 66 118 Trandaredskolan 489 13 4 31 474 14 2 14 Tummarpskolan 148 5 2 40 170 7 1 14 Viskaforsskolan F-6 306 21 6 29 Viskaforsskolan 7-9 512 29 10 34 191 23 18 78 Äsperedskolan 95 2 0 95 2 0 Totalsumma 10657 886 789 89 10778 1056 867 82

2019-10-04 Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 34(43) 6 Analys Årskurs 1 och 3 Medelvärdet för andel elever i årskurs 1 med godtagbara kunskaper i svenska/svenska som andraspråk är 91,7 procent och i matematik 93,8 procent, vilket är högre än för samma ämnen i högre årskurser. Spridningen för medelvärdet varierar mellan 60,5 och 100 procent i svenska/svenska som andraspråk och mellan 66,7 och 100 procent i matematik. Till skillnad från i högre årskurser är resultaten i matematik något högre än i svenska/svenska som andraspråk. Det kan bero på att svenska och svenska som andraspråk redovisas tillsammans. I årskurs 3 har resultaten 2019 förbättrats i svenska och svenska som andraspråk men försvagats i matematik jämfört med 2018. Spridningen för medelvärdet av godkända kunskaper enligt de skriftliga omdömena är stora mellan skolorna även i årskurs 3, särskilt i matematik. Variationen mellan skolorna sträcker sig från 57,1 till 100 procent i matematik, i svenska/svenska som andraspråk verkar inte alla skolor ha skiljt mellan de båda ämnena, men likväl går det att konstatera att spridningen är stor. Spridningen för medelvärdet av godkända kunskaper i årskurs 3 är också stor mellan de olika ämnena. Svenska som andraspråk: 59,6 procent har det lägsta resultatet, dock något bättre än förra året. Matematik: 86,0 procent ligger något lägre än förra året och lägre än övriga ämnen där resultaten är över 90 procent. Resultaten på de nationella proven i årskurs 3 är något lägre 2019 än 2018, framför allt i matematik. Flickornas resultat är högre än pojkarnas i båda ämnena, men störst är skillnaden i svenska/svenska som andraspråk där det skiljer nära 7 procentenheter. Mest skiljer det mellan flickor och pojkar i delproven som gäller skrivande. En förklaring till differensen mellan resultaten på de nationella proven och de skriftliga omdömena kan vara att de skriftliga omdömena skiljer på ämnena svenska och svenska som andraspråk. Även om många skolor har hög andel elever som bedöms ha godtagbara kunskaper i svenska/svenska som andraspråk och matematik finns det elever som redan i årskurs 1 bedöms ha otillräckliga kunskaper. Forskning visar att tidiga insatser har stor betydelse för elevers utveckling, men att en vänta-och-seattityd är vanlig gentemot de yngsta eleverna 3. Det innebär att stöd inte sätts in tidigt, eftersom det finns en förhoppning om att svårigheterna ska växa bort. I är det också väsentligt fler elever i grundskolans senare årskurser som har åtgärdsprogram inrapporterade i elevhälsans system ProReNata än i de tidigare årskurserna. Från den 1 juli 2019 gäller nya bestämmelser i skollagen om en garanti för tidiga stödinsatser. Syftet med garantin är att elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd ska få det så tidigt som möjligt och att stödet utformas efter varje elevs behov. Skolverkets bedömningsstöd ska 3 Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: en praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken. Stockholm: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Undervisning och resultat 2019

2019-10-04 Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 35(43) användas. Om det genom användning av bedömningsstöden, eller på annat sätt, framkommer att det kan befaras att en elev riskerar att inte nå de kunskapskrav som senare ska uppnås ska extra anpassningar sättas in skyndsamt. Det behöver finnas en beredskap för att fler yngre elever kan komma att uppmärksammas och behöva anpassningar eller särskilt stöd efter införandet av ovan beskrivna läsa-skriva-räkna-garanti. Årskurs 6 Spridningen för motsvarande gymnasiebehörighet (betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk samt minst fem andra ämnen) är mycket stor mellan skolorna. 2019 finns en variation från 44 procent motsvarande gymnasiebehöriga till 100 procent. Det genomsnittliga resultatet för alla elever är 80,8 procent, vilket är en liten förbättring jämfört med 2018. Räknas nyinvandrade elever bort är det genomsnittliga resultatet 84,0 procent, vilket däremot är något lägre än förra året. Förändringen i resultat på skolnivå från 2018 till 2019 skiljer sig på flera enheter mycket, från en ökning med 41,1 procentenheter till en minskning med 22,2 procentenheter, på små skolenheter kan dock en enstaka elevs resultat ge stort procentuellt utslag i det totala resultatet. Spridningen för det genomsnittliga meritvärdet är mycket stor mellan skolorna, både för alla elever och om man räknar bort nyinvandrade elever. 2019 är 153,2 det lägsta meritvärdet på skolnivå för alla elever och 249,6 det högsta. Det genomsnittliga meritvärdet för alla elever är 219,7, vilket är högre än 2018 års 208,4. Räknas nyinvandrade elever bort är 159,1 det lägsta resultatet och 249,6 det högsta. Det totala genomsnittliga resultatet om man räknar bort nyinvandrade elever är 225,2. Totalt sett har det för alla elever jämfört med 2018 skett en förbättring med 11,4 poäng. Om man räknar bort nyinvandrade elever har det jämfört med 2018 skett en förbättring med 10,0 poäng. Att meritvärdet ökar mer än motsvarande gymnasiebehörighet visar att många elever får höga betyg och lyckas väl, samtidigt som det fortfarande finns en grupp elever som inte når målen. De stora skillnaderna i resultat mellan skolorna kan delvis förklaras av skolsegregation och ojämn fördelning av nyinvandrade elever. Det är sannolikt att elever, som har varit men inte längre klassas som nyinvandrade för att de har varit i Sverige i över fyra år, likväl har ett större behov av språkligt stöd än elever som är födda i Sverige. Dessa elever synliggörs inte i statistiken över nyinvandrade elever, men finns sannolikt i större utsträckning på vissa skolor. Resultaten på de nationella proven 2019 är något lägre än 2018 i såväl engelska och matematik som i svenska/svenska som andraspråk. Flickornas resultat är högre än pojkarnas i de tre ämnena, vilket kan ha flera orsaker: könsskillnader i skolresultat uppstår i ett komplext samspel mellan samhälleliga och kulturella faktorer som exempelvis genusnormer, skolkultur och förväntningar från vuxna och kamrater 4. Störst är skillnaden i resultat på de nationella proven mellan 4 SKL (2019) Se, förstå och förändra. Att motverka könsskillnader i skolresultat Undervisning och resultat 2019

