0 Luckor i glastaket Krister B Andersson, Håkan eriksson November,2005 Kvinna och chef i det svenska näringslivet
1 Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning och slutsatser... 3 Förändrade förutsättningar för kvinnor... 4 FLER JOBBAR... 4 FLER UTBILDAR SIG ALLT LÄNGRE... 5 Inbrytningar i traditionellt manliga yrken... 7 Civilingenjörer... 8 Kvinnor och män i chefsposition inom 2004... 9 Verkställande direktörer... 10 Driftschefer och chefer för mindre enheter... 11 Funktionschefer (Ekonomi, personal mm)... 12 Arbetsledare, kvinnliga förmän och kvinnliga chefer på lägre nivå. 13 Yrkesmässig bakgrund... 14 Om undersökningen... 15 KÄLLORNA...15
2 Inledning Frågan om andelen kvinnor på ledande poster i näringslivet har varit föremål för en livlig debatt under de senaste åren. Det gäller inte minst frågan om andelen kvinnor som har styrelseuppdrag i privata företag. Påtryckningarna från politiskt håll har varit kraftiga för att öka andelen kvinnor och ytterst finns ett hot om lagstiftning. Fokuseringen på styrelsenivån har varit olycklig. Dels för att de politiska kraven kommer i konflikt med grundläggande rättigheter i vår marknadsekonomi, framförallt äganderätten. Men också för att en ensidig fokusering på sammansättningen av bolagens styrelser riskerar att missa en mer intressant utveckling som sker på den operativa nivån inne i företagen. Ytterligare ett problem är att debatten i många stycken helt har missat det dynamiska perspektivet. Stora förändringar sker på den svenska arbetsmarknaden. Men denna process tar, av naturliga skäl, en viss tid innan den får effekt på lednings- och styrelsenivå. Det hinner gå många år från det att en person väljer att gå en längre akademisk utbildning med inriktning på arbete i det privata näringslivet, till dess att samma person arbetar som till exempel Vd. Tidsspann mellan 20 och 30 år är inte ovanliga. Denna undersökning tar sikte på dynamiken på de operativa nivåerna. Vi tror och hoppas att den blir ett intressant bidrag till debatten. Utgångspunkten för när det gäller kvinnor på ledande poster att detta är en fråga om kompetensförsörjning. I s framtidsprogram Fördel Sverige framgår det att en väl fungerande arbetsmarknad är en nyckelfråga för företag och jobb i Sverige. Det är därför glädjande att se de förändringar som illustreras av denna undersökning. Sedan cirka tio år tillbaka återfinns kvinnor i allt högre utsträckning i branscher och på arbeten som tidigare helt dominerats av män. Det är bra. Näringslivet får härmed en injektion av kompetens, som ger både större bredd och volym. Denna undersökning visar tydligt att det skett ett trendbrott i kvinnors utbildnings- och yrkesval sedan en tid tillbaka. Det är s övertygelse att denna utveckling kommer att fortsätta. Undersökningen baseras på uppgifter som s medlemsföretag årligen lämnar in. Dessa representerar 1,5 miljoner anställda, vilket är en betydande andel av de personer som arbetar i den privata sektorn i Sverige. Jan-Peter Duker
3 Sammanfattning och slutsatser Kvinnor utbildar sig i allt högre utsträckning till ekonomer och civilingenjörer. Dessa är utbildningar som är av särskild betydelse för rekrytering till högre poster inom näringslivet. En stark ökning förefaller ha inletts i början av 1980-talet. Av statistiken framgår det tydligt att andelen kvinnor som är chefer har ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden. Detta gäller inte minst i gruppen civilingenjörer, vilken utgör en viktig rekryteringsgrund för högre befattningar. Under det senaste decenniet har andelen kvinnor som är civilingenjörer i chefsposition ökat med mellan 70 och 190 procent i olika chefskategorier. I förhållande till den egna gruppen (kvinnor/män) finns det lika stor andel kvinnor som män bland chefer med civilingenjörsutbildning. I vissa åldersintervall är andelen kvinnor något större. Kvinnliga chefer finns i större utsträckning inom personalfunktioner, och även inom ekonomi. Män dominerar bland verkställande direktörer. Kvinnor i ledande befattning har ofta en utbildningsbakgrund inom ekonomi, handel och administration. Män har i större utsträckning en bakgrund inom teknik och tillverkning. Bland Funktionschefer, arbetsledare och i viss mån driftschefer har kvinnor i genomsnitt en högre utbildning än män. För samtliga chefsgrupper gäller att kvinnorna dominerar i de yngre åldersintervallen. Männen är fler bland de äldre cheferna. Detta återspeglar en dynamik över tid, där vi kan iaktta en successiv ökning av andelen chefer som är kvinnor. En vanlig karriärväg för kvinnor går via någon form av specialistarbete, som kräver någon form av längre, akademisk utbildning.
