Edshultshall Hårleby

Kulturmiljöutredning och arkeologisk utredning steg 1 inför ny 40 kv-ledning på sträckan Edshultshall Hårleby Morlanda och Tegneby socknar, Bohuslän, Orust kommun, Västra Götalands län Britta Wennstedt Edvinger AC-RAPPORT 1502

sstyrelsens dnr: - Lst beslutsdatum: - Arkeologicentrums projektnr: P2014-047-O : Västra Götaland Landskap: Bohuslän Kommun: Orust : Morlanda, Tegneby Trakt: Barrevik, Boxvik, Edshultshall, Gilleby, Grönås, Gröva, Gustorp, Hagen, Hoga, Hårleby, Hällevik, Ileberg, Inre Bräcke, Kallefors, Kårtvet, Leby, Livetorp, Loppetorp, Rom, Skantorp, Stensbo, Stensmo, Tegneby prästgård, Tegneby-Hogen, Tegneby-Kärra, Tegneby-Lunden, Tegneby-Stala, Tegneby-Torp, Torsby, Tvet, Tveteberg, Yttre Bräcke, Äskekärr Ek. kartblad: 8A 0i Hälleviksstrand, 8A 0j Nösund, 8B 0a Holm, 8B 1a Tegneby Interimistiska ID-nummer: AC4701, AC4703 AC4710, AC4712 AC4713 RAÄ-nummer: Tegneby 008:1, Tegneby 051:1, Tegneby 051:2, Tegneby 104:1, Tegneby 106:1, Tegneby 106:2, Tegneby 106:3, Tegneby 157:1, Tegneby 159:1, Tegneby 161:1, Tegneby 167:1, Tegneby 205:1, Tegneby 221:1, Tegneby 223:1, Tegneby 223:1, Tegneby 235:1, Tegneby 255:1, Tegneby 279:1, Tegneby 304:1, Tegneby 304:2, Tegneby 314:1, Tegneby 330:1, Tegneby 331:1, Tegneby 332:1, Tegneby 361:1, Tegneby 378:1, Tegneby 393:1, Tegneby 393:1, Tegneby 394:1, Tegneby 489:1, Tegneby 504, Tegneby 520 AC-rapport 1502 www.arkeologicentrum.se info@arkeologicentrum.se Kulturmiljöutredning och arkeologisk utredning steg 1 inför ny 40 kv-ledning på sträckan Edshultshall Hårleby, Morlanda och Tegneby socknar, Bohuslän, Orust kommun, Västra Götalands län år 2015, Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Östersund, WSP Environmental AB, Göteborg, och Vattenfall Eldistribution AB, Trollhättan. Kartutsnitt ur allmänna kartor Lantmäteriet, Gävle. Medgivande I 2012/0167. Omslagsbild: Luftledningens utredningsområde, västligaste delen. Foto: AC2014-047-O-0544. Fotograf:, 2014-11-20.

Innehåll Innehåll... v Sammanfattning... vi Bakgrund, syfte och målsättning... 1 Frågeställning... 1 Tidigare antikvarisk verksamhet... 1 Områdesbeskrivning... 2 Undersökningsområde... 2 Utredningsområde... 3 Naturmiljö... 6 Fornsmiljö... 6 Genomförande... 10 Metod och teknik... 10 Dokumentation... 11 Antikvariska bedömningar... 11 Tillvarataget material... 12 Arkivmaterial... 12 Resultat av arkeologisk utredning steg 1...12 Kulturmiljöanalys... 17 Kulturhistoriska ar... 17 Arkeologiska fynd och fyndsamlingar... 35 Bebyggelse och byggnadsminnen... 36 Kyrkomiljöer... 36 Riksintressen och kulturreservat... 36 Fornvårdsobjekt... 38 Kulturmiljöer av kommunalt intresse och länsintresse... 38 Kulturmiljöpåverkan... 40 Luftledningens kulturmiljöpåverkan... 40 Fysisk påverkan... 40 Visuell påverkan... 41 Jordkabelns kulturmiljöpåverkan... 44 Riksintresset Haga... 46 De kommunala kulturmiljöerna Tegneby-Holm-Haga och Lunden... 47 Konsekvensbedömning... 48 Jordkabel... 48 Luftledning... 48 sförslag... 49 Hänsyn... 49 Utredningsgrävning... 49 Arkeologisk undersökning... 51 Referenser... 51 Bilaga 1. Administrativa och tekniska uppgifter... 71 Bilaga 2. Fotolista... 73 Bilaga 3. Objekttabell... 75 Bilaga 4. Påsiktsbilder... 89

Sammanfattning Arkeologicentrum AB har utfört en kulturmiljöutredning inklusive en arkeologisk utredning steg 1 i Orust kommun, Västra Götalands län. Bakgrunden är en planerad ny 40 kv-ledning mellan Hårleby och Edshultshall. Utredningsområdet består av två delområden. Ett delområde är en 50 meter bred korridor för en planerad luftledning (huvudalternativet). Det andra är en likaledes 50 meter bred korridor för en planerad jordkabel. Ledningsalternativen överlappar varandra på två platser. Sammanlagt, utrett område är cirka 130 hektar. Utredningen är utförd utan föregående beslut av länsstyrelsen, d.v.s. i form av en frivillig arkeologisk utredning. Projektägare är Vattenfall Eldistribution AB. WSP Environmental AB är beställare. Före utredningen fanns ett trettiotal registrerade kulturhistoriska ar i utredningsområdet, främst förhistoriska boplatser och hällristningar. Under utredningen framkom ytterligare elva kulturhistoriska ar samt ett mycket stort antal stengärdesgårdar av typiskt bohuslänskt slag. Andra kulturvärden i ledningarnas närhet redovisas i rapporten inom ramen för en kulturmiljö- och påverkansanalys. I närheten finns, förutom tidigare registrerade kulturhistoriska ar, bl.a. ett riksintresseområde, fem kommunala kulturmiljöer, två kyrkomiljöer och, på större avstånd, en kulturhistoriskt intressant gårdsmiljö och ett fornvårdsobjekt. Kulturmiljöpåverkan på kulturvärdena i landskapet diskuteras med utgångspunkt från de två ledningsalternativen. Slutsatsen är att luftledningen innebär en större visuell men reversibel påverkan än jordkabeln, men att jordkabeln innebär en potentiellt större fysisk, icke reversibel påverkan på kulturvärden. Inget av alternativen bedöms med ett undantag skada eller påtagligt skada kulturvärdena, och konsekvensen för kulturmiljöerna bedöms med ett undantag bli obetydlig till liten negativ. En kulturmiljö i luftledningen (AC4709) bedöms sårbar för en luftledning, dock inte för en markförlagd kabel. Flyttning av luftledningen utanför kulturmiljön eller markförläggning av densamma kan lösa kulturmiljökonflikten. Ett förslag till en alternativ sträckning som kraftigt reducerar den negativa visuella påverkan på den aktuella kulturmiljön redovisas i rapporten. Behov av ytterligare antikvariska åtgärder fastställs av länsstyrelsen när ledningsalternativ valts samt lokalisering för och omfattningen av kommande markingrepp är känd.