2019-10-04 Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 36(43) flickor och pojkar i ämnet svenska/svenska som andraspråk där det skiljer drygt 9 procentenheter. Då såväl läs- som skrivförmåga påverkar möjligheten att uppnå kunskapskraven i de flesta andra ämnena är det här något som behöver uppmärksammas, självklart inom ramen för ämnet svenska/svenska som andraspråk men även inom andra ämnen för att stödja elevernas utveckling av begreppsförståelse och ämnesspecifikt språk. Vid kvalitetskonferens för rektorer beskrev rektorer att det finns många enskilda goda exempel på språkutvecklande arbetssätt, men behovet av systematik och diskussion om vad språkutvecklande arbetssätt faktiskt är efterfrågas också. Skolverket framhåller i en kunskapsöversikt 5 vikten av en positiv attityd gentemot elevernas flerspråkighet och att denna ska användas som en resurs i klassrummet, i översikten finns många goda exempel på hur språkutvecklande arbete utifrån flerspråkighet kan organiseras. Samtidigt är det värt att påpeka att även elever med svenska som förstaspråk kan ha behov av att utveckla sitt skolspråk och att ett språkutvecklande arbetssätt sannolikt gynnar samtliga elever. Årskurs 9 Resultaten i visar stor variation mellan skolorna. En förklaring är segregation, skillnaderna i resultat varierar mycket mellan olika elevgrupper. Skolverket konstaterar att skillnaderna i resultat mellan elever kopplade till socioekonomiska faktorer, som föräldrarnas utbildningsnivå och inkomst, har ökat i Sverige sedan slutet av 00-talet 6. Skolverket skriver att det kan bero på att skolan blivit sämre på sitt kompensatoriska uppdrag, eller att elevernas förutsättningar, som de har med sig hemifrån, har blivit mer olikartade och gjort det kompensatoriska uppdraget svårare. För att öka måluppfyllelsen behöver det kompensatoriska uppdraget tas om hand. Flera rektorer påtalade vid kvalitetskonferens att stor rörlighet i elevgruppen, ut- och inflyttning från och till skolan, påverkar måluppfyllelsen och möjligheten att arbeta långsiktigt med elevgruppen. Omfattande frånvaro innebär att elever går miste om den utbildning de har rätt till och kan vara en förklaring till skillnader i resultat mellan elever. Frånvaron kan vara en signal om att något inte står rätt till eller att eleverna har svårigheter av något slag, i skolan och/eller i hemmet. En lokal sammanställning av elevers skolfrånvaro, såväl giltig som ogiltig, visar att verkar ha större andel elever med hög skolfrånvaro än snittet i riket. Elevers frånvaro korrelerar också med såväl gymnasiebehörighet som med meritvärde. bedrev från augusti 2015 till juni 2018 samverkansprojektet Tidiga insatser för ökad skolnärvaro, vilket bland annat resulterade i tydliga riktlinjer för frånvarohantering. Det krävs fortsatt implementering av dessa. Orsaker till en elevs skolfrånvaro behöver utredas tidigt, så att rätt åtgärder kan vidtas. Några rektorer pekar på kopplingen mellan psykisk ohälsa och frånvaro och vikten av god samverkan med andra aktörer, exempelvis med sjukvård och socialtjänst, 5 Skolverket (2018) Greppa flerspråkigheten en resurs i lärande och undervisning 6 Skolverket (2018) Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor. Rapport 467. Undervisning och resultat 2019

2019-10-04 Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 37(43) för att ge eleverna rätt stöd. Elever med funktionsnedsättning kan utveckla psykisk ohälsa på grund av bristande tillgänglighet i den pedagogiska miljön, genom anpassningar kan detta förebyggas. Att elevhälsans kompetens tas tillvara är en framgångsfaktor. Spridningen för gymnasiebehörighet varierar mellan skolorna från 65,6 procent behöriga elever till 94,8 procent. Det genomsnittliga resultatet för alla elever är 79,9 procent, vilket är i paritet med förra årets resultat. Räknas nyinvandrade bort är resultatet 83,8 procent. Även spridningen för andelen fullständiga betyg är stor mellan skolorna, från 48,4 procent till 91,0 procent. Det genomsnittliga resultatet för alla elever är 69,3 procent, vilket är i partiet med 2018 års resultat. Räknas nyinvandrade bort är resultatet 73,4 procent. Spridningen i meritvärde är stor mellan skolorna, från 191,6 till 243,0. Det genomsnittliga resultatet för alla elever är 220,1 vilket är något lägre än 2018. Räknas nyinvandrade elever bort är resultatet 225,3. Resultaten på de nationella proven 2019 är något bättre än 2018 i ämnena engelska och svenska/svenska som andraspråk. I ämnet matematik gjordes ersättningsprov förra läsåret och jämförbara siffror saknas därför, däremot är resultaten 2019 i paritet med resultaten 2016 och 2017. Betydligt större andel elever får slutbetyg än de som uppnår lägst betyget E på de nationella proven. Detta kan ha flera förklaringar. Dels görs ett stort arbete på skolorna för att eleverna ska klara kunskapskraven, dels har betygssättande lärare tillgång till ett betydligt större bedömningsunderlag än enbart de nationella proven. Det är också värt att notera att omkring 10 procent av eleverna inte har genomfört de nationella proven. Resultat på nationella prov ska särskilt beaktas vid betygssättning, men Skolverket poängterar i en rapport att Det är fullt rimligt att läraren bedömer att betygsunderlagen vid en samlad bedömning ger skäl för ett annat betyg än vad eleven fått på det nationella provet. Det innebär att det inte är möjligt att använda de nationella proven som en indikator på likvärdig betygssättning för enskilda elever 7. Skolverket har i samma rapport analyserat hur betygen i grundskolans årskurs 9 sätts i relation till resultaten på de nationella proven. Rapporten visar att lärarna i hög grad förmår att betygssätta eleverna utan att gynna eller missgynna någon elevgrupp, exempelvis utifrån kön eller bakgrund. Det finns däremot en klar tendens att betygen sätts i relation till prestationsnivån på skolorna, det som kallas relativ betygssättning. Skolverket menar att detta är svårt att fullt ut motverka, men att huvudmän och rektorer har ett ansvar att organisera arbete för likvärdig bedömning: Lärarna behöver inom ramen för det kollegiala lärandet ges utrymme att diskutera betyg och bedömning 8. Relativ betygssättning är enligt Skolverket minst i ämnet engelska och högst i ämnet matematik. I är också skillnaden störst mellan prov- och slutbetyg i ämnet matematik, sett till andel elever som lägst uppnår betyget E. Relativ betygssättning förklarar sannolikt inte hela skillnaden då det finns såväl skolor med generellt högre resultat som med generellt lägre resultat 7 Skolverket (2019) Analyser av likvärdig betygssättning mellan elevgrupper och skolor Jämförelser mellan betyg och nationella prov i årskurs 9. Rapport 475. 8 Skolverket (2019) Analyser av likvärdig betygssättning mellan elevgrupper och skolor Jämförelser mellan betyg och nationella prov i årskurs 9. Rapport 475. Undervisning och resultat 2019

