Samordningsförbundet föreslås besluta: Samordningsförbundet föreslås besluta: att protokollet justeras den

Samordningsförbundet Skellefteå Stellan Berglund KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Tid: Torsdag 13 september 2012, kl. 09.00 15.00. Plats: Rum E 1, entréplan, stadshuset. 1. Genomgång av protokoll från föregående möte. Se bilaga. Samordningsförbundet föreslås besluta: att godkänna informationen 2. Val av justerare. Samordningsförbundet föreslås besluta: att utse till justerare att protokollet justeras den 3. Förlängning av projektet Psykisk ohälsa och arbetslivet, PoA. Se bilaga. Socialpsykiatriskt Kunskapscentrum, Region Västerbotten är projektägare för länsprojektet Psykisk ohälsa och arbetslivet som finansieras av de tre samordningsförbunden i Umeå, Skellefteå och Lycksele. Projektets inriktning är utbildning/information till företagare/arbetsgivare i syfte att underlätta för personer med psykiska funktionshinder att få arbete. Projektet har senast presenterats för samordningsförbundets styrelse 2011-02-16. Mot bakgrund av att bland annat samtliga planerade utbildningar inte hunnit genomföras samt att den tidigare projektledaren övergått till annat arbete under våren 2012 föreslår projektägaren att projektet förlängs t.o.m. 2012-12- 31. Förlängningen kan finansieras inom befintlig budgetram. Motsvarande framställan har gjorts till samordningsförbunden i Umeå och Lycksele. 1

Samordningsförbundet föreslås besluta: att 4. Ansökan om utökad medfinansiering av projektet Unga in. Se bilaga. Arbetsförmedlingen är projektägare för det nationella projektet Unga in där Skellefteå kommun utgör ett av fem försöksområden i landet. Samordningsförbundets styrelse beslutade 2012-06-21, 418, att bevilja Arbetsförmedlingen 400 000 kronor i hyresbidrag för projektet samt att avslå ansökan om bidrag till anpassning av lokalen. Efter förhandlingar med hyresvärden, Polaris Fastighets AB, har årshyran inklusive vissa anpassningar av lokalen preciserats till 264 000 kronor (se bilaga). Den totala hyrskostnaden under hela projekttiden t.o.m. 2014-05-31 uppgår därmed till 462 000 kronor. Arbetsförmedlingen ansöker om utökat hyresbidrag med 62 000 kronor för att finansiera den delkostnad som inte täcks av samordningsförbundets tidigare beslut. Samordningsförbundet föreslås besluta: att bevilja arbetsförmedlingen 62 000 kronor i utökat hyresbidrag för projektet Unga in. 5. Ekonomisk rapport per 2012-06-30. Se bilaga. Samordningsförbundet föreslås besluta: att godkänna rapporten 6. Presentation av IPS-projektet. Se bilaga. Skellefteå kommun har beviljats medel till försöksverksamhet enligt Individual Placement Supportmodellen, IPS, i syfte att hjälpa unga, vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning ut på den reguljära arbetsmarknaden. 2

Projekttiden är från augusti 2012 t o m augusti 2014. Försöksverksamheten kommer att fungera som ett komplement till Arbetsmarknadstorgets verksamhet. Projektledare Karin Lundström Rawden medverkar och informerar om planeringen inför projektstarten. Presentationen sker kl. 10.00. Samordningsförbundet föreslås besluta: att godkänna informationen 7. Delrapport projektet Hälsans Trädgård. Se bilaga. Projektet Hälsans Trädgård bedriver s.k. Grön rehabilitering för långtidssjukskrivna och arbetslösa i åldern 18-64 år. Projektägare är Skellefteå kommun, socialkontorets individoch familjeomsorgsavdelning. Samverkansparter är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, landstinget och Föreningarnas Hus. Projektet finansieras, utöver deltagarersättningar, av Europeiska socialfonden och Samordningsförbundet Skellefteå. Samordningsförbundet bidrar med 750 000 kronor under den treåriga projekttiden. Projektledare Carin Dahlgren, socialkontoret, presenterar projektets nuläge. Presentationen sker kl. 10.30. Samordningsförbundet föreslås besluta: att godkänna rapporten. 8. Delrapport angående projektet MedUrs. Se bilaga. Urkraft Service AB i samarbete med Medlefors Folkhögskola är projektägare för projektet MedUrs. Projektets målgrupp är personer som blivit eller kommer att bli utförsäkrade och erbjudas arbetslivsintroduktion hos arbetsförmedlingen. Insatserna är utformade utifrån Urkrafts och Medlefors tidigare erfarenheter av arbetslivsinriktad rehabilitering och innehåller olika former av individuellt inriktade insatser. Samverkansparter är bland annat Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. 3

Projekttiden omfattar 3 år med avslutning i september 2013. Projektet finansieras, utöver deltagarersättningar, av Europeiska socialfonden och Samordningsförbundet Skellefteå. Samordningsförbundet bidrar med 500 000 kronor under den treåriga projekttiden. Projektledare Therese Lundgren, Urkraft presenterar projektets verksamhet och resultat t.o.m. augusti 2012. Presentationen sker kl. 11.00. Samordningsförbundet föreslås besluta: att godkänna rapporten 9. Samordnad styrning och ledning av ESF- och Finsamprojekt i Skellefteå. Se bilaga. Samordningsförbundets styrelse har under första halvåret 2012 diskuterat förutsättningarna för och utformning av en modell för samordnad styrning och ledning av ESF- och Finsamprojekt i Skellefteå. Vid föregående möte 2012-06-21 beslutades att ta upp frågan igen efter fortsatt beredning i Lokala samverkansgruppen m.fl. grupper. Vid senaste mötet med Lokala samverkansgruppen 2012-08- 15 enades deltagarna om att förankra modellen hos respektive myndighet samt utse representanter till de två samordnade styrgrupper för ungdoms- respektive vuxenprojekt som föreslås bildas. Vid sammanträdet presenteras förslaget till utformning av den samordnade lednings- och styrningsmodellen. Samordningsförbundet beslutar: att 10. ainformationsärenden Lär- och spridningskonferens på Medlefors 5-6 september. Medlemssamråd 2012-10-25 inställt. 4

Nätverksträff för samordningsförbunden i norra regionen 8-9 november i Skellefteå. Information från Lokala Samverkansgruppen. Statistik angående offentliga försörjningsformer i Skellefteå. Se bilaga. Information från NNS. Information från träff med Norsjö kommun angående förfrågan om att bli medlem i samordningsförbundet Skellefteå. Information från Försäkringskassan ang beslutsförhet och beslutanderätt i samordningsförbundens styrelser. Förfrågan om mentorskapsprojekt från EFS Missionsförening, Sörböle. Information från regional framtidsdialog i Luleå 2012-08-24 angående Europeiska socialfonden 2014-2020. Se bilaga. 11. Övriga frågor Deltagande i utlysning för NNS-projekt Berättelser om finansiell samordning tre samordningsförbund som goda exempel. Se bilaga. Ansökan från Johan Söderström, Utsikten 2.0 om bidrag till konferens i Norrköping. Se bilaga. 5

Samordningsförbundet Skellefteå PROTOKOLL 1 (10) 2012-06-21 Plats och tid Rum 104, plan 1, stadshuset, Skellefteå, kl. 09.00-15.00. Beslutande Övriga deltagande Anna Viklund, vice ordförande Kenneth Andersson, ledamot Helen Edström, ledamot Carolina Marklund, ersättare Daniel Öhgren, ersättare Stellan Berglund, Samordn.förb. Ida Rönnblom, Arbetsförmedlingen (projektledare Unga in) Linda Carstedt, Medlefors (projektledare Spira integration) Jeanette Carlsson, Medlefors (projektledare Rätt väg ut) Bertil Almgren, Regionförbundet Västerbotten (projektansvarig Plug in) Utses att justera Kenneth Andersson Paragrafer 416-426 Underskrifter.. /Anna Viklund, vice ordf./ /Stellan Berglund, sekreterare/.. /Kenneth Andersson, protokollsjusterare/ BEVIS OM ANSLAG Justering av samordningsförbundet Skellefteås protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdatum Anslaget har satts upp Anslaget tas ner efter 2012-06-21 2012- Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret, planeringsavdelningen Underskrift. Åsa Lundmark Utdragsbestyrkande

Samordningsförbundet Skellefteå PROTOKOLL 2 2012-06-21 416 Genomgång av protokoll från föregående möte. Se bilaga. Samordningsförbundet beslutar att godkänna informationen. 417 Val av justerare Samordningsförbundet beslutar att utse Kenneth Andersson till justerare. 418 Medfinansiering av projektet Unga in. Se bilaga. Arbetsförmedlingen är projektägare för det nationella projektet Unga in där Skellefteå kommun utgör ett av fem försöksområden i landet. Projektet har presenterats för samordningsförbundets styrelse 2012-04-11. I samband med planeringen inför genomförandefasen har Arbetsförmedlingen lämnat en muntlig framställan till Skellefteå kommun om medfinansiering av lokalkostnaden för projektet. Kostnaden beräknas preliminärt uppgå till totalt 400 000 kronor under de två år projektet pågår. Samverkansparterna, Arbetsförmedlingen och Skellefteå kommun, har samtidigt ansökt hos samordningsförbundet om motsvarande medfinansiering av lokalkostnaden. Samordningsförbundet beslutade 2012-04-11 att inhämta formellt beslut från Skellefteå kommun innan ställningstagande sker samt att delegera till presidiet att fatta beslut om eventuell medfinansiering av lokalkostnaderna om inte beslut kan ske vid ordinarie sammanträde 2012-06-21 Samordningsförbundet beslutade även att till samverkansparterna framföra vikten av att en bra samordning med övriga projekt för unga, vuxna i Skellefteå kommer till stånd. Justering (sign) Utdragsbestyrkande

Samordningsförbundet Skellefteå PROTOKOLL 3 2012-06-21 Skellefteå kommun har 2012-04-24 formellt avslagit Arbetsförmedlingens framställan om medfinansiering av projektets lokalkostnader (se bilaga). Arbetsförmedlingen har i bilaga redovisat en beräknad kostnad för lokalhyra och anpassning av lokalen. Kostnadskalkylen baseras på preliminära prisuppgifter från Polaris tillsammans med uppskattad kostnad för lokalanpassningar. Beräkningen är gjord av Arbetsförmedlingens lokalförsörjare, Bengt Nordmark. Lokalen är förlagd på Nygatan 69 på baksidan av Arbetsförmedlingen med egen ingång från Nygatan. Hyreskostnaden beräknas uppgå till 400 tkr under den totala projekttiden 21 månader. Årshyran uppgår till ca 228 000 kronor per år. Arbetsförmedlingen ansöker även om bidrag med 550 000 kronor för anpassning av lokalen. I summan ingår följande kostnader: - Vägg mot arbetsplatser, ca 36 000 kr - Dörr mot arbetsplatser, ca 8 000 kr - Grind trapp, ca 20 000 kr - Styr hiss, 15 000 kr - Data, 15 000 kr - Oförutsedda kostnader för bl.a. ytterligare avgränsningar mot Tieto Enators lokaler, 56 000 kr. Summa: 150 000 kronor. Ambitionen är att inflyttning i lokalerna ska ske senast 20 augusti Tidigare tilltänkta lokaler på E 4:an, centralt i Skellefteå är för närvarande vattenskadade och utgör därför inte något alternativ Vid mötet medverkade projektledare Ida Rönnblom för att informera och svara på frågor. Samordningsförbundet beslutar: att bevilja Arbetsförmedlingen 400 000 kronor i hyresbidrag för projektet Unga In att avslå ansökan om bidrag till anpassning av lokalen. 419 Projektet TExAS, Tillträde till examina för individer med Aspergers syndrom ansökan från Urkraft om kontant medfinansiering av ESF-projekt. Se bilaga. Justering (sign) Utdragsbestyrkande

Samordningsförbundet Skellefteå PROTOKOLL 4 2012-06-21 Urkraft ansöker hos samordningsförbundet om kontant medfinansiering med 310 500 kronor för genomförandefasen av ESF-projektet TExAS. ESF beslutade strax före årsskiftet att bevilja Urkraft medel för genomförandet av mobiliseringsfasen, vilken avslutas 2012-06-30. Syftet med projektet är att skapa en stödstruktur för eftergymnasiala studier för personer med Aspergers Syndrom och därmed tillföra outnyttjade resurser till arbetsmarknaden. Aktiva samarbetsparter i projektet är Socialkontorets handikappavdelning, Gymnasiekontoret, Landstinget via psykiatriska kliniken, Särskilt stöd och Habilitering samt Attention, Campus, Umeå universitet, Luleå Tekniska universitet, CV, Solvik, m.fl. De tre första samarbetsparterna har beslutat att medfinansiera projektets genomförandefas i form av personalinsatser uppgående till totalt tre heltidstjänster. Skellefteå kommun har tidigare beviljat 90 000 kronor för mobiliseringsfasen. Urkraft ansöker hos kommunen om 311 124 kronor i kontant medfinansiering för genomförandefasen. Samordningsförbundet beslutar: att bevilja Urkraft kontant medfinansiering med totalt 310 500 kronor under genomförandetiden 2012-07-01 2014-06-30 420 SPIRA integration ansökan från Medlefors folkhögskola om medfinansiering av ESF-projekt. Se bilaga. Medlefors folkhögskola har beviljats medfinansiering av Europeiska socialfonden för ett nytt rehabiliteringsprojekt för utlandsfödda kvinnor och män i åldern 16-64 år som är arbetslösa, har sjukpenning, sjuk/aktivitetsersättning, etableringsersättning eller försörjningsstöd. Syftet med projektet är att kartlägga utlandsfödda inom Skellefteå kommun, att underlätta för målgruppen att etablera sig i arbetslivet samt att ge träning i att utveckla och förverkliga sina idéer utifrån egna intresseområden och kompetenser. Medlefors folkhögskola ansöker om kontant medfinansiering med 400 000 kronor från Samordningsförbundet för genomförandet av projektet under tiden 2012-01-01 2014-06-30. Projektansökan redovisas i bilaga. Justering (sign) Utdragsbestyrkande

Samordningsförbundet Skellefteå PROTOKOLL 5 2012-06-21 Samordningsförbundets styrelse beslutade 2011-10-07 att följa projektet under mobiliseringsfasen innan beslut om medfinansiering tas samt att bjuda in ansvariga representanter för Medlefors till förbundets styrelsemöte den 21 juni för att presentera utfallet av mobiliseringsfasen. Projektledare Linda Carstedt, Medlefors, medverkade vid mötet och informerade om planeringen inför genomförandefasen. Samordningsförbundet beslutar: att bevilja Medlefors kontant medfinansiering med totalt 400 000 kronor under genomförandetiden 2012-01-01 2014-06-30 421 Presentation av projektet Rätt väg ut. Medlefors folkhögskola, i samverkan med bland annat Solviks folkhögskola, arbetsförmedlingen, gymnasiekontoret, fritidskontoret, Urkraft, m.fl. har av Europeiska socialfonden beviljats medel för att utveckla stödinsatser för unga kvinnor och män som inte har fullföljt sin skolgång eller inte har fullständig gymnasieexamen. Målgruppen är unga 16 år och uppåt som är i riskzonen genom att de hoppat av gymnasiestudierna eller gått ut gymnasiet men saknar 1-5 betyg. Det kan t.ex. handla om unga med funktionsnedsättning, unga med hög frånvaro eller utlandsfödda. Samordningsförbundets styrelse beslutade 2012-02-28, efter förtydligande av projektets arbetslivsinriktade insatser, att bevilja Medlefors kontant medfinansiering med totalt 600 000 kronor under genomförandetiden 2012-01-01 2013-12-31. Projektledare Jeanette Carlsson, Medlefors, medverkade vid mötet och informerade om projektets nuläge. Totalt planeras projektet ta emot 60 deltagare på heltid per år. Aktivitet ska även erbjudas under sommaren. Samordningsförbundet beslutar: att notera informationen 422 Förslag till implementeringsstrategi för samordningsförbundet Skellefteå. Se bilaga. Justering (sign) Utdragsbestyrkande

Samordningsförbundet Skellefteå PROTOKOLL 6 2012-06-21 En av målsättningarna för Samordningsförbundet Skellefteå är att framgångsrika arbetssätt ska implementeras i reguljär verksamhet. Bakgrunden är att samordningsförbundet finansierar utvecklingsinsatser som är begränsade i tiden vilket innebär att nya ställningstaganden alltid måste ske mot bakgrund av varje projekts specifika förutsättningar och resultat. Lokala samverkansgruppen och styrgrupper för olika projekt har vid olika tillfällen diskuterat behovet av en gemensam strategi i syfte att utveckla analysen när det gäller förutsättningarna för implementering av projekt. Samordningsförbundet har utarbetat ett förslag till en sådan strategi, vilken redovisas i bilaga. Samordningsförbundet beslutar: att godkänna redovisat förslag till implementeringsstrategi för Samordningsförbundet Skellefteå 423 Samordnad styrning och ledning av ESF- och Finsamprojekt i Skellefteå. Se bilaga. Under åren 2012 2014 kommer ett stort antal ESF- och Finsamprojekt att genomföras i Skellefteå. Mot denna bakgrund har ett antal frågor aktualiserats hos samordningsförbundet, lokala samverkansgruppen, berörda myndigheter, projektägare och styrgrupper för de enskilda projekten. Frågorna berör samordnad ledning och styrning, metodutveckling, utvärdering/uppföljning, finansiering, m.m. Samordningsförbundets styrelse inledde en diskussion kring dessa frågor vid föregående möte 2012-02-28 och beslutade 2012-04-11 att uppdra till förbundschef att fortsätta processen i dialog med berörda parter samt att aktualisera frågan för styrelsen när ytterligare underlag utarbetats. Frågorna har även diskuterats vid lokala samverkansgruppens möten under våren. Vid sammanträdet presenteras en modell för samordnad ledning och styrning av projekt i Skellefteå. Samordningsförbundet beslutar: Justering (sign) Utdragsbestyrkande

Samordningsförbundet Skellefteå PROTOKOLL 7 2012-06-21 att notera informationen att ta upp frågan igen efter fortsatt beredning i Lokala samverkansgruppen, m.fl. grupper. 424 Presentation av projektet Plug in (ACC Complish) Bertil Almgren, projektansvarig hos Region Västerbotten, informerade om projektet Plug in (ACC Complish). Sveriges kommuner och landsting (SKL) är projektägare för ett nationellt projekt, Plug in, med regionala insatser i Västerbotten. Region Västerbotten är regionalt ansvarig för utvecklingen av projektet. Projektet kommer att genomföras på fem orter i länet, Umeå, Skellefteå, Lycksele, Vilhelmina och Storuman. Projektets syfte är att fler ungdomar i gymnasieskolan ska fullfölja utbildningen genom att skolan utvecklar lokala verkstäder, studie- och yrkesvägledning, elevhälsa, m.m. för elever som riskerar eller har studieavbrott. En målsättning är bland annat att 90 % av ungdomarna ska fullfölja utbildningen istället för 80 % som är nivån idag. Erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling, m.m. för lärare, elevhälsateam, SYV-personal, rektorer, m.fl. genom konferenser riktade till alla kommuner i länet utgör även ett inslag i projektet. Samordningsförbundet beslutar: att godkänna rapporten 425 Informationsärenden Ny ledamot från Skellefteå kommun i Samordningsförbundet Skellefteå Stellan Berglund informerade om det pågående arbetet hos Skellefteå kommun med att utse ny ledamot i samordningsförbundet efter Gunilla Åström. Beslut fattas av kommunfullmäktige den 18 september. Förfrågan från Norsjö kommun om att bli medlem i samordningsförbundet Skellefteå Justering (sign) Utdragsbestyrkande

