Studiehandledning. Digitalkonstruktion 5p

Relevanta dokument
Digitala system EDI610 Elektro- och informationsteknik

DIGITAL ELEKTRONIK. Laboration DE3 VHDL 1. Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning...

Sekvensnät i VHDL del 2

DESIGN AV SEKVENTIELL LOGIK

Laboration D159. Sekvensnät beskrivna med VHDL och realiserade med PLD. Namn: Datum: Epostadr: Kurs:

SEKVENSKRETSAR. Innehåll

SMD033 Digitalteknik. Digitalteknik F1 bild 1

Digitala projekt Elektro- och informationsteknik

Tenta i Digitalteknik

Tentamen i Digitalteknik, EITF65

EDA451 - Digital och Datorteknik 2010/2011. EDA Digital och Datorteknik 2010/2011

D2 och E3. EDA321 Digitalteknik-syntes. Fredag den 13 januari 2012, fm i M-salarna

LEJON LABORATION3. Laborationens syfte

Laboration D184. ELEKTRONIK Digitalteknik. Sekvensnät beskrivna med VHDL och realiserade med PLD

FÖRELÄSNING 8 INTRODUKTION TILL DESIGN AV DIGITALA ELEKTRONIKSYSTEM

GIT L0005B. ArcGis. Information inför kursstart

Laboration i digitalteknik Introduktion till digitalteknik

Programmerbar logik (PLD) Programmeringsspråket VHDL Kombinatoriska funktioner i VHDL för PLD Sekvensfunktioner i VHDL för PLD

GIT L0005B. ArcGis. Information inför kursstart

Temperaturmätare med lagringsfunktion DIGITALA PROJEKT EITF11 GRUPP 14, ERIK ENFORS, LUDWIG ROSENDAL, CARL MIKAEL WIDMAN

IE1205 Digital Design: F9: Synkrona tillståndsautomater

TSEA22 Digitalteknik 2019!

Hjälpmedel: Appendix A. VHDL-syntax. (bifogas detta prov) Appendix B.2. IEEE-package (bifogas detta prov)

DIGITALTEKNIK. Laboration D172

Läsminne Read Only Memory ROM

Struktur: Elektroteknik A. Digitalteknik 3p, vt 01. F1: Introduktion. Motivation och målsättning för kurserna i digital elektronik

Tenta i Digitalteknik

IE1204/IE1205 Digital Design

TSEA22 Digitalteknik 2019!

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE1. Kombinatoriska nät och kretsar

Tenta i Digitalteknik

Tentamen i Digitalteknik 5p

Grundläggande Datorteknik Digital- och datorteknik

Digitalteknik 7.5 hp distans: 5.1 Generella sekvenskretsar 5.1.1

Tenta i Digitalteknik

Programmerbara kretsar och VHDL 2. Föreläsning 10 Digitalteknik, TSEA22 Oscar Gustafsson Institutionen för systemteknik

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE2. Sekvensnät och sekvenskretsar

TSIU05 Digitalteknik. LAB1 Kombinatorik LAB2 Sekvensnät LAB3 System

Programutveckling med Java 7.5 p, ht 2007 (D0019N) STUDIEHANDLEDNING - ALLMÄN INFORMATION

GIT L0005B. ArcGis. Information inför kursstart

1DV432 ST14. I vilken utsträckning har kursens innehåll och uppläggning gett förutsättningar för att du ska ha uppnått respektive lärandemål?

F5 Introduktion till digitalteknik

Grundläggande datorteknik

Tenta i Digitalteknik

KALKYLATOR LABORATION4. Laborationens syfte

Tentamen i Digital Design

Chalmers ekniska Högskola Institutionen för Data- och Informationsteknik. EDA 321 Digitalteknik syntes Laboration 2 - VHDL

Kursplanen är fastställd av Styrelsen för institutionen för strategisk kommunikation att gälla från och med , vårterminen 2018.

