imagine tomorrow create for the future

Relevanta dokument
imagine tomorrow create for the future

SOCIAL HÅLLBARHET IDAG OCH IMORGON. ett analysverktyg för social hållbarhet i stadsutveckling

Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018

Västra Ingelstad Dialogworkshop. Sammanställning

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

SOCIAL KONSEKVENSANALYS FÖR GRÅBERGET Stadsbyggnadskontoret

Lindängen inifrånperspektiv

PM Integrerad barnkonsekvensanalys för Stockholmshems huvudkontor. Del av kv Måsholmen 21 steg 2

Dialogmöte Exercisheden

Social konsekvensanalys

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys

Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. - Framtid Vallås

Regional, översiktlig och strategisk planering

SAMMANSTÄLLNING MEDBORGARDIALOG - KNIVSTA

Skillnadernas Stockholm svar på remiss från kommunstyrelsen


Sammanställning från workshop

Karlskrona kommun ser det som en självklarhet att planera för social hållbarhet!

Gottsundaområdet Planprogram

Arbetar i Fagersjö. Sammanställning workshop Bygg ditt Fagersjö

Fokusområden. stadsutvecklingens sociala synergier. Fokusområden. Handlingsplan Gottsunda/Valsätra: Planprogram för Gottsundaområdet, bilaga 1

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015.

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040

Sammanställning från medborgardialog 3 december Kulturpunkten, Gottsunda Centrum

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA

Stadsutveckling för social hållbarhet. Örjan Trapp Stadsbyggnadsförvaltningen 17 september 2018

SOCIAL HÅLLBARHET EN FRÅGA FÖR OCH UTANFÖR SAMHÄLLSPLANERINGEN

Social konsekvensanalys

Fokus Skärholmen Projekt på samråd

Prata framtidens Sävar med oss!

Hållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder

Skanska och de globala målen

Program för ett integrerat samhälle

Anteckningar från möte om Säkerhet och trygghet (8 februari 2017)

Social konsekvensanalys

I Göteborg stad återfinns många möjligheter till lek.

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING

Ensamhet. En studie över den ofrivilliga ensamheten i våra städer och vad vi kan göra för att bryta den.

VÄRDESKAPANDE STADSUTVECKLING

Fem förslag har blivit ett

Utställningsförslag till ny översiktsplan för Stockholm

Värdeskapande stadsutveckling

Kunskapsstråket. En unik position

Boende och stadsmiljö

Social konsekvensanalys 1(6) Stadsbyggnadsförvaltningen Julia Halldin. Syltlöken 1. Detaljplan för bostäder mm. I Toltorpsdalen, Mölndal

en organisation skapar, levererar och fångar värde. Osterwald & Pigneur

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län

Underlag till investeringsprojekt

Social konsekvensanalys

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv

FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Dokumentation från medborgardialog i Valsta 2018

FRAMTIDENS SKOLA ny 7-9 skola i Arvika

Sammanställning av workshop för Idéverkstaden 21 februari 2017, kl

Tomtebogård gröna kvaliteter

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.

Social konsekvensanalys

Socialt konsekvensanalysverktyg (SKA) i Uppsala kommun. Stadsbyggnadsförvaltningen

Socialdemokraterna i

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K.,

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten

Levande lokala centrum

DIALOG SKÄGGETORP. Sammanfattning av workshop Stordialog

Fysisk aktivitet, Barn & Unga

Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050

Dokumentation från medborgardialog i Valsta 2018

Fittja dialogforum - Hur vill du ha din nya park i Fittja?

24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken.

Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.

Reflektion från seminarium 5

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön.

ENKÄT FÖR PLATSRUNDVANDRING

sol- och skuggstudie NORRA TYRESÖ CENTRUM januari 2014

- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet

En idéskrift. En idéskrift

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?

Kronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå.

