Bidragsansökan för efterbehandlingsåtgärder på delar av före detta Scharins industriområde

2008-11-25 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Christer Svensson Bidragsansökan för efterbehandlingsåtgärder på delar av före detta Scharins industriområde För Skellefteå Kommun Bert Öhlund 1

Kommunstyrelsens ordförande Sammanfattning På delområden av före detta Scharins industriområde är marken förorenad av mycket höga halter av dioxin och arsenik men även metaller förekommer på ett delområde i mycket höga halter. Dioxin har sitt ursprung i klorfenolbehandling av sågat virke medans arsenik har använts för att impregnera träfiberskivor. Dessutom har en slaggrest från Rönnskärsverken använts som fyllnadsmaterial på ett område. Fyllnadsmaterialet innehåller mycket höga halter av en mängd metaller, t ex As, Pb, Cu, Zn. Ett annat område som kallas Härvelträsket ingår inte i denna ansökan. Det området har en mycket komplicerad föroreningsbild och kräver fördjupade undersökningar för att ett kostnadseffektivt åtgärdsalternativ ska gå att välja och fullständigt överblicka utan stora osäkerheter. En förnyad riskbedömning har utförts där riskerna för människors hälsa och miljö har diskuterats. Både riskerna idag och i framtiden, med en förändrad markanvändning enligt förslag, har bedömts. I riskbedömningen har hänsyn tagits till föroreningarnas farlighet, föroreningsnivån, risken för att människor exponeras för föroreningarna, riskerna för markmiljön samt risken för föroreningsspridning till älven. Sammanfattningsvis visar riskbedömningen att riskerna för hälsa och miljö i nuläget är höga. För att riskerna ska bli acceptabla krävs att området åtgärdas. En åtgärdsutredning har genomförts där olika åtgärder beskrivits. De olika åtgärdsalternativen har sedan vägts mot varandra i en riskvärdering där bl.a. ekonomiska, miljömässiga och tekniska aspekter beaktats. Hänsyn har också tagits till de övergripande åtgärdsmålen som fastslagits för området. Det åtgärdsalternativ som föreslås innebär att de mest förorenade områdena (hot spots) på sågverksområdet åtgärdas genom bortgrävning och förbränning/deponering på extern anläggning och att en begränsande täckning anläggs på närliggande ytor. Dessutom ska ett erosionsskydd byggas i strandlinjen mot älven. För det område som förorenats genom slaggsand föreslås att de förorenade massorna schaktas bort och deponeras på en extern anläggning och att en begränsande täckning anläggs på närliggande ytor. Med åtgärden tas 25 g( 83%) dioxin bort och 10 500 kg As (86%) bort inom de delområden som saneras. Genom dessa åtgärder bedöms riskerna för hälso- och miljöpåverkan minska avsevärt och åtgärdsmålen att innehållas. Åtgärdskostnaderna beräknas till 61 miljoner kronor. 2

INNEHÅLL Sid Sammanfattning 2 1 Bakgrund 5 1.1 Inledning 5 1.2 Fas 1 5 1.3 Kort områdeshistorik 6 2 Markanvändning 6 2.1 Nuvarande markanvändning 6 2.2 Planerad markanvändning 6 3 Ansvarsutredning 7 4 Övergripande åtgärdsmål 8 5 Riskbedömning 8 5.1 Kort resumé av huvudstudiens riskbedömning 8 5.2 Förekomst av föroreningar med mycket hög farlighet 9 5.3 Mycket stor mängd föroreningar och stor volym förorenad jord 10 5.4 Höga halter av arsenik som kan medföra akuta hälsoeffekter 10 5.5 Höga halter dioxin i mark som kan leda till negativa hälsoeffekter 11 5.6 Höga halter av As och dioxin som kan påverka markmiljö negativt 11 5.7 Risk för spridning och negativa effekter på ytvattenmiljön 11 5.8 Föroreningsspridning genom översvämning och erosion 12 6 Åtgärdsutredning 12 7 Åtgärdsalternativ 13 3

8 Åtgärdsförslaget 13 8.1 Åtgärdsförslagets innehåll 13 8.2 Mätbara åtgärdsmål 15 8.3 Framtida markrestriktioner 17 8.4 Skälighetsbedömning avseende föreslagna åtgärder 17 9 Projektstyrning 18 9.1 Organisation 18 9.2 Projektförberedelser och projektplan 20 9.3 Tidplan och kostnader 21 10 Ansökan 21 10.1 Administrativa uppgifter 21 10.2 Huvudman 22 10.3 Åtaganden och yrkanden 22 10.4 Finansiering 22 Bilagor Bilaga 1 Huvudstudie Bilaga 2 Beslut om huvudmannaskap Bilaga 3 Beslut om ändrad finansieringsram 4