Samordningsförbundet Skellefteå PROTOKOLL 8 2012-06-21 Norsjö kommun har framfört önskemål om information angående förutsättningarna för ett medlemskap i Samordningsförbundet Skellefteå. Stellan Berglund har informerat representanter för kommunen vid ett TreKom-möte i Malå 2012-06-15. Ytterligare information kommer att ges till Norsjö kommun vid ett möte i Norsjö 2012-08-28. Information från NNS. Kenneth Andersson och Stellan Berglund informerade från NNS årsmöte i Karlstad 2012-04-18. Ytterligare information finns att hämta på NNS hemsida www.nnsfinsam.se Samordningsförbundet Skellefteå kommer att vara representerat i NNS styrelse även kommande verksamhetsår. Vid årsmötet omvaldes Kenneth Andersson till ledamot i styrelsen. Information från Lokala samverkansgruppen Stellan Berglund informerade från lokala samverkansgruppens senaste möte den 25 maj. Vid mötet diskuterades bl.a. frågan om samordnad ledning och styrning av projekt i Skellefteå, implementering av projekt samt planeringen av en lokal konferens angående reguljär samverkan mellan myndigheterna i Skellefteå. Lokala samverkansgruppen diskuterade även aktuella projektansökningar i sin roll som beredningsorgan för samordningsförbundet. Försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning enligt IPS-metoden. Se bilaga Skellefteå kommun har beviljats medel till försöksverksamhet enligt Individual Placement Supportmodellen, IPS, i syfte att hjälpa unga, vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning ut på den reguljära arbetsmarknaden. Projekttiden är från augusti 2012 t o m augusti 2014 Försöksverksamheten kommer att fungera som ett komplement till Arbetsmarknadstorgets verksamhet. Arbetsmarknadstorget är en samverkanssatsning mellan Skellefteå kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västerbottens läns landsting och Samordningsförbundet Skellefteå i syfte att skapa en gemensam ingång för arbetssökande ungdomar med behov av stöd från flera myndigheter. Genom att samordna insatserna underlättas vägen mot arbete, egen försörjning och ökad livskvalitet för ungdomar i Skellefteå. På arbetsmarknadstorget kommer det att finnas personal från Skellefteå kommuns arbetsmarknadsenhet, gymnasieskolan, socialkontoret, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och landstinget. Justering (sign) Utdragsbestyrkande

Samordningsförbundet Skellefteå PROTOKOLL 9 2012-06-21 Förlängning av projektet Psykisk ohälsa och arbetslivet Stellan Berglund informerade om nuläget vad avser projektet Psykisk ohälsa och arbetslivet. Under hösten planeras en framställan från projektägaren om förlängning av projekttiden. Nätverk för verksamheter med En gemensam ingång Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har vänt sig till ett antal kommuner och samordningsförbund i landet för att bilda ett nätverk i syfte att öka kunskaperna kring och ta tillvara de erfarenheter som gjorts när det gäller verksamhet enligt modellen En gemensam ingång. Genom att utgå från och strukturera de praktiska erfarenheter som kommuner/landsting, Arbetsförmedling, Försäkringskassa och samordningsförbund gjort inom detta område hoppas SKL kunna skapa förutsättningar för en utvecklad försöksverksamhet med En gemensam ingång i landet. Nätverk för arbetsmarknadsenheter i Västerbotten Region Västerbotten har tillsammans med Skellefteå, Umeå och Lycksele kommuner genomfört två möten i Lycksele om kommunernas roll i och arbete med arbetsmarknadspolitiken. Syftet är att undersöka om det finns intresse av att bilda ett nätverk för personer i länets kommuner vilka arbetar med arbetsmarknadsfrågor på kommunala arbetsmarknadsenheter, AME, eller i andra förvaltningar/enheter. Nätverket ska även utbyta erfarenheter och information, bygga upp kunskap och utveckla verksamheter och arbetssätt samt diskutera ansvar för arbetsmarknadsfrågor - kommunens och andras. Genom nätverket kan även kommunernas arbete med arbetsmarknadsfrågor synliggöras. Genom nätverket kan även samverkan med Arbetsförmedlingen utvecklas, t.ex. genom gemensamma träffar och riktad information. Per Renström, Arbetsförmedlingen Umeå, medverkade vid en av träffarna i Lycksele för att diskutera samverkansperspektivet. 426 Övriga frågor Revisionsberättelse 2011 för Samordningsförbundet Skellefteå. Justering (sign) Utdragsbestyrkande

Samordningsförbundet Skellefteå PROTOKOLL 10 2012-06-21 Den av revisorerna undertecknade revisionsberättelsen för verksamhetsåret 2011 för Samordningsförbundet Skellefteå har inkommit. Sammantaget bedömer revisorerna att styrelsen i Samordningsförbundet i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, att räkenskaperna i allt väsentlig är rättvisande samt att styrelsens interna kontroll varit tillräcklig. Revisorerna tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelsen samt de enskilda ledamöterna i styrelsen. Anmälan till lär- och spridningskonferens på Medlefors 5-6 september. Medlefors folkhögskola och Samordningsförbundet Skellefteå, i samarbete med ESF-rådet, inbjuder till en lär- och spridningskonferens på Medlefors den 5-6 september. Syftet med konferensen är att sprida kunskaper och erfarenheter från ESF- och Finsam-projekt som vänder sig till deltagare med långvarig offentlig försörjning och som behöver stöd från flera myndigheter. Konferensen vänder sig till projektledare och medarbetare samt politiker och tjänstemän hos kommun/landsting, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Samordningsförbundet beslutar: att godkänna deltagande i konferensen för de ledamöter och ersättare i styrelsen som önskar delta. Justering (sign) Utdragsbestyrkande

Rapport och ansökan om förlängd projekttid Umeå den 8 augusti 2012 Socialpsykiatriskt Kunskapscentrum Region Västerbotten Urban Markström Psykisk ohälsa och arbetslivet (PoA) ett projekt för förebyggande, stödjande och attitydförändrande insatser Inledning Detta dokument är en kort rapport riktad till de tre samordningsförbunden i Västerbotten om vad som gjorts inom ramen för projektet mellan januari 2011 och juni 2012. Den innehåller också en plan för fortsatta aktiviteter fram till sista december 2012. Sedan tidigare har rapporter från det första halvåret samt efter 2011 i projektet redovisats. Projektet syftar till att öka kunskapen och medvetenheten om psykisk ohälsa och psykiska funktionshinder på arbetsplatser och bland arbetsmarknadens parter i Västerbotten. Projektet har strävat efter att skapa handlingsstrategier med avseende på personer med anställning som drabbas eller riskerar att drabbas av psykisk ohälsa. Ytterst har det funnits en målsättning att genom projektets insatser underlätta för personer med psykisk ohälsa/psykiskt funktionshinder att ges tillträde till arbetsmarknaden. Konkret har projektet haft två olika ansatser. För det första att genom utbildningsinsatser till arbetsplatser öka kunskap och förbättra förmågan att förebygga psykisk ohälsa alternativt hantera akuta situationer. För det andra att skapa kontaktytor och genom information och diskussion öka medvetenhet om frågor rörande psykisk ohälsa och om den resurs som personer med psykiska funktionshinder utgör. En viktig utgångspunkt för projektet har varit arbetet med den nationella satsningen (H)järnkoll, vilket är ett regeringsuppdrag i syfte att öka kunskapen och förändra attityderna hos allmänheten mot personer med psykisk ohälsa. Västerbotten utsågs till ett av tre kampanjlän och Socialpsykiatriskt Kunskapscentrum fick uppdraget att hålla samman och driva satsningen. Detta har inneburit ett intensivt arbete med en handfull olika projekt med olika finansiering (Handisam, Karolinska Institutet, Region Västerbotten, ESF, Tillväxtverket, m.fl) men med liknande målsättningar och ytterst med samma övergripande projektledning. En viktig del i alla projekt har medverkan av s.k. attitydambassadörer varit, vilket är personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa som anlitas och som berättar om sina upplevelser eller ställer upp för konsultativt stöd. I administrativ mening har de många delprojekten medfört en del överlappningar men PoA har varit det projekt som haft tydligast profil mot arbetslivet. 1

Projektledare för (H)järnkoll har varit Marjet Gustavsson, men arbetet har i flera delar involverat även övrig personal i Socialpsykiatriskt Kunskapscentrum. För det övergripande arbetet har funnits en styrgrupp bestående av representanter från de olika brukarorganisationerna, landstingspsykiatrin, kommunerna samt några förtroendevalda politiker. För PoA sattes en särskild styrgrupp samman bestående av tjänstemännen inom samordningsförbunden, Företagarna och de fackliga organisationerna. Denna grupp har träffats vid tre tillfällen. Projektmedlen har i huvudsak utnyttjats för att täcka projektledarens lön (50%), anlitad expertis samt omkostnader i samband med arrangemang. Aktiviteter i projektet Huvudfåran i projektet har varit att skapa nätverk och kontaktytor där frågor om psykisk ohälsa i arbetslivet ska kunna diskuteras. Detta har varit den del av projektet som vi bedömt som mest framgångsrikt. Projektledaren har etablerat kontakt med en lång rad organisationer och funktioner med koppling till arbetsmarknaden. Det har handlat om fackliga organisationer, AF, näringslivsfunktioner i kommunerna, arbetsgivarorganisationerna, Företagarna, Länsstyrelsen, Hjälpmedelsinstitutet, mm. Dessa mer strategiska kontakter har kompletterats med möten med specifika arbetsgivare. Aktiviteterna har både bestått av informationsmöten och av planerade workshops. Sammanställningar på aktiviteter finns tillgängliga i de tidigare angivna delrapporterna (gäller för perioden fram till och med februari 2012) eller efter förfrågan. I samråd med länets attitydambassadörer kom projektledningen fram till att man ville pröva att nå ut med frågorna genom att aktivt finnas med i samband med publika arrangemang. Detta har inneburit att temat psykisk ohälsa och arbetslivet lyfts fram på olika marknader, mässor och näringslivsdagar i länet, oftast av projektledaren tillsammans med ambassadörer. Man har bland annat haft monter och aktiviteter/seminarier på näringslivsdagen i Lycksele, hälsomässan i Lycksele, Åsele marknad, kärleksveckan i Norsjö, stora Nolia, vårmässan i Skellefteå, ESF-konferens, tillväxtkonferens i Luleå, hållbarhetsveckan i Umeå, Almedalen mm. Under dessa arrangemang har projektet både försökt lyfta temat i bred mening, men också särskilt fokuserat på psykiskt funktionshindrade personer som resurs för samhället och arbetsmarknaden. Erfarenheterna från dessa aktiviteter är goda, och bedömningen är att det varit ett effektivt sätt att skapa ökad medvetenhet om frågorna hos bland annat arbetsgivare. För att ytterligare fördjupa kontakten med arbetslivet bestämdes att inom projektet etablera en närmare kontakt med några arbetsgivare och arbetsplatser för att ge behovsanpassade insatser. En rad tillverkande företag samt offentliga organisationer kontaktades och från 2011 har projektet arbetat med Hedlunda industrier i Lycksele, Repay AB i Skellefteå samt tandvårdsenheten vid Försäkringskassan i Umeå. Syftet har varit att genom dialog hitta av stöd- och utbildningsinsatser som ligger i linje med arbetsplatsernas upplevda behov. Förutom en rad planerings- och informationsträffar har kontakten resulterat i ett halvdussin utbildningsinsatser med olika upplägg och innehåll. Bland annat en heldagsutbildning kring hälsa på arbetsplatsen till FK, utbildning om personlighetstyper/personlighetsstörningar/diagnoser till Repay och utbildningar kring krishantering till Hedlunda. 2

I ansökan till Samordningsförbunden 2010 planerades en rad utbildningar ges till arbetsplatser enligt modellen Mental health first aid, ett utbildningsprogram på 12 timmar med fokus på olika psykiska ohälsotillstånd, bemötande och akut omhändertagande. Socialpsykiatriskt Kunskapscentrum etablerade kontakt med Karolinska Institutet som fått ett regeringsuppdrag att pröva en svensk version av programmet i Sverige. Västerbotten blev en del av den svenska pilotsatsningen och Kunskapscentrum fick ansvar att genomföra utbildningar till 1 000 länsbor. Detta uppdrag var emellertid specifikt riktat till vissa målgrupper, framför allt personal inom blåljusverksamhet, hälso- och sjukvård, skolan och socialtjänsten. Det är också dem som i huvudsak har nåtts av programmet, vilket vi arbetat med mellan sep 2011 april 2012. Parallellt valde vi att identifiera arbetsplatser lite vid sidan om de angivna prioriteringarna för att även kunna leva upp till målsättningarna med PoA. Det har inneburit första hjälpen-utbildning till bland annat renskötselföretag, taxiföretag, Rönnskärsverket samt Svenska kyrkan och ett par frikyrkliga församlingar i länet. Även regionala skyddsombud inom Kommunal har fått utbildning. Analys av genomförda aktiviteter Vår bedömning efter det att ordinarie projekttid gått ut är att projektet lyckats väl med sina ambitioner när det gäller utåtriktade aktiviteter och nätverksbyggande men att målen om genomförda utbildningsaktiviteter inte uppnåtts fullt ut. Socialpsykiatriskt kunskapscentrum är en etablerad FoU-verksamhet inom välfärdsområdet med lång erfarenhet av att arbeta med offentliga vård- och stödgivare när det gäller forsknings-, utvecklings- och utbildningsverksamhet. Arbetsmarknaden, och arbetsgivare utanför det människobehandlande området har däremot till stor del utgjort en vit fläck. Därför har det varit förväntat för oss att arbetet med att etablera kontakter och aktualisera frågor om psykisk ohälsa inom dessa sektorer skulle ta tid. Dock har vi, mycket tack vare en projektledare med lång erfarenhet av näringslivsfrågor, upplevt uppdraget att lyfta frågorna i nya forum som klart genomförbart. Det har funnits ett stort intresse för frågorna och många arbetsgivare har sett värdet av att ta sig an även mjuka frågor och problemställningar som rör förebyggande insatser. Här har projektledarens redan befintliga nätverk varit en stor tillgång. Vår bedömning är också att strategin att placera projektets medarbetare på publika tillställningar som mässor, marknader och näringslivsdagar varit lyckad. Det har inneburit spontana möten och en möjlighet att diskutera psykisk ohälsa i en avslappnad miljö. Oaktat det stora intresset för projektets frågor så har projekttiden inte varit tillräcklig för att genomföra det antal utbildningar som vi angav i den ursprungliga ansökan. En handfull första hjälpen utbildningar har genomförts inom PoA samt lika många utbildningar till de tre arbetsplatser vi arbetat särskilt med. Totalt har utbildningar nåtts ca 20-30 arbetsplatser. Den främsta orsaken till den relativa trögheten är att arbetsgivare bedömt första hjälpen-programmet på 12 timmar som alltför omfattande. Man har uttryckt intresse för utbildningar men anger att det inte varit möjligt att ge så mycket tid för utbildning på området till sin personal. I viss mån kan det handla om en osäkerhet kring själva programmet, vilket till en del borde ha skingrats i och med att konceptet etablerat sig i länet och det finns ett stort antal arbetsplatser som kan berätta om utbildningen. Det kan också röra sig om en känsla av att tvingas på ett färdigt paket som man själv inte har möjlighet att påverka. Första hjälpen-programmet innehåller en 3

genomgång av ett antal psykiatriska sjukdomstillstånd, vilket inte behöver vara det som en arbetsgivare känner är relevant kunskap. Det tycks i stället finnas ett behov av att få sätta ihop utbildningsinsatser som är skräddarsydda efter arbetsplatsens situation, och som inte medför en omfattande satsning i form av tid. Vår analys är följaktligen att man bör hitta en utbildningsstrategi som kan balansera kraven på omfattning i tid och behovsanpassning. Vi tror däremot att man samtidigt bör hålla dörren öppen för arbetsgivare som vill satsa på de längre utbildningarna, men sannolikt behövs några kortare insatser som lockbete. Utbildningspaket och ansökan om förlängd projekttid Som en konsekvens av vår analys vill vi få en möjlighet att förfina våra insatser ytterligare när det gäller utbildning till arbetsgivare och arbetsplatser. Under våren 2012 fick projektledningen till uppdrag från samordningsförbundens tjänstemän att vid sidan om första-hjälpen-programmet ta fram och pröva några kortare utbildningspaket under den projekttid som återstod. Vid samma tidpunkt blev projektledningen tvungen att fasa ut Marjet Gustavsson då hon fått ett uppdrag från myndigheten Handisam att (inom ramen för hjärnkoll) att hålla ihop frågor om psykisk ohälsa och arbetslivet nationellt. Trots att detta kan uppfattas som ett erkännande av strategierna i projektet, så blev en omorganisering nödvändig. Uppdraget om utbildningspaketen har processats inom personalgruppen inom Kunskapscentrum och Egil Sjögren och Hulda Sandelin har ansvarat för arbetet sedan maj månad. Vi har vid projekttidens utgång tagit fram sex preliminära utbildningspaket. De är planerade för två timmar men kan anpassas efter behov. De innehåller en del med fakta och en del för reflektion. En ambition är att i hög grad använda sig av personer med egen erfarenhet i utbildningarna. De teman som utgör de olika varianterna är följande: Vår psykiska hälsa, Att tänka på under sjukskrivningen, När situationen blir akut, Förebygga psykisk ohälsa, Tillbaka till arbete, Missbruk en form av psykisk ohälsa. Idén är att paketen ska granskas av sakkunniga samt finnas tillgängliga som ppt-presentationer med tillhörande diskussionsfrågor. En pilotutbildning enligt paketet När situationen blir akut genomfördes med personalgruppen vid Ansia badpark i Lycksele under juni månad. Utvärderingen visade att materialet fungerade väl dock är detta ett relativt genomarbetat material då det till stor del har ett liknande innehåll som det mer omfattande första hjälpen-programmet. Den typen av referensmaterial saknas till stor del för de övriga paketen. Projektledningens förhoppning är att PoA kan få sin projekttid förlängd till sista december 2012. Det fortsatta arbetet skulle bedrivas inom befintlig budgetram. Planering för hösten 2012 Arbetet koncentreras till att innefatta fortsatt utveckling av de korta utbildningspaketen. Det innebär två seminarier där de olika utbildningarna granskas av expertis för att därefter revideras. 4

Utbildningspaketen paketeras i form av ppt-dokument samt en användarmanual som görs tillgängliga för samordningsförbunden. Kontakter med arbetsplatser tas (har redan påbörjats) med hjälp av redan befintliga nätverk och med stöd från de forum som samordningsförbunden i länet har tillgång till. Utbildningar ges till arbetsgivare och arbetsplatser i hela länet uppskattningsvis är ett realistiskt mål ca 10 utbildningar under hösten fördelade mellan länsdelarna. I vissa fall kan det vara lämpligt att ta med flera arbetsplatser vid samma utbildningstillfälle. I den mån arbetsplatser har ett intresse genomförs även utbildningar enligt det etablerade första hjälpen-konceptet. Ansvarig för framtagande av paketen är Socialpsykiatriskt kunskapscentrum. Tjänsteutrymme på deltid ges till ansvarig projektmedarbetare ur befintlig budget. Utbildningarna kan komma att genomföras av olika personer. Arbetet med att lyfta frågor om psykisk ohälsa och arbetslivet gentemot arbetsgivare och berörda organisationer i länet fortsätter inom ramen för (H)järnkoll, men dessa aktiviteter finansieras inte primärt av PoA under hösten 2012 (undantag se nedan). En konferens om psykisk hälsa och arbetslivet genomförs i Skellefteå under oktober månad. Ett ytterligare möte med projektgruppen alternativt samordningsförbundens tjänstemän genomförs under hösten. 5

Uppföljning 2012-01-01-2012-06-30 Samordningsförbundets styrelse REDOVISAT INTÄKTER Bidrag, periodiserad kv 2, 2012 2 900 000 Ränteintäkter 33 343 Övriga intäkter 0 Summa redovisade intäkter 2 933 343 KOSTNADER Inhyrd personal, ekonomiskt administrationsavtal 597 110 Arvode styrelsemöten + soc avg 86 552 Resor, konferenser/seminarier 94 570 Projektnära kostnader 0 Revisorsarvode 4 001 Övrigt: Admininstrationskostnader 19 513 Projekt och ESF medfinansiering: Arbetsmarknadstorget 949 653 Psykisk ohälsa och arbetslivet (länsproj) 0 ESF - Spira Anställningskompetens 0 ESF - Medurs 150 000 ESF - Utsikten 2.0 217 188 ESF - Hälsans Trädgård 59 182 ESF - Spira Integration 100 000 ESF - Rätt Väg Ut 150 000 ESF - Soc. Entreprenörshuset 0 Summa redovisade kostnader 2 427 769 Redovisat resultat per 30/06, överskott 505 574 Prognos Samordningsförbundet 2012 INTÄKTER Bidrag 5 800 000 Ränteintäkter 70 000 Övriga intäker, del i arb. kostnader 78 000 Återvunnen moms 358 142 TOTALA INTÄKTER 6 306 142 KOSTNADER Inhyrd personal, ekonomiskt administrationsavtal 1 200 000 Arvode styrelsemöten + soc avg 175 000 Resor, konferenser/seminarier 150 000 Projektnära kostnader 390 000 Revisionsarvode 25 000