2019-10-04 Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 38(43) som uppvisar betydande skillnad mellan prov- och slutbetyg, skillnaderna varierar också mellan ämnena inom samma skola. När resultaten på de nationella proven i årskurs 9 jämförs med samma elevers resultat på de nationella proven i årskurs 6 visar det sig att resultaten på Borås Stadsnivå är lägre i årskurs 9. Särskilt påtagligt är det i ämnet matematik. Även när det gäller betygsresultat skiljer det sig mest åt i resultaten i matematik från årskurs 6 till årskurs 9. Det finns skillnader mellan olika skolor, där vissa lyckas bättre med att höja elevernas betygsresultat från årskurs 6 till årskurs 9 än andra, om detta beror på hur restriktiv betygssättningen är eller på kvaliteten i undervisningen går inte att säga med säkerhet. Särskilt stora är skillnaderna mellan skolorna avseende elevernas resultat motsvarande gymnasiebehörighet. De här skillnaderna visar på ett behov av kollegiala samtal om bedömning inte bara inom s skolor utan även mellan skolorna. Generellt har flickor bättre resultat än pojkar i den svenska skolan, forskning på nationella betygsresultat pekar på en skillnad på cirka 10 procent bättre resultat för flickor 9. Resultaten på årets nationella prov visar också att fler flickor än pojkar fått lägst betyget E i ämnena engelska och svenska/svenska som andraspråk. I Svenska/svenska som andraspråk är skillnaden störst, där skiljer det nästan 9 procentenheter. Provresultatet i matematik utgör ett undantag där fler pojkar än flickor uppnått lägst betyget E. Den här rapporten redovisar dock enbart hur stor andel av eleverna som fått lägst betyget E, inte hur fördelningen mellan flickor och pojkar ser ut mellan de olika betygen A till E. Det är betydelsefullt för alla elevers möjlighet att nå så långt som möjligt att de möts av höga och positiva förväntningar oavsett genus. Att pojkar genomgående i samtliga årskurser där nationella prov genomförs har väsentligt lägre resultat i ämnet svenska/svenska som andraspråk riskerar att påverka deras kunskapsutveckling negativt även i andra ämnen. Att skolan arbetar kompensatoriskt med de förmågor som flickor i större utsträckning givits möjlighet att utveckla i förskola och skola och som verkar påverka deras skolresultat positivt, såsom självdisciplin, ansvarstagande och språklig förmåga har också betydelse. Ett sådant arbete kommer att gynna samtliga elever framhåller SKL: Det är också viktigt att veta att det kompensatoriska arbetet, med utgångspunkt i de förmågor vissa elever särskilt behöver utveckla, gynnar alla elever 10. Skolverket menar att för utlandsfödda elever har den socioekonomiska bakgrunden fått en kraftigt ökad betydelse, samtidigt som den gruppen har vuxit. För elever födda i Sverige, både elever med svensk bakgrund och elever med utländsk bakgrund, har den socioekonomiska bakgrunden också fått en ökad betydelse, men ökningen är betydligt mindre än för utlandsfödda elever. Utlandsfödda elever har under senare år fått svårare förutsättningar att nå goda skolresultat genom att invandringsåldern stigit och föräldrarnas socioekonomiska status försämrats 11. Sannolikt spelar även elevernas 9 Wernersson, I. (2010) Könsskillnader i skolprestationer idéer om orsaker. SOU 2010:51. 10 SKL (2019) Se, förstå och förändra. Att motverka könsskillnader i skolresultat 11 Skolverket (2018) Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor. Rapport 467. Undervisning och resultat 2019

2019-10-04 Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 39(43) språkkunskaper och kännedom om olika begrepp roll för måluppfyllelsen. Att utveckla elevernas skolspråk i samtliga ämnen är viktigt, men också att säkerställa kvalitet i undervisning i ämnet svenska som andraspråk. Det är rektor som ska besluta om en elev ska läsa svenska som andraspråk 12. Ämnet ersätter undervisning i ämnet svenska. Enligt forskning erbjuds dock ämnet svenska som andraspråk inte alltid elever trots att det finns ett behov, många lärare undervisar också i ämnet utan behörighet och ämnet får ofta funktionen som stödundervisning för lågpresterande elever. Resultaten i ämnet är påfallande mycket sämre än i andra ämnen, även för elever som är födda i Sverige och läser svenska som andraspråk. För elever som är helt nyinvandrade är kunskapskraven så formulerade att eleverna sannolikt inte kommer att klara dem, vilket kan uppfattas som att ämnet inte är till för dem 13. Skolverket bekräftar denna bild i sin rapport 14, där de konstaterar att utbildningen i svenska som andraspråk inte heller är likvärdig. Resultaten indikerar att elever med samma behov och samma kunskapsnivå riskerar att få olika utbildning och bedömas olika beroende på vilken skola de går i och vilken lärare de undervisas av. Skolverket har därför föreslagit regeringen att ta initiativ till en bred översyn av ämnena svenska som andraspråk och svenska. Vid kvalitetskonferens för rektorer bekräftas ovan beskrivning av svenska som andraspråk. Där framkom att förutsättningar och organisation för ämnet svenska som andraspråk varierar mellan skolorna. Alla skolor har inte behörig lärare i svenska som andraspråk. Rektorerna efterfrågade tydligare gemensamma riktlinjer för undervisningen i svenska som andraspråk och beslut om vilka elever som ska läsa detta ämne i stället för ämnet svenska. Sammanfattningsvis ligger resultaten i ämnet svenska som andraspråk i i samtliga årskurser i linje med övriga riket och liksom i övriga landet är det ett ämne som behöver uppmärksammas mer för att säkerställa kvalitet och likvärdighet för alla elever. Skolinspektionen kommer i oktober 2019 att presentera en granskning av undervisningen i svenska som andraspråk i årskurs 7-9, vilken kan utgöra ett underlag för fortsatt arbete i. Skolklimatundersökningen Svarsfrekvensen för Skolklimatundersökningen fortsätter att öka i såväl årskurs 4-6 som i 7-9 och en stor majoritet av skolorna har en svarsfrekvens över 60 procent, vilket innebär att resultaten har en hög reliabilitet. Skillnaderna i svar mellan flickor och pojkar i årskurs 4-6 är liten på kommunnivå. I årskurs 7-9 är genusskillnaderna i de flesta frågor liten på kommunnivå. Något fler flickor än pojkar uppger dock att lärarna förväntar sig att de ska nå kunskapskraven i alla ämnen. 12 5 kap. 5 skolförordningen (2011:185) 13 Sahlée, A. (2017) Språket och skolämnet svenska som andraspråk. Om elevers språk och skolans språksyn. Skrifter utgivna av institutionen för nordiska språk vid Uppsala Universitet. 14 Skolverket (2018) Svenska som andraspråk i praktiken. En intervjustudie om hur skolor arbetar med svenska som andraspråk i årskurs 7 9. Rapport 470. Undervisning och resultat 2019

