Nr 6 2009 Instruktörskursen har mjukstartat med en introduktionsträff i Rosersberg. Här är gänget under ledning av Lotta Castell och Helena Johansson: Stående från vänster: Lotta Castell, Lars-Inge Persson, Helena Johansson, Anna Holter, Hans Stierna, Monika Eringskog, Mats Jonsson, Torbjörn Andersson Främre raden: Madeleine Olsen, Annika Traneus-Rowe, Linda Bjord MRT ett aktuellt diskussionsämne RI-uttagningarna är ett minne blott. I oktober arrangerades MRT för första gången. MRT (Mission Readiness Test) är en uttagning som följer anvisningarna från FN-organet INSARAG, och det är den form för uttagning till internationella styrkan som vi kommer att få leva med. Varför MRT? FN har kravet att de styrkor som sätts in vid katastrofer ska hålla en minsta gemensamma minimistandard och därför har INSARAG utfärdat anvisningar för alltsammans. Det som berör oss är anvisningarna för räddningshundarna, som ju är de viktigaste verktygen för att lokalisera nödställda. Godkänd vid MRT Ett godkännande gäller i tre år (hundar över 10 år måste dock göra MRT årligen). Om man underkänts kan man helt enkelt anmäla sig till nästa MRT. Funktionskontrollerna ska göras förstås, men det vi ju alla. MSB funderar på att slopa begreppen Prio 1 osv och bara ha godkänd eller inte godkänd vid MRT. De lär återkomma om det.
Kort om hur MRT går till Testen pågår under 24 36 timmar och omfattar minst sju sökuppgifter på skilda områden, minst en nattetid. Tre eller fyra sökuppgifter ska göras i en följd med minimal vila emellan. Det ska finnas minimum 14 figuranter sammanlagt, mellan noll och fyra per område. De är begravda, några på mer än 1,5 m djup. Det förekommer naturligtvis många störningar, t.ex. mat, kläder, döda djur, buller, maskiner, rök, arrangerade åskådarhopar osv, allt för att efterlikna förhållandena på en katastrofplats. Dessutom görs teoretiskt och praktiskt test av Första Hjälpen för människa och hund. Föraren ska också kunna INSARAG:s märknings- och signalsystem. Här är INSARAG:s krav på hundarna... Tydliga markeringar fokuserat skall vid vittringsstället, eller rullmarkering. Röra sig med lätthet över rasmassor och visa hög motivation att söka och hitta. Visa intensivt intresse för vittringskällan. Kunna arbeta självständigt och följa förarens dirigering och kontroll. Kunna koppla av i vila och låta sig bäras och lyftas av okända personer.... och förarna Kunna göra en intervju för att avgöra lämplig sökstrategi. Bedöma sökområdet och planera söket. Dirigera hundens arbete och ha full kontroll på var den är. Kunna läsa sin hund, och kunna förmedla det till bedömaren. Kunna korrekt peka ut vittringsstället. Ha kontroll över hunden (t.ex. kunna sända den i en ny riktning eller kalla in den, eller beordra ett nödstopp för fokusering eller säkerhet). Få tillstånd av bedömaren att gå till sin hund och exakt peka ut vittringsstället. Ta god vård om sin hunds säkerhet och välbefinnande. Ha en grundläggande kunskap i Första Hjälpen för hund och människa. Kunna INSARAG:s märknings- och signalsystem. Oktober -09, första gången utvärdering och åsikter Huvudvikten vid bedömningen läggs vid sökmotivation, intensivt figurantintresse och markering i olika situationer. Något som slagit oss i C. RH-gruppen är de stora olikheterna mellan deltagarnas åsikter i MSB:s utvärdering. Här fanns allt från Den bästa uttagning som varit, väldigt lik verkligheten till missnöje med att det inte var mer