Bilaga 1. Artikelmatris

Relevanta dokument
Artikelöversikt Bilaga 1

Artikelmatris Bilaga 2

Författare Titel Syfte Metod Urval. Publikationsår. kvalitet. Land Databas 2007 Storbrita nnien Cinahl

Andliga behov hos patienter i livets slutskede och sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.

Andlig vård Andliga behov bland buddhistiska cancerpatienter. Buddhism. Buddhism i Thailand

När patienten känner meningslöshet om hoppets

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson

Syskon till barn med cancerdiagnos - Upplevelser, hanterbarhet och hur sjuksköterskan kan stödja dem

De är vår framtid! Chefsjuksköterskors delaktighet i samt påverkan på sjuksköterskestudenternas kliniska lärandemiljö.

Tabell 4 Artikelöversikt

Förslag på avhandlingar som behandlat palliativ vård, sorg mm.

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Att som sjuksköterska möta existentiella frågor i den palliativa vårdens sena fas -en systematisk litteraturstudie

Andliga och Existentiella behov vid palliativ vård

EN LITTERATURSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKORS BEMÖTANDE GENTEMOT OCH RELATION TILL CANCERPATIENTER I ETT PALLIATIVT SKEDE p Hälsa och samhälle

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen?

Christèl Åberg - Äldreomsorgsdagarna

Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Christèl Åberg - Högskolan Väst 1

Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland

Palliativ vård i hemmet

Den bortglömda vårddimensionen?

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Den palliativa vården ur ett anhörigperspektiv

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

Palliativ vård ett förhållningssätt

Vad tycker egentligen användarna om välfärdsteknologi?

Kvalitativ design. Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna

Samtal med den döende människan

Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden

C-uppsats. Andliga Behov Hos patienter inom palliativ omvårdnad

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst

STÖD TILL ANHÖRIGA I SAMBAND MED PALLIATIV VÅRD I HEMMET: EN KUNSKAPSÖVERSIKT (under tryckning) Hellström, J. Sandberg, E. Hanson och J.

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Andlighet inom palliativ vård

VAD ÄR KVALITATIV METOD?

Att uppleva hälsa vid livets slut En litteraturstudie

IKT-medierat stöd till yrkesverksamma anhöriga till äldre närstående

Antagen i socialnämnden Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

D-UPPSATS. Att vara närstående till en svårt sjuk person som fått ambulanssjukvård

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!

Närstående i palliativ vård

Stora Demens Dagen, Stockholm, Christen Erlingsson Docent i vårdvetenskap Linnéuniversitet

Livskvalitet hos patienter med bensår

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

SJSD13, III Profession, etik och handledning 10 hp Studieguide fo r termin 3 (1 hp), ht 2018

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.

C-UPPSATS. Patienters upplevelser av livskvalitet i livets slutskede. En litteraturstudie. Djene Sidibe Stina Öberg. Luleå tekniska universitet

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT

Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp

Livskvalitet hos personer som vårdas i palliativ vård

Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

För äldreomsorgen beräknas den bli mer än dubbelt så stor

Smärta och rädsla vid röntgenundersökningar

partners. Att beskriva makarnas copingstrategier och avgöra vilka av dessa som bäst förutser makarnas depression.

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Primärvård 2015 läkarbesök. Region Gävleborg

Behovet av andlighet i livets slutskede

Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede på en akutvårdsavdelning

Antal lästa artiklar S1 (MH "Cervix Neoplasms") 6, S2 Patients attitudes and. Antal lästa titlar. Antal lästa abstrakt

KOMMUNIKATION I LIVETS SLUT

Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Bilaga V Artikelmatris

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer

Handledardagar, Gävle maj i Gasklockorna

Faktorer som påverkar det vårdande samtalet med patienter i livets slut. Factors that affect the caring conversation with patients at the end-of-life

Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II, 40 poäng

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Sjuksköterskors erfarenheter av arbetet i den palliativa vården

Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp.

Sökmatris Bilaga nr 1 (1:1)

Bilaga 2.1. Presenteras i sju kategorier: medicin, smärta, välbefinnande, socialt stöd, aktivitet och rölighet, information och arbete.