Övrigt: Administrationskostnader 25 000 Ej erhållen ingående moms 0 Projekt och ESF medfinansiering: Projekt Arbetsmarknadstorget 2 053 000 Psykisk ohälsa och arbetslivet (länsproj) 120 800 ESF - SPIRA Anställningskompetens 200 000 ESF - Hälsans Trädgård 250 000 ESF - Utsikten 2.0 337 000 ESF - Med Urs 150 000 ESF - Sociala Entreprenörshuset 100 000 ESF - Spira Integration 200 000 ESF - Unga in 200 000 ESF - TExAS 75 000 Rätt Väg Ut 300 000 KUR-projektet 50 000 Nya åtgärder/verksamheter under året - ej beslutade; 1 571 000 TOTALA KOSTNADER 7 571 800 RESULTAT, underskott prognos helåret 2012-1 265 658 Överskott från tidigare år (2005-2011) 2 691 589 Netto att föra över till nästa år 1 425 931

2012-04-13 Projektplan för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning utifrån IPS-modellen Kommunledningskontoret Personalavdelningen

1 Innehåll 1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Begreppsdefinitioner... 2 1.1.2 Samverkan runt målgruppen idag... 3 1.1.3 Skäl för satsning på unga vuxna med psykisk funktionsnedsättning... 4 1.1.4 Arbetsmarknadstorget... 5 2. SYFTE OCH MÅL... 6 2.1 Syfte... Fel! Bokmärket är inte definierat.6 2.2 Mål... Fel! Bokmärket är inte definierat.7 3. MÅLGRUPP... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.7 4. GENOMFÖRANDE... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.8 5. AKTIVITETS- OCH TIDSPLAN... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.10 6. SAMARBETE... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.11 7. BUDGET... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.12 8. RISKER... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.13 9. LÅNGSIKTIGHET... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.13 10. SAMMANFATTNING... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.14

2 1 Inledning 1.1 Bakgrund Skellefteå kommun tillsammans med samarbetsaktörerna Samordningsförbundet Skellefteå, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Västerbottens läns landsting vill med föreliggande projektplan samt bifogad blankett med grunduppgifter ansöka om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för unga vuxna med psykisk funktionsnedsättning utifrån Individual Placement Support-modellen under perioden aug 2012- augusti 2014. Projektplanens disposition följer de riktlinjer som Socialstyrelsen ställt upp i sitt informationsbrev till kommunerna (dnr 8710/2012). Inledningsvis definieras därför begrepp som förekommer i projektplanen, därefter följer en beskrivning av hur samverkan runt den avsedda målgruppen ser ut idag samt varför vi anser att en särskild satsning på unga vuxna med psykiska funktionsnedsättningar är väl motiverad. Under "Syfte och mål" presenteras den tänkta försöksverksamheten närmare varpå en fördjupad beskrivning av tänkt målgrupp och genomförande följer. Efter beskrivningen av tids- och aktivitetsplan redogörs för hur samarbetet och ansvarsfördelningen mellan samarbetsaktörerna är tänkt att fungera. Sedan diskuteras möjliga risker och en budget presenteras, efter en diskussion om långsiktighet avslutas projektplanen slutligen med en sammanfattning. 1.1.1 Begreppsdefinitioner Psykisk funktionsnedsättning I det följande används Socialstyrelsens definition av begreppet psykisk funktionsnedsättning. På Socialstyrelsens hemsida finns information om användningen av begreppen "funktionsnedsättning" och "funktionshinder". Psykisk funktionsnedsättning som begrepp används för att allmänt beteckna en nedsättning av en persons psykiska funktionsförmåga. Supported Employment Supported Employment (SE) är ett samlingsnamn för en viss typ av arbetsrehabiliteringsinsatser för personer med funktionsnedsättning. Utgångspunkten för dessa insatser är att personen ska få det stöd och den vägledning som behövs för att kunna få och behålla ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Inga förkunskaper eller specifika krav på arbetsförmåga krävs för att man ska bli aktuell, alla med funktionsnedsättning som vill ha ett arbete kan inkluderas. Insatsen behöver inte föregås av arbetsträningsprogram eller arbeten i skyddade former. lndividual Placement Support (IPS) En typ av Supported Employment som är specifikt utvecklad får arbetsrehabilitering av personer med psykisk funktionsnedsättning. Skellefteå kommun, Kommunledningskontoret Besöksadress: Trädgårdsgatan 6 Tel: 0910-73 50 00 E-post: Kommunledningskontoret@skelleftea.se Hemsida: http://www.skelleftea.se

3 1.1.2 Samverkan runt målgruppen idag För grupper med behov av särskilt stöd, däribland personer med psykisk funktionsnedsättning, har olika former för samverkan och samarbete mellan aktörerna Skellefteå kommun, Samordningsförbundet Skellefteå, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Västerbottens läns landsting utvecklats både inom reguljär verksamhet samt inom ramen för olika projekt. Ett exempel på en verksamhet som funnits länge och rönt nationellt intresse är Solkraft som startade år 1985 då Umedalens mentalsjukhus lades ned i Västerbotten. De personer som då skulle flytta tillbaka till Skellefteå kommun riskerade att hamna i utanförskap och uppleva ensamhet och oro. Socialnämnden i Skellefteå kommun beslutade då att kommunen skulle verka för att människor som av fysiska, psykiska eller av andra skäl, som möter betydande svårigheter i sin livsföring, skulle få möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Solkraft startade upp i form av ett treårigt projekt, finansierat av Socialstyrelsen. Inledningsvis bestod verksamheten av en samlingslokal med ett café och en secondhandbutik. Verksamhetera vid Solkraft har under årens lopp utvecklats och expanderat. De jobb som utförs vid Solkraft är interna beställningar från kommunens avdelningar, från företag eller privatpersoner. Solkraft har idag 10 olika arbetsplatser och utöver det finns också många caféer. Exempel på arbetsuppgifter på de olika arbetsplatserna är: flytt- och mattransporter, secondhandbutik, tapetseri, hunddagis, bageri, sågverk, tryckeri, cykelverkstad, snickeri, skogsarbete, datareparationer, Malteservicetjänster till äldre, m.m. Remittenter till Solkraft är bl.a. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, psykiatrin vid Västerbottens läns landsting och Skellefteå kommun. I Skellefteå finns också ett föreningarnas hus som är ett socialt företag vars mål är att tillhandahålla arbete, arbetsrehabilitering och stöd för personer med olika funktionsnedsättningar. Verksamheterna omfattar bl.a. utbildning och konferens, café och bed and breakfast De föreningar som finns representerade är Föreningen Trivselhuset som är en kamratförening som bedriver studiecirklar och aktiviteter för personer med psykiska funktionsnedsättningar, Skellefteortens Intresseförening för Schizofreni och andra Psykiska Störningar, Skellefteås lokalförening för Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, lokalförening för OCD-förbundet som stödjer personer med tvångssyndrom och deras närstående, lokalföreningen för suicidprevention och efterlevandes stöd samt lokalförening för Attention som är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar såsom ADHD, Aspergers syndrom och Tourettes syndrom. Skellefteå kommun, Kommunledningskontoret Besöksadress: Trädgårdsgatan 6 Tel: 0910-73 50 00 E-post: Kommunledningskontoret@skelleftea.se Hemsida: http://www.skelleftea.se

4 1.1.3 Skäl för satsning på unga vuxna med psykisk funktionsnedsättning Statistik från Arbetsförmedlingen Skellefteå visar att 298 personer med psykisk funktionsnedsättring var inskrivna (november 2011). Av dessa är 55 personer under 30 år. Det är dock svårt att med exakthet uppskatta den totala omfattningen av personer med psykisk funktionsnedsättning i Skellefteå i arbetsför ålder då det kan förutsättas att det finns ett mörkertal. Skellefteå har en förhållandevis hög ungdomsarbetslöshet, för närvarande 16,7 procent för åldern 18-24 år (Arbetsförmedlingens månadsstatistik oktober 2011) vilket innebär en ökad risk för långvarigt utanförskap för grupper som har svag anknytning till arbetsmarknaden, däribland unga med psykisk funktionsnedsättning. Insatser inom detta område måste därför prioriteras särskilt tillsammans med övriga åtgärder. I den nyligen presenterade underlagsrapport 5 till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen 1 understryks behovet av satsningar på unga med särskilda behov då statistik visar att allt fler unga pensioneras bort från arbetsmarknaden. I åldrarna 20-24 år ökade antalet med aktivitetsersättning (tidigare kallad förtidspension) med drygt 80 procent åren 2003-2011. Rapporten visar att låg utbildningsnivå, arbetslöshet och dåliga uppväxtvillkor alltför ofta leder till förtidspension. Den formella orsaken är dock många gånger en medicinsk, psykiatrisk diagnos. 73 procent av ungdomarna har sådana diagnoser, bl.a. Autism, ADHD och Aspergers syndrom. Enligt utredningen talar internationella studier om förtidspension för att psykisk ohälsa har blivit, en allt mer framträdande orsak till att pension beviljas. Trenden i flertalet länder har också varit att fler unga uppger tilltagande psykiskt relaterade besvär. Enligt SCB:s undersökningar om levnadsförhållanden i Sverige (de s.k. ULF-undersökningarna) ökade andelen i åldersgrupperna 16-24 år och 25-34 år som uppgav återkommande problem med ängslan, oro eller ångest från cirka 10 procent i båda åldersgrupperna i början av 1980-talet till cirka 20 procent år 2010. Bedömningen av utredarna i underlagsrapporten till socialförsäkringsutredningen är att de medicinska problemen inte är större än att många av de unga som idag förtidspensioneras borde kunna få någon form av jobb med rätt stöd eller utbildning. I utredningen föreslås olika insatser för att underlätta för utsatta och svagt etablerade grupper att få erfarenhet från arbetslivet, bl. a. att särskilda utbildnings- och jobbcenter etableras i kommunerna en1igt "en-dörr-in-konceptet". Samordnade insatser över myndighetsgränser med fokus på både utbildning och arbete efterfrågas (SOU 201:04, s 12). Skellefteå kommun kan erbjuda just en gemensam ingång och samordnade insatser över myndighetsgränser genom det etablerade myndighetsgemensamma och lokalsamordnade samarbetet i verksamheterna Arbetsmarknadstorget, Utsikten och SE/Kompare. Grunden för den försöksverksamhet utifrån IPS-modellen som Skellefteå kommun tillsammans med samarbetsaktörer ansöker om statsbidrag för utgår från Arbetsmarknadstorget eftersom 1 Förtidspensionering av unga. En fråga om utsortering efter utbildningsnivå och socioekonomisk bakgrund? (SOU 2010:04) Skellefteå kommun, Kommunledningskontoret Besöksadress: Trädgårdsgatan 6 Tel: 0910-73 50 00 E-post: Kommunledningskontoret@skelleftea.se Hemsida: http://www.skelleftea.se

5 kommunen och samverkande parter har sett att det finns utvecklingsmöjligheter i arbetssättet med att arbeta med gruppen unga med psykisk funktionsnedsättning. Vi vill därför komplettera verksamheterna genom att arbeta utifrån Individual Placement Supportmodellen 2 som internationellt visat sig vara mer effektiv än traditionell arbetsrehabilitering när det gäller att hjälpa personer med psykisk funktionsnedsättning ut på den reguljära arbetsmarknaden. Inom kommunen finns sedan tidigare goda erfarenheter av att arbete med Supported Employment-modellen (SE) vilken är en variant av IPS. Eftersom IPS-modellen inte är helt okänd inom kommunen bör befintlig kompetens underlätta och snabba på införlivandet av IPS-modellen som arbetsmetod i försöksverksamheten. 1.1.4 Arbetsmarknadstorget Arbetsmarknadstorget startades under år 2010 i projektform som ett samarbetsprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västerbottens läns landsting (psykiatrisk klinik och primärvård), Skellefteå kommun (arbetsmarknadsverksamheten, gymnasieskolan, socialtjänsten) samt Samordningsförbundet Skellefteå. Projektet planeras för närvarande att pågå till 2013-08-31 varefter tanken är att införliva arbetssättet i den ordinarie verksamheten. Arbetsmarknadstorget erbjuder en sammanhållen mötesplats där arbetssökande unga med behov av särskilt stöd kan få det stöd de behöver enligt principen en gemensam ingång för individen. Genom att samorganisera och samlokalisera verksamheterna underlättas ett gemensamt synsätt. Vidare tas den kompetens som finns hos de samverkande parterna bättre tillvara samtidigt som gemensamma verktyg och bedömningsinstrument används. För den unge leder det till att han/hon ges ökade möjligheter till egen försörjning och att tiden med bidragsberoende förkortas. För respektive myndighet leder Arbetsmarknadstorget till både en utveckling och kostnadseffektivisering av verksamheten. En närmare beskrivning av Arbetsmarknadstorget återfinns under rubriken "Genomförande". 2 Hädanefter används förkortningen IPS Skellefteå kommun, Kommunledningskontoret Besöksadress: Trädgårdsgatan 6 Tel: 0910-73 50 00 E-post: Kommunledningskontoret@skelleftea.se Hemsida: http://www.skelleftea.se

6 2 Syfte och mål 2.1 Syfte Syftet med Skellefteå kommuns satsning på försöksverksamhet med IPS-modellen är att komplettera den befintliga samverkan enligt konceptet en gemensam ingång, mellan Skellefteå kommun, Samordningsförbundet Skellefteå, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Västerbottens landsting. Samarbete inom projektet Arbetsmarknadstorget och övriga samverkansprojekt i samma lokaler har visat sig mycket lyckosamt och med goda resultat för deltagarna, vilket visat sig genom utvärderingar av de olika verksamheterna som gjorts 3. För att ytterligare stärka och vidareutveckla verksamheten vill Skellefteå kommun med samarbetspartners arbeta med IPS-modellen utifrån de manualer och utbildningsmaterial som Socialstyrelsen bistår med för att ge unga vuxna med psykisk funktionsnedsättning stöd och vägledning i att finna och behålla ett arbete. Att arbeta utifrån IPS-modellen känns som en spännande möjlighet eftersom modellen internationellt visat sig vara mer effektiv än traditionell arbetsrehabilitering när det gäller att hjälpa dessa personer ut på den reguljära arbetsmarknaden. Bedömningen är att arbetssättet kommer att vara ett värdefullt komplement till pågående satsningar på målgruppen. Sedan tidigare nämnts finns också goda erfarenheter och kompetens att arbeta enligt Supported Employment modellen (SE) vilket bör vara en fördel eftersom försöksverksamheten kan komma igång på ett snabbt och effektivt sätt. Skellefteås arbete med Supported Employment har utvärderats av Socialpsykiatriskt kunskapscentrum i Västerbotten i samarbete med Centrum för evidensbaserade psykosociala insatser i Lund. SE gruppens arbetssätt har jämförts med en mer traditionell form av arbetslivsinriktad rehabilitering, en studie som är det första av sitt slag i Sverige. Resultatet visat att SE:s arbetsmetod ger en god och acceptabel modelltrohet enligt SE-modellen. Utvärderingsstudien visar att alla deltagare beskriver någon förändring av hur de lever sina liv efter ett år inom SE, det gemensamma för de allra flesta deltagama inom SE är att de idag känner att de har klarat av att göra saker som de förut inte kunnat, att de börjat lyckas istället för att misslyckas, att självförtroendet blivit bättre. Det har också uttrycks önskan från deltaganas sida att SE-gruppen ska få finnas kvar och helst byggas ut, då flera känner andra ungdomar som skulle behöva deras hjälp. 3 Se exempelvis Det lönar sig. Skr!fter från Temagruppen unga i arbetslivet 2011:2, Ungdomssyreisen 2011 Skellefteå kommun, Kommunledningskontoret Besöksadress: Trädgårdsgatan 6 Tel: 0910-73 50 00 E-post: Kommunledningskontoret@skelleftea.se Hemsida: http://www.skelleftea.se

7 2.2. Mål Målet med försöksverksamheten är att fler unga vuxna med psykisk funktionsnedsättning i Skellefteå kommun finner och behåller ett arbete genom stöd och vägledning utifrån IPSmodellen. Försöksverksamheten kommer att arbeta med i genomsnitt 20 personer med psykiska funktionsnedsättningar per månad. Utvärdering av försöksverksamheten kommer att ske 6 månader efter att den avslutats. Måluppfyllelsen kommer att bedömas utifrån följande indikatorer: Alla deltagare ska uppleva att insatserna hållit hög kvalitet och att de själva kunnat påverka insatserna. Alla deltagare ska uppleva att insatserna lett till en förhöjd livskvalitet. Alla deltagare ska uppleva att de kommit närmare arbete. Minst 50 % av deltagama ska erhålla arbete med eller utan samhällsstöd. Metoden Individual Placement Support ska vara väl utvecklad, dokumenterad och utvärderad. Ett etablerat företagsnätverk skall finnas. Handläggarna i IPS gruppen ska ha en hög kompetens att arbeta enligt IPS-modellen. Arbetsmetoden IPS ska spridas och implementeras i ordinarie verksamhet. Förväntat resultat för samhället är även att behovet av offentlig försörjning för deltagama i projektet i form av sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitetsersättning, arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd eller försörjningsstöd minskar. 3 Målgrupp Skellefteå kommun har stor erfarenhet och god uppbyggd kompetens att arbeta gentemot målgruppen med behov av särskilt stöd. Vår ambition är att inrikta oss på att arbeta med 20 individer i genomsnitt per månad under aug 2012 augusti 2014 för att få kvalitet i arbetet och, utifrån försöksverksamhetens personella resurser, arbeta i enlighet med IPS modellens intentioner med ett kontinuerligt stöd till individen som kvarstår så länge brukaren vill, även efter att anställning har erhållits. Forskning har visat att den som är arbetslös i unga år löper flera gånger större risk att vara marginaliserad även i framtiden. Forskaren Anna Angelin, socialhögskolan vid Lunds universitet, har i sin avhandling Den dubbla vanmaktens logik. En studie om långvarig arbetslöshet och socialbidragstagande bland unga vuxna (2010) studerat unga människors etableringsproblem på arbetsmarknaden under lågkonjunkturen på 1990-talet och gjort en uppföljning av hur deras liv ser ut tio år senare. Det visar sig att drygt var tionde person som är långvarigt arbetslös och/eller socialbidragsberoende i den tidiga 20-årsåldem även är det tio år senare. En person som är Skellefteå kommun, Kommunledningskontoret Besöksadress: Trädgårdsgatan 6 Tel: 0910-73 50 00 E-post: Kommunledningskontoret@skelleftea.se Hemsida: http://www.skelleftea.se

8 marginaliserad i 20-årsåldem löper 6-7 gånger större risk att också vara det senare i livet jämfört med en jämnårig som fått in en fot på arbetsmarknaden. statistiken är endast beräknad på ungdomar som gått hela sin grundskoleutbildning i Sverige. Om man hade räknat in utlandsfödda som kommit till Sverige efter 7 års ålder skulle siffrorna ha sett ännu värre ut, enligt Angelin. Gruppen med psykisk funktionsnedsättning har det särskilt svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Diskussion om detta har aktualiserats inte minst genom den tidigare beskrivna underlagsrapporten till den parlamentariska socialförsäkringsutredning en. Därför anser vi att det är ytterst relevant och väl motiverat att starta en fårsöksverksamhet utifrån IPS- modellen med målgruppen psykiska funktionsnedsättningar. 4 Genomförande Försöksverksamhetens grundvalar kommer att utgå från de sex nyckelprinciperna inom IPSmodellen: l. Alla brukare som vill arbeta är välkomna. 2. Supported Employment är en integrerad del av behandling/rehabilitering. 3. Målet är ett konkurrensutsatt arbete. 4. Arbetssökandet börjar så snart en brukare har uttryckt önskan att arbeta. 5. Stödet är inte tidsbegränsat. 6. Brukarens preferenser är a och o. (ur Supported Employment, Arbetsbok, Deborah Becker m fl, en praktisk handledning i hur man arbetar med arbetsrehabilitering enligt IPS-modellen, 2009) Tillägg till de sex nyckelprinciperna är också samverkan med brukarens nätverk i samhället som kan vara psykiatrin, Försäkringskassan, socialtjänsten, boendestöd, Arbetsförmedlingen, intresseorganisationer m fl. I vissa fall kan även anhöriga vara ett gott stöd i arbetsrehabiliteringen. 1. Alla brukare som vill arbeta är välkomna. Ingen bör utestängas p.g.a. diagnos eller att personen inte anses vara redo att börja arbeta. Brukarens vilja till arbete styr. Den enda begränsning som dock kan föreligga är att varje coach inte kan arbeta med alltför många deltagare på en gång. Viktigt är att verkligen kunna finnas till hands för deltagarna och ha möjlighet att ge det stöd som överenskommits om. 2. IPS/Supported Employment är en integrerad del av behandling/rehabilitering. Ett nära samarbete med psykiatrin är en förutsättning. I försöksverksamheten i Skellefteå kommer det att anställas en person från psykiatrin för att säkerställa och underlätta detta. Skellefteå kommun, Kommunledningskontoret Besöksadress: Trädgårdsgatan 6 Tel: 0910-73 50 00 E-post: Kommunledningskontoret@skelleftea.se Hemsida: http://www.skelleftea.se