arbete i grupp, liknade inte verkligheten samt uttalad misstro mot domarna (jo, faktiskt!). Däremot var omdömena från domarna mycket samstämmiga. Här är ett axplock: Om nivån: Jag tycker att den här uttagningen är den särklass bästa som genomförts både som deltagare och bedömare! Här tittade vi verkligen på hur ekipaget fungerar i en så verklig situation som möjligt, ingen station var den andra lik, det var olika svårigheter på varje station. Svårighetsgraden var vad man kan kräva av en färdig räddningshund. Positivt: Många bedömare ger en säkrare helhetsbedömning. Negativt: Det blev en låååååång lördag för oss som dömde på natten också. Om deltagarna: Största bristen är hundens markeringar. Många hundar klarar inte av att markera om de inte kommer tillräckligt nära figuranten. Varken hundförare eller domare kunde undgå att se att hunden hittat figurant men markering uteblev, vilket är trist. Hunden kan missa en figurant men absolut inte lämna figurant den hittat. Jag tror att det var en nyttig övning för ekipagen. Jag hoppas att de hade nytta av genomgången med positiv och negativ kritik som gavs. Det visade sig att de som har bra arbetslydnad och hunden i hand lyckades bra, de hundar som blev underkända hade stora problem att vara kvar och jobba sig fram till markering, de lämnar, söker vidare när det blir svårt med djup/avstånds-figuranter. Vad lär vi oss av detta? Domarna hade några timmars genomgång innan hundekipagen anlände, så det är inte så konstigt att de hade stor överensstämmelse i sin bedömning av söken.
Desto mer tydligt är det att våra hundförare behöver mer och bättre information om MRT och arbetssättet vid insatser. Det verkar som om flera hade förväntningar om annat än vad MRT:n innebär. MRT är till största delen en test av det enskilda ekipaget, anvisningarna är mycket tydliga, Vid en insats är det också fråga om enskilda sök och mycket väntan, allt enligt dem som var med i Turkiet och Algeriet. Samarbete efterlystes av några av förarna, men samarbete vid en insats innebär samarbete med hela USAR-styrkan. Samarbete i en hundgrupp kan givetvis förekomma, men i mycket begränsad omfattning. Därför förekommer det också i begränsad omfattning vid MRT. Precis som när man tar ut ett fotbollslag är det viktigaste att titta på de individuella kvaliteterna. Erfarenheter Det finns ett tydligt behov av information om MRT och INSARAG-anvisningarna, det bör det läggas arbete på i samband med RI-helgerna. På följande sidor finns INSARAGs anvisningar, de delar som berör hundförarna vid MRT. En fråga man kan ställa sig är om de som inte godkändes tränar rätt? Naturligtvis är vi alla olika, både förare och hundar, och alla har sin stil, sina metoder och sina problem. Ändå kan det inte hjälpas att man undrar om inte somliga förare lägger för lite fokus på att maximera figurantintresset och arbetsglädjen i den vanliga träningen hemmavid. Se till att hunden har oerhört kul, helt enkelt. En annan erfarenhet drar vi som arrangörer det behövs fler bedömare och figuranter för att dels ge dem rimligare arbetsuppgifter och dels ge alla möjligheten att bedömas av fler bedömare. Den här gången hade vi oturen att väldigt många av domarna var uppbundna av annat och tackade nej. Till MRT 2010 har vi fått datum redan, så det borde gå lättare. Vid årets MRT bedömdes alla av minst 6 bedömare, vårt mål är att det ska vara minst 8. MRT 2010 2010 planeras två MRT, dels 23-25/4, och dels 22-24/10. Skriv in det i almanackan! Bästa hälsningar från oss i C. RH-gruppen gm Leif Sundberg