1. Bakgrund 1.1. Inledning Denna ansökan bygger på den senaste huvudstudien daterad 2008-05-28. I huvudstudien finns en sammanställning av samtliga undersökningar som genomförts sedan 2001. De fördjupade undersökningar som genomförts inför den förnyade huvudstudien har inneburit att två nya förorenade områden tillkommit. Det är A-området och Härvelträskområdet. Totalt på hela området har dioxinmängden fördubblats och arsenikmängden nästan tiodubblats. Huvudstudiens alternativ 3B ligger som grund för den åtgärd som presenteras i ansökan. I huvudstudien ligger det även med åtgärder för Härvelträskområdet. I samråd med tjänstemän på länsstyrelsen, SGU och naturvårdsverket har det området bedömts behäftat med så stora osäkerheter att fortsatta undersökningar är nödvändiga. Scharins industriområde har klassats som ett riskklass 1 objekt enligt MIFO och har av länsstyrelsen rangordnats som ett av de största riskobjekten i länet. 1.2. Fas 1 Naturvårdsverkat har sedan tidigare i ett beslut fattat 2005-12-15 tilldelat ramanslag för åtgärder på byggnader och fortsatt undersökning (fas 1). I beslutet fastställdes en fasindelning av återställningsarbetet och att en ny ansökan skulle lämnas innan genomförande av fas 2; sanering av markföroreningen. De fördjupade undersökningarna har resulterat i en ny huvudstudie. I samband med genomförande av fas 1 har fyra byggnader sparats efter samråd med länsstyrelsen i Västerbotten. Det är pumpstationen, sedimenteringsbassängen, en fd mekanisk verkstad och delar av byggnaden för massaframställning. Byggnaden för massaframställning har sparats för att ge en exploatör möjlighet att utreda möjligheten för ett eventuellt framtida nyttjande. Det är byggnadens utformning som skapar förutsättningar för att kunna bygga arkitekttoniskt intressanta bostadslösningar. En slutlig sanering av hela området är en förutsättning för att exploatören ska vara intresserad av att satsa pengar på området. Det råder inte någon brist på mark som är lämplig för byggande i kommunen. Om någon annan än kommunen kan vara villig att satsa pengar i den framtida markanvändningen skulle det kunna fungera som ett lok för områdets utveckling efter slutförd sanering. Byggnaden är sanerad och om den i slutändan behöver rivas delas den kostnaden mellan kommunen och exploatören. Exploatören ska stå för den fördyring som en förändrad markanvändning kan medföra. Byggnaden ingår inte i det bidragsfinansierade återställningsprojektet. De övriga byggnaderna har sparats för att de kan nyttjas och därmed spara pengar i åtgärdsgenomförandet eller för att det är mer riskanpassat att riva dessa i samband med marksaneringsarbeten. 5

Från rivningen av byggnader finns ca 12 000 ton betongkross som ska användas vid återfyllnad efter saneringen. Dessa mängder har inte tillgodoräknats i kalkylen. 1.3. Kort områdeshistorik Föroreningssituationen inom området härstammar från tidigare sågverksamhet, massatillverkning, boardtillverkning och användning av restmaterial från Rönnskärsverken. Verksamhet har bedrivits på området från mitten av 1800-talet till år 2001. Konkursförvaltaren avslutade då den senaste konkursen utan någon ny ägare och fastigheten blev då herrelös. År 1880-1960 fanns sågverk inom området där bl a klorfenolpreparat användes från 40-talet till dess sågen lades ner. Under perioden 1921-1980 bedrevs massatillverkning och i den processen användes fenylkvicksilver för mögelbekämpning under perioden 1941-1967. Board ( träfiberskivor ) tillverkades år 1937-1992 och arsenikpreparat tillsattes i vissa boardtyper. En annan källa till arsenik och andra metaller är ett slaggmaterial som använts till fyllnadsmaterial under två byggnader och en vägsträcka. Produktionsrester finns deponerat inom ett delområde som kallas Härvelträsket. Andra föroreningskällor inom området är cisterner där oljor ( tallolja, eldningsoljor och smörjoljor ) har förvarats. Transformatorplatser har sanerats i samband med rivningen av byggnader. 2. Markanvändning 2.1. Nuvarande markanvändning Då vi talar om Scharins industriområde menas ett område som är ca 50 ha stort. Området avgränsas åt söder och öster av Skellefteälven. Åt väster och norrut finns bostäder och en skola. Åt nordost finns tekniska kontorets lokalförråd och en återvinningsstation. Området omfattas av en stadsplan från 1979, och är enligt denna plan reserverad för industriändamål. Idag är all verksamhet avhyst från området och kommunen har tagit området i besittning. 2.2. Planerad markanvändning Den framtida användningen av området är inte fastställd, men området är föreslaget att användas till sport- och äventyrsverksamhet, fritidsområde, bostäder och viss industrietablering, se figur 1-1. Det är en markanvändning som bedömts som rimlig efter slutförd sanering. Området är egentligen optimalt för bostäder men kostnaden för en saneringsåtgärd som klarar detta ligger väl över 500 miljoner och det kan inte motiveras. De första delarna som kommer att utvecklas är områdena som planerats som bostäder och kombinationsområdet med bostäder/arbetsplatser. Det senare området är avsatt för fåmansföretag med verksamhetsbyggnad på tomten och en verksamhet som inte är störande. Området som är planerat för bostäder är främst aktuellt för flerbostadshus med 6