9 3. Målet är ett konkurrensutsatt arbete, d v s ett arbete på öppna arbetsmarknaden. Tanken är inte deltagande i skyddad verksamhet med syfte att bli redo för arbetsmarknaden. Grundtanken med verksamheten är att personer med psykisk funktionsnedsättning kan arbeta om de vill och uttrycker en önskan om att hitta ett arbete. Coachens uppgift blir att tillsammans med deltagaren hitta en arbetsplats med de rätta arbetsuppgifterna och se till att det stöd som deltagaren önskar kan komma till stånd. 4. Arbetssökandet börjar så snart brukaren uttryckt önskan att arbeta. Tanken är att signalera att man tar brukarens önskemål om arbete på största allvar. Att snabbt identifiera vilket arbete och vilka arbetsuppgifter som önskas kan snabba på processen att hitta rätt arbete. Viktigt att uppmuntra individen att prova sig fram, att det faktiskt kan ta tid att hitta rätt arbete och att det är möjligt att få prova sig fram. Coachen kartlägger brukarens tidigare arbetslivserfarenheter, starka sidor, intressen, vilken typ av arbetsuppgifter som önskas och inhämtar information från övriga i brukarens nätverk. Tanken är också att kartlägga vilket stöd brukaren behöver för att arbetet ska fungera, vilket naturligtvis måste utvärderas och omprövas fortlöpande. 5. Stödet är inte tidsbegränsat. Viktigt är att inte tidsbegränsa stödet och att stödet finns kvar även sedan anställning erhållits. Nya situationer och förändringar på arbetsplatsen uppstår hela tiden och det är viktigt att möjligheten till stöd finns kvar även om behovet brukar minska med tiden. 6. Brukarens preferenser är a och o. Brukaren styr samarbetet med coachen och hur stödet ska utformas. Inom kommunen finns sedan tidigare goda erfarenheter och kompetens av att arbete med SEmodellen vilket möjliggör att försöksverksamheten snabbt kan komma igång. Det finns också redan uppbyggda strukturer för samverkan och ett stort intresse och vilja från samtliga organisationer och myndigheter att samarbeta. Skellefteå kommun, Kommunledningskontoret Besöksadress: Trädgårdsgatan 6 Tel: 0910-73 50 00 E-post: Kommunledningskontoret@skelleftea.se Hemsida: http://www.skelleftea.se

10 5 Aktivitets- och tidsplan Skellefteås ambition är att starta upp med försöksverksambeten i aug 2012 och pågå till augusti 2014 2012 augusti - september Inventering av målgrupp är genomförd, utifrån den startar rekrytering av individer. Lokaler finns men ska iordningställas och anpassas. Personal som ska arbeta utifrån IPS modellen ska tillsättas och ledning och styrning utformas. 2012-2013 (2012 oktober december) (2013 januari december) Utbildning i IPS av personal påbörjas och fortgår under hela försöksperioden enligt Socialstyrelsens plan. Första styrgruppsmöte hålls, planering för fortsatt samordning. Arbete med individerna påbörjas och fortgår under hela tiden Information och spridning av försöksverksambeten påbörjas och genomförs bl.a. genom samarbetsaktörernas etablerade nätverk lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. 2014 januari-augusti Arbete med individerna fortgår. Utvärdering av försöksverksambeten sker. slutkonferens/spridningskonferens anordnas. Skellefteå kommun, Kommunledningskontoret Besöksadress: Trädgårdsgatan 6 Tel: 0910-73 50 00 E-post: Kommunledningskontoret@skelleftea.se Hemsida: http://www.skelleftea.se

11 6 Samarbete För grupper med behov av särskilt stöd, däribland personer med psykisk funktionsnedsättning, finns sedan tidigare ett etablerat samarbete mellan aktörerna Skellefteå kommun, Samordningsförbundet Skellefteå, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Västerbottens läns landsting. Olika former avsamverkan parterna emellan har utvecklats både inom reguljär verksamhet samt inom ramen för olika projekt. Skellefteå kommun, arbetsmarknadsenheten, kommer att vara projektägare för den planerade försöksverksambeten utifrån IPS-modellen och vara ansvarig för att den operativa försöksverksambeten kommer till stånd och genomförs inom anvisade ekonomiska ramar. Respektive huvudman behåller arbetsgivaransvaret för den personal som representerar utföraren/myndigheten i projektet. Försöksverksambeten organiseras och samlokaliseras med Arbetsmarknadstorget för att komplettera och möjliggöra erfarenhets- och kompetensutbyte mellan verksamheterna. De olika verksamheterna har lång erfarenhet av samordnad arbetsrehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning. Inom Arbetsmarknadstorget pågår ett utvecklingsarbete som bland armat syftar till att utveckla gemensamma former för ledning/styrning av myndighetsgemensam verksamhet samt gemensamma handlingsplaner och bedömningsmodeller för deltagare. Redan idag finns en samordnad hantering/handläggning av remisser från de olika myndigheterna. Genom att samlokalisera och organisatoriskt integrera den planerade försöksverksamheten med IPSmodellen och Arbetsmarknadstorget kan ekonomiska fördelar uppnås genom att försöksverksamhetens resurser i större utsträckning kan användas för operativ verksamhet. En särskilt utsedd grupp med tre representanter från Skellefteå kommun(projektägaren arbetsmarknadsenheten, socialkontoret och gymnasiekontoret), Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Västerbottens läns landsting och Samordningsförbundet Skellefteå utgör styrgrupp för försöksverksamheten. Till styrgruppen adjungeras representanter från brukarorganisationerna på lokal nivå. styrgruppen hat ansvaret för att säkerställa att projektets resultat överensstämmer med målsättningen i projektplanen. Lokala arbetsgivare informeras och involveras genom funktionen platssamordning som finns etablerad vid Arbetsmarknadstorget Som tidigare beskrivits är ett team anställt för att inventera den privata arbetsmarknaden i Skellefteå och Norsjö. Syftet är att hitta platser för praktik ochfeller anställning för målgruppen som primärt är personer med någon form av funktionsnedsättning. I försöksverksamheten ska ett samarbete etableras med det pågående regionala projektet "Psykisk ohälsa och arbetslivet". Projektets inriktning är att genom utbildning/information till företag/arbetsgivare i länet underlätta för personer med psykiska funktionsnedsättningar att få arbete. Inom ramen för detta samarbete kan även en dialog med Randisam och NSPH genomföras. Skellefteå kommun, Kommunledningskontoret Besöksadress: Trädgårdsgatan 6 Tel: 0910-73 50 00 E-post: Kommunledningskontoret@skelleftea.se Hemsida: http://www.skelleftea.se

12 7 Budget Kostnader för forsöksverksamheten-beräknat på 25 månader (augusti 2012 augusti 2014) lön får en projektsamordnare 100 %, (43 273 kr per månad inkl arbetsgivaravg. etc.) (platssamordning, löpande uppföljning, spridning av resultat, återrapportering styrgrupp och till Socialstyrelsen etc.) funktion med psykiatrisk kompetens från VLL 100 % (44 000 kr per månad ink! arbetsgivaravg. etc. lön får två arbetscoacher, specialister på arbetsrehabilitering, 100 % (86 546 kr per månad ink! arbetsgivaravg. etc) extern utvärderare, följeforskare (10% tjänst under 24 månader, beräknat timpris 900 kr inkl resor) hyra ink! lokalvård får 3 kontorsrum 3x 10 kvadratmeter (befintliga gemensamhetsutrymmen kan också nyttjas) Leasingbil (inkl bensin och driftskostnader) Parkeringsavgifter IT -kostnader, 4 personer Mobiltelefoner Div. kostnader får deltagare (arbetskläder. resor etc.) Konferenskostnader (utbildning, resor, studiebesök, projektgruppträffar, informationsmöten etc.) Annonsering, tryck Resultatspridning, spridnings/slutkonferens Övriga kostnader. Anställning får 20 unga funktionshindrade (bruttokostnad) l 081 825 kr 1100 000 kr 2 163650 kr 349 920 kr 82 958 kr 146 273 kr 15 000 kr 66 700 kr 25 900 kr 20 000 kr 100 000 kr 10 000 kr 25 000 kr 10 000 kr 10 542 720 kr Total kostnad: 15 739 946 kr Sökt belopp: 5 197 226 får perioden augusti 2012 - augusti 2014 dvs 25 månader Skellefteå kommun, Kommunledningskontoret Besöksadress: Trädgårdsgatan 6 Tel: 0910-73 50 00 E-post: Kommunledningskontoret@skelleftea.se Hemsida: http://www.skelleftea.se

13 8 Risker Med stöd av IPS-modellen förväntas deltagarna få stöd i att erhålla en tryggad ekonomisk situation samt påföljande stöd även om man väljer att avbryta sin medverkan. Under tiden individen är inne i försöksverksamheten är den enskildes ekonomiska förhållande tryggad genom lön alternativt lön i kombination med annan ersättning. Viktigt att se till varje individ eftersom det kan se så olika ut, därför viktigt att arbeta utifrån varje enskilt fall för att trygga individens försörjning. 9 Långsiktighet De positiva resultaten från Arbetsmarknadstorget har visat på vikten av att integrera arbetssätt och metoder i ordinarie verksamheter efter projektets slut. Förutsatt att IPS visar sig vara en lyckosam modell kommer även detta arbetssätt att införlivas som en vedertagen arbetsmetod i ordinarie verksamhet. Erfarenheterna av att jobba utifrån IPS-modellen kommer att spridas av Skellefteå kommun och dess samarbetsaktörer via de många etablerade nätverk som finns både lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. En spridnings/slutkonferens kommer att hållas där viktiga externa aktörer också inbjuds. Vi hoppas också att ett nationellt nätverk för de kommuner som kommer att driva försöksverksamheten kan formas för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Försöksverksamheten ämnar också knyta till sig en utvärderare som genom formativ, lärande utvärdering kommer att följa försöksverksamheten. Genom regelbunden kontakt och konstruktiv dialog med teamet i försöksverksamheten och avstämningsmöten med styrgruppen, kan utvärderaren komma med värdefull input. Utvärderingsrapporten kommer sedan att spridas så att erfarenheterna kan tastillvara av andra. Skellefteå kommun, Kommunledningskontoret Besöksadress: Trädgårdsgatan 6 Tel: 0910-73 50 00 E-post: Kommunledningskontoret@skelleftea.se Hemsida: http://www.skelleftea.se

14 10 Sammanfattning Skellefteå kommun tillsammans med samarbetsaktörerna Samordningsförbundet Skellefteå, ArbetsfOrmedlingen, Försäkringskassan och Västerbottens läns landsting ansöker om statsbidrag från Socialstyrelsen för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för unga vuxna med psykisk funktionsnedsättning utifrån Individual Placement Support-modellen under perioden augusti 2012 augusti 2014. För grupper med behov av särskilt stöd, däribland personer med psykisk funktionsnedsättning, har olika former för samverkan och samarbete mellan Skellefteå kommun och ovan nämnda samarbetsaktorer utvecklats både inom reguljär verksamhet samt inom ramen för olika projekt Vi vill starta upp en försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för individer med psykiskfunktionsnedsättning utifrån IPS-modellen. Skälen att satsa på denna är flera. Den nyligen presenterade underlagsrapporten till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen visar att allt fler unga pensioneras bort från arbetsmarknaden. I åldrarna 20-24 år ökade antalet med aktivitetsersättning (tidigare kallad förtidspension) med drygt 80 procent åren 2003-2011. Den formella orsaken är många gånger en medicinsk, psykiatrisk diagnos. Bedömningen är dock att de medicinska problemen inte är större än att många av de som idag förtidspensioneras borde kunna få någon form av jobb med rätt stöd eller utbildning. Forskning har också visat att den som är arbetslös i unga år löper flera gånger större risk att vara marginaliserad även i framtiden. Skellefteå kommun har en förhållandevis hög ungdomsarbetslöshet, för närvarande 16,7 procent för åldern 18-24 år ( Arbetsförmedlingens månadsstatistik oktober 2011) vilket innebär en ökad risk för långvarigt utanförskap för grupper som har svag anknytning till arbetsmarknaden, däribland unga med psykisk funktionsnedsättning. Vår bedömning är därför att insatser inom detta område därför måste prioriteras särskilt tillsammans med övriga åtgärder. Syftet med Skellefteå kommuns satsning på försöksverksamhet med IPS-modellen är att komplettera det etablerade myndighetsgemensamma och lokalsamordnade samarbetet i verksamheterna Arbetsmarknadstorget, Utsikten och SE/Kompare. Tanken är att i genomsnitt per månad arbeta med 20 individer utifrån IPS-modellen. Genom Arbetsmarknadstorget erbjuds en sammanhållen mötesplats där arbetssökande unga med behov av särskilt stöd kan få det stöd de behöver enligt principen en gemensam ingång för individen. Genom att samorganisera och samlokalisera verksamheterna underlättas ett gemensamt synsätt. Vidare tas den kompetens som finns hos de samverkande parterna bättre tillvara samtidigt som gemensamma verktyg och bedömningsinstrument används. För individen leder det till att han/hon ges ökade möjligheter till egen försörjning och att tiden med bidragsberoende förkortas. För respektive myndighet leder Arbetsmarknadstorget till både en utveckling och kostnadseffektivisering av verksamheten. Skellefteå kommun, Kommunledningskontoret Besöksadress: Trädgårdsgatan 6 Tel: 0910-73 50 00 E-post: Kommunledningskontoret@skelleftea.se Hemsida: http://www.skelleftea.se

15 Att det i Skellefteå sedan tidigare finns goda erfarenheter och kompetens att arbeta enligt Supported Employment modellen (SE), vilket är en variant av IPS-modellen, bör vara en fördel eftersom försöksverksamheten kan komma igång på ett snabbt och effektivt sätt. Skellefteå kommun, Kommunledningskontoret Besöksadress: Trädgårdsgatan 6 Tel: 0910-73 50 00 E-post: Kommunledningskontoret@skelleftea.se Hemsida: http://www.skelleftea.se

Hälsans Trädgård stöd till individer att växa Redovisning av följeforskning av Projekt Hälsans Trädgård Stockholm2012-04-25 Peter Kempinsky, Katarina Ulfsdotter

Innehåll Innehåll... 2 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 6 2.1 Bakgrund...6 2.2 Syfte med rapporten...6 2.3 Genomförande...6 2.4 Läsanvisningar...6 3 Hälsoträdgårdar som rehabiliteringsmetod... 7 4 Projekt Hälsans Trädgård... 8 4.1 Bakgrund och problembild... 8 4.2 Mål och syfte... 8 4.3 Målgrupp och deltagarantal...9 4.4 Organisation...9 4.5 Strategi och inriktning... 10 4.6 Projektets arbetssätt... 10 5 Vad tycker deltagarna om Hälsans Trädgård?... 15 5.1 Deltagarnas nöjdhet och nytta... 15 5.2 Synen på projektets arbetssätt... 17 5.3 Synen på de aktiviteter som erbjuds... 18 5.4 Synen på personalen... 19 5.5 Genomslaget för de horisontella kriterierna... 20 6 Projektets genomförande... 21 6.1 Lokala förutsättningar för projektets genomförande... 21 6.2 Projektets ledning och styrning...22 6.3 Samverkan och förankring...24 6.4 Hälsans Trädgård del i ett rehabiliteringssammanhang... 25 7 Projektets mål och resultat... 28 7.1 Deltagarnas egenförsörjning... 28 7.2 Ökad kännedom om horisontella kriterier...29 7.3 Permanentning av verksamheten... 30 8 Sammanfattning och slutsatser... 33 8.1 Sammanfattande SWOT-analys... 33 8.2 Slutord... 37 Hälsans Trädgård följeforskningsrapport 2 (38) Kontigo AB 2013.04.03

1 1 Sammanfattning Projektet Hälsans Trädgård är 3-årigt och genomförs under perioden 1 juni 2010 till 31 maj 2013. Projektägare är socialkontoret, Skellefteå Kommun. Samverkansparter är Psykiatrin inom Västerbottens läns landsting, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Projektet finansieras med stöd av Svenska ESF-rådet och Samordningsförbundet Skellefteå samt deltagarersättningar via samverkansparterna. Kontigo har granskat projektet med fokus på projektets genomförande och förutsättningarna för att nå målen, samt att återföra synpunkter och iakttagelser till projektets ledning och finansiärer. Granskningen har genomförts genom en kombination av metoder såsom granskning av tillgängligt skriftligt material, enkät till deltagarna och intervjuer med nyckelaktörer och deltagare. Projektets övergripande syfte är att utveckla ett arbetssätt och en verksamhetsmodell som stödjer individer att förkorta vägen till arbete och/eller studier. Arbetssättet ska bland annat baseras på teorier och metoder från området grön rehabilitering. Projektet ska också lägga stor vikt vid tillgänglighet och jämställdhetsintegrering för att skapa en Grön miljö som är anpassad för så många som möjligt. Metoder och arbetssätt som är nya och oprövade ska utvecklas och anpassas till projektdeltagarnas behov, det geografiska läget och den regionala arbetsmarknadens förutsättningar. Projektets mål är följande: 50 % av deltagarna ska under projekttiden uppnå egen försörjning genom arbete eller studier. 90 % av deltagarna ska uppleva att de kommit närmare arbete eller studier. 90 % av deltagarna ska uppleva att de kan mer om jämställdhet. 90 % av deltagarna ska uppleva att de kan mer om tillgänglighet. Beslut tas att verksamheten Hälsans Trädgård efter projekttiden ska permanentas Projektet vänder sig till en bred målgrupp bestående av individer med långtidssjukskrivning, lång arbetslöshet, försörjningsstöd, kontakt med psykiatrin och nyanlända invandrare. Projektet räknar med att i snitt 30 deltagare per månad kommer att vara inskriva och inskrivningsperioden kommer att vara individuell beroende på remittentens regelverk. Cirka 200 deltagare beräknas ingå i projektet som helhet varav 60 % ska vara kvinnor och 40 % män. Inriktningen på Grön Rehabilitering är en viktig grund för projektet, minst lika viktigt är dock det breda utbud av aktiviteter och stöd som projektet kan erbjuda för rehabilitering kopplat till individens behov och förutsättningar. Genom sin placering på Solkraft Rosengård har projektet möjlighet att erbjuda aktiviteter inom trädgård, skog, tryckeri, verkstad, snickarboa, Solviksträffar och föreläsningar. Projektet har en grundlig dokumentation av sin verksamhet där det bl.a. ingår grundinskrivning, checklista på arbetsmoment, rehabiliteringsunderlag, uppföljningar, hälsodiagram och slutenkät. En individuell utvecklingsplan läggs upp vid starten i Hälsans Trädgård följeforskningsrapport 3 (38) Kontigo AB 2013.04.03