UNITED NATIONS OFFICE FOR THE COORDINATION OF HUMANITARIAN AFFAIRS Field Coordination Support Section (INSARAG Secretariat) INSARAG GUIDELINES & METHODOLOGY INSARAG Mission Readiness Evaluation MRT, anvisningar hund (9591 SDWG LOI and Annexes Draft, aug 2008) Översättning april 2009 Leif Sundberg
ANNEX I Kriterier för INSARAG Certified Mission Readiness Test 1. Målsättning Hundekipaget skall samarbeta i katastrofsök för att hitta överlevande. Föraren bedöms för sin förmåga att fungera som sökhundsspecialist. Hunden bedöms för sin förmåga att arbeta självständigt, hitta och tydligt markera överlevande för att föraren skall kunna visa ut vittringsstället. 2. Definitioner INSARAG Certifierat Hundekipage en (1) hund och en (1) förare som tillsammans godkänts vid en IC-MRT. Aggressivitet definieras här som ett försök eller verklig, oprovocerad attack mot en person eller annan hund. En hund kan också bedömas som aggressiv om den visar tydliga tecken på en förestående oprovocerad attack (morrande osv). Felmarkering varje gång en hundförare felaktigt pekar ut en plats för en levande person. 3. Grundregler Alla deltagare vid en IC-MRT skall följa INSARAG etiska regler. Hundföraren ansvarar hela tiden för tillsyn och säkerhet för sin hund. Hundföraren ansvarar för sin egen säkerhet (t.ex. tillräcklig personlig skyddsutrustning). Misshandel av hunden (fysisk eller verbal) accepteras aldrig. Hunden skall arbeta utan att något finns fästat på den (halsband, koppel, tjänstetecken etc. Tagghalsband, stryp eller elhalsband är förbjudna. (Undantag för svenska hundar: Vid ruinsök i Sverige på icke inhägnade områden tiden 1/3 20/8 skall tjänstetecken användas. Rullhund har särskilt halsband för rullen. Rullens halsband och ev. tjänstetecken skall ha utlösningsanordning. Kontrolleras av bedömare.) Inget tillträde till sökområdena när testen förberetts. Föraren skall ha kontroll över sin hund. Säkerhetsföreskrifter skall alltid följas. Aggression mot människor och/eller hundar accepteras aldrig. 4. Minimikrav Vid bedömning måste hundekipaget: Vara godkänt enligt de nationella certifikatreglerna. Föraren skall ha en ålder av minst 18 år och hunden minst 2 år. Hunden skall ha ett friskintyg från veterinär inom 2 månader före testen. Hunden skall ha giltig rabiesvaccinering och de ytterligare vaccineringar som det egna landet kräver, samt vara märkt med microchip. 5. USAR-organisationens ansvar Testen skall genomföras enligt INSARAG:s riktlinjer. INSARAG SDWG skall informeras minst sex (6) månader före IC-MRT. INSARAG SDWG skall tillsändas tidsprogram och deltagarförteckning senast två (2) månader före IC-MRT. USAR-organisationen kan delegera uppgiften att arrangera IC-MRT till en Räddningshundsorganisation och dess bedömare. 6. Testens organisation 6.1. Huvudbedömarens uppgifter: Delegera ansvar i den omfattning som behövs. Deltar inte själv i den praktiska bedömningen. Organiserar testen och väljer sökområden. Gör en deltagarlista och kontrollerar att deltagarna fyller nationella och INSARAG:s minimikrav. Ansvarar för att infrastrukturen organiseras. Väljer bedömare från listan över bedömare som är kvalificerade enligt INSARAG. Planerar sökområdena och briefar bedömarna och övrig personal om arrangemangen, tidsplaneringen, ordningsföljder, protokoll och annat som berör bedömningen.