2019-10-04 Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 40(43) Generellt är skillnaderna i skolklimatundersökningen små mellan åren i samtliga årskurser på kommunnivå, däremot finns det stora skillnader mellan de olika skolenheterna särskilt i årskurs 4-6. Det är svårt att urskilja mönster som att storleken på skolan eller dess geografiska läge skulle påverka resultaten, däremot finns det ett antal skolor som år efter år har goda resultat. Kontinuitet i elevoch personalgrupperna samt relationsskapande arbete skulle kunna vara förklaringar till goda resultat. Det finns inte alltid en korrelation mellan elevernas upplevelser som framkommer i skolklimatundersökningen och deras kunskapsresultat. I årskurs 7-9 visar det sig att elever på skolor med mycket goda kunskapsresultat inte i större utsträckning än elever på andra skolor upplever att deras lärare förklarar så att de förstår eller att deras lärare i större utsträckning förväntar sig att de ska klara kunskapskraven i alla ämnen. I årskurs 4-6 är det värt att notera att andelen elever som uppger att Lärarna ger mig meningsfulla uppgifter har minskat varje år och 2019 var andelen som uppgav att detta stämde helt och hållet eller stämde bra 81,0 procent. I årskurs 7-9 är resultatet på samma fråga betydligt lägre: 61,8 procent, trots att en liten förbättring skett sedan året innan. Att eleverna förstår syftet med uppgifterna de gör påverkar resultaten. Skolverket framhåller betydelsen av elevernas förståelse för och engagemang i skolarbetet: Utgångspunkten i all undervisning måste vara att engagera eleverna i arbete och uppgifter samt ge dem relevanta instruktioner 15. Medelresultatet för frågan Jag får kommentarer i stället för poäng på uppgifter och prov i årskurs 4-6 är 56,0 procent, vilket är en aning högre än resultatet 2018. Resultatet i årskurs 7-9 är 48,0 procent. I formativ bedömning, med syfte att utveckla elevernas lärande, är feedback som för lärandet framåt ett viktigt medel. Kommentarer som uppmärksammar vad eleven ska göra härnäst för att utvecklas leder enligt flera studier till att elever förbättrar sina resultat till skillnad från om de enbart får poäng eller betyg på sina uppgifter 16. Här kan det finnas potential för eleverna att utvecklas mer, om fler lärare skulle bedriva en formativ undervisning. Det högsta genomsnittliga resultatet 2019 har frågan Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker : 93,4 procent i årskurs 4-6 och 87,4 procent i årskurs 7-9. Däremot är det något färre som uppger att Mina lärare förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven i alla ämnen : 85 procent i årskurs 4-6 och 83 procent i årskurs 7-9. Lärares höga och positiva förväntningar på eleverna har i kombination med god undervisning stor betydelse för deras lärande och utveckling. 15 Skolverket (2019) https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-ochutvarderingar/forskning/kvalitativt-god-undervisning-viktigast-for-elevers-larande 16 Wiliam, D. (2013) Att följa lärande formativ bedömning i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Undervisning och resultat 2019

2019-10-04 Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 41(43) Studiehandledning För elever med annat modersmål och svaga kunskaper i svenska ska skolorna planera och genomföra en undervisning som ger dem förutsättningar att utveckla kunskaper i skolans alla ämnen parallellt som de lär sig det svenska språket. Studiehandledning på modersmålet är ett viktigt verktyg för att ge dessa elever förutsättningar att följa undervisningen. Antalet genomförda insatser i maj 2019 är fler än i maj året innan, vilket tyder på att skolorna har blivit bättre på att nyttja denna resurs. De stora variationerna mellan skolorna i andel utförda insatser inom studiehandledning per antal nyanlända elever kan delvis förklaras med att skolorna organiserar studiehandledningen på olika sätt. På en skola med flera elever som behöver studiehandledning i samma språk, kan denna erbjudas i grupp. Även om det kan finnas organisatoriska skäl till skillnaderna finns emellertid anledning att på skolnivå granska dessa ytterligare. Det är viktigt att elevernas behov snarare än organisatoriska förutsättningar är det som avgör hur och om studiehandledning nyttjas eller inte. Kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper Resultaten i de kommungemensamma särskilda undervisningsgrupperna är låga och har varit så över tid, framför allt i kommunikationsklass. Det behövs ett tydligt fokus på kunskapsuppdraget i de här verksamheterna och eleverna behöver mötas av positiva och höga förväntningar. Samtidigt är det viktigt att betona att eleverna i de här verksamheterna kan ha omfattande funktionsnedsättningar och ibland inte minst i A-resursen ha en bristfällig skolbakgrund med hög frånvaro bakom sig, vilket påverkar måluppfyllelsen. Fördelen med kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper är att pedagogerna kan ha spetskompetens för att möta elevgruppens behov, nackdelen är att möjligheten att dra nytta av så kallade kamrateffekter att elever lär av varandra och att motiverade elever motiverar sina kamrater uteblir i en homogent sammansatt elevgrupp. Skolinspektionen 17 har efter en granskning av särskilda undervisningsgrupper konstaterat att det är ovanligt att elever fullt ut återgår till ordinarie klass efter att ha placerats i särskild undervisningsgrupp. Skolorna behöver utveckla det inkluderande arbetet så att förutsättningarna förbättras för att de ska kunna återgå till sin ordinarie klass. Grundsärskolan Grundsärskolan följer en egen läroplan och har två inriktningar. Inriktningen mot ämnen riktar sig till de elever som har möjlighet att fördjupa sig i ämnen. Undervisningen sker i ämnen ganska lika de ämnen som finns i grundskolan men övningsämnena idrott, slöjd och hemkunskap har ett större utrymme. Den andra inriktningen riktar undervisningen mot ämnesområden och är avsedd för de elever som har större behov av stöd och hjälp. Undervisning sker i fem ämnesområden: kommunikation, verklighetsuppfattning, motorik, 17 Skolinspektionen (2014) Särskilt stöd i enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp. Rapport 2014:6 Undervisning och resultat 2019