projektet. Utvecklingsplanen innehåller tidsplanering samt uppgifter/aktiviteter som deltagaren ska delta i. Utvecklingsplanen revideras under avstämningsmöten som sker regelbundet varje månad med deltagare och remittent. Intervjuer och enkäter med deltagare visar att man är mycket positiva till Hälsans Trädgård som rehabiliteringsform. Särskilt nöjda är man med personalens professionalism. 100% av deltagarna anger att man kan tänka sig att rekommendera rehabiliteringsformen till andra och cirka 90% anser att projektet har varit bra på att ta tillvara de behov och förutsättningar som framkom vid uppföljningen med deltagarna. Projektet haren stark lokal förankring och det finns en etablerad tradition och erfarenhet av samverkan. Samordningsförbundethar en viktig roll när det gäller att skapa en bra lokal plattform för samverkan. Solkraft och Skellefteå kommun är redan etablerade aktörer med legitimitet för att driva den här typen av projekt och verksamhet vilket är viktiga delar i projektets förankring. Projektledaren och projektteamet är väl fungerande, kompetenta och erfarna och tar tag i de problem som uppstår och genomför nödvändiga förändringar. Projektet har en god struktur och fungerande rutiner som ger ordning och reda i projektet.strukturen stöder samverkan och bidrar till att projektet blir tydligt för andra aktörer. Projektets resultat presenteras för styrgruppen och för referensgruppen. Projektet har hittat en bra form för uppföljning och har god samverkan med remittenterna kring uppföljning och planering för deltagarna. Samverkan fungerar i stort väl och det ses som positivt att Hälsans Trädgård finns inom Solkraft som är en väl förankrad verksamhet. Även samverkan med andra aktörer anses fungera bra och att man arbetar prestigelöst och har goda kontakter. Hälsans Trädgård ses somett väl förankrat koncept för de som arbetar med rehabilitering. Remittenter och andra nyckelpersoner har en stark tilltro till att deltagarna kommer att ha god nytta av rehabiliteringen i Hälsans Trädgård. Detta avspeglas också när man tittar på deltagarnas resultat och vad de tycker om projektet. Hälsans trädgård ses som ett bra komplement till Arbetsförmedlingens, Försäkringskassans, kommunens och psykiatrins verksamhet. Kontigo har granskat måluppfyllelsen avseende de 28 deltagare som avslutat sin rehabilitering i Hälsans Trädgård per 2011-10-30. 25 % har gått vidare till arbete eller studier.målet är 50 %, man har alltså inte uppnått detta mål. 14 % har kommit närmare arbetsmarknaden genom praktik. Detta uppfattar Kontigo som ett gott resultat då det kan antas att dessa personer på längre sikt kommer ut i arbete. 36 % har gått vidare i annan aktivitet. Även detta tolkas som ett gott resultat då man kommit vidare i någon annan form av rehabilitering eller aktivitet som på sikt kan leda till arbete eller studier. En förklaring till den bristande måluppfyllelsen vad gäller deltagarnas status är att projektet i praktiken har fått en målgrupp som kräver mer tid och stöd (jämfört med Hälsans Trädgård följeforskningsrapport 4 (38) Kontigo AB 2013.04.03

vad som förutsattes vid projektets start). Detta påverkar den ekonomiska ersättningen och flödet, samt förutsättningarna för projektet att nå målen. Även när det gäller målet att deltagarna skall få en ökad kunskap om jämställdhet och tillgänglighet så brister projektet vad gäller måluppfyllelse Ett av målen för projektet är att verksamheten ska bli permanent. Samtliga intervjuade uttrycker förhoppningar om att Hälsans Trädgård ska bli en permanent verksamhet. För att detta ska lyckas krävs att projektet är väl förankrat och att man redan nu arbetar aktivt för att hitta samarbetspartners och möjligheter till finansiering av fortsatt verksamhet. I detta arbete har styrgruppen en viktig roll.förhoppningen är att Skellefteå kommun kan bli en framtida finansiär i en permanent verksamhet och att Hälsans Trädgård kan bli en del av Solkrafts ordinarie verksamhet.i dagsläget förs en strategisk diskussion kring förutsättningarna för en permanentning av verksamheten efter projektets slut 2013. En viktig del i arbetet med en permanentning av verksamheten handlar om att utveckla en samsyn kring vad som bör permanentas. Hälsans Trädgård följeforskningsrapport 5 (38) Kontigo AB 2013.04.03

2 Inledning 2.1 Bakgrund Projektet Hälsans Trädgård är 3-årigt och genomförs under perioden 1 juni 2010 till 31 maj 2013.Projektet syftar till attutveckla arbetssätt och en modell för att kunna effektivisera och korta vägen till arbete för projektdeltagarna bland annat baserat på teorier och metoder kring grön rehabilitering.projektet genomförs av Skellefteå Kommun och samverkansparterna Psykiatrin inom Västerbottens läns landsting, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Projektet finansieras med stöd av Svenska ESF-rådet och Samordningsförbundet Skellefteå samt via deltagarersättningar från samverkansparterna. 2.2 Syfte med rapporten Som ett led i Kontigos följeforskning av Hälsans Trädgård har vi genomfört en granskning av projektet. Syftet med granskningen är att ge en bild av projektets genomförande och förutsättningarna för att nå målen för projektet samtatt återföra synpunkter och iakttagelser till projektets ledning och finansiärer. 2.3 Genomförande Kontigo har genomfört granskningen genom en kombination av metoder. Vi har gått igenom tillgängligt skriftligt material om projektet, bland annat projektbeskrivning samt lägesrapporter till ESF-rådet. Syftet med detta har varit att få en bild av projektets syfte, mål och organisation såsom det beskrivits formellt för bl.a. finansiärerna som grund för en förståelse av hur de olika delarna såsom organisation, aktiviteter och förväntade resultat och effekter hänger ihop, den röda tråden i projektet.som del i granskningen har vi även använt en enkät till deltagarna. Enkäten har delats ut i samband med avslut. Kontigo medverkande i framtagandet av enkäten. Intervjuer med nyckelaktörer har skett i form av telefon- och besöksintervjuer enligt följande: Intervju, dialog och möten med projektledningen 5 intervjuer med styrgruppens medlemmar 3 intervjuer med referensgruppens medlemmar 6 intervjuer med handläggare i medverkande organisationer 6 intervjuer med deltagare i projektet (6 av 12 gick att få kontakt med) 2.4 Läsanvisningar Kapitel 2 ger en kort introduktion till området Grön rehabilitering. I kapitel 3 ges en beskrivning av projektets bakgrund, mål och syfte, organisation och arbetssätt. Kapitel 4 redovisar resultaten av enkät och intervjuer med deltagare. I kapitel 5 presenteras en granskning projektets genomförande främst baserat på intervjuer med aktörer Hälsans Trädgård följeforskningsrapport 6 (38) Kontigo AB 2013.04.03

som på olika sätt medverkat i genomförandet. Kapitel 6 diskuterar projektets måluppfyllelse och i kapitel 7 sammanfattas utvärderarnas slutsatser och rekommendationer. 3 Hälsoträdgårdar som rehabiliteringsmetod En viktig grund för projektet Hälsans Trädgård utgörs av Grön rehabilitering. Grön rehabilitering kan definieras som all form av behandling och rehabilitering där naturen ingår. När man talar om grön rehabilitering i Sverige bygger den oftast på trädgårdsterapi enligt Alnarpsmodellen, som utvecklats av professor Patrik Grahn, där vetenskapliga studier bekräftar att rehabilitering i naturen ger en snabbare återhämtad hälsa. Grön rehabilitering bygger på forskningsbaserad kunskap om naturens och trädgårdens läkande inverkan. Upplevelser i naturen och aktiviteter i trädgården kan ha gynnsamma effekter på olika hälsotillstånd. De läkande faktorerna är bl.a. dagsljus, frisk luft, rutiner och fysisk aktivitet. I framförallt USA och England har trädgård och natur länge använts i behandling och rehabilitering och man har därmed långvarig erfarenhet och även forskning inom området. Forskningen har visat att grön rehabilitering är lika effektiv som traditionell rehabilitering. Även i Sverige har erfarenhet och forskning visat att grön rehabilitering är likvärdigt med andra insatser. Evidensläget för grön rehabilitering är således gott. Den vetenskapliga kompetensen i Sverige inom området finns främst på lantbruksuniversitetet i Alnarp. Ensvårighet för spridningen av satsningar på grön rehabilitering i Sverige är att denna typ av rehabilitering inte omfattas av den statliga rehabgarantin. Detta beror på att man anser att det inte finns tillräcklig evidens. Det behövs alltså ytterligare forskning och dokumentation inom området. En annansvårighet för utvecklingen av grön rehabilitering är bristen på utbildningar i trädgårdsterapi. Hittills har man varit hänvisad till de grundkurser som anordnats i Alnarp eller de utbildningar som finns i England och USA. Trots dessa svårigheter satsas det på grön rehabilitering på flera ställen runt om i landet, där Alnarps rehabiliteringsträdgård är mest känd. Ett annat exempel är Gröna Rehab i Göteborg som, från att ha varit ett 3-årigt projekt, övergått till att vara en permanent verksamhet. Med stöd av Europeiska socialfonden genomförs flera projekt där grön rehabilitering utgör en viktig del av projektidén för att utveckla arbetet med rehabilitering för personer som står långt från arbetsmarknaden. Som exempel kan nämnas projekten Naturkompetens som genomförs i Hudiksvall, Grön Helhet i Härnösand, Grön rehabilitering som genomförs av Garpenbergs Intressenter AB samt Rum för växande som genomförs i Eskilstuna och Västerås. Hälsans Trädgård följeforskningsrapport 7 (38) Kontigo AB 2013.04.03

4 Projekt Hälsans Trädgård 4.1 Bakgrund och problembild Projektet Hälsans Trädgård är 3-årigt och genomförs under perioden 1 juni 2010 till 31 maj 2013.Projektet föregicks av en förstudie som finansierades av ESF-rådet som genomfördes under perioden 1 september 2008 till 1 mars 2009. Resultatet från den förstudie som föregick projektet visade att det fanns behov av att utveckla den redan befintliga rehabiliteringen med de nya erfarenheter och forskningsrön som gjorts inom området Grön rehabilitering. Framförallt rehabiliteringsinsatser riktade till individer med diagnosen ångest/utmattning, att i tidigt skede ta hand om människor med utmattningssyndromoch ångest för att förhindra passivitet och negativa spiraler med missbruk m.m. Forskning och redan etablerade rehabiliteringsträdgårdar har visat att om individer med dessa diagnoser erbjuds möjligheten att närvara bland andra människor, utan direkta krav på prestation, och i en hälsofrämjande miljö, så underlättas och förkortas tiden till återgång till arbetslivet. Som del i arbetet med förstudien konstaterar försäkringskassan att c:a en tredjedel av sjukfalleni Skellefteå har psykiska diagnoser. Alla parter har välkomnat en tidig rehabiliteringsmöjlighet för de individer som är i behov av en sådan insats.psykiatrins ledningsgrupp har uttryckt vikten av att utveckla samarbetet och att arbeta för detta gentemot kommunen.även privata aktörer med rehabiliteringsinriktning har uttryckt sig positivt och ser möjligheter att nyttja en verksamhet med inriktning mot grön rehabilitering. 4.2 Mål och syfte Projektets övergripandesyfte är att utveckla ett arbetssätt och en verksamhetsmodell som stödjer individer att förkorta vägen till arbete och/eller studier. Arbetssättet ska bland annat baseras på teorier och metoder från området grön rehabilitering. I projektet skall också stor vikt läggas vid tillgänglighet och jämställdhetsintegrering. Projektets mål är följande: 50 % av deltagarna ska under projekttiden uppnå egen försörjning genom arbete eller studier 90 % av deltagarna ska uppleva att de kommit närmare arbete eller studier 90 % av deltagarna ska uppleva att de kan mer om jämställdhet 90 % av deltagarna ska uppleva att de kan mer om tillgänglighet Beslut tas att verksamheten Hälsans Trädgård efter projekttiden ska permanentas Hälsans Trädgård följeforskningsrapport 8 (38) Kontigo AB 2013.04.03

4.3 Målgrupp och deltagarantal Projektet vänder sig till en bred målgrupp bestående av individer med långtidssjukskrivning, lång arbetslöshet, försörjningsstöd, kontakt med psykiatrin och nyanlända invandrare. Projektet räknar med att i snitt 30 deltagare per månad kommer att vara inskriva och inskrivningsperioden kommer att vara individuell beroende på remittentens regelverk. Cirka 200 deltagare beräknas ingå i projektet som helhet varav 60 % ska vara kvinnor och 40 % män. 4.4 Organisation För genomförandet av projektet har följande organisation skapats: Projektorganisation I projektet Hälsans Trädgård har man idag 2,5 tjänst bestående av en projektledare på heltid, en trädgårdsmästare på heltid samt en administratör på halvtid. Styrgrupp I styrgruppen ingår personer från följande myndigheter; Psykiatrin, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten i Skellefteå kommun och Samordningsförbundet. Styrgruppens roll ska vara att styra och leda projektet, detta ska göras löpande och i de möten projektledningen sammankallar till. Projektledningen träffar och rapporterar till styrgruppen 4 ggr/ år. Däremellan har man telefonkontakt och mailkontakt om något inträffar. Projektet har löpande kontakt med Socialtjänstens styrgruppsdeltagare. Projektet ägs av Skellefteå Kommun där Solkraft har haft sin verksamhet i 27 år.utifrån detta är implementering och permanentande av verksamheten den stora fråga som styrgruppen har mandat att diskutera och hitta en lösning på.styrgruppen har inflytande och kan bidra till samarbete med andra organisationer och därmed t.ex. öka engagemanget och remitteringen. Styrgruppen ska också vara ett stöd om det uppstår problem i projektet. Referensgrupp I referensgruppen ingår personer från Psykiatriska kliniken, Arbetsförmedlingen, Socialkontoret, Försäkringskassan, Solviks Folkhögskola, Arbetsmarknadsgruppen och Kommunala handikapprådet. Inledningsvis ingick även Föreningarnas hus i referensgruppen men deltar inte längre i detta arbete på grund av tidsskäl. Referensgruppen ses varannan månadoch man ser det som ett bra tidsintervall. Vid projektstart sågs man varje månad. Referensgruppen fungerar som bollplank till projektet vad gäller det praktiska arbetet och frågeställningar kring deltagarantalet mm. Hälsans Trädgård följeforskningsrapport 9 (38) Kontigo AB 2013.04.03

Medfinansiärer Projektets medfinansiärer är Arbetsförmedlingen, Skellefteå Kommun, Försäkringskassan, Västerbottens läns landsting samt Samordningsförbundet i Skellefteå. 4.5 Strategi och inriktning I projektet ska metoder och arbetssätt som är nya och oprövadeutvecklas och anpassas. Framförallt handlar detta om att metoden ska vara anpassad till projektdeltagarnas behov, det geografiska läget och den regionala arbetsmarknadens förutsättningar. Det geografiska läge ses inte som ett hinder för att kunna arbeta med grön rehabilitering då Grön rehabilitering innehåller en rad olika aktiviteter och inte är helt beroende av klimat. Förhoppningen är att projektet ska leda till ett hållbart mervärde utöver de rehabiliteringsinsatser som kommunen och andra aktörer genomför och att man utvecklar ordinarie verksamhet både under projekttiden men naturligtvis även efter att projektet har avslutats. Projektet vill ge fler individer möjlighet att hitta en rehabiliteringsinsats som passar dem. Hos Solkraft finns förutsättningar för en sådan verksamhet, då markarbeten är slutförda, ett stort växthus är uppfört, lokaler för verksamheten i övrigt finns tillgängliga. Den gröna miljön i sig behöver ständig tillsyn och skötsel och är inte färdig i förväg utan skapas och omskapas ständigt under projektperioden av deltagarna. 4.6 Projektets arbetssätt Nedan följer en beskrivning av projektets utgångspunkter och arbetssätt: 4.6.1 Genomförs i bred samverkan mellan aktörerna Hälsans Trädgård genomförs med ett brett stöd av flera samarbetspartners som Samordningsförbundet, Skellefteå Kommun (Socialkontoret, där Solkraft är en del), kommunala handikapprådet), Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsgruppen, Försäkringskassan, Västerbottens läns landsting (psykiatrin) och Solviks folkhögskola. 4.6.2 Fokus på individens behov och förutsättningar Projektets verksamhet har sin utgångspunkt i deltagarnas behov och förutsättningarna liksom de förutsättningar som ges av den regionala arbetsmarknaden och det geografiska läget. En viktig aspekt är att möta deltagarna på deras nivå, att personalen ser individen där den befinner sig. Utgångspunkten är att inte kräva mer av deltagarna än vad de anser sig klara av själva. Det är alltid deltagaren som har rätt i sin känsla av hur de mår och vad de orkar. Deltagarna erbjuds alltid att göra studiebesök på Solkraft för att själva kunna bilda sig en uppfattning om verksamheten att innan de fattar beslut om deltagande. Individuell utvecklingsplan En individuell utvecklingsplan läggs upp vid starten i projektet. Det första som görs är att identifiera vilka problem deltagaren har och vad denne kan behöva stöd i för att klara att delta. Bl.a. diskuteras förmågan att hantera stress. Utvecklingsplanen inne- Hälsans Trädgård följeforskningsrapport 10 (38) Kontigo AB 2013.04.03

håller tidsplanering (dagar och timmar samt när på dagen deltagaren ska närvara) samt uppgifter/aktiviteter som deltagaren ska delta i. Utvecklingsplanen revideras, oftast under avstämningsmöten, där både tider och uppgifter/aktiviteter kan förändras där stor hänsyn tas till deltagarnas önskemål. Könsfördelning För att projektet ska bli mer lockande för män ser man att den viktigaste faktorn är att remitterande handläggare får tillräcklig information kring projektet då det är de som presenterar möjligheten till deltagande för sina klienter, oavsett kön. Arbetsformer för löpande uppföljning och anpassning av insatser och plan Avstämningsmöten Projektet har regelbundna avstämningsmöten varje månad med deltagare och remittent. Om det skulle uppstå behov av ett mer akut avstämningsmöte kan detta ske antingen i projektets lokaler eller hos remittenten. Remittenterna är till största delen positiva till avstämningsmötena, man har störst svårigheter att organisera möten med FK. Vid avstämningsmötena är utgångspunkten att mötet ska ha ett positivt fokus. Man diskuterar hur tiden mellan mötena varit, följer upp överenskommelser mm från tidigare möte, vilka aktiviteter man deltagit i, om man har deltagit i gruppaktiviteter och hur detta varit. Man tar också upp vad personalen observerat. Man diskuterar förändringsförslag gällande t.ex. matvanor, tider, samarbete, byte av aktivitet och ev. praktik. Man dokumenterar alla överenskommelser, deltagandet i mötet samt när nästa möte ska ske. Observationstid Cirka 2 ggr/månad har personalen observationstid då man diskuterar och dokumenterar observation av deltagarnas medverkan (förändringar, framgångar, svårigheter mm). Från början var detta planerat till 1 ggr/vecka men detta har fått ändrats pga tidsbrist. Observationerna är ett stöd i planeringen av det dagliga arbetet och för avstämningsmötena. 4.6.3 Grön Rehab är en viktig grund för projektet Den gröna miljön ger många kopplingar till människors egna liv, allt från växandet som alltid behöver vård och omsorg för att tillväxt ska ske, till att man under hösten rensar bort det man skapat och tar tillvara de positiva erfarenheterna som man fått under perioden. När man under hösten rensar bort sommaren inte ser det som ett misslyckande utan att det ger kraft och energi till att planera framåt igen. Under vinterhalvåret har man en gång per vecka längre teoretiska pass kring grön miljö (t.ex. beskärning, kompostering mm). Detta som en förberedelse till det ökade praktiska arbetet som p.g.a. verksamhetens inriktning blir naturligt under vår, sommar och höst. Dagligen har man vid morgonfikat en kortare teoretisk genomgång/ arbetsbeskrivning kring de aktiviteter som är planerade för dagen. Mötet med deltagarna då man tillsammans arbetar kreativt och i trädgården leder till samtal där deltagaren får känna sig betydelsefulla (det handlar inte om vad man gör Hälsans Trädgård följeforskningsrapport 11 (38) Kontigo AB 2013.04.03

eller hur man gör det, utan om vad som sker i själva mötet), både mellan personal och deltagare men lika viktigt är vad som händer deltagarna sinsemellan. 4.6.4. men del av ett brett utbud för att stimulera kreativiteten Inriktningen på Grön Rehabilitering är en viktig grund för projektet, minst lika viktigt är dock det breda utbud av aktiviteter och stöd som projektet kan erbjuda för rehabilitering kopplat till individens behov och förutsättningar. Den kreativa delen i projektet bygger inte på att man ska skapa saker i produktion eller med målet att andra ska ta del av det, kreativiteten som sker i de olika verkstäderna och i den gröna miljön är till för att man dels ska väcka lusten hos deltagaren till att göra saker på sin fritid. Dels för att deltagarna utvecklas och delger andra deltagare information sitt eget kunnande. Deltagare som med hjälp av kreativa aktiviteter växer så att de kan instruera andra deltagare stärks i sin självkänsla och söker större utmaningar. Genom sin placering på Solkraft Rosengård har projektet möjlighet att erbjuda ett brett utbud av aktiviteter. Inom ramen för projektet erbjuder man aktiviteter inom trädgård, skog, tryckeri, verkstad, snickarboa, Solviksträffar och föreläsningar. Något som är en viktig förutsättning för att kunna anpassa stödet till individens behov och förutsättningar. Kompetenspåbyggnad Kompetenspåbyggnad innebär aktiviteter som stärker individens förmåga att komma vidare i studier eller arbete. I detta ingår att klara att umgås och diskutera med andra, kunna delta i grupp, söka material och fakta, göra inköp och skaffa material till verksamheten, lära sig göra självständiga val, planera, utföra nya aktiviteter mm. Kompetenspåbyggnaden sker alltså inte genom någon kursverksamhet inom projektet, men genom deltagande i projektet kan man stärkas och göras uppmärksam på om man har behov av någon formell kompetenspåbyggnad som ett led i sin process mot att komma vidare i egen försörjning. Studiebesök Studiebesök utifrån deltagarnas intresse och behov innebär studiebesök som kan vara lämpliga när deltagaren är redo för studier eller praktik. Detta kan vara studiebesök på t.ex. folkhögskola eller företag. Även studiebesök för att stödja deltagarnas kreativitet sker, i liknande verksamheter, i trädgårdar eller inom olika hantverksmiljöer) Praktikplatser Det är inte aktuellt att erbjuda/ordna praktikplats till samtliga deltagare i projektet då många inte kommer att uppnå en sådan aktivitetsgrad. Skulle det bli många som har behov av praktikplats klarar projektet detta genom att man har stöd inom organisationen genom 2 arbetsmarknads-konsulenter och en person som arbetar med supported employment. Dessutom kan arbetsförmedlingen erbjuda stöd. Praktikplatser inom Solkrafts övriga verksamhet nyttjas, bla för att göra en mer tydlig arbetsträning för de deltagare som behöver det. Hälsans Trädgård följeforskningsrapport 12 (38) Kontigo AB 2013.04.03