Försäkrar sig om att medicinsk personal och veterinär finns tillgängliga. Om möjligt bör hundarna veterinärbesiktas före testen. Om veterinär inte finns på plats, måste det finnas en som snabbt går att nå per telefon. Övervaka bedömarna och säkerställa att alla bedömare håller fastställda testregler. Tillsammans med bedömarna lösa eventuella problem. Organisera och leda möten med bedömarna. Ta det slutgiltiga beslutet att utesluta ekipage från testen. Kontrollera alla resultat och ansvara för att allt pappersarbete är korrekt och komplett. Säkerställa att resultaten sänds till berörd USAR-organisation och berörda räddnings hundsorgansiationer. Övervaka och organisera observatörer i förekommande fall. 6.2 Bedömarnas ansvar: Skall vara kvalificerade enligt INSARAG:s anvisningar (Annex V). En bedömare får döma maximalt tjugo (20) ekipage per 24 timmar. En bedömare får döma maximalt två (2) sökuppgifter för samma ekipage under testen. Skall föra ett komplett protokoll för varje ekipage på varje sökområde. Måste vara tillgänglig för alla bedömarmöten. 7. Testens genomförande Testen skall pågå under 24 36 timmar. Varje sökuppgift skall bedömas av minst två (2) bedömare. Det skall finnas sökuppgifter både dag- och nattetid. Det skall finnas minst sju (7) sökuppgifter om 20 minuter. - Tre (3) eller fyra (4) skall göras i följd på olika områden. - Hundekipaget skall beredas vila 10 20 minuter mellan dessa områden. Denna tid kan behöva justeras uppåt beroende på hetta eller köld. - Ett område skall sökas i nattmörker, belysning rekommenderas. - Två (2) eller tre (3) andra områden (dag eller natt) kan läggas till bedömningen om huvudbedömaren så beslutar. Teoretisk och praktisk test av Första Hjälpen för människa och hund. 8. Sökområdena Under testen skall minst tre separata områden användas. - Varje område som används skall vara minst 500 m 2 och högst 2000 m 2 - Två av rasområdena skall ha en höjdskillnad på 1,5 m. Exempel på sökområden: - Stenbrott - Sammanrasade bostadshus av trä - Sammanrasade betongbyggnader - Bygg- eller betongtippar Minst 2/3 av sökområdena bör huvudsakligen bestå av betong eller en blandning av material, för att simulera komplexiteten i ett katastrofområde. 9. Figuranter Minst 14 figuranter skall finnas i de sju sökområdena. De fördelas av huvudbedömaren, mellan noll och fyra figuranter per område. Bara ett område får vara tomt. Minst två av figuranterna skall begravas minst 1,5 m djupt. Figuranternas placering avgörs av bedömarna tillsammans med huvudbedömaren. Alla figuranter skall vara osynliga för föraren och minst 90% av figurantrna skall vara osynliga för hunden. Minst 90% av figuranterna skall vara oåtkomliga för hunden. Figuranterna skall vara utplacerade minst 15 minuter innan hunden börjar sitt arbete. Det rekommenderas att en utbildad hund testar varje sökområde.
10. Störningar Huvudbedömaren avgör vilka störningar som skall användas vid varje område. Minst två av de sju områdena skall ha störningar. Exempel på störningar: Vittringsstörningar: Mat, kläder, döda djur. - Skall placeras så att bedömarna kan avgöra om hunden markerar en figurant eller en störning. - Skall vara osynliga och oåtkomliga för hunden. Bullerstörningar, t.ex. motorer, maskiner, räddningsverktyg etc. Inspelade ljud kan också användas. Rök från eld i lämpligt kärl. Åskådare för att efterlikna förhållandena på en katastrofplats. 11. Krav på hundekipaget 11.1 Hunden: Tydliga markeringar fokuserat skall vid vittringsstället, rullmarkering eller frimarkering. Röra sig med lätthet över rasmassor och visa hög motivation att söka och hitta. Visa intensivt intresse för vittringskällan. Kunna arbeta självständigt. Följa förarens dirigering och kontroll. 11.2 Föraren: Kunna göra en adekvat intervju för att avgöra lämplig sökstrategi. Bedöma sökområdet och planera söket. Dirigerar hundens arbete och ha kontroll på var den är. Kunna läsa och förstå sin hund, och kunna förmedla det till bedömaren. Kunna korrekt peka ut vittringsstället. Ha kontroll över hunden (t.ex. kunna sända den i en ny riktning eller kalla in den, eller beordra ett nödstopp för fokusering eller säkerhet). Informera bedömaren när hunden markerar. Få tillstånd av bedömaren att gå till sin hund och exakt peka ut vittringsstället. Ta god vård om sin hunds säkerhet och välbefinnande. Ha en grundläggande kunskap i Första Hjälpen för hund och människa. Kunna INSARAG:s märknings- och signalsystem. 12. Bedömning Ekipaget skall genomföra alla sökuppgifter och hitta minst 70% av utplacerad figuranter. Antal tillåtna felmarkeringar: 1 vid 14 15 figuranter 2 vid 16 25 figuranter 3 vid 26 35 figuranter 13. Certifiering Huvudbedömarens beslut är slutgiltigt och kan inte överklagas. Efter godkänt IC-MRT får hundekipaget ett certifikat. För att bibehålla certifieringen skall ekipaget träna regelbundet och uppfylla de nationella kraven och INSARAG:s normer. 14. Omcertifiering Efter godkännande vid IC-MRT skall hundekipaget omcertifieras inom tre år. Hundar som är 10 år eller äldre skall omcertifieras årligen.