2-5 våningar. Delen som planerats som marina ska möjliggöra båtplatser för närboende men även ha gästplatser. Totalt bör ca 70 platser vara möjligt. För sport- och äventyrsområdena kan det bli aktuellt med olika typer av planer, t ex boule, beachvolley, fotboll men även en skatepark eller bollhall kan bli aktuell. Den slutliga markanvändningen påverkas också av Härvelträskområdets slutliga åtgärdslösning och vad den möjliggör för markanvändning inom planerad användning sport/fritid/rekreation. Det vi idag vet med säkerhet är att det längs älven kommer att byggas en gång och cykelväg som ska ansluta till befintliga vägar som finns upp- och nerströms området. Figur 1-1. Karta som visar förslaget till ny markanvändning för Scharins industriområde. Förslaget innefattar en kombinerad användning för sport-, fritid och äventyrsverksamhet, bostäder och viss industrietablering. Mixen av markanvändningar påverkar varandra och innebär särskild hänsyn vid anläggande av ny markanvändningen. Till exempel innebär det att man inte kan tillämpa andra riktvärden med ens man går över gränsen mellan områden med olika exponeringssituation. För att bättre få kontroll på vad det kan innebära har vi redan i huvudstudien fördjupat utredningen av exponeringsvägarna intag av jord och hudkontakt. Redan idag ligger delar av förorenade områden i anslutning till befintliga bostäder som föranleder speciell hänsyn. Saneringsåtgärderna möjliggör föreslagen markanvändning men kostnader för att anlägga och bygga för slutanvändare ligger utanför projektets ansvar. 7

3. Ansvarsutredning Ansvarsutredning genomfördes 2001 av Jan Darpö och där konstaterades följande: 1. Ingen verksamhetsutövare som kan göras ansvarig existerar. 2. Saneringsförsäkringen kan inte tillämpas. 3. Markägaransvar för förvaringsfall eller som förvärvsansvar finns inte. 4. Värdeökningsbidrag kan bli aktuellt. Det som hänt efter att utredningen genomfördes är att konkursen avslutats utan ny ägare. Det innebär att sista punkten om värdeökningsbidrag inte längre är aktuell då ingen fastighetsägare som kan ta del av värdeökningen finns. 4. Övergripande åtgärdsmål Sammanfattningsvis innebär dessa att marken efter sanering skall kunna användas av vuxna och barn i enlighet med planerad markanvändning utan risker för hälsa och miljö från markföroreningar. Dessutom skall läckaget till älven från eventuell restförorenad mark inom området inte medföra negativa miljöeffekter eller hälsorisker vid fiske, mm. Övergripande åtgärdsmål vid en eventuell sanering utgår från de föreslagna markanvändningarna. Risker ska bedömas utifrån aktuellt kunskapsläge. Följande åtgärdsmål har fastställts av styrgruppen för pågående genomförandefas: 1. Både barn och vuxna skall kunna delta i äventyrsverksamheten och kunna komma i direkt kontakt med jorden på området utan att detta leder till negativa hälsoeffekter. 2. Inom ramen för sportverksamheten och båthamnen skall hus (café), bollplaner, mm kunna anläggas och utnyttjas av vuxna och barn utan hälsorisker. 3. Området som avsätts för fritid/rekreation ska kunna anläggas och användas utan att barn och vuxna utsätts för hälsorisker. 4. Den norra delen av området skall kunna bebyggas och användas för bostäder utan risker för människa eller miljö. Odling skall kunna ske. 5. På området där arbetsplatser planeras skall personal kunna vistas under arbetstid utan risk för exponering från markföroreningar. 6. Kraven på att växtlighet och biota skall kunna etableras inom området är höga inom området för bostäder, men något lägre inom övriga delar. 7. Läckage av föroreningar från området till Skellefteälven skall ej orsaka några miljöstörningar eller störningar i samband med friluftsliv, t ex fiske och bad. 8. Spridning av föroreningar till omgivningen genom damning skall minimeras. 8

Följande restriktioner för markanvändningen finns: Inget uttag av grundvatten skall ske från området. 5. Riskbedömning 5.1. Kort resumé av huvudstudiens riskbedömning Geoinnova AB har i utförd riskbedömning visat att det föreligger ett stort behov av saneringsåtgärder av mark- och grundvatten på området. Både människor och djur riskerar att exponeras för förorenad jord främst via exponeringsvägarna intag av jord och hudkontakt. Detekterade halter i grund- och ytvatten indikerar att det sker en spridning från området. Kongenmönstret i jorden, grundvattnet, älven och sediment från dagvattenledningen är likartat med dominans av högklorerade furaner vilket för övrigt överensstämmer med sediment från Östersjön. Spridningen bedöms som påtaglig och kan fortsätta under mycket lång tid. Åtgärder som minskar föroreningskällan bedöms därför också vara nödvändiga med avsikt att minska spridning till älven. Dioxinföroreningen finns i jordmassor med högt organiskt innehåll och framtida mönster för hur dioxin kan frigöras beror på en mängd faktorer som är svåra att förutse. 5.2. Förekomst av föroreningar med mycket hög farlighet Avgränsning av förorenade områden har gjorts med olika metoder. Hot spots inom sågverksområdet har avgränsats med hjälp av stokastisk modellering som bygger på statistisk bearbetning av analyserade data. A-området har avgränsats med hjälp av analyser och information kring områdenas historik. Resultaten från avgränsningar av arsenik och dioxin kan ses i figur 5-1. Markundersökningar har också visat på metaller som bly, krom, koppar och zink förekommer i mycket höga halter på A-området. 9