4.6.5 Kontinuerlig dokumentation, information och resultatspridning Projektet har en grundlig dokumentation av sin verksamhet. Varje deltagare har sin egen pärm. Man dokumenterar uppgifter från grundinskrivningen; personuppgifter, förväntningar på rehabiliteringen, remittent, ekonomisk ersättningsform och planerad arbetstid. Man skriver även ner uppgifter om tiden innan inskrivningen såsom senaste arbete/studier, medicinering, dygnsrytm mm. Man gör en checklista på arbetsmoment som deltagaren önskar ha stöd med samt ett rehabiliteringsunderlag, d.v.s. vad deltagaren har för övriga aktiviteter, t.ex. sjukgymnastik mm, som påverkar deras rehabilitering. Deltagarna skriver i sin händelsebok efter varje arbetspass, dels hur dagen varit men också hur de har mått under dagen Uppföljningardokumenterastillsammans med remittent ca 1/månaden där man går igenom hur månaden förflutit, man fokuserar på det positiva i första hand, men diskuterar även vad som måste förändras. Utifrån de uppföljningar som görs sammanställer man detta i dokumentet Stegen för att man lättare ska kunna delge deltagaren och remittenten hur det skrider framåt. Stegen skrivs ut på nytt vid varje uppföljning Utifrån det deltagarna skriver i sin händelsebok sammanställs ett hälsodiagram för att följa utvecklingen. Hälsodiagrammet skrivs ut vid varje uppföljning. Observation, personalen observerar varannan vecka vad de sett hända med deltagaren under veckan och sammanställer det. Samtalstiddokumenteras vid varje tillfälle när deltagaren vill ha samtalstid utanför uppföljningarna och samlas i en pärm. En slutenkät fylls i av de deltagare som avslutar sin rehabiliteringsperiod och enkäten ligger till grund för att följa upp resultat. Varje dag skriver Hälsans Trädgård dagbok i Kommunens dokument. Varje måndag informeras deltagarna om vad som händer den kommande veckan. Den långsiktiga planeringen, det som sker längre fram och berör alla, skrivs på en stor whiteboard i samlingsrummet. Resultatspridning kring hur projektet arbetar och vilka resultat man når sker löpande, man blir inbjudna till olika forum i kommunen och länet Hälsans Trädgård följeforskningsrapport 13 (38) Kontigo AB 2013.04.03

4.6.6 Tillgänglighet och jämställdhet viktig del i projektet Tillgänglighet Projektet Hälsans Trädgård har bl.a. fokus på tillgänglighet. För tillgänglighetsfrågor är en person från Handisam inkopplad på projektet och hon fungerar under projekttiden som handledare/ projektstödjare i tillgänglighetsfrågor. När det gäller tillgänglighet har projektet valt att arbeta för ökad kunskap kring detta både för personal och deltagare. Anledningen till att man valt att arbeta för ökad kunskap kring detta även för deltagarna är att de aktivt är med och utformar miljön. I arbetsuppgifterna ingår bl.a. att titta på regelverket kring tillgänglighet, ta kontakt med handikappkonsulenter och att titta på hur regelverket praktiskt ska användas för att utforma miljön i projektet. En kurs i tillgänglighet har hållits för personalen innan man startat verksamhet med deltagarna då man önskat att kunskapen ska finnas innan den faktiska uppbyggnaden av miljön. En del i målet är att gemensamt med handikapporganisationer/ handikappkonsulent skapa en Grön miljö som är anpassad för så många som möjligt, dels ska medborgarna kunna delta men också besöka Hälsans Trädgård utan att mötas av hinder. Därför ingår det i aktiviteterna att deltagarna ska pröva miljön för att se om den är tillgänglig för personer med fysisk/psykisk ohälsa. Jämställdhet Hälsans Trädgård använder projektstödjare i jämställdhetsintegrering i ESF-Jämo. Hon har haft en grundutbildning i jämställdhetsfrågor för personalen som följts upp med en fördjupningskurs. Hon fungerar även som handledare/projektstödjare i jämställdhetsfrågor. Man har valt att i projektet arbeta med jämställdhetskunskap både för personal och för deltagare. Anledningen till att man valt att även rikta detta till deltagarna är att man vill ge en ökad förståelse för frågorna då det kan påverka både hur man hanterar sin privata situation, hur man agerar t.ex. i grupp, på praktik- eller arbetsplatser samt även vilka val man gör när man går vidare i t.ex. studier, praktik eller arbete. Arbetet med deltagarna sker i grupp och erbjuds till alla deltagare. Grupparbetet blir ett diskussionsforum och man arbetar med övningar som väcker tankar och reflektion. Hälsans Trädgård följeforskningsrapport 14 (38) Kontigo AB 2013.04.03

5 Vad tycker deltagarna om Hälsans Trädgård? Nedan presenteras resultat från den enkät som genomförs när deltagare skrivs ut från projektet samt från de intervjuer som Kontigo genomfört med deltagare. Sammantaget har 22 personer besvarat enkäten av de 37 som har avslutat sin inskrivning i Hälsans Trädgård. Sammantaget har projektet fram till 3012-01-31 haft 63 inskrivna personer. Enkätresultatet bör användas med viss försiktighet och för en beskrivning för den grupp deltagare som lämnat projektet och valt att besvara enkäten. Jämte enkäten har Kontigo intervjuat deltagare som avslutat sin inskrivning i Hälsans Trädgård. Av ett urval av 12 personer har vi kunnat intervjua 6 personer. Det är värt att understryka att enkäten och intervjuerna ger samma bild av hur deltagarna ser på Hälsans Trädgård som rehabiliteringsform. 5.1 Deltagarnas nöjdhet och nytta Figur 1. Deltagarnas nytta av deltagandet i Hälsans Trädgård. Källa: Enkät till deltagare som lämnar projektet Ser vi till de frågor som rör deltagarnas egen nytta eller nöjdhet av deltagandet i Hälsans Trädgård så ger enkätsvaren en positiv bild.att samtliga (100 %) kan tänka sigrekommenderaden här formen av rehabilitering visar tydligt att Hälsans Trädgård ses som en mycket positiv form för rehabilitering. Även bland deltagarna som intervjuades menade samtliga att de skulle rekommendera Hälsans trädgård till andra och flera hade redan gjort det. Skulle rekommendera Hälsans Trädgård till någon som behövde få rutiner eller behövde rycka upp sig. Jag har rekommenderat flera personer att komma till HT. Hälsans Trädgård följeforskningsrapport 15 (38) Kontigo AB 2013.04.03

En stor majoritet har fått en ökad motivationtill arbete eller studier (67 %).Utan egen motivation kan man inte genomföra förändringar. Att rehabiliteringen på Hälsans Trädgård har ökat motivationen för så många att komma vidare till arbete eller studier får ses som ett gott resultat. En stor majoritet menar också att man har fått en större tilltro till den egna förmågan(63 %).Hälsans Trädgård har ett arbetssätt som ger deltagarna möjlighet att lyckas med sina uppgifter. Genom detta stärks tilltron till den egna förmågan. När jag slutade på HT mådde jag bättre av den sociala samvaro jag fått. HT stämde bra med mitt intresse av trädgård. Livet blev gladare och jag fick ny inspiration att göra nya grejer. Jag fick hobbyintressen. Fick en positiv syn på saker och ting. En stor andel av deltagarna anger att de fått ökad energi(62 %). Jag kan hantera min diagnos. Stressar inte. Orkar mer. Har god självkänsla. Står på egna ben för första gången. Upplevelsen av ökad energi torde vara en av de viktigaste parametrarna för en lyckad rehabilitering som kan leda vidare till ökad aktivitet/sysselsättning Flertalet deltagare har fått en tydligare bild av vad man vill göra iframtiden (56 %) och bättre förmåga attplanera sin framtid (53%). Detta är viktiga faktorer för möjligheten att komma vidare i egenstyrd utveckling. En majoritet av deltagarna uppger också att de fått förbättrade rutiner/strukturpå vardagen (52 %). Jag fick något att göra. Fick lite rutiner i mitt liv. Kom in i ett socialt sammanhang. Jag fick bättre självförtroende. Har lärt mig att hålla rutiner. Vår syn på detta är att rutiner och struktur på vardagen också är faktorer som har en positiv påverkan på möjligheterna att klara arbete eller studier. Däremot är det relativt få av deltagarna som anger att man upplever att man blivit bättre på att hantera sin stress(35 %). Jag lärde mig att ta det lugnt, fick verktyg för att inte stressa. Lärde mig hålla mina gränser. Jag har lärt mig att hantera min diagnos. Jag var inte där alla dagar utan jag övade mig också på att sitta hemma och göra ingenting. Hälsans Trädgård följeforskningsrapport 16 (38) Kontigo AB 2013.04.03

5.2 Synen på projektets arbetssätt Figur 2. Deltagarnas syn på projektets arbetssätt. Källa: Enkät till deltagare som lämnar projektet Vad gäller arbetssättet ger enkäten bilden av att det arbetssätt som Hälsans Trädgård utvecklat är uppskattat av deltagarna. Att arbeta med individuella utvecklingsplaner och att ge individuellt stöd är uppskattat. Nära nog samtliga som svarat på enkäten upplever att individens behovoch önskemål har tagits tillvara (90 %). Möjligheten att välja aktiviteterär uppskattad (91 %). Detta är också ett lyckat resultat och får ses som en viktig faktor för att stärka individerna till en egenstyrd utveckling. Projektet har en styrka i att ha en bredd i de aktiviteter man kan erbjuda Att den muntliga informationenmotsvarar det som man deltagit i uppges av en stor majoritet (86 %). Den muntliga informationen kommer både från remittenter och från personal i Hälsans Trädgård. För att man ska lyckas bibehålla detta goda resultat krävs det att eventuella nya remittenter får god information om verksamheten. Det stora flertalet anser att uppföljningen för individen har varit tillräckligt ofta (81 %). Planeringen var från början att ha uppföljning var fjortonde dag. Detta upplevdes som för ofta och också svårt att ordna så projektet valde att istället ha uppföljning ca en gång i månaden. Man kan också ha längre mellan uppföljningstillfällena beroende på individens behov. En klar majoritet anser också att motivationenpåverkats positivt av att de själva fick välja att delta i HT (68 %). Motivation är en nyckelfaktor för förändring och att Hälsans Trädgård arbetar efter principen att deltagandet ska vara frivilligt och självvalt gör att möjligheterna till en lyckad förändring för deltagarna ökar. Hälsans Trädgård följeforskningsrapport 17 (38) Kontigo AB 2013.04.03

Händelsebokenverkar inte haft så stor betydelse som del i arbetssättet. 33% har använt den aktivt och 17% anser att den varit ett stöd för att se hur man utvecklas. Detta resultat behöver inte tolkas som att Händelseboken inte är ett bra inslag i arbetssättet. Kanske man måste fundera över hur man ska arbeta för att få deltagarna att använda Händelseboken mer aktivt.rumsgruppen anses inte har haft så stor betydelse för den egna utvecklingen (35 %). Även när det gäller detta resultat så bör man kanske titta på hur deltagarna aktivt arbetar i rumsgruppen. 5.3 Synen på de aktiviteter som erbjuds Figur 3. Deltagarnas syn på de aktiviteter som projektet erbjuder. Källa: Enkät till deltagare som lämnar projektet Deltagarna är till stor del nöjda med de aktiviteter de deltagit i under sin tid i Hälsans Trädgård. För vissa av aktiviteterna är det få som har besvarat frågan i enkäten vilket kan ses som indikation på att man inte har deltagit i den aktiviteten. Det kan också bero på att man inte man inte kan/vill göra en bedömning även om man har deltagit i aktiviteten (helt eller till delar). Samtidigt vill Kontigo betona att bredden i aktivitetsutbudet enligt vår bedömning har stor betydelse för möjligheten att erbjuda individuellt upplagd rehabilitering. 86% av de som svarat på enkäten gör en bedömning av trädgårdens betydelse för den egna rehabiliteringen. 68% av dessa anger att den haft en stor eller mycket stor betydelse. Då grön rehabilitering är basen för verksamheten så är det mycket positivt både med det höga deltagandet och att den betydelse som deltagarna tycker att den haft. Även verkstaden uppvisar en liknande bild. 72% gör en bedömning av verksta- Hälsans Trädgård följeforskningsrapport 18 (38) Kontigo AB 2013.04.03

den och av dessa är det 71% som anger att den haft en stor eller mycket stor betydelse. Av de som besvarat enkäten är färre som avger omdöme om snickarboden (59%), av dessa är det 78% som anger att den haft en stor eller mycket stor betydelse. Vad gällergällerpsykiatrins föreläsningar är det 55%som besvarat denna fråga och av dessa är det 60% som anger att detta haft en stor eller mycket stor betydelse. Solviksträffarna är det 54%som avger omdöme om, av dessa är det 40% som anger att detta haft en stor eller mycket stor betydelse. Det är dock en viktig aktivitet då det är ett sätt att öppna ögonen för möjligheten att utbilda sig. Man kanske kan hitta nya infallsvinklar på föreläsningarna för att öka intresset hos deltagarna? Vad gäller tryckeriet är det 23% som avgett omdöme, och av dessa är det 60% som anger att detta haft en stor eller mycket stor betydelse. Aktiviteterna i skogen är det 14% som avgett omdöme om, och av dessa är det 50% som anger att detta haft en stor eller mycket stor betydelse. 5.4 Synen på personalen Figur 4. Deltagarnas syn på personalen vid Hälsans Trädgård. Källa: Enkät till deltagare som lämnar projektet Samtliga anser att personalen är vänliga, respektfulla och lätta att prata med (100 %). Det personliga bemötandet får alltså högsta betyg och får ses som en stor styrka i projektets arbetssätt. Det är också av stor vikt att personalen är tillgänglig för samtal. Attpersonalen finns tillgänglig så man kan prata med dem jobbiga dagar och få stöd i sin sjukdomsbild, hantera den. Personalen ses också som professionell och kompetent (95 %). I intervjuer och kommentarer framgår tydligt att man har stort förtroende för personalens kompetens. Tycker att det är ett fenomenalt bra rehabiliteringssätt. Personalen är så otroligt bra lämpad och har en otrolig förmåga att se individen och lyfta fram den! Hälsans Trädgård följeforskningsrapport 19 (38) Kontigo AB 2013.04.03

Deltagarna anser att personalen är bra på att fånga upp individuella behov (95 %). Ett mycket gott resultat och något som har stor betydelse för en lyckad rehabilitering.den individuella planeringen och utvecklingen är projektets största styrka. Personalen har från början sett mig och hjälpt mig se vad jag behövt träna på. Det stödet har gett mig så mycket att jag nu är i arbete och jag mår bra. Sammantaget ger enkät och intervjuer oss bilden av att personalen och deras förhållningssätt är en av projektets viktigaste tillgångar. Samtidigt är det värt att understryka att detta inte ska ses som en fråga om personalens personliga egenskaper och engagemang och utan av deras professionalism, det vill säga att i vardagen och i mötet med deltagarna tillämpa det arbetssätt och de rutiner som ligger till grund för projektet. 5.5 Genomslaget för de horisontella kriterierna Figur 5. Genomslaget för de horisontella kriterierna. Källa: Enkät till deltagare som lämnar projektet Deltagarenkäten visar på begränsad måluppfyllelse vad gäller kunskap om jämställdhet och tillgänglighet.perspektiven är integrerade i verksamheten men det är inte självklart att deltagarna ser detta. Relativt få anser att man har fått ökad kunskap om jämställdhet (20 %). Kontigo menar att resultatet på denna fråga är svår att värdera då man inte vet vilken kunskapsnivå deltagarna hade innan de kom till Hälsans Trädgård. I ett framtida arbete kanske man ska lägga större vikt vid att personalen har god kunskap om jämställdhet och genom att man arbetar med ett jämställdhetsperspektiv så kommer det att genomsyra verksamheten och därigenom förhoppningsvis påverka deltagarna. Nära hälften anser att man fått ökad kunskap om tillgänglighet (47 %). Även här uppkommer frågan om vilken kunskap deltagarna hade innan de kom till Hälsans Trädgård. Projektet arbetar aktivt med tillgänglighet och deltagarna blir involverade i detta genom att de bidrar till den faktiska uppbyggnaden av miljön. Kan det möjligen vara så att deltagarna inte blivit uppmärksamma på hur mycket de faktiskt lärt sig genom att delta i verksamheten? Hälsans Trädgård följeforskningsrapport 20 (38) Kontigo AB 2013.04.03

6 Projektets genomförande 6.1 Lokala förutsättningar för projektets genomförande Projektet har som framgår en stark lokal förankring och har stöd av ett flertal samarbetspartners och medfinansiärer. En del i detta är att det i Skellefteå kommun finns en etablerad tradition och lång erfarenhet av kvalificerad samverkan och detta ger goda förutsättningar för projektet. Projektet har också medfört att man fått en ökad samverkan med psykiatrin. Samverkan fungerar bra, men beror inte bara på projektet utan på att det finns bra samverkan mellan organisationerna sedan tidigare men det blir ett mötesforum. Samordningsförbundet, som är ett samarbete mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunen och landstinget, har en viktig roll när det gäller att skapa en bra lokal plattform för samverkan. De arbetar strategiskt för att stärka den samordnade rehabiliteringen för individer. Inom samordningsförbundet finns en lokal samverkansgrupp som inriktar sitt arbete på förebyggande och rehabiliterande insatser inom områdena hälsa, arbete och försörjning. De verksamheter som skickar personer till Solkraft är också med i samordningsförbundet. Samordningsförbundets medlemmar har ju en kunskap om hur Solkraft fungerar man har god kunskap om Solkrafts förutsättningar vad gäller målgrupp och tjänster och det är viktigt för bedömningen. Det är av stor vikt för projektets genomförande att Solkraft och Skellefteå kommun redan är etablerade aktörer med legitimitet för att driva den här typen av projekt och verksamhet. Tilltron till Solkraft är stor. Man menar att genom att projektet finns inom Solkraft så innebär det att det finns ökad chans till fortlevnad för arbetssätt och metoder. Inom Solkraft finns resurser, erfarenhet, kunskap och vana att arbeta med målgruppen.solkraft har sedan 1985 arbetat med rehabilitering av individer som stått långt ifrån arbetsmarknaden med målet att verka för att människor som har fysiska, psykiska eller andra svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap.solkrafts verksamhet baseras på följande fem rättigheter för brukarna: 1. Rätten till kravlös kontakt. 2. Rätten till social gemenskap och social träning. 3. Rätten till tillgodoseende av individuellt hobbyintresse. 4. Rätten till meningsfull sysselsättning, arbetsuppgifter utan krav på arbetsförberedelse. 5. Rätten till meningsfulla arbetsuppgifter i syfte att förbereda sig för arbete på arbetsmarknaden. Solkrafts befintliga verksamhet har lång erfarenhet av att bemöta och stötta individer där de befinner sig för att få individerna närmare eller till arbete/studier. Om det är en ny aktör så är man naturligtvis mer försiktig, förstår man och kan man vår målgrupp? I det här fallet fanns inget sådant tvivel och så har man kommunen i ryggen, har resurser att utveckla en verksamhet. Även ambitionen om långsiktighet var avgörande, Grön Rehab försvinner ju inte bara för att projektet tar slut. Hälsans Trädgård följeforskningsrapport 21 (38) Kontigo AB 2013.04.03