Annex IV F10. Räddningshundar F10.1. Introduktion 1. Hundar har använts ofta och framgångsrikt i många typer av sök- och räddningsoperationer. Sökhundar och deras förare spelar en viktig roll i USAR för att snabbt hitta offer i sammanstörtade byggnader. En av de stora fördelarna med sökhundsekipagen är deras förmåga att söka stora områden i relativt kort tid och hjälpa USAR-styrkorna att lokalisera begravda eller instängda offer. 2. Varje INSARAG USAR-organisation måste försäkra sig om att insatta hundekipage har godkänts vid INSARAG MRT och har giltigt certifikat. F10.2. Beredskap 1. Ledningen för USAR-styrkan måste försäkra sig om att: 1.1. Alla insatta hundekipage har godkänts vid INSARAG MRT och har giltigt certifikat. 1.2. En uppdaterad lista över certifierade hundekipage alltid finns tillgänglig. 1.3. Hundförarna har erfarenhet som sökhundsförare (polis, SAR etc.) och erfarenhet av arbete i en sökhundsgrupp. 1.4. Hundförare och hundgruppledare har säkerhet i sökarbete med hund och kan avläsa hundarnas beteenden och rapportera resultaten. 1.5. Hundekipagen har möjlighet att träna tillsammans med övriga delar av USAR-styrkan (t.ex. tekniskt sök och räddning). 1.6. Veterinära krav uppfylls: 1.6.1. Giltig rabiesvaccination liksom annan vaccinering som hemlandet kräver. 1.6.2. Hälsokontroll hos veterinär årligen. 1.6.3. Parasitkontroll (t.ex. mask, löss, fästingar etc.). 1.7. Alla insatta hundar är märkta med mikrochip enligt ISO-standard. 1.8. Hundförarna har kännedom om internationell gränskontroll för sökhundar. F10.3 Mobilisering 1. Ledningen för USAR-styrkan måste försäkra sig om: 1.1. Lämpliga burar för hundarna. 1.2. Att vaccinationshandlingar finns tillgängliga hos förarna hela tiden under uppdrag. 1.3. Att ISO-kompatibel chipläsare finns tillgänglig under uppdrag. F10.4 Insatser 1. Två (2) eller tre (3) hundekipage (ekipage = 1 hund och 1 förare) arbetar tillsammans i en grupp ledd av en hundgruppledare. Ekipagen arbetar tillsammans för att bekräfta en hunds indikationer som inte kan bekräftas på annat sätt (t.ex. akustiskt eller optiskt). 2. Minst två (2) hundgrupper behövs för att säkert genomföra 24-timmarssök på ett område, och fyra (4) hundgrupper behövs för att säkert genomföra 24-timmarssök på två (2) olika områden. Detta ger tillräckliga hundresurser för att fungera i 12-timmars skift och ger hund ekipagen tillräckliga viloperioder, vilket möjliggör för ekipagen att arbeta effektivt, säkert och kontinuerligt under längre tid. 3. Hundar och tekniskt sök kompletterar varandra och skall användas så. 4. Hundar som inte är i sökarbete skall vara under direkt kontroll av någon medlem av USAR-styrkan, och skall tydligt kunna identifieras som sökhund med ett tjänstetecken, väst eller liknande. 5. Föraren måste ständigt se till sin hund så att den får tillräcklig vila, sköta om skador, stress eller utmattning och rapportera varje brist, även svaga tecken på stress eller skada, till hundgruppledaren, och alltid ge hunden en säker och trygg plats. F10.5 Efter insats 1. Hundgruppen skall lämna en rapport om insatsen till sin USAR-styrka. 2. En veterinärkontroll efter insatsen rekommenderas.