A-området Sågverksområdet S Härv As Dioxin 200 meter Figur 5-1. Avgränsade hot spots på sågområdet och A-området. 5.3. Mycket stor mängd förorening och stor volym förorenad jord Om vi ser till hela Scharinsområdet, inklusive Härvelträsket, är det förorenat med ungefär 64 g dioxin och 21 000 kg arsenik (bakgrunder borträknade). Inom de områden som nu föreslås att åtgärdas är volymen arsenikförorenad jord inom avgränsade hot spots beräknad till ca 7000 m 3 med ett innehåll av knappt 10 600 kg arsenik se även figur 5-1. Volymen dioxinförorenad jord inom hot spots uppgår till ca 11 800 m 3 med ett innehåll av ca 30 g dioxin. Utanför hotspots inom sågverksområdesrutan finns ca 1,8 g dioxin, Den stora mängden dioxiner innebär att föroreningsspridningen från området med grundvatten kan pågå under mycket lång tid. Ungefär 400 m 3 av den dioxinförorenade jorden är även förorenad av arsenik. Sammantaget betyder detta att ungefär hälften av föroreningarna på hela Scharinsområdet kommer att åtgärdas när delområden enligt ansökan åtgärdas. 5.4. Höga halter av arsenik som kan medföra akuta hälsoeffekter Sannolikheten att tröskelvärdet för arsenik, 100 mg/kg TS, överskrids är nästan 5 % för sågverksområdet. För A-området är medelvärdet i slaggsanden 2000 mg As/kg TS vilket innebär att även tröskelkoncentrationen för dödlig dos överskrids. För A-området kompliceras situationen av att även andra metaller har höga värden t ex är medelhalten för bly 8 300 mg/kg TS. 10

På området finns också ett annat restmaterial, järnsand, från Rönnskärsverken med höga metallhalter, t ex är medelvärdet för arsenik 95 mg/kg TS för den järnsand som finns på området. Materialet är frekvent använt i Skellefteå kommun då egenskaperna för markanläggningsarbeten är mycket goda. Materialet är väl undersökt och t ex akuta toxicitetstester, ISO 6341, med Dahphnia magana påvisar ingen giftighet alls (Boliden Mineral AB). Tillgänglighetstester har också genomförts. I dessa tester uppvisar arsenik den procentuellt största lakbarheten. Variationen är dock stor och maximal utlakbar mängd varierar mellan 2,4-23 % (Boliden Mineral AB). Det normala antagandet vid en riskbedömningen är att hela mängden arsenik är tillgänglig vid oralt intag av jord. Vid medelhalten på 95 mg/kg TS skulle den tillgängliga delen i järnsanden motsvara en arsenikhalt i förorenad jord på 2-20 mg/kg TS. Det innebär att medelhalten i järnsanden motsvarar det beräknade platsspecifika riktvärdet för mark som ska användas för bostadsändamål inom Scharinsområdet. 5.5. Höga halter dioxin i mark som kan leda till negativa hälsoeffekter Sannolikheten för att humanriktvärdet 160 ng/kg TS överskrids är 98 % för sågverksområdet. Det förhållandet bildar också ett av motiven till att det i föreslagen åtgärd ingår skyddstäckning. Avgränsningen av hot spot är gjord med sannolikheten 0,5, som bedömts som en rimlig ambitionsnivå, men det innebär att det även efter slutförd sanering finns risk för att halter över riktvärdet kan förekomma utanför avgränsade områden. Att vi använt sannolikheten 0,5 innebär att vi maximerat området som kan betraktas som förorenat utan att ta med allt för mycket rena massor. 5.6. Höga halter av arsenik och dioxin som kan påverka markmiljön negativt Sannolikheten att överstiga Naturvårdsverkets referensvärde för skydd av markekosystem, 40 mg/kg TS, för arsenik är 14 % för sågverksområdet. För dioxin är motsvarande referensvärde, 2000 ng/kg TS, och risken att det överskrids är 4,3 %. För A-området är risken hög inom hela den avgränsade ytan då referensvärdet kraftigt överskrids och även andra metaller har mycket höga värden. 5.7. Risk för spridning och negativa effekter på ytvattenmiljön Den högst analyserade halten för dioxin inom sågområdet är 2 000 000 ng/kg TS. Medelvärdet för analyser inom hot spots avgränsningen är 2 405 ng/kg TS om maxvärdet inte tas med. Mellan älven och sågområdet har dioxin detekterats i alla grundvattenrör utom det som ligger strax uppströms. Kongenfördelningen överensstämmer i grundvattnet och jorden. Med passiva provtagare har det också konstaterats en överensstämmande kongenfördelning i älven. Förhållandevis höga halter har mäts i älven och då ska man ha i åtanke att med en passiv provtagare mäts 11

den lösta delen dioxiner och den är normalt bara några få procent om ens det av den del som är partikulärt buren. Spridningen med grundvattnet har beräknats till ca 2 mg WHO- TEQ/år till detta ska läggas spridningen via den dagvattenledning som går genom sågområdet. Vid analyser av sediment i ledningen visade kongenfördelningen att ledningen fungerar som en transportväg till älven för områdets dioxiner. 5.8. Föroreningsspridning genom översvämning och erosion Det är havet som styr älvens vattennivå och den kan därför variera under hela året med översvämningsrisker och erosion av strandkanten som följd. Större delen av Figur 5-2. Visar havsytans höjdvariation under september 2007. När havsnivån är 50 cm är det lika med markytans höjd på stora delar Hävelträsket. stranden är byggd med rester från sågade stockar som lagts ut vinkelrätt från stranden i metertjocka skikt, s k splintvedskaj. Det innebär att den inte är beständig och att den förstörs med ökande tak ju längre tiden går. När kajen väl är borta ligger förorenade markytor i direkt kontakt med älvens strömmande vatten. 12