Plansamråd för Telefonfabriken 1 (Designens hus)

WORKSHOP Program för Sahlgrenska och Medicinareberget

Bilaga 1, Medborgardialog 26 maj Kärnvärden och vision

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

FORNUDDENS SKOLA

Kvarter 1:8. Byggnadsutformning. Bebyggelse mot Stadsparken/Boulevarden. Bebyggelse mot mot gata 3. Bebyggelse mot kvartersgata/gata 4b

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Social konsekvensanalys

Strategiska samband Magelungsstråket, Mälaräng och Järvadalen Bakgrund

Eriksberg och Ekebydalen Planprogram

Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar

Bilaga: Sammanställning av mål och aktiviteter Lokalt utvecklingsprogram Spånga-Tensta stadsdelsområde

ANDERSBERG att utveckla ett stadsdelscentrum

Inkomna synpunkter i samband med öppet hus i Östberga november 2015 svar på hur synpunkterna har tagits om hand

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Social hållbarhet i fysisk planering i Göteborg

Om att skapa goda livsmiljöer

Ungdomar. Sammanställning Workshop Bygg ditt Fagersjö

Transkript:

Question today imagine tomorrow create for the future Ålidhem analyser och rekommendationer

Social hållbarhet idag och imorgon WSP har tillsammans med Umeå kommun utvecklat ett analysverktyg för social hållbarhet i stadsutveckling. Analysverktyget lutar sig mot ett forskningsbaserat analysramverk och bygger på WSPs metodik för socialt värdeskapande analyser. Ålidhem, Sandåkern och Tomtebo strand har analyserats under utvecklandet av analysverktyget för att kunnat konkret visa på hur verktyget används och fånga ett kommunspecifikt helhetsgrepp kring hur social hållbarhet integreras i stadsutvecklingsprojekt. Utifrån det underlag som fanns tillgängligt presenteras här analyser och rekommendationer som WSP gör utifrån de olika stadsdelsområdenas skilda förutsättningar.

Ålidhem

Ålidhem Trafikseparerat område som består av flerbostadshus i två, tre och fyra våningar, byggt på 60-talet. I Ålidhems centrum finns två livsmedelsbutiker, restauranger, kiosk, frisör och apotek. På Ålidhemsskolan (F-9) finns också fritidsgård, bibliotek, Ålidhemskyrkan, kulturhus och hälsocentral. Befolkning 0-18 år 23% 16% 19-24 år 10% 20% 25-45 år 27% 40% 45-64 år 24% 14% 65 + år 16% 10%

Goda livsvillkor Hälsa Trygghet Inkomst och tillgänglighet till arbetsplatser Unga i området upplever att de mår bra, men de motionerar mer sällan än Umeåbon i snitt. Södra Ålidhem något fler ohälsodagar än genomsnittet i kommunen. Gårdarna är ganska hårdgjorda men det finns ofta gräsmattor, ett fåtal uppvuxna träd och buskage som ger grönska dock utan större variation. På södra Ålidhem finns ett större grönområde, och på ett längre avstånd finns Tomtebo strand och Nydalasjön med rekreation och platser för fysisk aktivitet. Det finns en större fotbollsplan centralt i området, och även föreningsverksamhet för exempelvis unga tjejers dans. I undersökningen om ungas bild av sitt område ges dock bilden av att föreningsverksamhet och idrott inte är så centralt i de ungas liv på Ålidhem. Unga på Ålidhem känner sig trygga i skolan, dock har området vissa problem i centrumområdet där viss otrygghet och stök finns. Fysiska förutsättningar som kan öka tryggheten är exempelvis god orienterbarhet, entréer vända mot gatan, och god belysning. Flera av dessa aspekter har förbättringspotential på Ålidhem där orienterbarheten är låg i och med monotoniteten i området, belysningen bristfällig på vissa ställen och de flesta entréer vända mot gårdarna vilket skapar baksidor mot huvudstråket. Låginkomsttagare är överrepresenterade i området och det är lägre köpkraft än medianen i kommunen. Arbetsplatserna på Ålidhem är centralt placerade och lätta att ta sig till med gång, cykel och kollektivtrafik.