2019-10-04 Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 42(43) vardagsaktiviteter och estetisk verksamhet. Undervisningen i den tidigare särskolan har kritiserats för att vara för inriktad på omsorg på bekostnad av elevernas kunskapsutveckling 18. Grundsärskolans kunskapsuppdrag förstärktes 2011. I samband med detta ökades även utbildningens flexibilitet genom att tillåta eleverna att läsa ämnen, ämnesområden eller en kombination av dessa. Elever inom grundsärskolan gavs därtill möjlighet att läsa ett eller flera ämnen enligt grundskolans kursplaner om eleven har förutsättningar till detta. I Borås Stad finns också elever som läser en kombination av ämnesområden och ämnen. Måluppfyllelsen i grundsärskolan i bedöms vara god och verksamheten har de senaste åren haft ett ökat fokus på kunskapsuppdraget. Det finns dock behov av fortsatt arbete för att utveckla bedömarkompetensen: att bredda och fördjupa kompetensen gällande bedömningsmaterial samt formativ bedömning genom kollegialt lärande på såväl enhets- som huvudmannanivå. Fungerande gruppsammansättning har stor betydelse för elevernas lärande och möjlighet till social interaktion. Då elevernas förutsättningar kan se mycket olika ut i en och samma grupp krävs tydligt formulerade mål för varje elev. Detta kommer sannolikt ställa krav på än högre samarbete lärarna emellan i planering och utvärdering av undervisningen. Grundsärskolans elever gör en anpassad klimatundersökning med färre frågor. En del elever kan på grund av omfattande funktionsnedsättning inte genomföra enkäten trots att den har anpassats, därav lägre svarsfrekvens än i grundskolan. Resultatet av Skolklimatundersökningen visar att de allra flesta elever i grundsärskolan, 97 procent av dem som kunnat besvara enkäten, upplever att de lär sig mycket och att deras lärare bryr sig om dem. Vid kvalitetskonferens för rektorer framhölls betydelsen av stabila och trygga relationer, liksom kopplingen mellan trygghet och delaktighet. Eleverna behöver ges verktyg för att påverka och möjlighet att träna på att använda dessa verktyg. 18 Skolinspektionen (2010) Undervisningen i svenska i grundsärskolan. Kvalitetsgranskning. Rapport 2010:9 Undervisning och resultat 2019

2019-10-04 Referens Dnr: GRN 2019-00102 3.5.4.0 43(43) 7 Åtgärder Kvalitetsrapporten visar att det behövs ett fortsatt utvecklingsarbete för att stärka undervisning och resultat. Huvudmannen kommer därför: Utveckla huvudmannastöd till skolorna gällande ämnet svenska som andraspråk, avseende såväl vilka elever som ska läsa ämnet som hur undervisningen kan organiseras. Utveckla huvudmannastöd till skolorna gällande språkutvecklande arbetssätt. Inventera screeningmaterial och analysera om de är adekvata. Utveckla arbetet kring skolnärvaro. Rikta insatser till skolor utifrån identifierade behov, exempelvis inom områdena flickors och pojkars resultat, likvärdig bedömning och lärmiljöer. Hayne Hedin Chef Kvalitet och utveckling Undervisning och resultat 2019

Hayne Hedin Handläggare SKRIVELSE 2019-10-22 Instans Grundskolenämnden Dnr GRN 2019-00128 3.5.4.0 1(1) Yttrande över remiss: s Ungdomspolitiska program 2020-2023 Grundskolenämndens beslut Grundskolenämnden tillstyrker s Ungdomspolitiska program 2020-2023 och översänder svaret till Kommunstyrelsen. Ärendet i sin helhet Syftet med s Ungdomspolitiska program är att skapa grundförutsättningar för en kunskapsbaserad, sektorsövergripande och långsiktig ungdomspolitik i. Alla barn och unga ska få en bra start i livet, en trygg uppväxt samt goda möjligheter att utvecklas. Programmet omfattar områdena fritid och kulturliv, hälsa och trygghet, delaktighet och inflytande samt utbildning och arbete. Grundskolenämnden anser att s Ungdomspolitiska program är viktigt och att innehållet är relevant och väl utformat, och tillstyrker programmet i dess helhet. Beslutsunderlag 1. Remiss: s ungdomspolitiska program. Samverkan FSG. Beslutet expedieras till 1. Kommunstyrelsen. Per Carlsson (S) Ordförande Pär Arvidsson Fäldt Förvaltningschef Grundskolenämnden Postadress 501 80 Borås Besöksadress Olovholmsgatan 32 Hemsida boras.se E-post Telefon 033-35 70 00 vxl

MISSIV 2019-09-03 Instans Kommunstyrelsen Dnr KS 2019-00587 1.4.2.0 1(1) Remiss: s Ungdomspolitiska program 2020-2023 Remissinstanser 1. Samtliga nämnder 2. Samtliga kommunala bolag Remissvaren ska ha kommit in till Kommunstyrelsen senast den 30 oktober 2019. Remissvaren skickas i elektronisk form till KS.diarium@boras.se. Ange diarienummer KS 2019-00587 och remissinstansens namn i ämnesraden på e-postmeddelandet. Nämndens/bolagets yttrande skall innehålla en kort sammanfattning. Denna kommer i normalfallet att användas i den sammanställning av remissvar som ingår i det beslutsunderlag som presenteras för Kommunstyrelsen. Yttranden skall alltid innehålla ett tydligt ställningstagande till det remitterade ärendet (tillstyrker, avstyrker, avstår från att yttra sig). Reservationer, särskilda yttranden och protokollsanteckningar skall alltid redovisas tillsammans med nämndens/styrelsens beslut. Separata protokollsutdrag skall inte sändas. Maja Karlsson Handläggare Kommunstyrelsen Postadress 501 80 Borås Besöksadress Kungsgatan 55 Hemsida boras.se E-post Telefon 033-35 70 00 vxl

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler s Ungdomspolitiskt program

s styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning mot målen plan aktiviteter, tidsram och ansvar Normerande policy s hållning riktlinjer rekommenderade sätt att agera regler absoluta gränser och ska-krav Fastställt av: Kommunfullmäktige : xxx För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen Dnr: xxx Gäller för: Alla nämnder, förvaltningar, styrelser och bolag Gäller till och med: 2023 2 Ungdomspolitiskt program