6. Åtgärdsutredning Åtgärdsutredningen konstaterade att övertäckning och uppgrävning kombinerat med deponering eller förbränning är möjliga åtgärdslösningar. Filter och erosionskydd finns också med som en åtgärd som kan kombineras med övriga åtgärder beroende på hur stor mängd föroreningen som lämnas kvar. 7. Åtgärdsalternativ Huvudstudiens riskbedömningen visade att exponeringsvägen intag av jord är av störst betydelse för hälsorisken. Framför allt är det akutrisken (arsenik) och långtidsrisken från dioxinexponering som är påtagliga hälsorisker. Spridning av dioxin till Skellefteälven via erosion och förorenat grundvatten bedöms utgöra den största miljörisken, men även riskerna för markmiljön bedöms som höga. Med det och de övergripande åtgärdsmålen som grund har tio olika åtgärdsalternativ tagits fram. Åtgärdsalternativen kombinerar olika typer av metoder för olika områden. Alternativen är ordnade i ökande ambitionsnivå och med ökande grad av riskreduktion där alternativ 0 innebär att inga åtgärder vidtas och alternativ 4 utgör ett max-alternativ inom given markanvändning. Åtgärdsalternativen som tagits fram jämförts i en riskvärdering, se bilaga 1. Sammanfattningsvis är det i huvudsak kostnaden och riskreduktionen på lång sikt som har styrt valet av åtgärdsalternativet som presenteras. Övriga aspekter har bedömts vara i stort sett jämförbara mellan de olika alternativen bortsett nollalternativet. 8. Åtgärdsförslaget 8.1. Åtgärdsförslagets innehåll Ansökan om statlig delfinansiering innehåller åtgärder av A-området, sågverksområdet och två områden med oljeföroreningar tillsammans med kvarvarande ledningsnät framtill fabriksbyggnaden, se även figur 8-1. 13

) ) ) A-området Sågverksområdet Ny dagvattenledning As Dioxin Olja Erosionsskydd Härvelträsket 200 meter Figur 8-1. Åtgärdsförslaget åskådliggjort.(rosa/gröna/bruna områden är avgränsade hot spots. Blå prickad linje är nedgrävd dagvattenledning. Heldragen blå linje är öppet dike. Triangelmarkering längs älven är erosionsskydd. Streckad linje runt saneringsytor är skyddstäckningens utbredning. För Härvelträsket kommer fördjupade undersökningar att beröra hela området som är markerat för skyddstäckning.) För Härvelträskområdet kommer undersökningarna att fördjupas för att bättre kunna välja ett kostnadseffektivt åtgärdsförslag. Undersökningarna av området föreslås finansieras med s k undersökningspengar och ingår därför inte i ansökan. Området är komplicerat att sanera p g a läget, markytans struktur, geologiska förutsättningar och föroreningsstrukturen. Härvelträsket kommer att beröras av två åtgärder som ingår i planerad ansökan. Det är en ny sträckning på den dagvattenledning som idag går genom sågområdet och ett erosionskydd längs älven. Erosionsskyddet ska också fungera som översvämningsskydd. Erosionsskyddet motiveras av att det ger långsiktig kontroll av erosionen och den föroreningsspridning den medför. Dessutom möjliggörs säkra urgrävningar utan spontning. Byggandet av erosionsskyddet påverkar inte valmöjligheterna av åtgärdslösning för Härvelträsket Oljeföroreningar förekommer under tidigare cisternanläggningen vid ångcentralen och från tallolja som förvarats i en cistern i den tidigare boardfabrikens källare. Oljeförorenad jord ska schaktas ur och transporteras till extern anläggning för kompostering. Olja i fri fas pumpas eller samlas upp med absorbent direkt från grundvattenytan i schaktgropen. 14