4 Förändrade förutsättningar för kvinnor Dagens yrkesstrukturer påverkas av de förutsättningar som vid varje enskild tidpunkt varit för handen när det gäller möjligheter till att delta i arbetslivet, göra fria utbildningsval och karriär. Det har inverkat på mäns och kvinnors möjligheter och val. Stora förändringar har skett under de senaste trettio åren och sker alltjämt. Som framgår av redogörelser längre fram i denna rapport finns det två yrkesinriktningar som är att särskilt intresse då det gäller rekrytering till chefspositioner i näringslivet. Dessa är civilingenjörer och ekonomer. För de senare intar Handelshögskolan i Stockholm en särställning, då många av näringslivets absoluta toppchefer tagit sin examen just på Handels. FLER JOBBAR Mycket har hänt under de senaste hundra åren. Vid 1900-talets början var förvärvsfrekvensen 30-40 procent bland kvinnorna 1 medan den för männen var över 90 procent. Under de tre senaste decennierna har en betydligt större andel av kvinnorna kommit ut i arbetslivet. 1970 var sex av tio kvinnor ute på arbetsmarknaden. 2004 hade andelen ökat till sju av tio kvinnor. Sverige tillhör därmed de länder i världen som har högst förvärvsfrekvens bland kvinnor. Kvinnors sysselsättningsintensitet2 1970-2004 100 90 86 87 86 84 85 Kvinnor Män 80 81 73 76 75 70 73 77 71 72 72 60 67 58 50 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2004 1 SOU 2004:43 2 Källa: AKU, SCB. Definition: Sysselsatta som andel av befolkningen i åldrarna 16-64 år.
5 FLER UTBILDAR SIG ALLT LÄNGRE Under de två senaste decennierna har kvinnor i allt större utsträckning skaffat sig högre utbildningar. 1985 hade 40-45 procent av kvinnorna gymnasieutbildning eller kortare eftergymnasial utbildning. Lite fler än 5 procent hade 3-årig eller längre eftergymnasial utbildning. 2003 hade andelarna ökat till omkring 60 respektive 15 procent. Under samma period minskade andelen kvinnor med enbart grundskola med omkring 25 procentenheter. Kvinnors utbildningsnivå 3 1985-2003 60 50 Gymnasium + ev påbyggnad 40 30 Enbart grundskola 20 10 0 Eftergymnasial utb, >= 3 år 1985 1990 1995 2000 Andelen kvinnor registrerade på Handels i Stockholm 1977/78-2003/04 Andelen kvinnor, procent 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 1977/78 1982/83 1987/88 1992/93 1997/98 2002/03 Andelen kvinnor som studerat på Handelshögskolan har ökat sedan slutet av 1970-talet och utgjorde 2003 runt 37 procent av studenterna. Ett visst genombrott verkar ha inträffat 1997/98, då ett språng gjordes från 30-procentsvinån till dagens nivåer. Bortsett från detta, finns det en utpräglad stabilitet i utvecklingen. Under en lång tid, i nästan 30 år, har andelen kvinnor som studerat på Handelshögskolan legat mellan 25 och 30 procent. Utvecklingen som avser andelen kvinnor bland civilingenjörer uppvisar inte samma plana kurva. I slutet av 1970-talet var det knappt 10 procent bland ingenjörerna som var kvinnor. Sedan har andelen kvinnor ökat stadigt och utgör idag runt 30 procent. 3 Källa: Utbildningsregistret, SCB. Anmärkning: Tidsseriebrott mellan 1999 och 2000.