6.2 Projektets ledning och styrning 6.2.1 Projektledning Projektledaren och projektteamet uppfattas av samtliga intervjuade som mycket väl fungerande, kompetent och erfaren. Man får god återkoppling från projektet. Viktig tillgång för projektet erfarna, engagerade och styrande. Projektledaren har lång erfarenhet och stort intresse av grön rehabilitering. Detta ger goda förutsättningar. Samtliga av de nyckelpersoner vi pratat med uttrycker att de har stort förtroende för projektledningen som ses som kunnig och drivande. Man har personlig kännedom om och har ofta tidigare haft ett gott samarbete med projektledningen i andra sammanhang. De nyckelpersoner som intervjuats menar att de personliga relationerna och förtroendet för projektledningen har stor betydelse för en god samverkan. Man har tidigare samverkat med projektledaren i olika sammanhang och man har också personlig kännedom om andra aktörer i och kring projektet. HT är väl förankrat. De är duktiga på att marknadsföra sig. Man har bra informationsmöten. Det är enkelt att remittera, bara att ringa d.v.s. en direkt ingång. Genomförandet av projektet är, som ofta, i stor utsträckning beroende av någrafå nyckelpersoner i projektledningen men genom att projektet hör till Solkraft så anser man att det trots detta garanteras sammanhang och kontinuitet som minskar personberoendet. Det är alltid så i projekt att det finns ett personberoende. Men man har en etablerad organisation, Solkraft, som står bakom med flera kompetenta medarbetare. Gör det lättare att hantera sådana risker. 6.2.2 Lärande och uppföljning Lärande och utveckling i vardagen ären viktig del av genomförandet i projektet. Man anser att projektledningen tar tag i de problem som uppstår och genomför nödvändiga förändringar. Projektledningen är duktiga och professionella, drivande. De ser problem och svårighet, men de stannar inte där utan har en förmåga att hantera dessa. Projektet har en god struktur och fungerande rutiner som ger ordning och reda i projektet.strukturen stöder samverkan och bidrar till att projektet blir tydligt för andra aktörer. Man har bra struktur samt ordning och reda. Fungerar bra, vet inte vad som skulle kunna fungera bättre mer personal förstås men hur få medel till detta. Bra projektorganisation engagerad projektledning och stöd från Solkrafts ledning. Projektets resultat presenteras för styrgruppen och för referensgruppen. Man skickar även kontinuerligt lägesrapporter till ESF. De intervjuade är nöjda med uppföljningen som stöd för genomförandet av projektet. Är nöjd. Projektet följer ESF-rådets krav så det är lätt att följa med. Jag tolkar att man följer det som skall göras. Tycker att uppföljning fungerar bra, Projektledaren har varit bra på att fånga upp detta och visa det för styrgruppen. Fördel att jag inte bara träffar de i styrgruppen Hälsans Trädgård följeforskningsrapport 22 (38) Kontigo AB 2013.04.03

utan har mer kontinuerlig kontakt med projektledaren och det är bra för då får man mer kontinuerlig information.. Även när det gäller uppföljning av deltagare är man nöjd med rutinerna kring detta. Projektet har hittat en bra form för uppföljning och har god samverkan med remittenterna kring uppföljning och planering för deltagarna. Man har bra system för att sätta mål. AF följer upp hur det fungerar med jobbet. Uppföljning sker genom att man träffas i ett möte på plats med deltagaren och personal från Hälsans Trädgård. Mötet leder till fortsatt planering. I början tätare möten, individuellt anpassat hur ofta mötena ska vara. I samband med diskussionen kring uppföljning väcker en av de intervjuade frågan om uppföljning och evidens, något som gäller även andra projekt än bara Hälsans Trädgård. Finns även en annan fråga som är komplex. Samordningsförbunden finansierar 500-700 projekt årligen. Det har framförts synpunkter på att det inte finns evidens, något som ställer krav på kontrollgrupper. Det är en viktig metodfråga. Vi måste hitta etiskt försvarbara sätt att ha kontrollgrupper. Inte många som hittat bra system för detta och det är inte lätt i den här typen av komplex verksamhet. Även behovet av samhällsekonomisk utvärdering och uppföljning av projekt framhålls i sammanhanget som ett generellt utvecklingsbehov för projekt av det här slaget. Vill ha obligatorisk samhällsekonomisk utvärdering av projekt konsumtionsmönster av offentlig service (Socialtjänst, FK, Af). Bra komplement till övriga uppföljningar. 6.2.3 Styrgrupp Bland de som har insyn och insikt styrgruppens arbete framkom var det flera som ansåg att den möjligen varit alltför passiv och borde kunna involveras mer i styrningen av projektet. Man menar att man lätt fastnar i enbart ekonomiska frågor. Styrgruppen är inte med och påverkar projektets aktiviteter utan diskuterar; har vi nog med deltagare, har vi nog med medel kan någon skjuta till mer? Kan ibland bli lite väl mycket kring ekonomi, och mindre kring strategisk utveckling. Tycker att den kanske har varit lite för passiv. Beror ju också på vad man tänker att den skall ha för roll. Tvingades ta en mer aktiv roll i samband med att projektet fick problem med medel. Man anser också att styrgruppens medlemmar har en viktig roll för förankring i hemmaorganisationen. De behövs i arbetet med att implementera det arbetssätt och de metoder som utvecklas i Hälsans Trädgårdoch inför arbetet med att förhoppningsvis permanenta verksamheten. Viktigt att få alla i styrgruppen att se sitt uppdrag och förankra detta på hemmaplan. Det är ju styrgruppen som skall säkra att projektidén kan leva vidare. Har funkat OK, men kan bli alltid bli bättre. Detta är en klassisk fråga att få alla att vara lika aktiva. 6.2.4 Referensgrupp Referensgruppen har en viktig funktion för bredare förankring och utveckling av projektet.gruppen fungerar som ett bollplank för projektet och som kontaktyta till remittenter och andra aktörer. Referensgruppsmötena ger indikationer på hur det funge- Hälsans Trädgård följeforskningsrapport 23 (38) Kontigo AB 2013.04.03

rar i verkligheten. Man diskuterar t.ex. problemet med kö, diskuterar hur man kan få ett flöde i verksamheten. Gruppen fungerar som ett bollplank och man får info från projektet. När man upptäcker förändringar, t.ex. att det blir fler yngre som kommer, kan man be remittenterna om en bättre åldersspridning. De intervjuade nyckelpersonerna trycker på att det är viktigt att alla parter är aktiva i referensgruppen. Några av de intervjuade menade att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan deltar i för liten utsträckning. Referensgruppen ger feedback i olika aktuella frågor. Det är ett bra blandat forum och en intresserad grupp. Gruppen fungerar bra men ibland är det lite mycket frånvaro, t.ex. är AF sällan där. Referensgruppen ses som viktig för att den ger möjlighet att användade olika kompetenser och den sakkunskap som finns hos olika aktörer, både i gruppmötena och genom individuella kontakter. Personerna som sitter i referensgruppen är handplockade, är specialister och kommer från olika myndigheter och aktörer. Referensgruppen får info om projektet och vilka svårigheter som finns. Man ger tips på lösningar, t.ex. att vara tydlig med vilken tid man kan avsätta när någon ber om ett samtal, hjälpa personer att avgränsa tiden. 6.3 Samverkanoch förankring 6.3.1 Samverkan mellan aktörer När det gäller samverkan mellan de olika aktörerna så är bilden att den fungerar väl och att man har en väl uppbyggd samverkan inom kommunen sedan länge. Man menar också att det är positivt att Hälsans Trädgård finns inom Solkraft som är en väl förankrad verksamhet.samverkan mellan kommuner och landsting/psykiatrin är ett problem nationellt. Men man menar att man är den bästa kommunen när det gäller sådan samverkan och att det finns en tradition kring detta. Det finns relationer och nätverk mellan aktörer och individer som byggts upp och som fungerar. Skellefteå kommun är intresserade av detta. Solkraft är mycket viktigt här. Någon enstaka bland de intervjuade efterlyste en mer aktiv samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Samverkan fungerar bra. AF är det lite svårare med och i viss mån även FK.De flesta tycker dock att samverkan fungerar bra mellan samtliga aktörer. Överföringar mellan de olika aktörerna fungerar bra. Man har möten, kontakt med psykiatrin mm. Samverkan fungerar bra mellan kommunen, FK, AF, psykiatrin och Hälsans Trädgård. Inga problem. 6.3.2 Samverkan med andra projekt/satsningar Även när det gäller samverkan med andra aktörer är bilden den att det fungerar bra och att man arbetar prestigelöst och har goda kontakter. Man framhåller särskilt att samverkan med Solkrafts övriga verksamheter fungerar bra. Solkraft har en bra fungerande samverkan för individen. Även samverkan med Solviks folkhögskola fungerar bra. Man är också positiv till den samverkan och erfarenhetsutbyte som sker via de projektledarträffar som anordnas av ESF. Vi har projektledarträffar i Skellefteå för ESF- och Finsam-projekt varje månad, görs av ESF och European- Hälsans Trädgård följeforskningsrapport 24 (38) Kontigo AB 2013.04.03

Minds. Där kan man utbyta erfarenheter och lärande kring metoder och arbetssätt och lära känna andra projekt som man kan hänvisa vidare till. 6.3.3 Förankring av projektet Hälsans Trädgård ses somett väl förankrat och självklart koncept för de som arbetar med rehabilitering.projektet är tydligt och transparent. Det är lätt att få information om projektet om man är intresseradochman har bra marknadsföring.de intervjuade tycker att verksamheten inom Hälsans Trädgård är lätt att förstå för de aktörer som är involverade i verksamheten men några menar att allmänheten kan ha svårt för att förstå vad det handlar om. Hälsans Trädgård kan hos allmänheten förväxlas med en trädgård där det går att köpa plantor och där man har produktion. För de som samverkar med Hälsans Trädgård är det tydligt och transparent. Kanske svårt för allmänheten att förstå Hälsans Trädgård, hälsa förknippas t.ex. med att äta morötter. En av de intervjuade menar dock att projektet ännu inte är helt förankrat hos aktörerna, att man inte vet hur man ska använda sig av Hälsans Trädgård. Projektet är inte helt förankrat hos alla. Det kan fungera för de allra sjukaste men alla vet inte hur man ska använda sig av detta. Det är ett nytt tänk, det är ett tidigt steg i rehabiliteringen. 6.3.4 Projektets kommunikation med aktörer och intressenter Att kommunicera projektet utåt är en viktig del i ett helhetserbjudande kring rehabilitering. De intervjuade menar att genom att Hälsans Trädgård är en del av Solkraft så hålls det levande, eftersom Solkraft är ett inarbetat namn. Man tycker att den samverkan som idag sker direkt, genom möten, är ett bra sätt att kommunicera. Hälsans Trädgård kommunicerar även vid temadagar hos kommunen, då man nätverkar på plats. De har haft föreläsning i ett tidigt skede. De bör fortsätta att använda sig av det nätverk som finns. Även om man tycker att Hälsans trädgård gör ett bra arbete med att synas utåt så tycker många att det vore bra om mer kunde göras. Man föreslår olika sätt för projektet att kommunicera och marknadsföra sig, t.ex. genom tidningsartiklar, mässor konferenser, annonser, föreläsningar och internt via kommunens informationskanaler. Man betonar också att det är viktigt att man visar upp resultat. Föreslår mediaannonser där man spinner på utanförskapet och behovet av den här typen av verksamhet. Betona att hälsa är arbete. Det är inte så att det bara finns sjukdom och/eller hälsa. HT kan kommunicera genom möten, åka runt i landet och föreläsa och presentera resultaten. Man behöver visa samhällsvinsten. Man behöver marknadsföra projektet på hög nivå. 6.4 Hälsans Trädgård del i ett rehabiliteringssammanhang 6.4.1 Nyttan för deltagarna En av frågorna till nyckelpersonerna var: vad tror de att deltagarna i projektet kommer att ha för nytta av projektet? Det framgår tydligt att remittenter och andra nyck- Hälsans Trädgård följeforskningsrapport 25 (38) Kontigo AB 2013.04.03

elpersoner har en stark tilltro till att deltagarna kommer att ha god nytta av rehabiliteringen i Hälsans Trädgård. Detta avspeglas också när man tittar på deltagarnas resultat och vad de tycker om projektet. Intervjupersonerna framhöll många positiva resultat för deltagarna. Man menar att den tillåtande kreativa miljön där krav ställs utifrån individens förutsättningar är positiv och att den medför att deltagarna kan få känna att de lyckas med uppgifter. Deltagarna får höjd energi och bättre självförtroende. De blir även bättre på att hantera stress. De får struktur i vardagen, får ett socialt sammanhang och kan känna sig delaktiga i samhället. Man ser deltagandet i Hälsans Trädgård som en bra början till fortsatt rehabilitering och tror också att det kan leda till minskad vårdkonsumtion och minskat behov av samhällsstöd. De får ett socialt sammanhang i en tillåtande miljö. Får en struktur i vardagen. De får ökat självförtroende. De får lyckas med uppgifter. De kan komma även de dagar de mår dåligt och det är då ok att inte lyckas med någon aktivitet utan bara få vara där. De märker att de kan skapa saker. De lär sig slappna av och att styra stress och ångest bättre. De tar med sig förhållandet till naturen & kan använda sig av det i sin vardag. De får vara delaktiga i samhället, det har många inte varit förut. 6.4.2 Hälsans Trädgård som del av en rehabiliteringskedja Samordningen mellan aktörerna ses som mycket viktig bland de intervjuade nyckelpersonerna. Man menar att det fungerar bra men även att det kan utvecklas vidare genom t.ex. gemensamma utbildningar. Den lokala samverkansgruppen som finns inom samordningsförbundet framhålls som viktig då man menar att det där sedan länge finns en god tillit och kultur mellan huvudmännen, något som projektet kan dra nytta av. Man skulle kunna se aktörerna ur ett helhetsperspektiv där vi har olika roller och uppdrag. Det som är viktigt för oss är att kunna jobba integrerat med varandra inte bara i projekt utan mot klienten. Vi måste respektera varandras jobb för att kunna samverka och slussa vidare. Bra grepp är att bygga utbildningar tillsammans för aktörerna, då får vi både gemensam kunskap och vi bygger nätverk. Det underlättar samverkan mellan aktörer. Vi har sådana utbildningar. Det gagnar samverkan och i slutänden patienten. Att jobba över gränser är nödvändigt. Det är intervjupersonernas uppfattning att projektet arbetar bra med att säkra en fortsatt utveckling för deltagarna när de slutar i Hälsans Trädgård genom de kontinuerliga uppföljningsmötena och genom avslutningsmöten där man diskuterar fortsatt planering för individen. Dock efterlyser några personer en skriftlig avslutningsrapport. Man menar också att remittenten har ett stort ansvar för att säkerställa en fortsatt planering, därför blir överlämningen viktig så att man bygger vidare på vad som uppnåtts och individen kan gå vidare till annan verksamhet. Man menar också att de flesta deltagarna har behov av en kontaktperson för fortsatt rehabilitering.en fråga som lyfts är vem som har ansvar för, och ska finansiera, fortsatt rehabilitering. Det skall finnas ett sammanhang för individen, vi skall ha en aktiv sjukskrivningsprocess. Vi gick med i Grön Rehab inte bara för att det är spännande utan också för att utveckla den här rehab-kedjan. Men det är viktigt att se att individerna kommer in med olika förutsättningar vad gäller ersättningsnivåer och tillgänglig tid. Hälsans Trädgård följeforskningsrapport 26 (38) Kontigo AB 2013.04.03

Det får inte bli ett må bra projekt där man vill stanna hela tiden och få sjukersättning utan skall ses som ett led i en tydlig process mot egen försörjning. Projektet är mycket tydligt på den punkten. Detta är en generell synpunkt, gäller i stort sett alla projekt, inte främst Grön Rehab. Hälsans trädgård ses som ett bra komplement till Arbetsförmedlingens, Försäkringskassans, kommunens och psykiatrins verksamhet. Man menar att det är lätt att få kontakt och att samarbete, utvärdering och uppföljning fungerar väl. Hälsans Trädgård ses som ett bra komplement till behandling, ger möjlighet att prova aktivitet när man varit sjukskriven och att man i projektet tar stor hänsyn till hur individen mår. Projektet erbjuder sysselsättning utan stora krav. Från Arbetsförmedlingens sida anser man att Hälsans Trädgård stödjer arbetet att få individer närmare arbetsmarknaden. Det finns dock en viss oro kring om eventuell kö till Hälsans Trädgård kan vara negativt för de individer som har behov av denna typ av rehabilitering. Det kan bli problem om det blir kö. Det kan också bli problem med Försäkringskassans tidsgränser. Det är lätt att få kontakt via telefon och mail. Möten med utvärdering bra tillsammans med personal från Hälsans Trädgård. Hälsans Trädgård är ett bra komplement för att hitta sysselsättning. Hälsans Trädgård är ett bra komplement till behandling. Nyttan för samhället är att det ger människor som kan försörja sig själva. Hälsans Trädgård följeforskningsrapport 27 (38) Kontigo AB 2013.04.03