Den beräknade mängden oljeskadad jord som ska tas om hand uppgår till ca 2000 ton. Transportbehovet motsvarar 150 lastbilar. A-området är förorenat av en restprodukt från Rönnskärsverken. Enligt Mikael Borell, manager R&D/Environment, Boliden Mineral AB, Rönnskär kan det röra sig om granulerad slagg. Slaggsanden kommer att tas bort och transporteras till en anläggning med klass 1 deponering. Enligt genomförda lakförsök kan deponeringen genomföras utan ytterligare behandling av jorden. Schakten kommer delvis att genomföras under grundvattenytan och därmed kräva ett omhändertagande av grundvatten. Slutligen kommer området att skyddstäckas med minst 30 cm jord. Motivet för skyddstäckningen är att kunna kontrollera osäkerheter, markanvändningen och närhet till befintliga bostäder. Beräknad mängd jord som ska tas om hand uppgår till 7100 ton. Nära 100 % (10 100 kg) av slaggsanden kommer att tas bort. Totalt kommer det att hanteras 21 600 ton (vara 7 100 ton förorenad) massor inom A-området och det motsvarar ca 800 lastbilar. På sågområdet beräknas jord att schaktas bort ner till 1,5 m inom dioxinförorenade ytor och ner till 1 m för As-förorenade ytor. Detta innebär att ca 83% (25g) av dioxinet och 73 % (430 kg) av arseniken tas bort inom avgränsade ytor. Idag går en dagvattenledningen genom området. Den kommer att flyttas för att reducera möjligheten till snabb transport av kvarvarande föroreningar ut till älven. Flytten kommer också att innebära att grundvattenströmningen genom Härvleträsket begränsas, se figur 8-1 för att se den nya sträckningen. Dagvattenhanteringen kommer att avslutas med en spegeldamm som inte finns inritad på kartan. Även sågområdet kommer att skyddstäckas och här är det ett sätt att ta kontroll över osäkerheten att det även utanför avgränsade saneringsytor kan förekomma förorenad jord över riktvärdena. Totalt kommer det att hanteras 30 100 ton (varav 11 700 ton förorenade) massor inom sågverksområdet och det motsvarar ungefär 1000 lastbilar. 8.2. Mätbara åtgärdsmål (Kommentar till målen finns direkt under varje mål i kursiv stil.) De mätbara åtgärdsmålen preciserar vad som måste göras för att uppnå de övergripande åtgärdsmålen. Åtgärdsmålen utgår från de platsspecifika riktvärdena, se tabell 8-1, för markanvändningen Bostäder/arbetsplatser respektive Äventyr/sport/rekreation. 15

As (mg/kg TS) Styrande för riktvärdet Dioxin (ng /kg TS) Styrande för riktvärdet Platsspecifika riktvärden Bostäder/arbetsplatser, 0-1,5 m 20 Bakgrundshalt 18 Intag av jord + exponering fr andra källor Bostäder/arbetsplatser > 1,5 m 20 Effekter i markmiljön 250 Effekter i markmiljön Äventyr/sport/rekreation, 0-1 m 35 Intag av jord 150 Intag av jord + exponering fr andra källor Äventyr/sport/rekreation > 1 m 40 Effekter i markmiljön 600 Skydd av ytvatten Tabell 8-1. Platsspecifika riktvärden för Scharinsområdet. För föroreningsspridningen till Skellefteälven utformas ett åtgärdsmål utifrån spridningsrisken förknippad med erosion i strandlinjen, eftersom föroreningar lämnas kvar på området. Utifrån riskbedömning och åtgärdsutredning ska följande mätbara åtgärdsmål tillämpas för de olika delområdena. 1. Maxhalten av arsenik i kvarlämnad slaggsandpåverkad mineraljord inom A- området får inte överstiga det platsspecifika riktvärdet 20 mg/kg TS på nivån 0-1,5 m under markytan. På större djup än 1,5 m skall riktvärdet 35 mg/kg TS användas. Målet innebär att jord som på något sätt innehåller slaggsand kommer att tas bort ner till 1,5 m. Inom delområdet finns även en hel del järnsand som inte berörs av saneringen. För gränszoner krävs sannolikt lak- eller tillgänglighetsförsök för att särskilja materialen från varandra. 2. Maxhalten i kvarlämnad jord inom Sågverksområdet på nivån 0-1 m under markytan får inte överstiga det platsspecifika riktvärdet 35 mg/kg TS för arsenik. 16