Goda livsvillkor Hälsa Trygghet Inkomst och tillgänglighet till arbetsplatser Rekommendationer: Att utveckla gårdarna/mindre områden så att det skapas olika karaktärer och fler kvalitativa grönytor inom Ålidhem skulle öka orienterbarheten och tryggheten. Grönområdet i södra delen av Ålidhem kan utvecklas och bli mer kvalitativt för att höja värden som gynnar hälsan, även ett utegym eller annan yta för idrott kan införas. Utveckla entrén till området norrifrån samt centrumområdet. Bättre belysning och en mer öppen centrumbyggnad skulle kunna öka tryggheten. En särskild dialog kopplat till trygga/otrygga platser bör också genomföras för att skapa trygghetsskapande åtgärder vid identifierat behov. Mer belysning behövs inom området samt av olika karaktär för att belysa större områden och öka synfältet. Utveckla områden för sport och fritid genom undersökningar av vad människor i området vill ha, eventuellt med särskilt fokus på unga tjejer. Stärk kopplingen till Nydalasjön (GC-koppling) Utveckla fler arbetstillfällen i området, gärna med arbetsplatser som lockar människor från andra stadsdelar för att skapa anledningar för besök i området, se ytterligare under Växande näringsliv och kompetensutveckling.

Livslångt lärande Lärmiljöer Det finns en överrepresentation av personer med låg utbildning i södra delen av Ålidhem, medan det istället finns en överrepresentation av högutbildade i östra och västra Ålidhem. Nöjdheten bland eleverna i Ålidhemsskolan är hög. Förskolorna och skolorna är placerade mitt i området, vilket kan göra gott för identiteten där de kan fungera som mötesplats samt att det är lätt att gå och cykla till skola och förskola. Lokaliseringen gör dock att det är förhållandevis långt till naturliga grönområden och platser för lek.

Livslångt lärande Lärmiljöer Rekommendationer: Arbeta med sätt som skolor och förskolor kan få bättre tillgång till lek i naturliga grönområden. Exempelvis kan grönområdet i södra Ålidhem tillgängliggöras och programmeras. Skapa en kvalitativ gård till förskolan Månskenet, som idag inte har god tillgång till grön gård. Fundera på placering av nya skola i nordöstra delen av Ålidhem, men tillgodose i så fall att det finns god tillgång till grönska, och att skolan inte störs av buller från industri och motorväg. Vid planering av ny skola på Ålidhem bör man synka arbetet med ny skola i Tomtebo strand för att inte konkurrera utan komplettera varandra.

Växande näringsliv & kompetensut veckling Förvärvsgrad, arbetsplatser och lokala arbetstillfällen Kommersiell service Arbetslösheten är högre i Ålidhem än genomsnittet, särskilt i västra och östra Ålidhem. Det finns flera arbetsplatser på Ålidhem främst lokaliserade till centrum och med inriktning på kommersiell service och offentlig service. Data saknas kring nöjdheten av service, men utbudet är förhållandevis stort för att vara ett lokalt centrum, dock ej med stor variation.