Sekvensnät vippor, register och bussar

Tenta i Digitalteknik

Institutionen för systemteknik, ISY, LiTH. Tentamen i. Tid: kl

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Tentamen med lösningar för IE1204/5 Digital Design Torsdag 15/

Studiehandbok 1FE196 Introduktion till ekonomistyrning, 7,5

Minnet. Minne. Minns Man Minnet? Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7. RAM-minnen: ROM PROM FLASH RWM. Primärminnen Sekundärminne Blockminne. Ext 15.

Konstruktionsmetodik för sekvenskretsar. Föreläsning 7 Digitalteknik, TSEA22 Mattias Krysander Institutionen för systemteknik

Digital- och datorteknik, , Per Larsson-Edefors Sida 1

GIT L0003B. Databaser, en introduktion. Information inför kursstart

ST16-1DV432-7,5hp. Antal svar: 26

Thomas Padron-Mccarthy Mobila applikationer med Android, 7.5 hp (Distans) (DT107G ) Antal svarande = 13. Svarsfrekvens i procent = 27.

Kursplanering Objektorienterad programmering

Repetition och sammanfattning av syntes och analys av sekvensnät

Sammanställd kursutvärdering för samhällets digitalisering SVP, HT 2016

Tentamen i Digitala system - EITA15 15hp varav denna tentamen 4,5hp

KONSTFACK Institutionen för design, inredningsarkitektur och visuell kommunikation KURSPLAN

Programmerbar logik och VHDL. Föreläsning 1

DIGITALTEKNIK. Laboration D164. Logiska funktioner med mikroprocessor Kombinatoriska funktioner med PIC16F84 Sekvensfunktioner med PIC16F84

Programmerbar logik och VHDL. Föreläsning 4

Tentamen. TSEA22 Digitalteknik 5 juni, 2015, kl

Tentamensskrivning 11 januari 2016

Kursprogram Strukturmekanik VSMA20

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/

KONSTFACK Institutionen för design, inredningsarkitektur och visuell kommunikation KURSPLAN

Repetition TSIU05 Digitalteknik Di/EL. Michael Josefsson

Studiehandledning. KPP011, IT i ingenjörsarbetet 7,5 hp. 1 Bengt Gustafsson

EP1100, Matematik och informationssystem, 7,5 högskolepoäng Mathematics and Information Systems, 7.5 higher education credits

IE1205 Digital Design: F10: Synkrona tillståndsautomater del 2

IE1204 Digital Design

Digitalteknik. Programkurs 4 hp Switching Theory and Logical Design TSEA51 Gäller från: 2018 VT. Fastställd av. Fastställandedatum

Kursprogram Strukturmekanik VSMA20

Föreläsning 1: Introduktion till kursen

MATLAB-modulen Programmering i MATLAB. Höstterminen hp. Vad är MATLAB

Portfölj (portfolio), T1, Stadium I, Läkarprogrammet, Örebro Universitet. Portfölj. Termin 1, Stadium I

Resultat av kursvärdering

Kurs-PM HI2011, Programutveckling i funktionella och objektorienterande spra k, P3 VT17

Björn Åstrand

Vi vill börja och hälsa dig välkommen till kursen i Medicinsk introduktion 30hp, vid Uppsala Universitet. Nedan finner du information om kursen.

IT för personligt arbete F5

Quine McCluskys algoritm

Kursprogram Strukturmekanik FME602

Industriellt byggande, 7,5 hp

VHDL 1. Programmerbara kretsar

Kursanalys DA2003 sommar 2017

Svenska som främmande språk Förberedande kurs 30 högskolepoäng

Studieguide och användarhandbok för Moodle2

Riktlinjer för VFU - verksamhetsförlagd utbildning

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Studiehandledning Pedagogisk och didaktisk forskning I (7,5 hp) Vårterminen 2014

1DV434 VT15. Antal svar: 7

Sekvensnät. William Sandqvist

Transkript:

Studiehandledning Digitalkonstruktion 5p

Välkommen till kursen i digitalkonstruktion... 3 Kursens uppläggning... 4 Översikt... 4 Kursens struktur... 4 Medverkande... 5 Lärare och handledare... 5 Administration... 5 Teknisk plattform för distanskursen... 6 Konstruktionsverktyg... 6 Handledning... 6 Kontakt med andra studenter... 6 Internetanslutning... 6 Att komma igång... 7 WebCT... 7 Skype... 7 Konstruktionsverktyg... 7 FPGA kort... 7 Kurslitteratur... 7 Introduktion till kursen... 8 Examination... 9 Uppgifter... 10 Moment 1: Introduktion till digitalkonstruktion... 10 Moment 2: Kombinatoriska nät... 11 Moment 3: Sekventiella nät... 12 Moment 4: Egen tillämpning... 13

Välkommen till kursen i digitalkonstruktion Vi hoppas att du kommer att den här kursen kommer att ge dig kunskaper som är nyttiga för dig och att du kommer att trivas under studierna. Kursen riktar sig till de som har grundläggande kunskaper inom digitalteknik och de som har arbetat med konstruktion av digitala kretsar och system men som inte har erfarenhet av konstruktionsmetoder som innefattar hårdvarubeskrivande språk och programmerbara kretsar. Det här dokumentet är en studiehandledning. Meningen är att den ska ge dig en introduktion till kursen och under kursens gång vägleda dig genom de olika momenten. Här finner du de övergripande målen för kursen, lärandemålen för varje moment samt hur de olika momenten examineras. Du finner också vägledning för att komma igång med de olika tekniska verktyg du ska använda under kursens gång. Vi önskar dig lyckat till med dina studier och hoppas att det blir givande!

Kursens uppläggning Översikt Kursen startar 05mmdd och slutar 06mmdd. Kursen är uppdelad i fyra moment där varje moment examineras separat. Det här en distanskurs med en fysisk träff som inte är obligatorisk men vi rekommenderar starkt att delta i denna träff. Tidplanen för de olika momenten ser ut som följer. 05mmdd 05mmdd 05mmdd 05mmdd 05mmdd Kursstart Moment 1: Introduktion till konstruktion av digitala system, 1p Moment 2: Kombinatoriska nät, 1p Moment 3: Sekventiella nät, 1p Moment 4: Egen tillämpning, 2p Kursens struktur Momenten 1-3 består av teori, övningar, laborationer och examination. Teori och övningar ger dig breda kunskaper som gör det möjligt för dig att lösa en stor mängd av olika konstruktionsproblem. Laborationerna ger dig färdigheter i att använda konstruktionsverktygen samt övning i att omsätta teorin i praktiken. Examinationen, som är en konstruktionsuppgift, ska visa dina kunskaper i digitalkonstruktion som hör till det momentet. I moment 4 ska du genom självständigt arbete tillämpa det du har lärt dig i de tidigare momenten i en större konstruktionsuppgift. Teori Moment 1 Övningar Laborationer Examination Teori Moment 2 Övningar Laborationer Examination Självständig uppgift Moment 4 Examination Teori Moment 3 Övningar Laborationer Examination

Som stöd för ditt lärande av teorin så finns inspelande föreläsningar som är PowerPoint bilder med lärarens röst inspelad. Dessutom finns läsanvisningar till kursboken. Som stöd för att lösa kontruktionsproblem finns ett antal övningar med lösningsförslag som är kommenterade. Här kan du se på exampel i lösningsmetodik. Laborationerna är konstruktionsuppgifter som du ska lösa och lämna in och utgör en del av examinationen. Medverkande Lärare och handledare Bengt Oelmann Institutionen för Informationsteknologi och Medier Mittuniversitetet 851 70 Sundsvall Tel: 060-148792 Fax: 060-148456 E-post: Bengt.Oelmann@miun.se Mattias O Nils Institutionen för Informationsteknologi och Medier Mittuniversitetet 851 70 Sundsvall Tel: 060-148780 Fax: 060-148456 E-post: Mattias.Onils@miun.se Inge Namn Institutionen för Informationsteknologi och Medier Mittuniversitetet 851 70 Sundsvall Tel: 060-148600 Fax: 060-148456 E-post: Inge.Namn@miun.se Administration Inga Namn Institutionen för Informationsteknologi och Medier Mittuniversitetet 851 70 Sundsvall Tel: 060-148600 Fax: 060-148456 E-post: Inga.Namn@miun.se