6 Sammantaget, utbildar sig kvinnor i dessa traditionellt manliga utbildningar i allt högre utsträckning. En starkare ökning förefaller, grovt sett, ha inletts i början av 1980-talet. Andelen kvinnor med civilingenjörsexamina 1977/78-2003/04 Andel kvinnor, procent 30,0 20,0 10,0 0,0 1977/78 1982/83 1987/88 1992/93 1997/98 2002/03 Andelen kvinnor i privat respektive offentlig sektor 100 80 78 80 Procentuell andel 60 40 48 38 25 20 0 Stat Kommun Landsting Privat sektor Företagare Kvinnorna är olika representerade 4 i olika sektorer. Inom kommuner och landsting är kvinnorna i majoritet. Inom staten är hälften av alla anställda kvinnor. Inom privata sektorn är andelen kvinnor lägre och bland företagare 5 är bara var fjärde person kvinna. Trots alla förändringar som har skett i kvinnors val och i övrigt på arbetsmarknaden, finns det fortfarande vissa kvardröjande mönster. Av betydelse för framtida karriärmöjligheter är bland annat i vilken grad de kvinnodominerade sektorerna kommer att vara konkurrensutsatta i framtiden. Sett över längre tid präglas utvecklingen av stor dynamik. 4 Källa: AKU 2004, SCB. 5 Inklusive medhjälpande familjemedlemmar.
7 Inbrytningar i traditionellt manliga yrken Kvinnor etablerar sig på arbetsmarknaden på ett helt annat sätt än tidigare. Utbildning sker efter nya mönster och rekrytering görs till befattningar där respresentation tidigare saknats eller varit liten. Allt fler kvinnor i traditionellt manliga utbildningar och yrken ökar rekryteringsbasen för företagen och ger bättre förutsättningar för tillträde till högre och mer välavlönade befattningar. Ökningen av andelen kvinnor i yrkesgrupper som Vd: ar, funktionschefer (administrativa och ekonomichefer, personalchefer etc), dataspecialister (programmerare, systemerare etc), civilingenjörer, företagsekonomer, personaltjänstemän med flera är exempel på detta. Av s statistik framgår denna förändring tydligt. Procentuella andelen kvinnor 1995-2003 1210 Verkställande direktörer 1230 Funktionschefer 1310 Ledningsarbete i mindre företag 13 12 11 10 9 8 7 7 7 9 8 12 11 12 12 12 23 21 19 17 18 16 18 18 19 20 21 21 22 50 45 40 35 32 38 36 38 37 46 42 46 42 6 1995 1997 1999 2001 2003 15 1995 1997 1999 2001 2003 30 1995 1997 1999 2001 2003 28 26 24 22 20 21 2130 Dataspecialister 26 25 24 23 22 20 25 24 23 18 13 2140 Civilingenjörer, arkitekter mfl 20 19 18 17 12 12 11 10 21 2410 Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjästemän 50 48 48 47 45 45 45 44 41 40 40 38 18 1995 1997 1999 2001 2003 8 1995 1997 1999 2001 2003 35 1995 1997 1999 2001 2003 Av särskilt intresse är att andelen kvinnliga chefer ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden i gruppen civilingenjörer. Civilingenjörer utgör en viktig rekryteringsgrund för högre befattningar bland s medlemsföretag. Detta förklaras av att många företag bygger sin affärsverksamhet på en långt driven teknikutveckling. Här är det tydligt att ett trendbrott har skett när det gäller kvinnors utbildningsval, där allt fler väljer att studera till ingenjör. Av intresse är också att andelen kvinnor ökar kraftigt i gruppen av företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän. Idag är fördelningen mellan kvinnor och män i denna grupp av chefer i stort sett lika. Förändringen har inte varit lika kraftig för verkställande direktörer. Sannolikt finns här en fördröjningseffekt, där ökningen på mellanchefsnivå inte ännu fått fullt genomslag på vd-nivå.