Kvalitativ design Carita Håkansson

Transkript:

1/5 Bilaga 1. Artikelmatris Ben Natan, M. & Garfinkel, D. End of life needs as perceived by terminally ill older adult patients, family and staff 2010 Att jämföra den betydelse som olika behov i slutet av livet har, behov hos obotligt sjuka äldre vuxna patienter i långtidsvården, deras familjer och vårdgivare (läkare och sjuksköterskor). Metod: En kvantitativ deskriptiv tvärsnitt Datainsamling: Frågeformulär. Urval: Bekvämlighetsurval, 100 stycken terminalt sjuka, 70 anhöriga, 78 läkare och 260 Bortfall: 27 terminalt sjuka, 12 anhöriga, 9 läkare och 11 Några olika andliga behov har framkommit: Vara ett med Gud, bön, samtal med prästen om meningen med döden. Carroll, B. A phenomenological exploration of the nature of spirituality and spiritual care 2001 Syftet med denna studie var att sjuksköterskor skulle få en möjlighet att berätta deras historier och dela deras erfarenheter i deras egna andliga uppfattningar, och att ge andlig vård till patienter med avancerad cancer. Metod: Kvalitativ Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer. Urval: Bekvämlighetsurval, 2 skötare, 2 sjuksköterske- assistenter och 11 legitimerade Sjuksköterskorna i studien berättade att det är viktigt att uppmärksamma och bedöma andliga behov, att vara empatisk och utveckla förtroliga relationer. Söka hjälp, känna igen när man ska låta patienten vara, främja sökandet efter mening.

Chao, C- S, C. Chen, C- H. & Yen, M. The Essence of Spirituality of terminally ill patients 2002 Undersöka kärnan i andlighet hos döende patienter. Metod: En kvalitativ hermeneutisk Datainsamling: Ostrukturerade intervjuer. Urval: Lämplighetsurval, 6 palliativa patienter. I resultatet framkommer att andliga behov finns i områdena: samhörighet med sig själv, med andra, med naturen och någon högre makt. 2/5 Hermann, C, P. The degree to Which Spiritual needs of patients near the end of life are met 2007 Att avgöra i vilken utsträckning de andliga behoven hos patienter nära livets slut är uppfyllda Metod: En deskriptiv kvantitativ Datainsamling: Genom ett instrument som är framtaget för att möta andliga behov. Urval: Lämplighetsurval, 100 hospicepatienter. Från 27 stycken förvalda kategorier om vad andlighet kan vara för dem fick deltagarna välja de som de tyckte passade in bäst. Resultatet visar de 17 vanligaste andliga behov som rankades av deltagarna i studien. Möjlighet fanns även för deltagarna att lägga till andliga behov som inte fanns i de föregående kategorierna. Kociszewski, C. A phenomenological Pilot Study of Nurses experience providing spiritual care 2003 Att beskriva erfarenhet som sjuksköterskor har av att ge andlig vård till deras patienter och/eller patienternas familjer Metod: En fenomenologisk kvalitativ pilot Datainsamling: Intervjuer. Urval: Ändamålsenligt urval. 3 legitimerade Viktiga saker i sjuksköterskans roll är: att lära känna patienten och att följa med på deras resa, att acceptera patienters andliga behov, tystnad och att vara är en del av andligt helande.