Teknisk plattform för distanskursen Vi kommer att använda webct som den huvudsakliga plattformen i kursen. I webct använder vi följande funktioner Distribution av kursmaterial Mail Dissusionsforum Inlämning av uppgifter Vi kommer även att använda oss av: Skype (IP telefoni och chat) Vanlig telefon Konstruktionsverktyg För att göra konstruktioner kommer du att använda ett verktyg som heter WebPack. Här simuleras konstruktionen, skriven i VHDL. Härifrån laddas konstruktionerna sedan ner till FPGA-kortet för att testa dem i verkligheten. FPGA-kortet köper du via oss. Handledning Förutom den här studiehandledningen har du möjlighet till handledning på följande sätt under kursens gång: Mail Diskussionsforum Telefon och IP-telefon (Skype) Chat För handledning via telefon och chat så har vi schemalagda tider då du kan kontakta oss. Handledningen kan vara för saker som rör kursens innehåll och teknisk assistans. För frågor via mail och disussionsforum så får du svar så snabbt som möjligt, men det kan hända att vi inte kan svara direkt men du ska aldrig behöva vänta längre än två dagar på svar. Kontakt med andra studenter Att diskutera de problemställningar som kommer upp under kursens gång med dina kurskamrater är värdefullt. Därför är det viktigt att du är aktiv på diskussionsforumet och vid kursstart ger en kort presentation av dig själv. Internetanslutning Om du har en Internetanslutning som har låg överföringshastighet så kan det ta lång tid att ladda ner en del filer som behövs i kursen. Du kan få dessa filer hemskickade via post på CD. Vid behov, skriv ett e-mail till Bengt.Oelmann@miun.se och begär detta.

Att komma igång Det är viktigt att du så snart som möjligt kommer igång med kursen. För att följa kursen måste du se till att lämna in de obligatoriska inlämningsuppgifterna före de datum som står angivna för uppgifterna. Se till att du har tillgång till alla program vid kursstart. WebCT För att få tillgång till kursmaterial och för at kunna kommunicera med handledarna på kursen måste du få tillgång till WebCT. Skicka ett e-mail till Bengt.Oelmann@miun.se och säg att till vill ha ett användarkonto på WebCT. Du kommer då att få användarnamn och lösenord. Skype Skype laddar du ner från: www.skype.com. För att kunna använda IP-telefoni så behöver du ett headset. Konstruktionsverktyg För att ladda ner WebPack så följer du instruktionerna som finns i WebCT. FPGA kort FPGA kortet används i laborationerna och kan köpas via oss. Skicka din beställning till Bengt.Oelmann@miun.se. Kurslitteratur Kurslitteraturen i kursen är VHDL för konstruktion ; Sjöholm S Lindh L, Studentlitteratur, ISBN 9144024711.

Introduktion till kursen Målsättningen med den här kursen är att du ska lära dig att konstruera digitala funktioner med hjälp av hårdvarubeskrivande språk. I kursen använder vi VHDL som är det språk som är det vanligaste använda i industrin. Dina konstruktioner kommer att laddas ner i vad som kallas för konfigurerbara logiska kretsar (FPGA = Field Programmable Gate Array) som gör det möjligt att testa kontruktionen i verkligheten. I digitalt system kan vara oerhört komplext och bestå av flera miljoner logiska funktioner. Men i grunden består ett system av ett litet antal grundläggande strukturer. Har man goda kunskaper i vilka dessa strukturer är och hur man använder dem så kan man bygga upp komplexa system. I den här kursen kommer vi att se på hur man konstruerar dessa strukturer och hur man använder dem tillsammans för att bygga upp ett system. Som ett genomgående tema i kursen kommer vi att använda oss av ett enkelt digitalt system vars funktion är bekant för de allra flesta digital termometer. En sådan här digital termometer har ofta följande funktioner: Mätning av temperatur inomhus och utomhus Lagring av högsta och lägsta temperatur Nollställning av högsta och lägsta temperatur Visning av temperatur i Celsius eller Fahrenheit Visning av aktuell tid (klocka) Ställa klockan Alla dessa funktioner realiseras med digital logik i termometern. Till exempel, för att bestämma vilken temperatur som har varit den högsta så måste det finnas minne som kan lagra det. Det behövs aritmetiska funktioner (addition, subtraktion) för att bestämma om nuvarande temperatur är högre än de tidigare. Det här lilla systemet innehåller de allra flesta strukturer som bygger upp alla digitala system.