8 Civilingenjörer Som nämndes i föregående avsnitt är gruppen civilingenjörer i chefsposition särskilt intressant, då detta är en vanlig bakgrund för att göra karriär inom det privata näringslivet. Det svenska näringslivet är som bekant starkt teknikdrivet. Det finns därför anledning att studera denna grupp närmare. Bland civilingenjörer i chefsposition ökar andelen kvinnor som ett resultat av att allt fler kvinnor söker sig till yrket. Det framgår tydligt i såväl s som Civilingenjörsförbundets lönestatistik. Kvinnornas andel av chefskadern ökar på alla nivåer bland civilingenjörerna. Under det senaste decenniet har kvinnors andel ökat med mellan 70 och 190 procent i olika chefskategorier. Detta får betecknas som en dramatisk förändring. I diagrammet nedan framgår utvecklingen för olika chefskategorier. Civilingenjörer i chefsbefattningar 1994-2004. Andel kvinnor. 6 Procentuell andel kvinnor i respektive chefskategori 25,0 Sektionsschefer 20,0 Gruppchefer 15,0 10,0 Avdelningschefe 5,0 Högre chefer 0,0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 Andelen chefer 7 bland anställda med civilingenjörsutbildning 2004 Procentuell andel inom respektive åldersgrupp 25,0 Kvinnor Män 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 25-29 30-39 40-49 50-64 Åldersgrupp Ett mått på andelen chefer inom en kategori är andelen ställd mot hela gruppen. Vi har här jämfört andelen chefer med gruppen anställda kvinnor, respektive män med civilingenjörsutbildning. Då framgår av undersökningen att de kvinnliga cheferna är lika väl representerade som männen. I ett fall, i ålderskategorin 50-64 år, är kvinnorna faktiskt 6 Källa: Civilingenjörsförbundets lönestatistik Anm. Intrapolerade värden 1998-2004. 7 Chefer och arbetsledare.
9 representerade i något högre utsträckning än männen. Intressant är också att denna jämna representation gäller oavsett åldersgrupp. Här har ingen skiftning gjorts för olika chefsnivåer. Kvinnor och män i chefsposition inom Svenskt Näringsliv 2004 Andelen kvinnor inom chefskadern varierar mellan olika verksamhetsområden. Detta hänger samman med att kvinnorna som grupp verkar i olika utsträckning inom olika verksamheter, branscher och funktioner. Inom personalfunktionerna, där det finns fler kvinnor, är också andelen kvinnliga chefer större. Inom teknikområdet är däremot andelen kvinnliga chefer mindre eftersom kvinnorna i mindre utsträckning än männen är verksamma med exempelvis teknisk tillverkning, drift och utveckling. Tabellen nedan kompletterar den bild som finns tidigare i rapporten genom att visa en finare fördelning i redovisningen av gruppen funktionschefer. Kvinnor Antal Män Andel kvinnor iprocent Chefskap på övergripande ledningsnivå 8 Verkställande direktörer 700 5 600 11,1 Driftschefer och chefer för mindre enheter 9 9 000 28 000 24,3 Funktionschefer Ekonomi och administrativa chefer 2 100 4 500 31,8 Försäljnings- och marknadschefer 1 700 6 900 19,8 Personalchefer 1 000 1 100 47,6 Övriga funktionschefer 10 3 600 17 500 17,1 Chefskap på övriga nivåer Chefer på lägre nivå 11, arbetsledare och förmän 11 300 35 000 24,4 TOTALT 29 400 98 600 23,0 8 VD eller chef direkt underställd VD. Arbete med att planera, leda och samordna verksamhet i företag med befogenhet att fatta beslut om investeringar och anställningar samt ansvar för personal, resultat-, teknik- och resultatutveckling och övergripande policies mm. 9 Kvinnorna finns framför allt inom handel, hotell och restaurang, transport, kommunikation och även vård och omsorg. 10 Inköp, distribution, reklam, PR, IT, FoU. 11 Med ansvar för verksamhet och personal. Chefer på mellannivå och lägre. Exempelvis grupp- och avdelningschefer.