Växande näringsliv & kompetensut veckling Förvärvsgrad, arbetsplatser och lokala arbetstillfällen Kommersiell service Rekommendationer: Utveckla fler arbetstillfällen i området, gärna med arbetsplatser som lockar människor från andra stadsdelar för att skapa anledningar för besök i området och en ökad dagbefolkning och därmed öka tryggheten, underlag till service och öka blandningen i området. Dessa skulle med fördel i de norra delarna av Ålidhem samt mellan bostadsområdet och värmeverket/e4:an för att skapa ökade kopplingar mot universitetet och Tomtebo strand samt skydd mot buller för bostadsområdet (om flytt av värmeverket ej är möjligt). En generell utveckling av centrumet där man öppnar upp mot universitetet och omkringliggande huvudgator kan göra så att centrumets värden som mötesplats och plats för liv och rörelse ger mer värden till området. En idé är att skapa ett torg (inte bara en parkeringsplats) och knyta samman entrén till området med parken utanför Klossen för att skapa ett mer välkomnande och sammanhållet centrum. Innehållet i centrum skulle kunna utvecklas genom att utföra en kundundersökning kring behov och efterfrågan hos såväl närboende som Umeåbor för att undersöka vad som fattas samt hur centrum skulle kunna locka personer från omkringliggande områden och på så vis skapa större möjligheter till integration mellan områdena. Skapa arbetstillfällen för personer i området som befinner sig långt från arbetsmarknaden vid utveckling av området, både vid planering, byggnation och förvaltning.

Välutvecklad ideell sektor Kultur och kulturmiljö Demokrati och deltagande Området har flera starka identiteter, som skiljer sig mellan olika grupper, exempelvis en student-identitet och en äldre, politisk identitet. Den gemensamma identiteten för området upplevs däremot som svag, eventuellt finns gemensam identitet kopplat till själva bebyggelsestrukturen och områdets socioekonomiska status. Kulturcentrumet Klossen bidrar med värden för områdets genom sin stora variation av utbud. Idrott (fotbollsplanen) är också en stark identitet för unga (främst killar) vilket kan vidareutvecklas. En mötesplats för unga tjejer saknas/bör utvecklas i området. Valdeltagandet på Ålidhem är lägre än kommunen som helhet. Särskilt lågt valdeltagande finner vi i den västra delen av Ålidhem. Även flyttmönstret i området skiljer sig från Umeå i stort, där utflyttningarna märker ut sig som stora. Litet kvalitativt underlag finns om området då få dialoger genomförts i området.

Välutvecklad ideell sektor Kultur och kulturmiljö Demokrati och deltagande Rekommendationer: Särskilt fokus bör ligga på att utveckla boendes i områdets känsla av att kunna påverka sitt liv och sin omgivning för att motverka lågt valdeltagande och stor omflyttning. Vid en utveckling av området bör en gedigen dialog genomföras för att fånga upp olika grupper i området och säkerställa en önskvärd utveckling. Utveckla områdets gemensamma identitet vid utvecklingen av området så att inte ny byggnation inte enbart blir ett ytterligare identitet utan koppling till de övriga. För att få reda på vad en gemensam identitet kan vara rekommenderar vi en större dialog med de boende i Ålidhem kring just identitet, trivsel, behov, önskemål etc. Ett förslag är att utgå från intervjufrågorna om emotionell koppling till platsen. Resultatet av dialogen bör sedan ligga till grund för utvecklingen av såväl nya bostäder som utveckling av de offentliga rummen där mötesplats för flera olika grupper behövs utvecklas. En potentiell lokalisering av denna kan med fördel vara nära Klossen, som kan utvecklas ytterligare i området och får mer fokus/yta.

God samhällsplanering Bebyggelsestruktur Platser/ offentliga rum Social service Bostäder Mobilitet Ålidhem är ett område med högre befolkningstäthet än genomsnittet i kommunen. På södra Ålidhem finns ett större antal bostäder som är trångbodda. Det finns få mötesplatser eller offentliga rum utomhus där många människor kan mötas. Vid entrén till centrum möts människor, och det finns även mindre rum mellan skola och kulturcentrum, samt fotbollsplanen i mitten av området och grönområdet i söder. Det finns flertalet "oprogrammerade" ytor i Ålidhem, oklara/tomma ytor samt större markparkeringsplatser. Det finns ganska mycket social och offentlig service i området idag. Strukturen för gång cykel är bra med utbyggt GC-nät, dock med ganska låg orienterbarhet och genhet. Kopplingarna till omkringliggande områden är ofta ogena och otrygga samt i tunnlar utan god utformning. E4 är en stor barriär i öster.