I kursens moment 1 3 kommer du att konstruera de olika delarna i en digital termometer och sätta samman dem till ett fungerande system. I moment 4 kommer du att få en ny konstruktionsuppgift där du får tillämpa dina kunskaper på ett nytt system. Examination Varje delmoment examineras för sig. Till varje moment finns det uppgifter som ska lämnas in som är grunden för examinationen. Uppgifterna är individuella. Det gör att kopiering från andra studenter betraktas som fusk och medför disciplinära åtgärder. Varje inlämningsuppgift bedöms utifrån hur väl konstruktionsuppgiften har lösts med de tillgängliga metoder samt hur väl dokumenterad och testad konstruktionerna är. Ett sammanvägt betyg ges baserat samtliga inlämningsuppgifter.

Uppgifter Moment 1: Introduktion till digitalkonstruktion Att kunna konstruera komplexa digitala funktioner bygger på att det finns komponenter som kan realisera dessa funktioner samt att det finns effektiva konstruktionsmetoder som gör det möjligt för en konstruktör eller en konstruktionsgrupp att färdigställa konstruktioner på kort tid. Därför är det viktigt att känna till vedertagna konstruktionsmetoder och teknologier. Lärandemål Efter genomfört moment ska du kunna: förklara för- och nackdelarna med hårdvarubeskrivande språk beskriva konstruktionsflödet för digitalkonstruktion samt vilka konstruktionsverktyg som ingår där; beskriva vilka typer av kretsar som används för implementering Uppgift 1.1 Beskriv konstruktionsflödet och de konstruktionsverktyg som används i de olika stegen i flödet. Redovisa ditt resultat på högst en sida. Uppgift 1.2 Du kommer att bekanta dig med konstruktionsflödet som stöds av WebPack genom att gå igenom Tutorial som du finner på www.???.??. Efter genomgången tutorial ska du skriva en enkel logisk funktion (valfri) som tar in två signaler från omkopplarna på FPGA-kortet och visar resultatet på en lysdiod. Redovisa VHDL-koden. Sista inlämningsdatum för uppgifterna i moment 1 2005-mm-dd

Moment 2: Kombinatoriska nät Kombinatorisk logik används för att göra beräkningar i digitala system. Det kan vara addition, subtraktion och multiplikation. Kombinatorisk logik används också för att styra dataflödet. I det här momentet går vi igenom ett antal konstruktionsexempel och ser på vad som bestämmer den maximala hastigheten i ett digitalt synkront system. Lärandemål Efter genomfört moment ska du kunna: utifrån givna grindfördröjningar bestämma den maximala fördröjningen i kombinatorisk logik definiera statisk och dynamisk hasard; eliminera statisk hasard m.h.a Karnaughdiagram skriva syntetiserbar kod för multiplexer/demultiplexer, kodare/avkodare, aritmetiska funktioner, RAM, ROM Uppgift 2.1 Konstruera följande aritmetiska funktioner i VHDL: 18 bitars adderare 18 bitars subtraherare 18 bitars multiplikator Gör syntes på ovanstående funktioner och från syntesrapporten bestäm fördröjningarna för funktionerna. Redovisa VHDL koden samt fördröjningarna. Vilken av funktionerna kommer att begränsa hastigheten om de ingår i samma konstruktion? Uppgift 2.2 Konstruera ett ROM som innehåller en sinus-vågform. Amplituden ska vara mellan 0 och 255. Antal värden i ROM:et ska vara 16. Redovisa VHDL-koden samt hur du har verifierat konstruktionens funktion. Uppgift 2.3 Utifrån blockschemat för den digitala termometern (se materialet i webct) ska du identifiera vilka moduler som är kombinatoriska. Dessa ska du konstruera i VHDL så att de kan användas tillsammans. Redovisa VHDL-koden samt hur du har verifierat konstruktionernas funktioner. Sista inlämningsdatum för uppgifterna i moment 2 2005-mm-dd