10 Verkställande direktörer Vilka karriärvägar har då de kvinnor och män gått som har nått chefspositioner? Vi har i detta avsnitt valt att undersöka utbildningsbakgrund. I gruppen verkställande direktörer är det tydligt att det både bland kvinnor och män oftast finns en eftergymnasial utbildning i botten, även om det finns förvånande många som enbart har en gymnasieutbildning. Tydligt är också att det bland män som är verkställande direktörer är betydligt vanligare med en utbildningsbakgrund med inriktning på teknik och tillverkning än bland kvinnor. Däremot är det fler kvinnor än män som har en utbildning inom företagsekonomi, handel eller administration. Mindre förvånande är att många Vd: ar som är kvinnor har en bakgrund inom olika vårdutbildningar. Här kan antas att de i många fall är verksamma i företag inom branscher med samma inriktning. Utbildning, kvinnor (och män) Högsta utbildningsnivå Utbildningsinriktning Grundskola, gymnasium Eftergymnasial utbildning Kortare än 4 år 4 år eller längre Totalt Teknik och tillverkning 0,7 % (13,5 %) 1,4 % (11,5 %) 7,4 % (18,2 %) 9,5 % (43,3 %) Företagsekonomi, handel, administration 14,2 % (7,5 %) 17,8 % (19,9 %) 3,0 % (2,0 %) 35,0 % (29,4 %) Hälso- och sjukvård samt social omsorg 1,9 % (0,1 %) 4,5 % (0,5 %) 1,8 % (0,5 %) 8,2 % (1,1 %) Övriga 23,2 % (11,8 %) 16,9 % (10,2 %) 7,3 % (4,1 %) 47,3 % (26,2 %) Totalt 12 40,0 % (33,1 %) 40,6 % (42,2 %) 19,4 % (24,8 %) 100,0 %(100,0 %) Åldersfördelning, procent 25,0 20,0 Procent Män Kvinnor 15,0 10,0 5,0 0,0 18-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 Åldersgrupp Den dynamik som framgår av det övergripande materialet ges en intressant återspegling då gruppen verkställande direktörer åldersfördelas. De kvinnliga cheferna är yngre än de manliga 12 För samtliga chefsgruppers utbildningsinriktning gäller att det finns en stor post som beskrivs som övriga. Posten innehåller en mängd utbildningar, där det är vanligt bland båda könen med breda, generella utbildningar på gymnasienivå. För kvinnor med denna utbildningsinriktning finns det en övervikt av till exempel beteendevetare, samhällsvetare, informatörer, journalister, psykologer, socionomer och lärare. Men också utbildningar med inriktning på humaniora, turism, resor, idrott, transporter, apotek och medicin. Bland männen inom denna utbildningsinriktning finns det en viss dominans för till exempel kemister, fysiker, matematiker, agronomer, jägmästare och agronomer. Men också olika typer av militära utbildningar.