Ungdomspolitiskt program Målet för den nationella ungdomspolitiken är att alla ungdomar mellan 13 och 25 år ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Vision Borås 2025 Visionen Borås 2025 har som ett mål att vuxna tar ansvar för barns och ungas uppväxt och lärande så att de kan utvecklas till engagerade, självständiga och ansvarsfulla personer. Om barn och unga får sina åsikter tillvaratagna väcker det lust att lära och engagera sig i samhället. Ungdomspolitiskt program Syftet med ett ungdomspolitiskt program är att skapa grundförutsätt ningar för en kunskapsbaserad, sektorsövergripande och långsiktig ungdomspo litik i. Alla barn och unga ska få en bra start i livet, en trygg uppväxt samt goda möjligheter att utvecklas. Programmet anger s viljeinriktning för det ungdomspolitiska arbetet och ska genomsyras av ungas inflytande och delaktig het. Vi ska arbeta med barn och unga utifrån ett helhetsperspektiv där flera variabler samspelar. Att se till sammanhangen som individen verkar i ger bättre förutsättningar att se både individen och helheten. Det ungdomspolitiska arbetet ska inkludera alla unga, oavsett psykiska, fysiska, ekonomiska och sociala förutsättningar. Alla beslut och allt arbete i som berör unga ska följa FN:s konvention om barns rättigheter och utgå ifrån ett rättighetsbaserat arbetssätt. Varje nämnd ansvarar för att efterleva konventionen. Fritid och kulturliv Fritiden är viktig i ungas lärande och utveckling till självständiga individer. Under fritiden skapas nya sociala kontakter och nätverk. En meningsfull fritid har flera positiva samband, bland annat för ungas psykiska hälsa men även för den sociala utvecklingen. För att ge unga möjligheter till en jämställd och tillgänglig fritid som uppmuntrar mångfald, kreativitet och engagemang ska vi utgå ifrån ungas faktiska behov där alla får presentera och utveckla sina idéer. Genom att ifrågasätta normer, som kan utgöra hinder för att fullt ut ta del av fritidsaktiviteter och kulturliv, kan vi inkludera fler i våra verksamheter. Vi ska säkerställa att information om olika aktiviteter finns tillgängligt i de kanaler unga använder. Vi ska uppmuntra ungas egna idéer och göra dem delaktiga i våra verksamheter. Hälsa och trygghet Hälsan är viktig för att kunna utbilda sig, arbeta och skapa sociala relationer. Psykisk ohälsa har starka samband med hur man lyckas i skolan och på arbetsmarknaden, med känslor av utanförskap och att vara mindre värd. Känslan av trygghet påverkar också hur vi mår; otrygghet går hand i hand med att vi ofta skattar vår hälsa lägre och tvärtom. För att alla barn och unga ska kunna må bra, bli sedda och bekräftade samt känna sig trygga är det viktigt att vi arbetar normkritiskt och för miljöer fria från mobbning och diskriminering. Ungdomspolitiskt program 3

Genom en fördjupad kunskap hos unga och personal om hur olika diskrimineringsgrunder tar sig i uttryck kan vi lära oss att hantera och förebygga otrygga situationer. Kunskap om hur livsstil och vanor påverkar hälsan gör att vi tidigt kan upptäcka vilket behov av stöd som finns och kan därför erbjuda tidiga insatser i olika former. Delaktighet och inflytande Barn och unga som känner sig delaktiga utvecklar sin förmåga att uttrycka sig, samarbeta och tar ansvar för sitt eget liv och samhället. De skattar ofta sin hälsa högre, får lättare att hantera motgångar och kan utvecklas mer positivt. Delaktighet och inflytande är en rättighet för barn och unga och framförallt en resurs i ett demokratiskt samhälle. För att ge barn och unga möjlighet att uttrycka sina åsikter och vara delaktiga krävs en god kunskap om barns och ungas rättigheter hos både medarbetare och de unga själva. Vi ska stödja ungdomars egen organisering och initiativkraft och vara lyhörda för vilket stöd som behövs och efterfrågas. Vi ska arbeta för att unga har möjlighet att delta och påverka i hela den politiska beslutsprocessen, från initiativ till uppföljning. Det ökar förståelse för den demokratiska processen. Utbildning och arbete Utbildning och lärande är nyckeln till arbete, egen försörjning och delaktighet i samhället. Brist på utbildning eller sysselsättning kan leda till utanförskap. Framgång i skolan bygger bland annat på ett tydligt pedagogiskt ledarskap, goda relationer mellan lärare och elev samt att lärandemiljön i skolan är trygg och stödjande för eleverna. För att skapa förutsättningar och stödja unga in i vuxenvärlden ska unga få möjlighet att utvecklas och arbeta i demokratiska former. Vi ska arbeta för att minska skillnaden mellan upplevt och önskat inflytande samt motverka våld och otrygghet i skolan. När vi uppmuntrar ungas entreprenörskap och innovationskraft skapas goda förutsättningar för framtiden. Genom praktik-, lärlings- och feriearbete får unga pröva sina kunskaper och i förlängningen kan det ge en vägledning till framtida yrkesval. Uppföljning Kommunstyrelsen ansvarar för att senast 2023 föreslå Kommunfullmäktige ett reviderat program. Kommunstyrelsen ansvarar för att upprätta och löpande revidera en handlingsplan till detta program. Handlingsplaner för 2019-2021 finns på respektive nämnd utifrån det senaste resultatet i LUPP Lokal uppföljning av Ungdomspolitiken 2017. 4 Ungdomspolitiskt program

Postadress 501 80 Borås Besöksadress Stadshuset, Kungsgatan 55 Telefon 033-35 70 00 e-post boras.stad@boras.se Webbplats boras.se Ungdomspolitiskt program 5