Bakgrund, syfte och målsättning Vattenfall Eldistribution AB planerar en ny kraftledning mellan Hårleby och Edshultshall på Orust. Som ett av underlagen för koncessionsansökan och miljöprövning har projektägaren via WSP Environmental AB beställt en kulturmiljöutredning inklusive frivillig arkeologisk utredning steg 1, byråoch fältinventering, av två alternativa ledningssträckningar. Det arkeologiska utredningsuppdraget har utförts av Arkeologicentrum AB. Uppdragets syfte är att bilda underlag för fortsatt projektering och för kommande tillståndsprövning. En arkeologisk utredning har till syfte att utreda fornsförekomst i ett utredningsområde. Inom ramen för denna utredning har såväl ar med synlig begränsning som gynnsamma terränglägen för ar utan synlig begränsning eftersökts. En kulturmiljöutredning sammanställer kända kulturvärden i ett influensområde och analyserar arbetsföretagets påverkan på detsamma. Frågeställning Den frågeställning som varit vägledande för denna utredning berör två problemområden, å ena sidan frågan om fornsförekomst och tillståndsprövning enligt 2 kap. Kulturmiljölagen (KML) (SFS 1988:950), och å den andra, frågan om påverkan på kulturmiljöer inför tillståndsprövning enligt Miljöbalken (MB) (SFS 1998:808). Tidigare antikvarisk verksamhet Orust har varit föremål för antikvariska åtgärder av stor omfattning. Det är i sin tur en konsekvens av att ön är mycket rik på fornar. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har inventerat Bohuslän på fornminnen i olika omgångar (Jensen 1997:64 f.). Förstagångsinventering skedde i de berörda socknarna Tegneby och Morlanda år 1975. Vid det tillfället registrerades framför allt en lång rad förhistoriska gravar men även många fyndplatser, varav en stor andel gick tillbaka på den s.k. Göteborgsinventeringen (1880 1

1920-talet), ett regionalt inventeringsprojekt som föregick RAÄ:s fornminnesinventering för den ekonomiska kartan. Revideringsinventering i Morlanda och Tegneby skedde genom RAÄ år 1990. Revideringsinventeringen genomfördes med förhållandevis god resurstilldelning, vilket avslöjas bland annat genom det stora antalet registrerade fornar. Någon Skog och historia-inventering i förutvarande Skogsvårdsstyrelsens, numera Skogsstyrelsens, regi har inte omfattat det nu aktuella utredningsområdet. I stället är det olika slags inventerings- och dokumentationsinsatser samt planerade markarbeten som genererat olika antikvariska åtgärder. De förstnämnda har haft fokus på förhistoriska fyndmaterial (boplatser), vägmärken respektive hällristningslokaler. De sistnämnda har manifesterats i form av utredningar samt arkeologiska för- och slutundersökningar. Det finns också exempel på arkeologisk seminariegrävningsverksamhet i utredningsområdet. Boplatsen Tegneby 205:1 undersöktes av studenter från Göteborgs universitet åren 1990 93 (Schmitt 1993). (FMIS 2015-02-10.) Sedan ett par år tillbaka får en reservation göras rörande tidigare utförda antikvariska åtgärder på grund av den mycket långsamma handläggningstiden vid RAÄ:s FMIS. I dagsläget kan uppdatering av databasen ta upp emot ett år efter utförd anmälan eller slutredovisning, varför informationssystemets aktualitet måste ifrågasättas. Områdesbeskrivning Undersökningsområde Undersökningsområde för föreliggande utredning är dels det arkeologiska utredningsområdet, dels den nya luftledningens influensområde. Luftledningen kan ha en visuell påverkan på kulturvärden och beräknas schablonmässigt ha ett två kilometer brett influensområde, inom vilket höga kulturvärden sammanställs inom ramen för kulturmiljöanalysen. Jordkabelns beräknas inte ha något visuellt influensområde på grund av sin förläggning i mark. 2

Figur 1. Utredningsområdets (uo) belägenhet i Morlanda och Tegneby socknar, Orust kommun, Västra Götalands län. Underlag: terrängkartan Lantmäteriet, Gävle. Medgivande I 2012/0167. Skala 1:75 000. Utredningsområde Utredningsområdets utformning Utredningsområdet utgörs av två ställvis överlappande delområden, ett nordligare avseende en luftledning (huvudalternativet) och ett sydligare avseende en jordkabel (figur 1). Luftledningen planeras i huvudsak till utmarksområden i skogsmark, ofta på hällmark, medan jordkabeln planeras till sedimentmark närmare bebyggelsen. Båda alternativens utredda korridorer är 50 meter breda. Luftledningens utredningsområde är 60,2 hektar. Jordkabelns utredningsområde är 72,3 hektar. Den sammanlagda arean är cirka 130 hektar. Utredningsområdet breder ut sig över fyra ekonomiska kartblad, 8A 0i Hälleviksstrand, 8A 0j Nösund, 8B 0a Holm och 8B 1a Tegneby. Två socknar, Morlanda och Tegneby, samt ett trettiotal trakter berörs (bilaga 1). 3

Planerade markingrepp Luftledningens markingrepp utgörs av den yta som ledningsstolparna och eventuella stag tar i anspråk. Kraftledningsstolparna kommer att vara 9 till 16 meter höga (i enstaka fall upp till 25 meter) och placeras med inbördes avstånd på vanligen 110 till 150 meter. I skogsmark tarvar luftledningen en 40 meter bred, avverkad kraftledningsgata. (SU 2014:10 ff.) För jordkabeln krävs ett 10 15 meter brett arbetsområde. Kabelschaktet är en meter brett. Upplagsplatser, körvägar och tillfartsvägar m.m. tillkommer. (SU 2014:12.) Dessas belägenhet och omfattning är inte känd vid sammanställningen av föreliggande rapport. Figur 2. De två ledningsalternativen passerar olika markslag. Skikt med resultat av ängs- och hagmarksinventering samt bevarandevärda odlingslandskap (länsstyrelsens GIS-data). Underlag: terrängkartan Lantmäteriet, Gävle. Medgivande I 2012/0167. Skala 1:75 000. 4

Figur 3. Utredningsområdets västligaste del i hällmark. AC2014-047-O-0546. F.d. betesmark. Foto 5

Naturmiljö Utredningsområdet är typiskt för landskapet, småbrutet med omväxlande åkermark, hagmark och skogsmark (figur 3 5). Topografin i utredningsområdet är i huvudsak flack till småkuperad. Höjden över havet varierar mellan 5 och 100 meter. Jordartsfördelningen är karaktäristisk för läget under högsta kustlinjen, med lera och finmo i dalgångarna och vid vattendragen. I övrigt utgörs jordarterna av tunna, svallade moräntäcken eller kalt berg. Torvmarkerna i utredningsområdet har en obetydlig utbredning. Den brukade åkermarken återfinns på de finkorniga sedimenten i dalbottnarna (jfr figur 2). Fornsmiljö Före denna utredning fanns ett trettiotal registrerade kulturminnen i utredningsområdet (tabell 2 3, figur 6). Det är ett stort antal på en liten yta, och visar att ön haft mycket att erbjuda invånarna alltsedan forntiden. Antalet kända kulturminnen är avsevärt större i jordkabelalternativet, framför allt beroende på att jordkabeln planeras till mera låglänta terränglägen i anslutning till befintlig, historisk och till och med förhistorisk bebyggelse eller annan bosättning. Luftledningen planeras i högre grad till höjdlägen i skogsmark, där spåren efter tidigare nyttjande i detta område och i allmänhet i landet är betydligt färre. I luftledningens delområde finns åtta registrerade ar, varav tre förhistoriska gravar och tre förhistoriska boplatser (tabell 2). Här finns också ett gränsmärke och en fyndplats. I jordkabelns delområde finns 24 kulturminnen, varav en förhistorisk grav, sju förhistoriska boplatser, sju hällristningslokaler (med karaktäristisk lokalisering till smärre hällmarksimpediment i nuvarande åkermark), tre gårdstomter, tre vägmärken, två fyndplatser och en obestämbar (tabell 3). Två ar återfinns på platser där jord- och luftledning korsar varandra, fyndplatsen Tegneby 223:1 och stensättningen Tegneby 393:1. Det sammanlagda antalet registrerade ar i utredningsområdet är därför 30. 6