11 cheferna. Detta kan ses som en indikation på att yngre kvinnor i allt högre utsträckning etablerar sig på högre befattningar. Tydligt är att det finns en dynamik över tid, där allt fler kvinnor kommer att etablera sig på högre positioner. Vd:arna är ofta lite äldre. Driftschefer och chefer för mindre enheter Bland driftchefer och chefer för mindre enheter är det mindre vanligt, jämfört med verkställande direktörer, med en eftergymnasial utbildning. I denna grupp är andelen män med en utbildning med inriktning mot teknik och tillverkning ännu större än i gruppen verkställande direktörer. Däremot är förhållandet något jämnare när gäller chefer som är utbildade inom företagsekonomi, handel och administration. Utbildning, kvinnor (och män) Högsta utbildningsnivå Utbildningsinriktning Grundskola, gymnasium Eftergymnasial utbildning Kortare än 4 år 4 år eller längre Totalt Teknik och tillverkning 3,3 % (27,3 %) 2,7 % (14,2 %) 3,4 % (8,0 %) 9,4 % (49,6 %) Företagsekonomi, handel, administration 19,0 % (9,9 %) 7,7 % (4,2 %) 0,7 % (0,4 %) 27,3 % (14,5 %) Hälso- och sjukvård samt social omsorg 5,4 % (0,5 %) 6,9 % (0,6 %) 1,0 % (0,2 %) 13,3 % (1,4 %) Övriga 38,3 % (26,8 %) 9,8 % (6,3 %) 1,9 % (1,4 %) 50,0 % (34,5 %) Totalt 66,0 % (64,5 %) 27,1 % (25,4 %) 6,9 % (10,0 %) 100,0 % (100,0 %) Åldersfördelning, procent 25,0 20,0 Procent Män Kvinnor 15,0 10,0 5,0 0,0 18-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 Åldersgrupp Åldersfördelningen i denna grupp liknar den som återfinns bland verkställande direktörer, där de kvinnliga cheferna är yngre än de manliga. Dynamiken över tid framstår som tydlig även i denna grupp av chefer. Bland denna grupp av chefer är åldersfördelningen mer utdragen och jämt fördelad.
12 Funktionschefer (Ekonomi, personal mm) Bland funktionschefer är andelen kvinnor med en teknisk utbildning något högre än bland verkställande direktörer och driftschefer, men andelen män med denna inriktning är fortfarande stor. I denna kategori av chefer är det en stor andel kvinnor, nästan hälften, som är utbildade inom företagsekonomi, handel och administration. Intressant är också att kvinnorna har något högre utbildning än männen inom denna grupp. Det är en högre andel kvinnor som har en eftergymnasial utbildning. Utbildning, kvinnor (och män) Högsta utbildningsnivå Utbildningsinriktning Grundskola, gymnasium Eftergymnasial utbildning Kortare än 4 år 4 år eller längre Totalt Teknik och tillverkning 1,9 % (17,4 %) 4,0 % (13,6 %) 7,6 % (13,5 %) 13,5 % (44,5 %) Företagsekonomi, handel, administration 16,7 % (9,0 %) 26,1 % (15,8 %) 3,7 % (1,7 %) 46,5 % (26,5 %) Hälso- och sjukvård samt social omsorg 1,4 % (0,2 %) 3,3 % (0,6 %) 1,3 % (0,4 %) 6,0 % (1,3 %) Övriga 16,3 % (15,7 %) 13,1 % (9,0 %) 4,6 % (3,0 %) 34,0 % (27,7 %) Totalt 36,3 % (42,4 %) 46,5 % (39,0 %) 17,2 % (18,6 %) 100,0 %(100,0 %) Åldersfördelning, procent 25,0 20,0 Procent Män Kvinnor 15,0 10,0 5,0 0,0 18-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 Åldersgrupp Åldersfördelningen följer den dynamik över tid som kan studeras för andra chefsgrupper. En stor del av de kvinnliga funktionscheferna är mellan 35 och 44 år. De manliga cheferna är mer jämnt fördelade åldersmässigt.