Adriana Waris Emil Persson Torgerson Handläggare SKRIVELSE 2019-10-22 Instans Grundskolenämnden Dnr GRN 2019-00125 3.5.4.0 1(2) Svar på initiativärende: Dags att ställa pärmarna på hyllan! Grundskolenämndens beslut Grundskolenämnden använder systemet med e-legitimation och bank-id eller mobilt bank-id för att ta del av nämndhandlingar via Ciceron Assistent för mötespunkter som innehåller sekretess. Ärendet i sin helhet Anders Alftberg (SD) och Martin Sörbom (SD) har till sammanträde 2019-09- 23 lämnat in rubricerat ärende. Grundskolenämnden har beslutat att remittera frågan till förvaltningen för beredning med syfte att förenkla och rationalisera nämndprocessen. Det administrativa stödet som finns i i form av ett arkiv- och ärendehanteringssystem Ciceron och ett webbaserat verktyg för förtroendevalda Ciceron Assistent, som möjliggör att ta del av handlingar och sekretesshandlingar, stödjer effektivisering av nämndprocessen och bör användas fullt ut. För att kunna läsa sekretesshandlingar krävs autentisering via e-legitimation dvs. det krävs en extra inloggning med hjälp av bank-id eller mobilt bank-id. Förvaltningen föreslår att helt övergå från pärmar med pappershandlingar till digitala handlingar för handlingar med sekretesskydd. Detta innebär att alla handlingar som omfattas av sekretess, bland annat anmälnings- och delegationsbeslut, blir digitala och tillgängliga via Ciceron Assistent. Liknande arbetssätt för hantering av handlingar med sekretesskydd används av Överförmyndarnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden samt Sociala omsorgsnämnden. planerar införa e-legitimation vid inloggning till Ciceron Assistent. Dubbelarbete med hantering av både pärmar med pappershandlingar och elektroniska handlingar bör undvikas för att säkerställa en effektiv nämndadministration. Beslutsunderlag 1. Grundskolenämnden beslut 2019-09-23. Grundskolenämnden Postadress 501 80 Borås Besöksadress Olovholmsgatan 32 Hemsida boras.se E-post Telefon 033-35 70 00 vxl

2(2) Samverkan FSG. Per Carlsson (S) Ordförande Pär Arvidsson Fäldt Förvaltningschef

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2019-09-23 1(1) Grundskolenämnden 161 Dnr GRN 2019-00125 3.5.4.0 Initiativärende: Dags att ställa pärmarna på hyllan! Grundskolenämndens beslut Ärendet remitteras till förvaltningen för beredning med syfte att förenkla och rationalisera nämndprocessen. Ärendet presenteras på kommande sammanträde 2019-10-22. Sammanfattning av ärendet Anders Alftberg (SD) och Martin Sörbom (SD) har till dagens sammanträde anmält rubricerat ärende. Ett flertal nämnder i kommunen, däribland Individ- och familjenämnden och Vård- och äldrenämnden, har det senaste året/åren infört systemet med Mobilt bank-id anslutet till Cicero Assistenten för ärenden belagda med sekretess. Grundskolenämnden har dock valt att fortsätta med det ålderdomliga arbetssättet att under pågående möte skicka runt pärmar med anmälningsärenden och delegationsbeslut, vilket skapar en rad praktiska bekymmer: En tidsbrist att ta del av ärendena på ett adekvat sätt (och därmed veta vad man fattar beslut om), vissa handlingar kan upplevas som svårläsliga i pärmarna, och slutligen miljöperspektivet. Anders Alftberg föreslår Grundskolenämnden besluta: Grundskoleförvaltningen framledes använder systemet med Mobilt bank-id i Ciceron Assistenten för att tillgängliggöra eventuella sekretessärenden för nämndens ledamöter och ersättare. Yrkanden Ulf Sjösten föreslår Grundskolenämnden besluta: Ärendet remitteras till förvaltningen för beredning med syfte att förenkla och rationalisera nämndprocessen. Ärendet presenteras på kommande nämndsammanträde 2019-10-22. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

Cathrine Kristoffersson Handläggare SKRIVELSE 2019-06-13 Instans Grundskolenämnden Dnr GRN 2019-00083 3.5.4.0 1(3) Godkännade anslagsframställan Byttorpskolan Grundskolenämndens beslut Grundskolenämnden tillstyrker förslaget, att godkänna Lokalförsörjningsnämndens anslagsframställan avseende Byttorpskolan omoch tillbyggnad, Vindelgatan 4, kv Kräftan 2, Borås. Sammanfattning Grundskolenämnden hemställde 2017-02-28 (2017/GRN0030 610) Lokalförsörjningsnämnden att utföra en förstudie för om- och tillbyggnad av Byttorpskolan för att utöka elevkapaciteten till 3-parallellig. Projektet är framtaget för att erbjuda en modern 3-parallellig F-6 skola. Skolan kommer att utformas med hemområden där skola och fritids samutnyttjar lokalerna. Skolan kommer att byggas till i tre plan innehållande nya lärosalar, nytt tillagningskök med matsal och ny idrottshall (18x23). Skolans befintliga idrottshall kommer att byggas om till folkbibliotek. Skolan kommer att ha en total yta BRA på 8 431 m² och biblioteket en yta BRA på 396 m². Byggstart sker preliminärt oktober 2019 och inflyttning sker preliminärt augusti 2022. Projektets budget är kalkylerad till 153 811 000 kr. Ärendet i sin helhet Grundskolenämnden hemställde 2017-02-28 (2017/GRN0030 610) Lokalförsörjningsnämnden att utföra en förstudie för om- och tillbyggnad av Byttorpskolan för att utöka elevkapaciteten till 3-parallellig. Lokalförsörjningsnämnden öppnade förstudiekonto 2017-03-21. Projekteringsframställan antogs i Lokalförsörjningsnämnden 2018-08-21 och tillstyrktes i Grundskolenämnden 2018-09-25. Nuläge Byttorpskolan har idag en elevkapacitet för en 2-parallellig skola. Lokalerna är inte fullt ändamålsenliga och motsvarar inte en modern skola F-6. Gymnastiksalen är för liten. Tekniskt är lokalerna i behov av modernisering, främst avseende ventilation och energieffektivisering. Projekteringen har genomförts i nära samarbete med representanter från GRF och skolan. Projektet är framtaget för att erbjuda en modern 3-parallellig F-6 skola. Skolan kommer att utformas med hemområden där skola och fritidshemmet samutnyttjar lokalerna. Skolan kommer att byggas till i tre plan Grundskolenämnden Postadress 501 80 Borås Besöksadress Olovholmsgatan 32 Hemsida boras.se E-post Telefon 033-35 70 00 vxl