Figur 4. Hagmark i utredningsområdets norra del. Foto AC2014-047-O-0558. Figur 5. Brukad åkermark centralt i utredningsområdet. Foto AC 2014-047-O- 0527. 7

Figur 6. Talrika kulturminnen är sedan tidigare registrerade i utredningsområdet och dess närhet, framför allt i jordkabelns sträckning. Skikt ur RAÄ:s FMIS 2015-01-10. Skala 1:75 000. Tabell 2. Kulturminnen i utredningsområdet för luftledning före arkeologisk utredning (FMIS 2015-01-10). Antikvariska bedömningar ej uppdaterade enligt Kulturmiljölagen. RAÄ-nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk Anm. bedömning Tegneby 157:1 Hög Grav Uppgift om Punktobjekt Tegneby 159:1 Boplats Enstaka flintavslag och Forn Ytobjekt ett par spånfragment Tegneby 167:1 Stensättning Grav Forn Punktobjekt Tegneby 223:1 Fyndplats Fynd av 1 skivskrapa, 1 skärva av slipat redskap och 1 knacksten Tegneby 255:1 Boplats Flintavslag; 1 spån, 1 sned spets i flinta samt kvarts, bearbetad(?) Tegneby 378:1 Boplats Flintavslag, spån och ett par oregelbundna kärnor Övrig kulturhistorisk Forn Forn Ytobjekt, även i jordkabelns delområde Ytobjekt Ytobjekt Tegneby 393:1 Stensättning Grav Forn Punktobjekt, även i jordkabelns delområde Tegneby 489:1 Gränsmärke Markerat på registerkarta, infört i FMIS vid digitalisering år 2000 Övrig kulturhistorisk Punktobjekt 8

Tabell 3. Kulturminnen i utredningsområdet för jordkabel före arkeologisk utredning (FMIS 2015-01-10). Antikvariska bedömningar ej uppdaterade enligt Kulturmiljölagen. RAÄ-nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning Tegneby 8:1 Fyndplats Flintavslag Övrig kulturhistorisk Anm. Ytobjekt Tegneby 51:1 Hällristning Skålgropsförekomst Forn Punktobjekt Tegneby 51:2 Hällristning Skålgropsförekomst Forn Punktobjekt Tegneby 104:1 Boplats Fynd av 4 skivyxor, 4 Forn Ytobjekt kärnyxor och 1 spetsredskap samt 3 kärnfragment, 4 spån och 5 avslag Tegneby 106:1 Hällristning Skålgropsförekomst Forn Punktobjekt Tegneby 106:2 Hällristning Skålgropsförekomst Forn Punktobjekt Tegneby 106:3 Hällristning Skålgropsförekomst Forn Punktobjekt Tegneby 161:1 Vägmärke Kvartsmilsten Forn Punktobjekt Tegneby 205:1 Boplats Fynd av flinta: pilspetsar, mejslar, skivyxor, skrapor, knivar m.m; 2 härdar, 1 stenpackning och mörkfärgningar Tegneby 221:1 Boplats Ett fåtal flintavslag; 1 skivskrapa och 1 kärnyxa Tegneby 223:1 Fyndplats Fynd av 1 skivskrapa, 1 skärva av slipat redskap och 1 knacksten Tegneby 235:1 Boplats Flintavslag; 1 spånskrapa, 3 kärnyxor, 1 skärva med bearbetade kanter och 1 knacksten Tegneby 279:1 Boplats Flinta; 3 flintkärnor, 1 spån med retuscherad spets, 1 spån med rak skrapegg, 9 spån och 25 avfallsstycken Tegneby 304:1 Bytomt/ Gårdstomt gårdstomt Tegneby 304:2 Bytomt/ gårdstomt Gårdstomt Tegneby 314:1 Boplats Flintavslag; flertal yxor Forn Forn Övrig kulturhistorisk Forn Forn Övrig kulturhistorisk Övrig kulturhistorisk Forn Ytobjekt, delundersökt Ytobjekt Ytobjekt, även i luftledningens delområde Ytobjekt Ytobjekt Ytobjekt Ytobjekt Ytobjekt 9

Tegneby 330:1 Boplats Enstaka flintavslag, 1 Forn Ytobjekt spån och övrig slagen flinta Tegneby 331:1 Hällristning Skålgropsförekomst Forn Punktobjekt Tegneby 332:1 Obestämbar en rad rättuppstående stockar Tegneby 361:1 Bytomt/ gårdstomt Gårdstomt Övrig kulturhistorisk Övrig kulturhistorisk Punktobjekt Ytobjekt Tegneby 393:1 Stensättning Grav Forn Punktobjekt, även i luftledningens delområde Tegneby 394:1 Vägmärke Väghållningssten Övrig kulturhistorisk Punktobjekt Tegneby 504 Vägmärke Kvartsmilsten Forn Punktobjekt Tegneby 520 Hällristning Skålgropsförekomst Forn Punktobjekt Vid en byråmässig genomgång av tidigare registrerade ar kan bedömningsgrunden för övrig kulturhistorisk och forn vad gäller flintförande fyndplatser och flintförande boplatser uppfattas som godtycklig. Det går inte att utesluta att fyndplatser i själva verket är regelrätta boplatser. Fyndmängd och terrängläge är som regel bestämmande för vilken styp man valt vid registreringstillfället. Genomförande Metod och teknik Föreliggande utredning har genomförts med en kombination av metoder. Den inleddes med byråinventering som omfattade genomgång av registrerade kulturhistoriska ar i FMIS, fynd och fyndsamlingar i Statens historiska museums databas (SHM), allmänt kartmaterial och historiska kartor i Lantmäteriets karttjänst, berggrunds- och jordartsdata i SGU:s karttjänst samt lokalhistorisk litteratur och rapporter över tidigare undersökningar i utredningsområdets närhet. Fältarbetet genomfördes 2014-11-17 2014-11-21 samt 2015-01-23 och 2015-02-23. Fältarbetet omfattade systematisk terrängrekognoscering av utredningsområdet. Fältinventering och okulär besiktning har kompletterats med användning av jordsond. Täckningsgraden (fältinventerad area per dagsverke, d.v.s. 8 timmar) var beräknad till 25 hektar och genomfördes i planerat tempo. Inga ytor andra än sådana som på grund av markskador inte kan rymma kulturminnen har undantagits vid fältinventeringen. På grund av årstiden har 10