13 Arbetsledare, kvinnliga förmän och kvinnliga chefer på lägre nivå Sett till hela gruppen arbetsledare, förmän och chefer på lägre nivå, är det färre, jämfört med de övriga chefsgrupperna, som har en högre utbildning. Bland dem med högre utbildning dominerar dock kvinnorna. Kvinnor är här till stor del utbildade inom företagsekonomi, handel och administration. I denna chefsgrupp finns en relativt stor andel kvinnor som är utbildade inom hälso- och sjukvård samt social omsorg. Utbildning, kvinnor (och män) Högsta utbildningsnivå Utbildningsinriktning Grundskola, gymnasium Eftergymnasial utbildning Kortare än 4 år 4 år eller längre Totalt Teknik och tillverkning 3,8 % (32,3 %) 4,3 % (14,3 %) 4,7 % (6,4 %) 12,8 % (53,1 %) Företagsekonomi, handel, administration 17,8 % (6,9 %) 10,0 % (4,4 %) 1,5 % (0,5 %) 29,3 % (11,9 %) Hälso- och sjukvård samt social omsorg 4,8 % (0,5 %) 2,7 % (0,3 %) 1,4 % (0,4 %) 8,9 % (1,2 %) Övriga 36,1 % (26,8 %) 8,9 % (4,5 %) 2,9 % (1,8 %) 48,9 % (33,9 %) Totalt 62,6 % (66,5 %) 26,0 % (23,6 %) 10,5 % (9,1 %) 100,0 % (100,0 %) Åldersfördelning, procent 25,0 20,0 Procent Män Kvinnor 15,0 10,0 5,0 0,0 18-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 Åldersgrupp Åldersfördelningen följer den dynamik över tid som kan studeras för andra chefsgrupper.
14 Yrkesmässig bakgrund 2004 Spårbarhet Sysselsättning 10 år tidigare (1994) 700 kvinnliga verkställande direktörer 220 spårbara Drifts- och funktionschefer 5 % Specialistarbete 13 30 % Tekniskt och administrativt arbete 14 15 % Kontors- och kundservicearbete 15 15 % Okända 16 35 % 9000 kvinnliga driftschefer och kvinnliga chefer för mindre enheter 2100 spårbara Drifts- och funktionschefer 5 % Specialistarbete 17 20 % Tekniskt och administrativt arbete 18 20 % Kontors- och kundservicearbete 19 10 % Service-, omsorgs- och försäljningsarbete10 % Okända 20 35 % 8400 kvinnliga funktionschefer 2900 spårbara Drifts- och funktionschefer 5 % Specialistarbete 21 30 % Tekniskt och administrativt arbete 22 15 % Kontors- och kundservicearbete 23 15 % Okända 24 35 % Ett annat sätt att undersöka karriärvägar, är att se till den yrkesmässiga bakgrunden. Tyvärr är det svårt att spåra detta i det material som förfogar över. Den bas som vi här har att utgå ifrån gör att kartläggningen mer få ses som en indikation än någon heltäckande undersökning. Bland dem som är spårbara, är det dock några mönster tydliga. Bland kvinnliga, verkställande direktörer är det vanligast med att ha arbetat med någon form av specialistarbete. Detta är en bred definition, men det är oftast en kvalificerad funktion som kräver en längre, akademisk utbildning. Sedan är fördelningen jämn mellan dem som har arbetat med tekniskt/administrativt arbete och dem med bakgrund i kontors- och kundservicearbete. Däremot är drifts- och funktionschef en mindre vanligt bakgrund. Tekniskt/administrativt arbete kan förvisso vara kvalificerade arbeten, men det är vanligare inom denna grupp att arbetet kräver kortare högskoleutbildningar eller påbyggnadsutbildningar på gymnasienivå. Bland kvinnliga funktionschefer är mönstret det samma som för verkställande direktörer. Bland kvinnliga driftschefer och chefer för mindre enheter finns en viss skillnad, då det är något färre som har bakgrund inom specialistarbete och något fler som har bakgrund inom tekniskt och administrativt arbete. Sammantaget, verkar en vanlig karriärväg för kvinnor i undersökningen gå via kvalificerade funktioner inom företagen som kräver en längre, akademisk utbildning. 13 Eventuellt även chefskap på lägrenivå. 14 D:o 15 D:o 16 D:o 17 Eventuellt även chefskap på lägrenivå. 18 D:o 19 D:o 20 D:o 21 Eventuellt även chefskap på lägrenivå. 22 D:o 23 D:o 24 D:o