2(3) innehållande nya lärosalar, personalytor, nytt tillagningskök med matsal och ny idrottshall (18x23). Skolans befintliga idrottshall kommer att byggas om till folkbibliotek, vilket kommer att utnyttjas av skolan till skolbibliotek. Skolgården anpassas och kompletteras med nya funktioner som stimulerar till lek, lärande, aktivitet och rekreation. Totalt ska skolan kunna ta emot 567 elever. Den befintliga byggnaden kommer att förses med ny fasad, nya installationer och nya ytskikt. Åtgärder för energieffektivisering kommer också att vidtas. Projekteringen utförs i enlighet med VGR:s riktlinjer för tillgänglighet nivå grön och byggnaden avses att P-märkas. En solcellsanläggning kommer att installeras på gymnastikbyggnadens tak, ca 460 m². Skolan kommer att ha en total yta BRA på 8 431 m² (BTA 8 974 m², inklusive befintlig idrottsbyggnad). Befintlig idrottshall anpassas för Kulturförvaltningens behov gällande folkbibliotek, samt musiksal åt skolan. Totalt kommer biblioteket att ha en yta BRA på 396 m². I projektet kommer Kulturförvaltningen att tillföra konst för vilket upphandlingen pågår. Under om- och tillbyggnaden ska eleverna kunna vara kvar i skolan. Byggnationen delas in i etapper där tillbyggnaden sker först. Behovet av ersättningslokaler begränsas till befintliga paviljonger som finns på skoltomten idag, vilka kommer att anpassas för skolans behov. Tidplan Byggstart preliminärt oktober 2019. Inflyttning preliminärt augusti 2022. Ekonomi Grundskolenämndens hyresförändring/ny hyra Schablonhyra ombyggd skola med idrottshall (ej bibliotek) Schablonhyra nuvarande skola Hyresförändring År 2019 Förklaring 9 501 737 kr Uppgraderad till NY 2 837 270 kr 6 664 467 kr Beslutsunderlag 1. Lokalförsörjningsnämndens anslagsframställan avseende Byttorpskolan omoch tillbyggnad, Vindelgatan 4, kv Kräftan 2, Borås. Samverkan Ärendet har samverkats. Beslutet expedieras till 1. Lokalförsörjningsnämnden.

3(3) 2. Kommunstyrelsen. 3. Kulturnämnden. Per Carlsson (S) Ordförande Pär Arvidsson Fäldt Förvaltningschef

Cathrine Kristoffersson Handläggare SKRIVELSE 2019-10-22 Instans Grundskolenämnden Dnr GRN 2019-00127 3.5.4.0 1(2) Modul till Svedjeskolan Grundskolenämndens beslut Grundskolenämnden hemställer Lokalförsörjningsnämnden att etablera en modul på Svedjeskolan: Svedjegatan 3, 504 45 Borås. Modulen ska vara i bruk för skolverksamhet i augusti till skolstart HT 2020. Ärendet i sin helhet Grundskolenämnden hemställer Lokalförsörjningsnämnden att etablera en modul på Svedjeskolan: Svedjegatan 3, 504 45 Borås. Modulen önskas tas i bruk för skolans verksamhet under sommaren 2020, skolverksamheten kör igång i lokalen vid skolstart i augusti HT 2020. Modulen ska utformas med två klassrum, 2 grupprum, förråd, kapprum, toaletter samt städutrymme. Svedjeskolan har förnuvarande en F-3 struktur på skolan med 2 paralleller och fritidshem. Grundskolenämnden anser att förändra strukturen till en F-6 skola. Skolan ska på sikt ha en parallell F-6 samt fritidshemsverksamhet. Förändringen kommer fortgå under några år och under den tiden behöver skolan kompletteras med 2 klassrum. Detta för att inga elever ska behöva byta skolenhet. Efter cirka 6-7 år är skolans omvandling till den nya strukturen klar men modulen kan stå kvar för att ge möjlighet att ta emot de ökade elevströmmarna i området. Förslagsvis söks det bygglov på 10 år med eventuell förlängning. Ekonomi Jämförelsetal moduletablering på Gula skolan 2019 med liknande utformning; hyra för GRN 228 kvm = 314 400 kr/år. Samverkan Ärendet har samverkats i FSG. Beslutet expedieras till 1. Lokalförsörjningsnämnden. Grundskolenämnden Postadress 501 80 Borås Besöksadress Olovholmsgatan 32 Hemsida boras.se E-post Telefon 033-35 70 00 vxl

2(2) Per Carlsson Ordförande Pär Arvidsson Fäldt Förvaltningschef

Adriana Koper Waris Handläggare SKRIVELSE 2019-10-22 Instans Grundskolenämnden Dnr GRN 2019-00120 3.5.4.0 1(1) Grundskolenämndens sammanträdesdagar 2020 Grundskolenämndens beslut Fastställa sammanträdestider 2020 för Grundskolenämnden enligt upprättat förslag. Ärendet i sin helhet Grundskolenämnden håller sina sammanträden under följande dagar 2020: tisdagar 28/1, 25/2, 24/3, 28/4, 26/5, 16/6, 25/8, 22/9, 20/10, 24/11 samt 15/12. Alla nämndmöten är öppna för allmänheten och börjar kl. 18.00 med allmänhetens frågestund. Nämnden har förmöten vid samtliga tillfällen som börjar kl. 16.00. Beslutsunderlag 1. Sammanträdesdagar 2020, Grundskolenämndens beslut. Samverkan FSG. Per Carlsson (S) Ordförande Pär Arvidsson Fäldt Förvaltningschef Grundskolenämnden Postadress 501 80 Borås Besöksadress Olovholmsgatan 32 Hemsida boras.se E-post Telefon 033-35 70 00 vxl

Marie Nilsson Adriana Waris Handläggare SKRIVELSE 2019-10-22 Instans Grundskolenämnden Dnr GRN 2019-00131 3.5.4.0 1(1) Grundskolenämndens Plan vid samhällsstörningar och extraordinära händelser Grundskolenämndens beslut Fastställa förvaltningens Plan vid samhällsstörningar och extraordinära händelser. Ärendet i sin helhet Denna plan avser organisation av krisledningsarbete på förvaltningsnivå och omfattar Grundskoleförvaltningen. Den nu gällande planen fastställdes av nämnden 2016 och har reviderats. Eftersom under 2018 har inför Tjänsteman i beredskap (TiB) har planen kompletterats med information om detta. I samband med larmning ska TiB underrättas omedelbart, liksom nämndens ordförande. Krisledningens organisation har setts över och anpassats till de förändringar som är gjorda av förvaltningens organisation. Planen är kompletterad med ett avsnitt om krisstöd. Beslutsunderlag 1. Grundskoleförvaltningens Plan vid samhällsstörningar och extraordinära händelser. Samverkan FSG. Beslutet expedieras till 1. Kommunstyrelsen. Per Carlsson (S) Ordförande Pär Arvidsson Fäldt Förvaltningschef Grundskolenämnden Postadress 501 80 Borås Besöksadress Olovholmsgatan 32 Hemsida boras.se E-post Telefon 033-35 70 00 vxl

Grundskoleförvaltningens Plan vid samhällsstörningar och extraordinära händelser