endast ett fåtal åkrar varit besiktningsbara. Fältinventering i åkermark görs bäst efter plöjning och harvning men före växtsäsong. Dokumentation Inmätning skedde med handhållen gps-mottagare. Noggrannheten uppskattas till ± 10 meter. Mätningarna redovisas i det nationella referenssystemet SWEREF 99 TM. Kartinprickningarna har gjorts enligt RAÄ:s anvisningar. Det betyder att ar vars utbredning understiger 20 meters storlek har redovisats med punkt, medan ar större än 20 meter redovisats som en yta med verklig utbredning. Lämningar i form av områden som sträcker sig utanför utredningsområdets gränser har i de delar som inte ingår i det nu aktuella utredningsområdet avgränsats preliminärt. Skriftliga beskrivningar enligt RAÄ:s anvisningar i handböcker (Lista med styper 2014, Olsson 2008a, 2008b) har upprättats för samtliga registrerade ar utom stengärdesgårdar. Beskrivningar redovisas i form av en objekttabell i bilaga 3. Objekttabellens kulturminnen redovisas i FMIS. Stengärdesgårdarna har inte registrerats på konventionellt sätt enligt ovan på grund av utredningsområdets utformning, 50 meter breda korridorer, och stypens utsträckning i terrängen, ofta i form av omfattande hägnadssystem, ibland kilometerlånga. Registrering av korta sträckor inom kilometerlånga hägnadssystem skapar på sikt stora svårigheter i registerhållningen och har därför undvikits utom i ett fall (AC4709). Stengärdesgårdarnas utsträckning har precis som andra styper mätts in med verklig utsträckning inom utredningsområdet, men bara i undantagsfall utanför utredningsområdet. Materialet föreligger i form av GIS-data men redovisas inte i FMIS. Fotografering skedde digitalt. Översikter och ett urval av de kulturhistoriska arna fotograferades (bilaga 2 och 4). Väderleksförhållanden och begränsat dagsljus på grund av årstiden har försvårat fotodokumentation. Antikvariska bedömningar De ar som påträffats under denna utredning har bedömts enligt RAÄ:s rekommendationer (Vägledning 2014, Lista med styper 2014). Rekommenderade bedömningar bör enligt myndigheten användas i de fall en s tillkomsttid inte är känd eller inte kan antas. Detta förstås i denna rapport på följande sätt: RAÄ:s rekommendation nyttjas när en s tillkomsttid inte kan styrkas eller på goda grunder, enligt god vetenskaplig sed och utom rimligt tvivel, kan bedömas. Antikvariska bedömningar är gjorda av personal med platsledarkompetens från RAÄ:s fornminnesinventering. 11

Tillvarataget material Inga fynd eller preparat har tagits tillvara under denna utredning. Arkivmaterial Fotografier samt mätdata och bearbetningar förvaras vid Arkeologicentrum. Bearbetade mätdata finns även i FMIS. Resultat av arkeologisk utredning steg 1 Före denna utredning var 30 kulturhistoriska ar registrerade i utredningsområdet. Under denna utredning har elva kulturhistoriska ar framkommit. Av de registrerade arna är 18 fornar, ett är ett bevakningsobjekt, 16 är övriga kulturhistoriska ar, tre har den antikvariska bedömningen ej kulturhistorisk, en bedöms som förstörd och två har den antikvariska bedömningen uppgift om (tabell 4). En av arna, en jättegryta (AC4708) ligger utanför utredningsområdet men inom ett hägnadssystem i utredningsområdet (AC4709) och har därför fått ingå i statistiken, trots att den inte berörs. Under utredningen har vidare ett stort antal hägnader i form av den för Bohuslän karaktäristiska enradiga stengärdesgården framkommit. Sammanlagt omkring 200 exempel på sådana stengärdesgårdar inklusive förgreningar har mätts in. Tabell 4. Antikvariska bedömningar av utredningsområdets kulturhistoriska ar efter arkeologisk utredning. Antikvarisk bedömning Antal Forn 18 Övrig kulturhistorisk 16* Bevakningsobjekt 1 Uppgift om 2 Förstörd 1 Ej kulturhistorisk 3 Summa 41 *Inklusive AC4708 utanför uo. 12

Enstaka tidigare registrerade ar i utredningsområdet har erhållit nya antikvariska bedömningar med anledning av det åldersrekvisit som infördes i Kulturmiljölagen 2014-01-01. Tre gårdstomter, Tegneby 304:1ab, Tegneby 304:2 och Tegneby 361:1 var tidigare bedömda som övriga kulturhistoriska ar. Efter uppdatering är de två förstnämnda på grund av belagd tillkomsttid före år 1850 bedömda som forn och den sistnämnda som bevakningsobjekt, eftersom den tomten fortfarande är bebyggd. Den uppfyller inte KML:s övergivenhetsrekvisit. Det kvarstår efter utredningen oklarheter angående stensättningen 167:1 som inte finns på angiven plats. Den har därför erhållit bedömningen uppgift om. RAÄ kan vid införande i FMIS komma att vilja använda RAÄ-numret på stensättningen AC4707. Tabell 5. Lämningstyper och antal. Lämningstyp Antal Anm. Boplats 10 Hällristning 7 Bytomt/gårdstomt 3 Husgrund, historisk tid 3 Stensättning 3 Vägmärke 3 Fyndplats 2 Brott/täkt 2 Röjningsröse 2 Gränsmärke 1 Hägnadssystem 1 Hög 1 Naturföremål-/bildning med tradition 1 Utanför uo men inom AC4709 Obestämbar 1 Rösning 1 Summa 41 13

Ändrad antikvarisk bedömning är aktuell även för en hällristning (Tegneby 51:1), i FMIS registrerad som undersökt och borttagen. Lämningen är att betrakta som förstörd. Det finns i FMIS inga källhänvisningar eller andra noteringar om att undersökning skulle ha föregått borttagningen. Ytterligare tre eventuella skålgropsförekomster (Tegneby 106:1-3) torde med till visshet gränsande sannolikhet vara naturbildningar. Förhistoriska boplatser och hällristningar i form av skålgropsförekomster är helt dominerande bland styperna (tabell 5). Övriga ar förekommer med undantag av stengärdesgårdarna endast i små antal. Tabell 6. Kulturhistoriska ar i utredningsområdet. Resultat av arkeologisk utredning steg 1. Jfr karta i figur 7 20 och beskrivning i objekttabell i bilaga 3. ID-nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning AC4701 Husgrund, historisk tid Husgrund Övrig kulturhistorisk AC4703 Röjningsröse Röjningsröse Övrig kulturhistorisk AC4704 Brott/täkt Skalgrustäkt Övrig kulturhistorisk AC4705 Brott/täkt Skalgrustäkt Övrig kulturhistorisk AC4706 Rösning Toppröse Övrig kulturhistorisk AC4707 Stensättning Grav Forn AC4708 Naturföremål-/bildning med tradition Jättegryta Övrig kulturhistorisk AC4709 Hägnadssystem Hägnadssystem Övrig kulturhistorisk AC4710 Husgrund, historisk tid Husgrund Övrig kulturhistorisk AC4712 Röjningsröse Stensamling Övrig kulturhistorisk AC4713 Husgrund, historisk tid Husgrund Övrig kulturhistorisk Tegneby 8:1 Fyndplats Flintavslag Övrig kulturhistorisk Tegneby 51:1 Hällristning Skålgropar Ny antikvarisk bedömning: Förstörd Tegneby 51:2 Hällristning Skålgropar Forn Anm. Utanför uo Tegneby 104:1 Boplats Boplats: 4 skivyxor, 4 kärnyxor och 1 spetsredskap Forn 14