God samhällsplanering Bebyggelsestruktur Platser/ offentliga rum Social service Bostäder Mobilitet och kommunikation Rekommendationer: Bebyggelsestrukturen bör kompletteras med andra typer av funktioner och andra typer av bostäder. Då andelen hyresrätter i östra och västra Ålidhem är högre än genomsnittet i kommunen kan dessa områden kompletteras med andra upplåtelseformer för att skapa ett mer varierad bostadsutbud i området. Ålidhem skulle behöva kompletteras med olika typer av bostäder, både typ, storlek, upplåtelseform och priser. Tillskotten bör ske vid strategiska stråk och mot omkringliggande områden för att väva ihop stadsdelen med sitt omland, se karta. Förtäta mittstråket som går genom hela Ålidhem med flertalet målpunkter samt en mänsklig skala (exempelvis med entréer längs gata). Detta skulle skapa ett naturligt flöde och knyta samman området. Med en högre trångboddhet i Ålidhem än genomsnittet i kommunen ökar vikten av kvalitativa mötesplatser i de offentliga rummet. Platser för människor att ""hänga"" och mötas upp. Tillskapande av olika typer av mötesplatser och kvalitativa grönytor med olika typer av aktiviteter skulle även bidra med en ökad orienterbarhet. Dialog bör ligga till grund för vad som utvecklas, se Välutvecklad ideell sektor. Skapa olika inslag i området som skapar olika identiteter i de olika delarna/gårdarna. Detta skulle skapa en mer blandad helhet, mötesplatser för olika grupper och öka orienterbarheten i området.

God samhällsplanering Bebyggelsestruktur Platser/ offentliga rum Social service Bostäder Mobilitet och kommunikation Rekommendationer (forts.): Samtidigt behöver centrala mötesplatser utvecklas för att skapa en gemensam identitet. Att skapa en mer tydlig entré i området genom att bygga bort parkeringsplatser, öppna upp centrumanläggningen och knyta an parken utanför Klossen med ett omstrukturerat centrum skulle skapa en bättre helhet, orienterbarhet och tydlighet i strukturen. Tillför en eller flera funktioner i centrum eller i det offentliga rummet - som är unika för Ålidhem skulle kunna få folk att åka till området. Utveckla och utnyttja de oprogrammerade ytorna i området för att skapa platser, inte mellanrum och skapa tydlighet mellan olika platser. Utveckla gång- och cykelkopplingen till omkringliggande områden med särskilt fokus påkopplingar mot Sofiehem och det framtida Tomtebo Strand. Vid utveckling av norra och östra delarna av Ålidhem ge särskilt utrymme för kvalitativa grönytor med tanke på den höga befolkningstätheten i området som redan finns idag.

Ålidhem rekommendationer

SOCIOEKONOMISKA ANALYSER

KVANTITATIVA FYSISKA ANALYSER

KVALITATIVA ANALYSER

Otrygg yta Stängd entré Huvudgångstråket i området Oprogrammerad yta

Medborgardialog Ålidhem Ålidhem C södra sidan, mörkt och skräpigt Tunnel mot Ålidhem hälsocentral, dålig belysning Mer belysning från Ålidhem C ner till Kolbäcksskolan/Naturvetarstråket/Socionomstråket Dålig belysning längs GC-vägar Är en grusväg mellan Sofiehem och Carlshem som upplevs farlig? Hundrastgård då folk är rädda för lössläppta hundar, i dagsläget släps de vid värmeverket Det är väldigt stökigt kring de hundlatriner som finns idag- bajspåsar ligger utanför latrinerna på hög osv Fler utebänkar, och upprustning av de utebänkar som finns. Enligt åsiktslämnaren så var vissa utebänkar rätt slitna/trasiga? Fler nattvandringar för att stärka tryggheten Mer målningar utomhus på byggnader osv för att stärka tryggheten och en gladare känsla Samverka, åtgärda på något sätt mer för att motverka cykelstölder Ålidhem upplevs väldigt enformigt och dystert i intrycket, åtgärder för att förbättra intrycket Belysning under ÅC byggnadens tak som sticker ut Från: Sammanställning av synpunkter utifrån dialog Ålidhem