3. Maxhalten i kvarlämnad jord inom Sågverksområdet på nivån 0-1,5 m under markytan får inte överstiga det platsspecifika riktvärdet 150 ng/kg TS för dioxin. 4. Maxhalten i kvarlämnad jord invid oljecisterner och boardfabrik (talloljeförorenat område) får inte överstiga 1000 mg/kg TS (alifater C15-C36), 10 mg/kg TS (cancerogena PAH) respektive 40 mg/kg TS (övriga PAH). Halterna utgör plattspecifika riktvärden från Kemakta, 2005. Samma riktvärde tillämpas för hela saneringen på alla djup då området planeras som marina och därmed kan djupa schakter förväntas i området. 5. Vid grävsanering inom Sågverksområdet undersöks schaktbotten fortlöpande så att 100 mg/kg TS för arsenik och 600 ng/kg TS för dioxin inte överskrids. Målet innebär att dioxin saneras inom platsspecifika riktvärden. För Arsenik innebär målet ett avsteg från de platsspecifika riktvärdena. Målet innebär att det efter saneringen kan förekomma halter upp till 100 mg/kg redan på 1,3 m djup. Den riskökning som det innebär för hälsoskyddet är försumbar då det rör sig om små ytor och mycket begränsade mängder. Djupare sanering innebär i sig en ökad risk och ökade kostnader p g a sanering i grundvattennivå nära älven. 6. Minst 75 % av dioxinet som grävs upp skall destrueras. Målet är satt försiktigt men ska utrycka att huvuddelen av dioxinet ska destrueras. 7. Ett år efter grävsanering skall det vid tre på varandra följande månadsmätningar med passiva provtagare inte gå att detektera en större medelavvikelse än 15 % mellan uppströmspunkten och en punkt strax nedströms sågområdet för de platsspecifika kongenerna. Inför saneringen måste ytterligare referensundersökningar göras för att säkerställa skillnaden före saneringen. Andra metoder än passiv provtagning kan bli aktuella. 8. Erosionen uppskattas genom mätningar av turbiditet. Förslag till åtgärdsmål är att turbiditen skall vara minst 10 % lägre i nedströmsprover jämfört med uppströmsprover i ytliga prover tagna 1 m från stranden. Provtagning skall ske uppströms och nedströms både före och efter åtgärd eftersom vattennivåer kan förväntas påverka turbiditeten. Målet saknar helt referensundersökningar idag. 8.3. Framtida restriktioner i markanvändningen Bedömningen är att övergripande och mätbara åtgärdsmål kan nås med föreslagen åtgärd. Restriktionen för grundvattenuttag gäller dock även fortsättningsvis. 8.4. Skälighetsbedömning avseende föreslagna åtgärder Åtgärdsalternativet innebär att risken för negativa hälsoeffekter reduceras till acceptabla nivåer och föreslagen markanvändning kan tillämpas. Källtermer reduceras kraftigt och föroreningar som lämnas kvar är avskärmade och risken för direktexponering av jord 17

över riktvärden är därmed acceptabel. För att långskitigt vidmakthålla saneringens riskreduktion gentemot kvarlämnade föroreningar byggs erosionsskydd och dagvattenledningen flyttas. Åtgärdskostnaden som kr/ton bortschaktad jord ligger på ca. 3 300 kr. När kostnaden relateras till andra åtgärdsområden ska man ha i åtanke att flytt av dagvattenledning och erosionskydd är åtgärder som även förbättrar risksituationen för Härvelträsket som ligger kvar i utredningskedet. Om kostnader fördelas på vardera förorening arsenik och dioxin blir resultatet 1925 kr/kg bortagen arsenik och 1,52Mkr/g för dioxin. Samtliga kostnader ligger i normala intervall för saneringsåtgärder. 9. Projektstyrning 9.1. Organisation Projektet kommer att styras av en intern organisation och egen projektledning. Kompetens som saknas internt kommer att köpas externt. Organisationsschema STYRGRUPP Lars Hedqvist, planeringschef - Göran Åström, bygg- och miljökontorets chef Jan Sundbom, inköpschef - Jan Wiberg, byggledare fastighetskontoret - Hans Andersson, teknisk chef - Vakant, ekonomichef Magnus Kristensson, länsstyrelsen - Rolf Edlund, kommunjurist Christer Svensson, projektledare PROJEKTGRUPP Christer Svensson, projektledare - Maria Henfridsson, administration ek - Leif Westermark, projektassistent vakant, projektör Kvalitets- och miljökontroll Leif Westermark, projektassistent konsultstöd, ramavtal Entreprenader Roller och ansvar Styrgrupp: Fattar övergripande och styrande beslut. 18

Planeringschef: Ansvarar för att informera och inhämta reglerande beslut från kommunstyrelsen. Tillsätter och avsätter deltagare i projektgruppen. För anteckningar vid styrgruppsmöten. Attesterar fakturor. Projektledare: Projektledaren rapporterar till styrgruppen och ska; Genomföra projektet så att specificerade leveranser realiseras enligt överenskommen tidplan inom avsatta resursramar. Huvudmannens representant i projektrelaterade frågor. Eftersträva att uppsatta mål och villkor följs. Planera arbetet i detalj tillsammans med dem som skall göra jobbet. Genomföra projektet enligt beslutade planer, detta omfattar insamlandet av data, analyser, genomföra möten mm. Sammanställa, utvärdera och dra slutsatser av genomförda undersökningar. Informera om projektets framåtskridande och föra förslag till ändringar till beslut. Leveransgodkänna fakturor. Avsluta projektet och återföra erfarenheter. Administratör ek: Administratör rapporterar till projektledaren och skall; Ta fram rutiner för ekonomisk administration. Ansvarar för konteringsplaner och att kontering genomförs. Leda den ekonomiska administrationen av projektet. Ansvara för att löpande rekvirera pengar efter fakturaunderlag. Projektassistent: Rapporterar till projektledare och skall; Se till att miljökontroll genomförs enligt plan i projektet. Sammanställa, utvärdera och dra slutsatser av genomförda undersökningar. Delta i och genomföra utredningar. Leveransgodkänner vid projektledares frånvaro. Ersätter projektledaren i den dagliga driften av projekten vid dennes frånvaro. Kvalitets- och miljökontroll: Ska bevaka att kvalitetsrutiner följs i alla delar och genomföra miljökontroll som inte är egenkontroll i entreprenader. Entreprenader: Entreprenörer rapporterar till projektledaren eller till ev. samordnande entreprenör som rapporterar vidare. 19