Tegneby 106:1 Hällristning Skålgropar Ny antikvarisk bedömning: Ej kulturhistorisk Tegneby 106:2 Hällristning Skålgropar Ny antikvarisk bedömning: Ej kulturhistorisk Tegneby 106:3 Hällristning Skålgropar Ny antikvarisk bedömning: Ej kulturhistorisk Tegneby 157:1 Hög Grav Uppgift om Tegneby 159:1 Boplats Boplats: enstaka flintavslag och ett par spånfragment Forn Tegneby 161:1 Vägmärke Milsten Övrig kulturhistorisk Tegneby 167:1 Stensättning Grav Uppgift om Ej återfunnen på angiven plats, jfr AC4707 Tegneby 205:1 Boplats Delundersökt boplats: stort Forn fyndmaterial bestående av flinta, exempelvis pilspetsar, mejslar, skivyxor, skrapor, knivar m m. I Ö delarna framkom anläggningar i form av 2 härdar, 1 stenpackning och mörkfärgningar Tegneby 221:1 Boplats Boplats: flintavslag, 1 skivskrapa och 1 kärnyxa Forn Tegneby 223:1 Fyndplats 1 skivskrapa, 1 skärva av slipat redskap och 1 knacksten Tegneby 235:1 Boplats Boplats: enstaka flintavslag, 1 spånskrapa, 3 kärnyxor, 1 skärva med bearbetade kanter och 1 knacksten Tegneby 255:1 Boplats Flintavslag; 1 spån, 1 sned spets i flinta samt kvarts, bearbetad(?) Tegneby 279:1 Boplats Boplats: flintavslag, 3 flintkärnor, 1 spån med retuscherad spets, 1 spån med rak skrapegg, 9 spån Tegneby 304:1a-b Övrig kulturhistorisk Forn Forn Forn och 25 avfallsstycken Bytomt/gårdstomt Gårdstomt, LS 1841 Ny antikvarisk bedömning: Forn Tegneby 304:2 Bytomt/gårdstomt Gårdstomt, LS 1841 Ny antikvarisk bedömning: Forn Belagd före år 1850 och varaktigt övergiven Belagd före år 1850 och varaktigt övergiven 15

Tegneby 314:1 Boplats Boplats: ett flertal yxor, varav 3 trindyxor uppvisade Tegneby 330:1 Boplats Boplats: enstaka flintavslag, 1 spån och övrig slagen flinta Tegneby 331:1 Hällristning Skålgropsförekomst?, ej återfunnen år 2014 Tegneby 332:1 Obestämbar Fyndplats: en rad rättuppstående stockar Tegneby 361:1 Bytomt/gårdstomt Gårdstomt, Lunden, LS 1841, bebyggd Tegneby 378:1 Boplats Boplats: rikligt med flintavslag, spån och ett par oregelbundna kärnor Forn Forn Forn Övrig kulturhistorisk Ny antikvarisk bedömning: Bevakningsobjekt Forn Tegneby 393:1 Stensättning Grav Forn Ej återfunnen på angiven plats, sannolikt borttagen Belagd före år 1850 men ej övergiven Tegneby 394:1 Vägmärke Väghållningssten Övrig kulturhistorisk Tegneby 489:1 Gränsmärke Gränsmärke? Övrig kulturhistorisk Tegneby 504 Vägmärke Milsten Forn Tegneby 520 Hällristning Skålgropar Forn LS=laga skifte 16

Kulturmiljöanalys I detta avsnitt redovisas en sammanställning av såväl kända, höga kulturvärden i utredningsområdets närhet som byråmässiga utredningsresultat avseende utredningsområdets nyttjande under äldre tid. Som höga kulturvärden räknas framför allt sådana som skyddas i särskild lagstiftning, KML kap. 2 4 samt MB kap. 1, 3 och 7. Lokala och regionala värderingar i kulturmiljöprogram, översiktsplan och liknande ingår också i sammanställningen. Kulturhistoriska ar Såsom utredningsresultaten har visat rymmer luftledningens delområde ett femtontal ar. Av dessa har som nämnts stensättningen Tegneby 167:1 inte återfunnits på angiven plats. Den torde vara felinprickad alternativt felbedömd. En stensättning (AC4707) finns nära den angivna platsen, men beskrivningarna av Tegneby 167:1 och AC4707 överensstämmer inte alls med varandra, varför de inte torde avse samma fysiska. Av arna i luftledningens delområde är fem fornar (tabell 7). På grund av luftledningens flexibilitet och ringa markingrepp torde flertalet kunna undvikas med enkla medel. Detsamma gäller de övriga kulturhistoriska arna. Huruvida fornarna berörs eller inte avgörs i samband med detaljprojekteringen. Bland de övriga kulturhistoriska arna utmärker sig ett område som särskilt bevarandevärt, nämligen hägnadssystemet AC4709. I jordkabelns delområde finns som redan framkommit många fler kulturminnen (tabell 8). Även här finns en ej återfunnen forn, skålgropsförekomsten Tegneby 331:1. Den torde vara borttagen vid markarbeten för bland annat en busshållplats, men den kan även kvarligga, fast i så fall numera övertäckt. Den kvarstår därför som forn. Skålgropsförekomsterna Tegneby 106:1 3 har avförts såsom naturbildningar. Vissa fornar, i synnerhet boplatser, är helt okända eller har okänd utsträckning. Det finns en förhöjd risk för sådana boplatser utan synlig begränsning vid snart sagt varje topografiskt markerat område i utredningsområdet. På den flacka lermarken är sannolikheten för sådana boplatser obetydlig. Några mera uppenbara boplatslägen och potentiella lägen för skålgropsförekomster har identifierats i utredningsområdet (tabell 9). Detta utesluter inte förekomst av forn utan synlig begränsning på andra sträckor i utredningsområdet. För de registrerade förhistoriska boplatserna gäller i samtliga fall att den registrerade utbredningen är preliminär och avser den yta inom vilken ett boplatsmaterial iakttagits vid registreringstillfället, oaktat faktorer som topografi och erosion. 17

Tabell 7. Kulturhistoriska ar i luftledningens delområde. ID-nr Lämningstyp Antikvarisk bedömning Kulturvärdesbedömning/ anm. AC4703 Röjningsröse Övrig kulturhistorisk Visst pedagogiskt värde. Inget vetenskapligt värde. AC4704 Brott/täkt Övrig kulturhistorisk Visst pedagogiskt värde. Inget vetenskapligt värde. AC4705 Brott/täkt Övrig kulturhistorisk Visst pedagogiskt värde. Inget vetenskapligt värde. AC4706 Rösning Övrig kulturhistorisk Visst pedagogiskt värde. Inget vetenskapligt värde. AC4707 Stensättning Forn Högt vetenskapligt och betydande pedagogiskt värde. AC4709 Hägnadssystem Övrig kulturhistorisk Mycket högt pedagogiskt och miljöskapande värde. Ringa vetenskapligt värde. Bevarandevärt. AC4710 Husgrund, historisk tid Övrig kulturhistorisk Visst pedagogiskt värde. Inget vetenskapligt värde. AC4713 Husgrund, historisk tid Övrig kulturhistorisk Visst pedagogiskt värde. Inget vetenskapligt värde. Tegneby 157:1 Hög Uppgift om Inget pedagogiskt värde. Potentiellt vetenskapligt värde, ej styrkt. Tegneby 159:1 Boplats Forn Högt vetenskapligt värde. Obetydligt pedagogiskt värde. Tegneby 167:1 Stensättning Uppgift om Ej återfunnen på angiven plats, jfr AC4707 Tegneby 223:1 Fyndplats Övrig kulturhistorisk Oklart vetenskapligt värde. Obetydligt pedagogiskt värde. Även i jordkabelns delområde. Tegneby 255:1 Boplats Forn Högt vetenskapligt värde. Obetydligt pedagogiskt värde. Tegneby 378:1 Boplats Forn Högt vetenskapligt värde. Obetydligt pedagogiskt värde. Tegneby 393:1 Stensättning Forn Högt vetenskapligt och betydande pedagogiskt värde. Även i jordkabelns delområde. Tegneby 489:1 Gränsmärke Övrig kulturhistorisk Visst pedagogiskt värde. Inget vetenskapligt värde. 18