Unga i området upplever att de mår bra och känner sig trygga i skolan, dock har området vissa problem i centrumområdet där viss otrygghet och stök finns. Orienterbarheten är låg i och med monotoniteten i området och belysningen är bristfällig på vissa ställen. De flesta entréer vända mot gårdarna vilket skapar baksidor mot huvudstråket och bidrar till ökad otrygghet i området. Goda livsvillkor Ålidhem C södra sidan, mörkt och skräpigt. - från medborgardialog

Goda livsvillkor Klossen representerar stadsdelens kultur och är en koppling till området som inte är kommersiell. Folk utifrån kommer hit till området tack vare klossen. - Intervju personal på Klossen På södra Ålidhem finns ett större grönområde, och på ett längre avstånd finns Tomtebo strand och Nydalasjön med rekreation och platser för fysisk aktivitet. Det finns en större fotbollsplan centralt i området, och även föreningsverksamhet för exempelvis unga tjejers dans. I undersökningen om ungas bild av sitt område ges dock bilden av att föreningsverksamhet och idrott inte är så centralt i de ungas liv på Ålidhem.

Livslångt lärande Vi behöver arbeta mer med föräldrarna också för att nå familjerna och förklara hur saker, så som föreningslivet, fungerar. - Intervju personal på Klossen Nöjdheten bland eleverna i Ålidhemsskolan är hög. Förskolorna och skolorna är placerade mitt i området, vilket kan göra gott för identiteten där de kan fungera som mötesplats samt att det är lätt att gå och cykla till skola och förskola. Lokaliseringen gör dock att det är förhållandevis långt till naturliga grönområden och platser för lek.

Växande näringsliv & kompetensut veckling Allt finns här men det fungerar inte bra - Intervju tjänsteperson Det finns flera arbetsplatser på Ålidhem främst lokaliserade till centrum och med inriktning på kommersiell service och offentlig service. Data saknas kring nöjdheten av service, men utbudet är förhållandevis stort för att vara ett lokalt centrum, dock ej med stor variation.

Välutvecklad ideell sektor Det städas inte här på baksidan av centrumet. Är alltid stökigt på lördagsmorgonen. - Intervju personal på Klossen Området har flera starka identiteter, som skiljer sig mellan olika grupper, exempelvis en student-identitet och en äldre, politisk identitet. Den gemensamma identiteten för området upplevs däremot som svag, eventuellt finns gemensam identitet kopplat till själva bebyggelsestrukturen och områdets socioekonomiska status. Kulturcentrumet Klossen bidrar med värden för områdets genom sin stora variation av utbud. Idrott (fotbollsplanen) är också en stark identitet för unga (främst killar) vilket kan vidareutvecklas. En mötesplats för unga tjejer saknas/bör utvecklas i området.

God samhällsplanering Klossen är ingen satsning på integration, tvärt om det, är en plattform för samverkan och möten. - Intervju personal på Klossen Det finns få mötesplatser eller offentliga rum utomhus på Ålidhem där många människor kan mötas. Vid entrén till centrum möts människor, och det finns även mindre rum mellan skola och kulturcentrum, samt fotbollsplanen i mitten av området och grönområdet i söder. Det finns flertalet "oprogrammerade" ytor i Ålidhem, oklara/tomma ytor samt större markparkeringsplatser. Strukturen för gång cykel är bra med utbyggt GC-nät, dock med ganska låg orienterbarhet och genhet. Kopplingarna till omkringliggande områden är ofta ogena och otrygga samt i tunnlar utan god utformning. E4 är en stor barriär i öster.