Moment 3: Sekventiella nät Sekventiella nät används för att kontrollera när vilka operationer ska utföras i ett digitalt system och kontrollerar därför sekvensen av operationer. I grunden är det tillståndsmaskiner (FSM) som används för att göra dessa kontrollenheter. I det här momentet behandlas digitala konstruktioner som innehåller minneselement, som tillståndsmaskiner, räknare, register och RAM. Lärandemål Efter genomfört moment ska du kunna: skriva syntetiserbar VHDL-kod för Mealy- och Moore-maskin utifrån en tillståndsgraf skriva VHDL-kod som leder till latchar och vippor införs vid syntes skriva VHDL-kod för synkron och asynkron initiering av vippor Uppgift 3.1 Utifrån tillståndsgrafen för den digitala termometern (se materialet i webct) ska du konstruera två versioner av tillståndsmaskinen; en av Moore- och en av Mealy-typ. Dessa ska du konstruera i VHDL så att de kan användas tillsammans med tidigare moduler. Redovisa VHDL-koden samt hur du har verifierat konstruktionernas funktioner. Uppgift 3.2 I moment 2 och 3 har du konstruerat samtliga delar av den digitala termometern. Sätt samman de olika delarna till ett fungerande system. Du ska ladda ner hela kontruktionen på FPGAkortet och kontrollera att det fungerar. Fungerade systemet då du satte samman dem? Om inte, vad var det du inte hade förutsedd? Redovisa VHDL-koden för hela systemet samt de eventuella ändringar du blev tvungen att göra i dina delkonstruktioner. Uppgift 3.3 A. Konstruera ett en-ports RAM av storleken 8 64 bitar. Redovisa VHDL kod samt hur du har verifierat konstruktionens funktion. B. Konstruera ett två-poerts RAM av storleken 8 64 bitar. Redovisa VHDL kod samt hur du har verifierat konstruktionens funktion. Beskriv vad som avgör hur många skrivoch läsportar ett RAM har. Sista inlämningsdatum för uppgifterna i moment 3 2005-mm-dd

Moment 4: Egen tillämpning I moment 1 3 har du konstruerat moduler för den digitala termometern och sedan satt dem samman till ett fungerande system. Du har utgått från en specifikation av systemet som var detaljerad där varje modul var given. I en verklig situation så måste du som konstruktör kunna utgå från en specifikation skriven på svenska (eller något annat naturligt språk) av systemet. Det första steget blir att identifiera vilka typer av moduler systemet ska vara uppbyggt av, t.ex. vilka aritmetiska funktioner behövs, vilka typer av minnen krävs, och hur ska kontrollenheten se ut (tillståndsmaskinen). I det här momentet ska du utgå från en specifikation av ett system som inte är så detaljerad och därifrån konstruera alla delar som system består av. Lärandemål Efter genomfört moment ska du kunna: utifrån en skriven specifikation av ett digitalt system kunna identifiera de beräkningsenheter, minnen och kontrollfunktioner som krävs Implementera systemet på FPGA Verifiera systemets funktion gentemot den ursprungliga specifikationen Uppgift 4.1 Utifrån en specifikation ska du konstruera och implementera ett digitalt system på FPGA. Du kan välja ett av de system som finns på kurshemsidan. Då du har gjort ditt val, meddela läraren via e-post (Bengt.Oelmann@miun.se). Följande ska redovisas vid inlämning: Analysen som du gjort av specifikation om hur du kom fram till den redovisade lösningen Dokumentation av samtliga ingående moduler i systemet o Funktionsbeskrivning o Signalgränssnitt o VHDL-kod o Hur modulen verifierats o Hur hela systemet har verifierats Sista inlämningsdatum för uppgifterna i moment 4 2006-mm-dd