Figur 7. Resultat av arkeologisk utredning. Luftledningens uo. Underlag: fastighetskartan Lantmäteriet, Gävle. Medgivande I 2012/0167. Skala 1:10 000. 19

Tabell 8. Kulturhistoriska ar i jordkabelns delområde. ID-nr Lämningstyp Antikvarisk bedömning Kulturvärdesbedömning/ anm. AC4701 Husgrund, historisk tid Övrig kulturhistorisk Visst pedagogiskt värde. Obetydligt vetenskapligt värde. AC4712 Röjningsröse Övrig kulturhistorisk Tegneby 8:1 Fyndplats Övrig kulturhistorisk Obetydligt pedagogiskt och vetenskapligt värde. Oklart vetenskapligt värde. Obetydligt pedagogiskt värde. Tegneby 51:1 Hällristning Ny antikvarisk bedömning: Förstörd Förstörd. Inget pedagogiskt värde, obetydligt vetenskapligt värde. Tegneby 51:2 Hällristning Forn Högt pedagogiskt värde. Betydande vetenskapligt värde. Tegneby 104:1 Boplats Forn Högt vetenskapligt värde. Obetydligt pedagogiskt värde. Tegneby 106:1 Hällristning Ej kulturhistorisk Tegneby 106:2 Hällristning Ej kulturhistorisk Tegneby 106:3 Hällristning Ej kulturhistorisk Tegneby 161:1 Vägmärke Övrig kulturhistorisk Trolig naturbildning. Trolig naturbildning. Trolig naturbildning. Betydande pedagogiskt värde. Visst vetenskapligt värde. Tegneby 205:1 Boplats Forn Högt vetenskapligt värde. Obetydligt pedagogiskt värde. Tegneby 221:1 Boplats Forn Högt vetenskapligt värde. Obetydligt pedagogiskt värde. Tegneby 223:1 Fyndplats Övrig kulturhistorisk Oklart vetenskapligt värde. Obetydligt pedagogiskt värde. Även i luftledningens delområde. Tegneby 235:1 Boplats Forn Högt vetenskapligt värde. Obetydligt pedagogiskt värde. Tegneby 279:1 Boplats Forn Högt vetenskapligt värde. Obetydligt pedagogiskt värde. Tegneby 304:1a-b Bytomt/gårdstomt Ny antikvarisk bedömning: Forn Oklart vetenskapligt värde. Obetydligt pedagogiskt värde. Tegneby 304:2 Bytomt/gårdstomt Ny antikvarisk bedömning: Forn Oklart vetenskapligt värde. Obetydligt pedagogiskt värde. 26

Tegneby 314:1 Boplats Forn Högt vetenskapligt värde. Obetydligt pedagogiskt värde. Tegneby 330:1 Boplats Forn Högt vetenskapligt värde. Obetydligt pedagogiskt värde. Tegneby 331:1 Hällristning Forn Ej återfunnen på angiven plats, sannolikt borttagen. Möjligen övertäckt. Tegneby 332:1 Obestämbar Övrig kulturhistorisk Oklart vetenskapligt värde. Inget pedagogiskt värde. Tegneby 361:1 Bytomt/gårdstomt Ny antikvarisk bedömning: Bevakningsobjekt Oklart vetenskapligt värde. Obetydligt pedagogiskt värde. Tegneby 393:1 Stensättning Forn Högt vetenskapligt och betydande pedagogiskt värde. Även i luftledningens delområde. Tegneby 394:1 Vägmärke Övrig kulturhistorisk Högt pedagogiskt värde. Visst vetenskapligt värde. Tegneby 504 Vägmärke Forn Betydande pedagogiskt värde. Visst vetenskapligt värde. Tegneby 520 Hällristning Forn Högt pedagogiskt värde. Betydande vetenskapligt värde. 27

Figur 14. Resultat av arkeologisk utredning. Jordkabelns uo. Underlag: fastighetskartan Lantmäteriet, Gävle. Medgivande I 2012/0167. Skala 1:10 000. 28

Bebyggelse och byggnadsminnen I influensområdet finns ingen enligt KML 3 kap. skyddad bebyggelse. Närmaste skyddade bebyggelse (byggnadsminne) återfinns på Tjörn och på fastlandet (BeBR 2015-02-09) Kyrkomiljöer Kyrkobyggnader och kyrkomiljöer utgör andra höga kulturvärden med särskild lagstiftning till skydd (KML 4 kap.). Närmast utredningsområdet ligger Nösunds kapell och Tegneby sockenkyrka (BeBR och Kyrkokartan 2015-02-09) (figur 21, tabell 10). Nösunds kapell återfinns dock på större avstånd än en kilometer från luftledningen. Tabell 10. Kulturhistoriskt intressant bebyggelse inom en kilometer från planerad luftledning (BeBR 2015-02-09). Typ ID Populärt namn Lagskydd Angöringsfyr Orust Barrevik 1:16 hus nr 9001 Kummel Orust Barrevik 1:16 hus nr 9002 kyrka Orust Gilleby 4:1 hus nr 1 - - Kråksundsgap - Tegneby kyrka KML 4 kap. Riksintressen och kulturreservat På Orust finns inga kulturreservat. I den berörda delen av kommunen finns emellertid ett område av riksintresse för kulturmiljövården, KO 30, Haga (figur 22). Riksintresseområdets avgränsning återfinns cirka 500 meter från den planerade luftledningen. Jordkabeln tangerar riksintresseområdet, vars riksintressestatus motiveras som följer: Fornsrikt område med länets största koncentration av stenkammargravar, däribland den kända Hagadösen, som tillsammans med Tegneby kyrka och omgivande odlingslandskap med Kalvöfjordens strandängar visar på ett kontinuerligt utnyttjande av landskapet allt sedan förhistorisk tid. (Fornsmiljö, Kyrkomiljö). (RAÄ 2013:40.) Riksintressets uttryck är 36

Stenåldersboplatser, rösen, skålgropar, åtta megalitgravar, stensättningar och högar (bl a Kullbergs slott och Guldknapp), ett gravfält och Tegneby kyrka samt odlingslandskap med strandängar. (Ibid.) Figur 21. Områden av riksintresse för kulturmiljövården, kyrkomiljöer och annan kulturhistoriskt intressant bebyggelse (BeBR 2015-02-09) i utredningsområdets närhet. Skala 1:100 000. 37