9.2. Projektförberedelser och projektplan År 2009 ska projektet förberedas för genomförande. Då genomförandet görs i etapper, se tabell 9-1, kommer även detaljprojekteringen av varje etapp att ske etappvis. Projektförberedelser består bl a av projektering och upprättande av förfrågningsunderlag för upphandling av entreprenader. I projekteringen beaktas bl a eventuella behov av skyddsåtgärder både när det gäller skydd mot spridning av föroreningar till omgivningen, t ex via damning, läckage och utsläpp, men även personligt skydd för arbetare på saneringsområdet. Projekteringen utförs av kommunens projektgrupp tillsammans med konsulter. I projekteringen ingår också upprättande av kvalitetssäkrings/kontrollprogram. Till projektförberedelser hör även fastställande av projektplan med strukturer och rutiner för projektet. Miljöövervakningen under genomförandefasen upphandlas bara delvis externt. Moment 2009 2010 2011 2012 Projektering etapp 1 /projektledning 5 Åtgärder etapp1 23 Projektering etapp 2 /projektledning 5 Åtgärder etapp2 23 Slutrapportering /projektledning 1 1 Slutlig återställning 3 Kostnad/år 5 28 24 4 Bidragsbehov/år 4 25 21 5 Tabell 9-1. Kostnadsfördelning för genomförandeperioden. Projektplanen beskriver projektets genomförande och ska skrivas så snart projektet är finansierat. Planen är det dokument som övergripande styr projektets kvalitetsaspekter. Planen beskriver system för planering, styrning och genomförande. I planen anges projekteringskrav, kvalitetsmål och miljömål. Projektplanen kompletteras och förbättras om så behövs, med ledning av erfarenheter som framkommer under projektets genomförande. I bilagor till projektplanen finns intressentplan, tidplan med resurser, informationsplan, riskhanteringsplan, kvalitetsplan och dokumenthanteringsplan. 20

9.3. Etappbeskrivning Etapp 1 innehåller sanering av A-området och oljesanering. Dessutom byggs en ny dagvattenledning och ett erosionsskydd längs älven. Etapp 2 innehåller sanering av sågområdet. Vid marksaneringarna schaktas stora mängder jord/fyllnadsmaterial ur och ett omfattande analysarbete krävs för att kunna behandla de förorenade massorna på rätt sätt. Så långt det är möjligt ska detta analysarbete genomföras redan under projekteringen. Återställning av området görs löpande men slutgiltigt först då alla etapper med återställningsarbeten genomförts. Slutlig utvärdering genom sammanställning av dokumentationen under projektets gång, samt färdigställande av rapporter till länsstyrelse och naturvårdsverk planeras till 2012. En etappindelningen med ett utdraget genomförande ger förutsättningar för bra projektering. Förbränning av den dioxinförorenade jorden kommer sannolikt att kunna genomföras betydligt närmare inom några år och det är motiverat att avvakta en sådan utveckling. Kostnader fördelas på fler år och blir därmed en mindre belastning för både den statlig och kommunala budgeten. Den totala åtgärdskostnaden är beräknad till 61 miljoner kronor och bidragsbehovet över tid kan ses i tabell 9-1. 10. Ansökan 10.1. Administrativa uppgifter Sökande: Kontaktperson: Kontaktperson vid länsstyrelsen: Skellefteå kommun Kommunstyrelsen 931 85 Skellefteå Christer Svensson, projektledare Kommunledningskontoret Tel: 0910-73 46 17 Fax: 0910-142 14 Mail: christer.svensson@skelleftea.se Magnus Kristensson Tel: 090-10 82 69 Fax: 090-10 73 41 Mail: magnus.kristensson@ac.lst.se 21

10.2. Huvudman Skellefteå kommun ansvarar såsom huvudman, se bilaga 2, för att efterbehandlingsåtgärderna som redovisas i denna ansökan genomförs, att ekonomin hålls inom redovisad kostnadskalkyl, samt att kvartals- och slutredovisning genomförs. 10.3. Åtaganden och yrkanden Skellefteå kommun åtar sig att delfinansiera projektet med maximalt 10 % av totalkostnaden inom totala ramen 61 Mkr för återställningsprojektet enligt ansökan, att genomföra saneringen av Scharins industriområde enlighet vad som framgår av ansökan, att i en slutrapport, inom ett år efter slutförda saneringsåtgärder redovisa en sammanfattning av utförda saneringsåtgärder, kostnader, bedömda effekter och andra erfarenheter av efterbehandlingsarbetet. 10.4. Finansiering Kommunfullmäktige i Skellefteå kommun har beslutat att som huvudman delfinansiera efterbehandlingsåtgärder på Scharins industriområde. I ett beslut 2007-11-27, bilaga 3, har kommunfullmäktige tilldelat ett ramanslag för återställning på 18 miljoner kronor. Av det anslaget har ca 10 miljoner förbrukats under fas 1. Kommunens insatser i form av redan budgeterade medel av löner etc för deltagande kommunal personal, samt andra utgifter som kommunen haft för utredning av Scharins industriområde inräknas i egeninsatsen. Beräknad kostnad för efterbehandlingsåtgärd 61 Mkr Beräknat kvarvarande bidrag för fas1 hos lst 5 Mkr Avgår huvudmannens egeninsats 6 Mkr Summa bidragsbehov 50,0 Mkr 22