3/5 Kuuppelomäki, M. Spiritual support for terminally ill patients: nursing staff assessments. 2001 Att beskriva hur terminalt sjuka patienter visar andliga behov och hur sjuksköterskor svarar till dessa. Vilka faktorer som spelar roll över hur sjuksköterskor ger andlig support. Metod: Mixad, både kvantitativ och kvalitativ. Datainsamling: Enkät med både öppna frågor och frågor med svarsalternativ. Urval: Bekvämlighetsurval. 456 Bortfall: 128 stycken. Beredskap och villighet att ge andlig stöttning, patienters uttryck av andliga behov, tillhandahållande av andlig vård. McGrath, P. Mok, E. Wong, F. & Wong, D. Affirming the connection: comparative findings on communication issues from hospice patients and hematology survivors. The meaning of spirituality and spiritual care among the Hong Kong Chinese terminally ill. 2004 Belysa utmaningen om att prata om döden. 2009 Att utforska fenomenet andlighet och andlig vård bland terminalt sjuka kinesiska patienter. Metod: Kvalitativ. Datainsamling: Iintervjuer med öppna frågor. Urval: Lämplighetsurval, 14 patienter palliativa patienter och 12 hematologpatienter som är botade. Metod: Fenomenologisk kvalitativ Datainsamling: Intervjuer. Urval: Bekvämlighetsurval, 15 terminalt sjuka patienter. Palliativa patienter har behov av att ha ett normalt liv till livets slut. Palliativa patienter har behov av att känna frid och att acceptera döden som en livsprocess, genom naturen, relationer, möte med Gud eller högre makt. Förväntningarna på sjuksköterskan relaterat till andlighet är låga.

4/5 Penman, J. Oliver, M. & Harrington, A. The relational model of spiritual engagement depicted by palliative care clients and caregivers. 2013 Förklara kärnan i andligt engagemang utifrån palliativa patienters och vårdares perspektiv. Metod: K valitativ Datainsamling: Djupintervjuer. Urval: Lämplighetsurval, 4 palliativa patienter och 10 anhörigvårdare. - Personlig förändring - efter diagnos och under sjukdom och hur andlighet kan ge styrka att hantera sjukdomen. - Relationer till andra, till sig själv och till en högre makt eller religion. - Bön - Möta människor från samma kultur/ bakgrund och mötas emotionellet och andligt. Penrod Hermann, C. Spiritual Needs of Dying Patients: A qualitative study. 2001 Att identifiera döende patienters definitioner av andlighet och deras andliga behov. Metod: Kvalitativ Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer. Urval: lämplighetsurval. 19 hospicepatienter. 29 unika andliga behov identifierades och grupperade in i följande sex teman: - religion - kamratskap - vara involverad och ha kontroll - att avsluta affärer - uppleva naturen - behov av att ha positiva tankar.

Prince- Paul, M. Smyth, T. & Allen, S. Understanding the meaning of Social Well- Being at the End of Life. Nurses' experiences assessing the spirituality of terminally ill patients in acute clinical practice 2008 Syftet var att främja förståelsen av den sociala välfärdens område, en dimension av livskvalitet, ur döende individers perspektiv. 2011 Ta reda på och beskriva sjuksköterskors definition av andlighet och hur andlig vård implementeras i deras kliniska verksamhet. Metod: Kvalitativ. Datainsamling: Semistrukturerade intervjuer. Urval: 8 terminalt sjuka patienter. Metod: Mixad, både kvantitativ och kvalitativ. Datainsamling: Frågeformulär och intervjuer med fokusgrupper. Urval: Ändamålsenligt urval, 16 5/5 - Nära relationer är viktiga - Reparera trasiga relationer ger mening - meningsfullt att ha relation till Gud eller en högre makt - kärlek och tacksamhet till människor och det existentiella - se hela bilden Andlighet är en viktig del i sjuksköterskans yrke. - Sjuksköterskan kan bemöta andliga behov på olika sätt bland annat observera, lyssna, kommunicera. Vachon, M., Fillon, L. & Achille, M. Death confrontation, spiritual- existential experience and caring attitudes in palliative care nurses: an interpretive phenomenological analysis. 2012 Syftar till att a) bättre förstå hur palliativa sjuksköterskor hanterar närheten till döden b) undersöka deras subjektiva andliga- existentiella erfarenheter och c) utforska potentiella länkar mellan konfrontation med döden och andliga/existentiella upplevelser som sjuksköterska. Metod: Fenomenologisk kvalitativ Datainsamling Intervjuer med 11 Urval: Bekvämlighetsurval. Sjuksköterskans roll är att finnas till, lyssna eller att ge små glädjeämnen i mötet. Några tyckte att det inte ingår i sjuksköterskans roll att ta hand om andliga behov.