15 Om undersökningen KÄLLORNA Från medlemsföretagen samlas årligen in uppgifter 25 om löner och yrken 26 som respresenterar 1,5 miljoner anställda i åldrarna 18-64 år. I analyserna har även använts uppgifter från SCB om de anställdas högsta utbildning 27 och uppgifter från s medlemsregister om företagens bransch 28 och storlek. Materialet avser september 2004 om inget annat anges. Yrkesgrupperingen utgår från Standard för Svensk Yrkesklassificering, SSYK. Yrkesgrupperingen bygger på två grundbegrepp - typ av arbete och kvalifikationsnivå. Med typ av arbete avses den uppsättning uppgifter som utförs av en person. Kvalifikationsnivå avser den utbildningsnivå som normalt krävs för arbetet i fråga. Det innebär inte att de kunskaper och färdigheter som krävs för ett visst arbete måste ha inhämtats genom formell utbildning. De kan mycket väl inhämtats genom arbetslivserfarenhet. Inledningen är uppbyggd enligt tio yrkesområden. Dessa är: 1 Ledningsarbete 2 Specialistarbete 3 Tekniskt och administrativt arbete 4 Kontors- och kundservicearbete 5 Service-, omsorgs- och försäljningsarbete 6 Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 7 Hantverksarbete, med mera. 8 Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete, med mera. 9Arbeteutankravpåsärskildyrkesutbildning Normalt krävs för yrkesgrupp 2 universitetsutbildning, för yrkesgrupp 3 gymnasieskola med påbyggnad eller kortare högskoleutbildning (kortare än 3 år) samt för yrkesgrupp 4-8 gymnasiekompetens. Inom yrkesgrupp 9 finns normalt inga eller små krav på utbildning. Om arbetsuppgifternas svårighetsgrad eller inriktning varierar, klassificeras de i enlighet med den arbetsuppgift som tidsmässigt dominerar. Gruppchefer, chefer på mellannivå samt arbetsledare klassificeras som regel med samma kod som de underställda medarbetarna. 25 Urvalsmetodik: Företag med fler än 10 arbetare respektive tjänstemän ingår. Inom vissa områden med en stor andel mindre företag är gränsen lägre. Inom vissa områden har företag med 11-200 anställda urvalsundersökts. Antalet observationer minskar för varje variabel som tas med i strukturrensningarna. 26 Standard för svensk yrkesklassificering, SSYK, är en standard för klassificering av personer efter det arbete som de utför och samtidigt utgör den ett system för aggregering av personer och deras arbeten till större grupper. Grundläggande för indelningen är dels typ av arbete, dvs. den uppsättning uppgifter och göromål som utförs eller skall utföras av en person, dels de kvalifikationer som normalt krävs för att utföra detta arbete. 27 Svensk utbildningsnomenklatur, SUN, är en standard för klassificering av enskilda utbildningar och samtidigt utgör den ett system för aggregering av utbildningar till större grupper. Grundläggande för indelningen är utbildningens inriktning och längd. 28 Svensk Näringsgrensindelning, SNI, är en standard för klassificering av företag och arbetsställen efter de aktiviteter som bedrivs och samtidigt utgör den ett system för aggregering av företags verksamheter till större grupper.