Fornvårdsobjekt Det finns inga vårdade fornar i influensområdet. Närmaste fornvårdsobjekt utgörs av Hagadösen (Stala 81:1), som återfinns inom riksintresseområdet Haga (KO 30) men utanför undersökningsområdet (figur 22). Fornvårdsobjektet räknas här som ett länsintresse (tabell 11). Kulturmiljöer av kommunalt intresse och länsintresse I Orusts kulturmiljöprogram och översiktsplan finns kommunala kulturmiljöer utpekade i utredningsområdets närhet (figur 22). Fem av dessa återfinns helt eller delvis inom en kilometers avstånd från den planerade luftledningen (tabell 11). Pilgrimsleden på Orust är åtta mil lång och passerar åtta kyrkor. Delar av leden löper i befintlig landsväg. Inga sträckor förefaller vara införda i FMIS. Pilgrimsleden tangerar utredningsområdet vid Tegneby kyrka. Tabell 11. Kommunala kulturmiljöer och länsintressen i utredningsområdets närhet (länsstyrelsens GIS-data 2015-02-09). Jfr figur 22. ID Typ Fastighet/namn Area hektar Bohuslän 22 Kulturhistoriskt intressant - gårdsmiljö - Färdväg Pilgrimsled - Stala 81:1 Dös i hög, fornvårdsobjekt Hagadösen - 291 Odlingslandskap med jordbruksbebyggelse och kyrka. Fornar. 285 Fornsrikt område i odlingslandskap. Kyrkomiljöer. Industri- och agrarhistorisk bebyggelse. 284 Fornsmiljöer, främst från sten- och järnåldern. Kapell och jordbruksbebyggelse. Röraslätten 976,2 Tegneby-Holm- Haga 1248,4 Lunden 171,1 298 Torpmiljöer Storehamn 58,9 307 Fiskeläge Edshultshall 35,8 38

Figur 22. Kommunala kulturmiljöer och länsintressen i luftledningens närhet. Skala 1:100 000. Jfr tabell 11. Kommunal kulturmiljö utan namnuppgift är ID 298 (Hjortsbacken Storehamn). 39

Kulturmiljöpåverkan Luftledningen innebär visuell påverkan men tämligen liten fysisk påverkan. Den markförlagda kabeln innebär ingen egentlig visuell påverkan men däremot en viss fysisk påverkan. Dess visuella påverkan begränsas till skyltning av starkströmskabeln på nyckelplatser. Luftledningens kulturmiljöpåverkan Fysisk påverkan Luftledningen berör fysiskt en kommunal kulturmiljö, torpmiljöerna med ID-nummer 298 (Hjortsbacken Storehamn m.fl.), och därutöver enstaka kulturhistoriska ar. Den kommunala kulturmiljön ID 298 tangeras i sin sydligaste del av luftledningen i riktning VSV-ÖNÖ. Kulturmiljön utgörs här av skogsmark utan andra kulturvärden än stengärdesgårdar. Tidigare luftledningar inom kulturmiljön har ersatts med jordkabel. Den fysiska påverkan på kulturmiljön av den planerade 40 kv-ledningen kommer att utgöras av två till tre kraftledningsstolpar och avverkning av en 40 meter bred kraftledningsgata utmed en knappt 300 meter lång sträcka. Den fysiska påverkan bedöms preliminärt såsom obetydlig. Fornar enligt KML 2 kap. 1, ska i normalfallet inte behöva beröras fysiskt, eftersom avstånd mellan stolpar och höjd på stolpar kan användas för att undvika såväl fornar som övriga kulturhistoriska ar. Det bör i sammanhanget erinras om det fornsområde som enligt KML 2 kap. 2 hör till varje forn. Fornsområdets utbredning fastställs av länsstyrelsen. Vidare erinras om att fornar i form av förhistoriska boplatser har en oklar begränsning. Det gäller både boplatser i utredningsområdet och sådana som registrerats strax utanför utredningsområdet. Slutligen erinras även om att okända fornar utan synlig begränsning kan finnas i utredningsområdet. För att fastställa sådan förekomst behövs antingen en arkeologisk utredning steg 2, eller åtminstone besiktningsbara markskador av viss omfattning, t.ex. plöjd åkermark. Vid detaljprojektering bör därför alla kända fornar omges med skyddsområden och alla utpekade ytor med potential för forn utan synlig begränsning undvikas. Fysisk påverkan på stengärdesgårdar bedöms i huvuddelen av fallen inte utgöra en kulturmiljökonflikt eller negativ påverkan. Lämningstypen är av masskaraktär, tämligen sentida, ofta från laga skifte, och har ett ringa vetenskapligt värde. Många av stengärdesgårdarna är helt obetydliga och har därför inte heller något egentligt pedagogiskt värde. Vid behov av ingrepp i stengärdesgårdar kan de antingen rekonstrueras efter avslutat arbete, eller så kan flyttat material deponeras i anslutning till kvarliggande del av stengärdesgården i form av en stensamling. Rekonstruktion är 40

olämplig på sträckor som ska användas återkommande, som exempelvis patrullstigar eller körvägar. Det finns ett hägnadssystem (AC4709) i utredningsområdet vilket bedöms som sårbart och som behandlas vidare i nästa avsnitt. Visuell påverkan Luftledningen innebär visuell påverkan på två kommunala kulturmiljöer, på fornar och övriga kulturhistoriska ar, varav i synnerhet hägnadssystemet AC4709 behöver beaktas, samt på Tegneby kyrka, pilgrimsleden och odlingslandskapet. Obetydliga kraftledningar som den aktuella 40 kv-ledningen är i dag inte ett främmande inslag i våra kulturmiljöer. Trots kraftledningens fundamentala betydelse för samhällsutvecklingen har den aldrig nått samma symbolmättade status som exempelvis brobyggena (jfr Larsdotter & Schimanski 1994). I dag betraktas de av många som störande inslag i landskapsbilden, utan att någon koppling görs mellan eldistributionens samhällsnytta och ledningsnätet. Källan, kraftstationen, har däremot många gånger en hög status. Många kraftverk utgör byggnadsminnen enligt KML 3 kap. och är motivering för riksintressestatus för kulturmiljövården. Den visuella påverkan på den kommunala kulturmiljön ID 298 (Hjortsbacken Storehamn) bedöms som obetydlig. Området är skogbeväxt vilket begränsar luftledningens synlighet. Luftledningen korsar landsvägen, ett viktigt siktstråk, vilket begränsar synligheten. Inga kärnvärden i kulturmiljön (torpmiljöer) berörs. Luftledningen berör den kommunala kulturmiljön ID 307 (Edshultshall) i dess nordligaste del, nära och strax söder om stationen Edshultshall. Den lokala topografin medverkar här till att avvärja kulturmiljöpåverkan, och begränsar luftledningens synlighet från den kommunala kulturmiljön. Enstaka ledningsstolpar blir eventuellt synliga i det viktigaste siktstråket utmed landsvägen och norrut. På större avstånd, från väster eller norr, blir ytterligare stolpar synliga, men då kan å andra sidan inte kulturmiljöns värden upplevas. Eftersom kulturmiljöns värden inte förvanskas eller försvagas bedöms luftledningens kulturmiljöpåverkan såsom obetydlig. Visuell påverkan på fornar och övriga kulturhistoriska ar bedöms i flertalet fall såsom obetydlig. Det beror dels på luftledningens skala, dels på kulturminnenas art och karaktär, dels på antal besökare. Det finns emellertid ett undantag, hägnadssystemet AC4709. Hägnadssystemet AC4709 upptar ett mer än 15 hektar stort område i Kallefors. Området har här rubricerats som hägnadssystem och avgränsats preliminärt för denna utrednings syften. Stengärdesgårdar fortsätter utanför det avgränsade området. Området utgör i själva verket ett stycke f.d. åker-, ängs- och hagmark som i den egenskapen inte kvalificerar sig för registrering i RAÄ:s FMIS eftersom det fortfarande används, om än i liten omfattning. 41

Figur 23. Hägnadssystemet AC4709, del av, välbevarat och vårdat f.d. område med f.d. åker-, ängs- och hagmark, nu hagmark. Foto AC2014-047-O-0562. Stengärdesgårdar som företeelse har som regel inget högt vetenskapligt värde, och om det pedagogiska värdet är högt avgörs ofta av miljön, inte av stengärdesgårdarna per se. Det höga kulturvärdet på platsen för AC4709 utgörs av hägnadssystemets omfattning och bevarandegrad, övriga kulturminnen i området, av de välbevarade anläggningarna och att området vårdas. Området omfattar stengärdesgårdsinhägnad före detta åker-, ängs- och hagmark, numera i liten skala nyttjad som hagmark (figur 23). Det vårdas på privat initiativ. Stengärdesgårdar och grindar renoveras fortlöpande. Utöver äldre åkerformer och fägata återfinns inom systemet en stenkammargrav (Tegneby 166:1) och tre boplatser (Tegneby 165:1, Tegneby 166:2 och Tegneby 461:1) samt en jättegryta (AC4708) och uppgifter om bebyggelsear (se bilaga 3). Området har höga miljöskapande värden och uppvisar inga sentida störningar. En historisk karta belyser kärnområdet i det registrerade hägnadssystemet, vars utbredning skiljer sig från det registrerade området (figur 24). Visuell påverkan av en luftledning inom området bedöms innebära betydande negativ kulturmiljöpåverkan. Området bedöms emellertid inte sårbart för markförläggning av en jordkabel annat än i fråga om potentiell förekomst av fornar utan synlig begränsning. Jordkabel genom området eller luftledning utanför området förespråkas här, för att värna kulturvärdena. 42

Figur 24. Karta upprättad vid storskifte på inägor år 1790 (LSA Tegneby sn, Kallefors nr 1, akt N117-23:2). (Lantmäteriet.) Ej skalenlig. Den nordöstra, ljusgröna delen av kartan t.v. motsvarar i huvudsak den västra delen av hägnadssystemet AC4709. 43

Tegneby kyrka återfinns i ett öppet och flackt odlingslandskap. Avståndet från kyrkomiljön till den planerade luftledningen är cirka 800 meter. Luftledningen blir knappt synlig från kyrkomiljön (figur 25). Sedan tidigare finns ett flertal luftledningar i kyrkomiljöns närhet. Luftledningen bedöms inte innebära någon påverkan på det kyrkliga kulturminnet. Samma bedömning gäller för pilgrimsleden som passerar Tegneby kyrka, och här löper i befintlig väg. Odlingslandskapet i Tegneby (jfr figur 2) bedöms inte sårbart för den planerade luftledningen. Det beror dels på att luftledningar i storskalig jordbruksmark som, liksom denna, i huvudsak är resultat av jordbrukets mekanisering från och med mitten av 1900-talet är ett helt konventionellt inslag, dels på att där föreligger rikhaltiga exempel på modern bebyggelse och anläggningar. Åkermarken karaktäriseras av stora, sammanhängande åkerytor, helt utan odlingshinder. Odlingslandskapet övertväras sedan tidigare av flera luftledningar. Luftledningen kan därför inte betraktas som ett främmande inslag utan tidssamband med den övriga kulturmiljön. Påverkan på odlingslandskapet bedöms bli neutral, varken positiv eller negativ. Jordkabelns kulturmiljöpåverkan Omfattningen av de fysiska ingrepp som den markförlagda 40 kv-ledningen innebär har presenterats ovan. I korthet innebär det ett en meter brett schakt i ett 10 15 meter brett arbetsområde under anläggningsfasen. Kulturvärden som kan komma att beröras är fornar och övriga kulturhistoriska ar, samt ett riksintresseområde för kulturmiljövården och två kommunala kulturmiljöer. I jordkabelns delområde återfinns betydligt fler kulturminnen än i luftledningens. Det beror framför allt på topografi och jordartsfördelning. Miljöerna i jordkabelns delområde har alltsedan stenåldern varit betydligt mera attraktiva för forna tiders invånare. Det gäller emellertid inte alla delar av delområdet. Den flacka sedimentmarken i den planerade jordkabelns centrala del har inte lockat till bosättning, att döma av avsaknaden av förhistoriska boplatser här. Däremot har uppstickande hällmarkspartier i just det området ofta valts för produktion av hällristningar i form av skålgropar. Det kan inte uteslutas att fornar enligt KML 2 kap. 1, kan komma att beröras fysiskt av markarbeten för en jordkabel. Även fornsområden och okända fornar utan synlig begränsning kan finnas i delområdet. För att fastställa sådan förekomst behövs antingen en arkeologisk utredning steg 2, eller åtminstone besiktningsbara markskador av viss omfattning, t.ex. plöjd åkermark. 44

Figur 25. Vy från Tegneby kyrka mot luftledningen. Fotomontage: WSP Environmental AB. 45

Ingrepp i forn och fornsområde prövas av länsstyrelsen enligt KML 2 kap. Tillstånd till borttagning av fornar meddelas som regel med villkor om arkeologisk undersökning, vilken bekostas av exploatören. Små arkeologiska delundersökningar av större fornar bidrar ofta inte till den arkeologiska kunskapsbyggnaden på ett sätt som motsvarar kostnaden. Kunskapsunderlaget blir för litet för vederhäftiga slutsatser. Det är därför mera hållbart att så långt möjligt undvika fornarna och om möjligt undvika områden med potential för forn utan synlig begränsning. I det aktuella fallet kan det göras genom att jordkabeln förläggs till redan skadade vägområden. Kulturmiljöpåverkan genom fysiska ingrepp får preliminärt betraktas som liten negativ, främst i termer av hållbarhet och oklarheter huruvida den positiva konsekvensen avseende kunskapsuppbyggnad uppväger den negativa av borttagning, när undersökningsområdena har den utformning som här blir aktuell. Fysisk påverkan på stengärdesgårdar bedöms precis som i fallet med luftledningen inte utgöra en kulturmiljökonflikt eller negativ påverkan. Påverkan på arna bedöms trots fysiska ingrepp såsom obetydlig. Hägnaderna kan rekonstrueras. Riksintresset Haga Enligt MB 1 kap. 1 ska värdefulla kulturmiljöer skyddas och vårdas, och enligt MB 3 kap. 6 ska områden av riksintresse för kulturmiljövården skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada kulturmiljön. Riksintresset Haga kommer att påverkas fysiskt av arbetsföretaget. Frågan är i vilken grad påverkan sker, och om den innebär påtaglig skada på riksintresset. Det är länsstyrelsen som avgör vad som är påtaglig skada på ett riksintresseområde, och som gör avvägningen mellan bevarandevärden, samhällsnytta, miljömål och riksintressen i konflikt. RAÄ har nyligen utarbetat anvisningar för länsstyrelsernas bedömning av påtaglig skada (Handbok 2014). Tabell 12. RAÄ:s riktlinjer för tillämpning av hushållningsbestämmelserna (Handbok 2014:47). Förändring Områdets värden kommer att försvinna förvanskas försvagas förbli oförändrade Innebörd Påtaglig skada Skada Neutral påverkan Förhållningssätt Ej tillåtligt Undvika skadan Hindra Lindra Minimera skadan Hänsyn Bruka varsamt förstärkas förökas förädlas Förbättring Inspirera Stärka Berika 46