7 Projektets mål och resultat Följande mål har satts upp för projektet: 50 % av deltagarna ska under projekttiden uppnå egen försörjning genom arbete eller studier 90 % av deltagarna ska uppleva att de kommit närmare arbete eller studier 90 % av deltagarna ska uppleva att de kan mer om jämställdhet 90 % av deltagarna ska uppleva att de kan mer om tillgänglighet Beslut tas att verksamheten Hälsans Trädgård efter projekttiden ska Permanentas 7.1 Deltagarnas egenförsörjning Kontigo har granskat måluppfyllelsen avseende de 28 deltagare som avslutat sin rehabilitering i Hälsans Trädgård per 2011-10-30. Dessa deltagare hade i snitt varit inskrivna i Hälsans Trädgård i 6,6 månader: 25 % har gått vidare till arbete eller studier. Målet är 50 %, man har alltså inte uppnått detta mål. De intervjuade nyckelpersonerna menar att detta mål nog är det som blir svårast att uppnå inom projekttiden och att det med tanke på den svåra målgruppen är rimligare att målet uppnås på längre sikt, inte direkt efter avslut i Hälsans Trädgård. 50% i egen försörjning kan vara lite högt, det är dock inte orimligt att så många har fått möjlighet att inom några år komma ut i arbete. 14 % har kommit närmare arbetsmarknaden genom praktik. Detta uppfattar Kontigo som ett gott resultat då det kan antas att dessa personer på längre sikt kommer ut i arbete. De flesta av de intervjuade har uppfattningen att Hälsans Trädgård är ett första steg i en rehabilitering som på sikt kan leda till egen försörjning. 50% egen försörjning är inte realistiskt, det är en svår grupp som behöver mer tid. Hälsans Trädgård är ett trappsteg som sen kan följas av mer yrkesrelaterad prövning. 36 % har gått vidare i annan aktivitet (SPIRA, andra projekt, AF-aktivitet). Även detta tolkar vi som ett gott resultat då man kommit vidare i någon annan form av rehabilitering eller aktivitet som på sikt kan leda till arbete eller studier. Arbetsmarknaden kan bli ett hinder. Ohälsa ett annat. Längre tid behövs för målgruppen och detta kan leda vidare till arbetsträning. 25 % övrigt (barnledighet, pension, avflytt, återgång till remittent). Det är viktigt att se att även om man inte kommer vidare i annan sysselsättning så kan deltagandet i Hälsans Trädgård ändå ses som positivt då man fått möjlighet att prova sin förmåga. Man måste ha en bra diskussion kring målen, även om det yttersta resultatet är studier eller arbete, alt arbetsförmåga, så finns andra resultat, Hälsans Trädgård följeforskningsrapport 28 (38) Kontigo AB 2013.04.03

t.ex. att den här personen har rätt till sjukersättning, att det är det som gäller och inte annat. 7.1.1 Diskussion kring måluppfyllelsen Nivån på målen i ansökan anses som rimliga av de intervjuade, men måluppfyllelsen har försvårats av att målgruppen i praktiken har en tyngre problematik och står längre från arbetsmarknaden än man planerat för. Skall man ha bra måluppfyllelse då skall man kanske ha annan starkare målgrupp som behöver minst hjälp, men vi behöver ju hjälp med de svagaste och det kan hämma måluppfyllelsen. En förklaring till måluppfyllelsen vad gäller deltagarnas status är att projektet i praktiken har fått en målgrupp som kräver mer tid och stöd(jämfört med vad som förutsattes vid projektets start). Detta påverkar den ekonomiska ersättningen och flödet, samt förutsättningarna för projektet att nå målen. Det är en viktig fråga för projektet hur man ska hantera detta. Utifrån Försäkringskassans deltagare är målet om egen försörjning ett tufft mål, om man inte får vara länge i projektet. Vi har använt en svagare målgrupp än vi hade tänkt. De som står alldeles längst från arbetsmarknaden, som en slags förrehabilitering inför en riktig rehabilitering. Det kan ju ses som en komplimang till projektet men ekonomiskt har det försvårat för projektet. Lägre ersättningar etc. gör det svårt att nå det övergripande målet. Idag mäter man genom uppgifter om vart individen går vidare efter avslut i Hälsans Trädgård. Möjligen kan resultaten se annorlunda ut om man tittar på samtliga som deltagit i projektet vid projekttidens slut.i tidigare avsnitt har vi diskuterat Hälsans Trädgård som del i en rehabiliteringskedja. Som en del av ett sådant synsätt kan även diskuteras om mål skall sättas för enskilda delar eller för hela kedjan? Kan man ha en gemensam målstruktur för olika projekt och satsningar?vad är projektet rehabilitering eller förrehabilitering? Om man ser projektet som en förrehabilitering som lägger grunden för framgångsrik rehabilitering i senare faser hur och var ska man då mäta resultat? Den här biten är något som jag tänkt ta upp med samtliga projekt som vi är med att finansierar. Vill ha mer av gemensam målstruktur för våra projekt. 7.2 Ökad kännedom om horisontella kriterier De mål som formulerats för jämställdhet och tillgänglighet anger att 90% av deltagarna ska uppleva att de har en ökad kunskap om jämställdhet och tillgänglighet. Som framgår av enkäten till deltagarna som presenteras i kapitel 4 så når projektet inte de mål dessa mål. Nedan kommenteras detta vidare. 7.2.1 Jämställdhet Det finns könsmönster i målgrupperna och i hur man söker kontakt och detta får genomslag i verksamheten. Flera av de intervjuade påpekar att kvinnor är överrepresenterade både bland sjukskrivna och bland de som har sjukersättning. Kvinnor är mer sjuka och män är mer i arbetsmarknadsrelaterade insatser. Man menar att detta måste uppmärksammas i referensgruppen och bland remittenter så att det bli bättre balans.man behöver även titta på varför andelen utlandsfödda är mycket liten i projektet. Kan vara så att man lättare nå kvinnor med detta, och så är det så att det ofta är fler kvinnor som har den här problematiken. Projektets utformning kan at- Hälsans Trädgård följeforskningsrapport 29 (38) Kontigo AB 2013.04.03

trahera kvinnor mer än män. Grön Rehab kanske finns en könsaspekt här som mer attraherar kvinnor? De intervjuade påpekar att det är viktigt ha aktiviteter för både män och kvinnor. Man behövervisa arbetsuppgifter som lockar män. Jämställdhet utifrån kön helt klart fler kvinnor än män som söker sig till psykiatrin, det är generellt (undantag: missbruksvård) och det slår igenom i verksamheten, Vad som är viktigt i ett sådant här projekt är att hitta aktiviteter som även appellerar till män. Remittenterna ser dock inte jämställdhet som ett större problem för projektet verksamheten tilltalar även män, det är mer en fråga om hur det presenteras. Något som framhålls som positivt är möjligheten att göra studiebesök så att individerna själva får bilda sig en uppfattning om Hälsans Trädgård. Inget problem, projektet tilltalar män. Bra med en manlig trädgårdsmästare. Projektet tilltalar redan män. Dock är ¾ av de sjukförsäkrade kvinnor. Det är viktigt att remittenterna känner till verksamheten så att man också remitterar män.några av de intervjuade framhåller att man måste komma ut och informera om projektet fortlöpande så att kunskapen hos remittenterna hålls levande. 7.2.2 Tillgänglighet Man anser generellt i intervjugruppen att projektet väl beaktar och uppfyller de horisontella kriteriernatillgänglighet och miljömässig hållbarhet. Man har visat att man arbetar mycket bra med tillgängligheten. De horisontella kriterierna beaktas absolut, man inkluderar all dessa kriterier i sin verksamhet. Särskilt miljömässig hållbarhet. 7.3 Permanentning av verksamheten Ett av målenför projektet är att verksamheten ska bli permanent. Samtliga intervjupersoner, både deltagare och nyckelpersoner, uttrycker förhoppningar om att Hälsans Trädgård ska bli en permanent verksamhet inom Solkraft. Man menar att det finns ett behov av den här typen av verksamhet för den svåra målgrupp som den vänder sig till. För att detta ska lyckas krävs att projektet är väl förankrat, att man redan nu arbetar aktivt för att hitta samarbetspartners och möjligheter till finansiering av fortsatt verksamhet. I detta arbete har styrgruppen en viktig roll. Svårt att veta om man kommer att lyckas få en permanent verksamhet då det hänger på ekonomi och politik vid projekttidens slut. Hoppas att målet permanent verksamhet uppnås, Hälsans Trädgård är en bra inkörsport till ökad aktivitet och sysselsättning. När man diskuterar projektets fortlevnad och eventuella övergång till permanent verksamhet är det viktigt att förstå de olika aktörernas skilda uppdrag och mandat. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och landstinget kan bidra med samverkan och remittering av deltagare. De kan medverka i utvecklingsprojekt men däremot inte stötta permanent verksamhet ekonomiskt.samordningsförbundet kan finansiera samordnade rehabiliteringsinsatser och andra aktiva åtgärder inom de samverkande parternas ansvarsområde och vara drivande i projektfinansiering. Då det var den kommunala verksamheten Solkraft som lanserade idén om grön rehabilitering kunde Samordningsför- Hälsans Trädgård följeforskningsrapport 30 (38) Kontigo AB 2013.04.03

bundet gå in med ekonomisk medfinansiering till projektet. Förhoppningen är att Skellefteå kommun kan bli en framtida finansiär i en permanent verksamhet och att Hälsans Trädgård kan bli en del av Solkrafts ordinarie verksamhet. I dagsläget förs en strategisk diskussion kring förutsättningarna för en permanentning av verksamheten efter projektets slut 2013. Något beslut i frågan är ännu inte fattat, men Kontigo vill betona vikten att tidigt påbörja arbetet med hur verksamheten kan permanentas. En viktig del i detta arbete handlar om att ta ställning vad som skall permanentas, det vill säga vas som aktörerna ser som kärnan i verksamheten och som bör införlivas och permanentas som del av aktörernas ordinarie verksamhet. Är det verksamheten i sin helhet eller är det vissa delar som framstår som särskilt angelägna att permanentar för att utveckla det aktörernas arbete med rehabiliteringen i kommunen?kontigos intervjuer visar att aktörerna, som i andra frågor visar en betydande samsyn, i denna strategiska fråga har lite olika uppfattningar om vad som är kärnan i projektet som bör permanentas. En viktig del i arbetet med en permanentning av verksamhet handlar därför om att utveckla en samsyn kring vad som bör permanenta. Samt hur detta kan utformas på ett slagkraftigt sätt som gör det intressant att driva vidare som del av en ordinarie verksamhet efter projektets slut. 7.3.1 Vad bör permanentas? Nedan följer en kortare beskrivning av olika delar och aspekter av projektet som Kontigomenar är viktiga att ta ställningtill i arbetet med projektets fortvarighet och vad som skall permanentas. Hälsoträdgård som rehabiliteringsmetod Metoden är inte ny nationellt men unikt för Skellefteå kommun. En rehabiliteringsmetod som många ser som intressant och som man tror på. Hälsans Trädgård bör beskriva hur man arbetar med, och vilka inslag i verksamheten som är, Grön rehabilitering. Man bör kunna presentera tydligt på vilket sätt Grön rehabilitering är till nytta för den målgrupp man vänder sig till. Brett utbud av stöd och aktiviteter Enligt vad Kontigo har sett finns ärdet breda utbudet av aktiviteter en av projektets styrker. Det breda utbudet stärker möjligheterna att erbjuda individuellt upplagd rehabilitering och ger deltagarna möjlighet att skapa och att lyckas med sina uppgifter. Projektet måste kunna presentera varför man har de olika aktiviteterna och fundera över om man har de aktiviteter som behövs. Det individuella stöd som finns att tillgå i Hälsans Trädgård stärker också deltagarnas möjlighet att lyckas. Projektet bör fundera på hur man ska beskriva sitt sätt att ge individuellt stöd. Individualiserat arbetssätt i grupp Detta är en styrka hos projektet och arbetssättet bör beskrivas noggrant för att kunna implementeras och även föras vidare. Det är också enligt vad Kontigo förstått en förhållandevis billig metod att arbeta med individer i grupp. Hälsans Trädgård följeforskningsrapport 31 (38) Kontigo AB 2013.04.03

Kontinuerlig uppföljning av individuell plan Den kontinuerliga uppföljningen är inte unik för projektet men genomförs på ett väl genomarbetat sätt. Detta bör bibehållasoch beskrivas i det fortsatta arbetet. Deltagarna delaktiga i utvecklingen av miljön Ett ovanligt arbetssätt och man kanske kan beskriva detta närmare och även titta på vilken betydelse det har för deltagarna att de är direkt involverade i utvecklingen av miljön? Utbildningsperspektiv som del i verksamheten Projektet har hittat ett sätt att arbeta som gör att deltagarna blir öppna för möjligheten att utbilda sig som ett led i att komma vidare ut i arbete.kontigo ser detta som en viktig del i det arbetssätt som Hälsans Trädgård erbjuder. Det kanske finns möjlighet att utveckla detta ytterligare? Bred och svår målgrupp Hälsans Trädgård har, till skillnad från de flesta andra som erbjuder grön rehabilitering, valt att vända sig till en bred och svår målgrupp, personer som ofta står långt från arbetsmarknaden. Kontigo har sett att man trots detta får goda resultat. Genom projektet tycker remittenterna att de fått möjlighet att hitta rehabilitering som passar de svagaste individerna. I det fortsatta arbetet måste projektet fundera över, och bestämma sig för, om man vill och kan arbeta vidare med denna målgrupp. Man måste även fortsatt visa på resultatet för individerna. Det behövs diskussioner i referensgrupp och styrgrupp om behovet och nyttan av att fortsätta arbeta med den målgrupp som projektet har nu och vad det innebär finansiellt då det är deltagarnas egen finansiering som styr projektets finansiering. Samverkan mellan aktörerna Formerna för samverkan fungerar väl i projektet idag. Det är av stor vikt för den fortsatta utvecklingen av verksamheten att man har tydliga former för samverkan och att alla aktörer medverkar. Det är värt att notera att samverkan inte är något som är unikt för projektet även om det enligt Kontigos bedömning är en viktig framgångsfaktor. Studiebesök som del av aktiviteterna Studiebesök är en lyckad arbetsform som stärker deltagarna i deras planering för framtiden och vidgar synen på vilka möjligheter som finns. Kontigo ställer sig frågan om ökad samverkan med näringslivet också skulle utöka möjligheterna att hitta lämpliga platser för studiebesök? Sammanhang genom Solkraft Kontigo ser det som viktigt för Hälsans Trädgård att man arbetar för att fortsatt verksamhet ska ske inom Solkraft som är en etablerad aktör som åtnjuter stort förtroende och som har stöd av kommunen. Hälsans Trädgård följeforskningsrapport 32 (38) Kontigo AB 2013.04.03

8 Sammanfattning och slutsatser 8.1 Sammanfattande SWOT-analys 8.1.1 Styrkor: Unikt och utvecklat arbetssätt för svår målgrupp Goda lokala förutsättningar Solkraft- hög trovärdighet, legitimitet och erfarenhet Etablerade former för samverkan mellan aktörerna Möjligheter att koppla till annan verksamhet Tjänsten är efterfrågad av remittenterna God dokumentation av resultat och arbetssätt Goda resultat givet målgruppen Driven och engagerad projektledning Individuellt anpassat stöd och tid för rehabilitering Personligt bemötande Ingen tidsgräns, bra och unikt Bra med koppling till utbildning Projektägare och projektledning har lång erfarenhet av rehabilitering Projektet Hälsans Trädgård har många styrkor. Nedan kommenteras dessa. Det är Kontigos uppfattning att Hälsans Trädgård har lyckats mycket väl med att hitta ett framgångsrikt arbetssätt för den svåra målgrupp man vänder sig till. Bland de intervjuade har många framhållit att Hälsans trädgård är unik som verksamhet, att projektet fyller en funktion som man inte kan hitta någon annanstans för målgruppen. Projektet tillför aktiviteter för denna grupp samt att man samlar dem i ett sammanhang vilket kan vara mer effektivt än att sprida ut dem i många olika verksamheter. Vi har också konstaterat att de lokala förutsättningarna är mycket goda, framförallt genom anknytningen till Solkraft och de verksamheter som redan finns inom Solkraft. Rosengård som plats för Hälsans Trädgård är också en god förutsättning för projektet. Solkraft stärker projektet genom att man har hög trovärdighet, legitimitet och erfarenhet. Solkraft som etablerad aktör var en viktig förutsättning för att projektet skulle få stöd och finansiering. Aktörerna har stor tilltro till Solkrafts förmåga då de har jobbat systematiskt med att utveckla sin verksamhet så att individer kan gå vidare.de väl etablerade formerna för samverkan mellan aktörerna ser Kontigo som en tydlig styrka för projektet. Samverkan mellan parterna kring individerna är viktig. Projektets former för samverkangörsamverkan effektiv och får ihop aktörerna och de olika verktyg de förfogar över. Som vi redan nämnt vänder sig projektet till en bred och svår målgrupp. De goda resultaten så här långttolkar vi som att arbetssättet i Hälsans Trädgård är mycket lyckat.kontigo ser även det individuellt anpassade stödet och tiden för rehabilitering Hälsans Trädgård följeforskningsrapport 33 (38) Kontigo AB 2013.04.03

som en styrka då det finns behov av att man arbetar på detta sätt för målgruppen och projektet kan möta upp med detta.hälsans Trädgård erbjuder en bra rutin även för de som inte orkar så många timmar. Avsaknaden av tidsgräns för deltagarnas inskrivning uppfattas som bra och unikt av de intervjuade och detta är även Kontigos uppfattning då detta behövs för personer som behöver en mer kravlös och långvarig rehabilitering/sysselsättning. Projektet i sig sätter inte upp några tidsgränser för deltagarna. I de fall det finns tidsgränser regleras det av de regler för finansiering av rehabilitering som finns hos remittenten. Kopplingen till utbildning genom bl.a. Solviksträffarna ser Kontigo som viktigt för projektets framgång. Många har missat delar av sin skolgång och detta kan vara ett stöd för dem att ta tag i detta och att hitta vägar att studera.projektet öppnar vägen för utbildning/folkbildning för individerna.på en svår arbetsmarknad kan studier vara vägen till arbete. 8.1.2 Svagheter: Projektformen ger osäkerhet om långsiktigheten Långsiktiga ekonomiska förutsättningar oklara Personberoende verksamhet Samverkan med AF och FK kan utvecklas Hur hantera kö och flödet i verksamheten Samverkan med näringslivet kan utvecklas Stort behov av personligt stöd resurskrävande Kommunikation internt och externt Svårare målgrupp än planerat, mer krävande än vad det finansiella stödet för individen medger. För lite lokaler, särskilt på vintern Hur få med männen? Svårt att hinna med att kommunicera projektet utåt och samtidigt möta de behov som finns bland deltagarna Projektformen ger osäkerhet om långsiktigheten och förutsättningen för att projektet ska lyckas och kunna fortleva är en hållbar finansiering.de långsiktiga ekonomiska förutsättningarnaär oklara. Kontigo menar att det är viktigt att redan nu försöka hitta en långsiktig finansiering där det i dagsläget verkar rimligast att detta kommer att vila på Solkraft och på Skellefteå kommun. I vår analys har vi sett att det finns en svaghet i att verksamheten är personberoende. Detta ställer krav på projektet att dokumentera och föra vidare det arbetssätt och den kunskap man byggt upp så att det blir transparent för andra. Kontigo har sett att det kan bli problem med kö och flöde i verksamheten. Psykiatrin står för den längsta kön.köer kan bli ett problem för de som har tidsgränser från Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. Flödet är alltså en sårbarhet och kön kan Hälsans Trädgård följeforskningsrapport 34 (38) Kontigo AB 2013.04.03

bli ett hinder för individens rehabilitering. Det är viktigt att utslussningen fungerar. Projektet behöver fundera vidare på hur köer ska hanteras om detta blir ett problem. Idag har projektet inte så utvecklad samverkan med näringslivet. Man behöver göra projektet ännu mer synligt utåt. Kanske kan näringslivet involveras i samverkan för att säkra tillgång till praktik/entré till arbetslivet? Många har påpekat att det kan vara en svårighet för projektet att deltagarna har stort behov av personligt stöd.det är en resurskrävande verksamhet. Kontigo ställer sig frågande till hur projektet kan lösa detta på sikt. Behövs det stärkt bemanning då det helt tydligt finns ett stort behov av att ha tillgång till handledare? Ett stort problem för projektet, enligt Kontigo, är att målgruppenhar blivit svårare än planerat och därmed mer krävande än vad det finansiellastödet för individen medger. Det är ofta svaga individer som orkar lite som remitteras till Hälsans Trädgård.Man har idag en överinskrivning, planeringen var 20 heltidsdeltagare eller 30 personer.kommer projektet att klara en fortsatt överinskrivningeller kan man hitta något sätt att klara den finansiella situationen utan att behöva överskrida planen för hur många deltagare man har inskrivna? En av de frågor som Kontigo tittat på är hur man ska få fler män till verksamheten. Detta är viktigt bl.a. ur jämställdhetssynpunkt. Remittenternas kunskap är viktigast, att de presenterar Hälsans Trädgård på rätt sätt och att de själva ser att män kan dra nytta denna rehabilitering. Projektets uppgift blir därför att påverka remittenterna, förklara och påvisa nyttan för män med denna typ av rehabilitering och att Hälsans Trädgård är mer än trädgårdsarbete. Påminn remittenterna om att man gärna får komma på besök med presumtiva deltagare så att de själva får bilda sig en uppfattning om verksamheten. Om det är möjligt se till att de får träffa även manliga personalen. Kontigo har sett att det kan vara svårt att hinna med att kommunicera projektet utåt och samtidigt möta de behov som finns hos deltagarna. En lösning kan varaatt ta hjälp till detta, t.ex. genom kommunens infoenhet. 8.1.3 Möjligheter: Stort behov och efterfrågan av denna typ av rehabilitering för svår målgrupp Kan innebära minskat vårdbehov/konsumtion av samhällsstöd Ökad sysselsättningsgrad ger samhällsekonomisk vinst Bred målgrupp betyder stor potentiell efterfrågan Samverkan med privata aktörer Stora vinster för individer självkänsla, se möjligheter till egenstyrd utveckling Det stora behov och den stora efterfrågan för denna typ av rehabilitering som framkommer i intervjuernabör kunna stärka projektets möjlighet till fortlevnad. Det finns inte många andra verksamheter som kan fånga upp denna svåra målgrupp och remit- Hälsans Trädgård följeforskningsrapport 35 (38) Kontigo AB 2013.04.03

tenterna har ett stort intresse av att även i fortsättningen kunna använda sig av Hälsans Trädgård. Kontigo anser att projektets arbete och resultat kan innebära minskat vårdbehov/konsumtion av samhällsstöd.alla kan tjäna på detta; individen, familjen, kommunen/samhället och vården. För implementering och fortlevnad krävs dokumentation och information om resultaten. Man behöver titta vidare på hur och om man kan följa upp resultat avseende vårdkonsumtion och behov av samhällsstöd. Ökad sysselsättningsgrad ger samhällsekonomisk vinst. Vi har konstaterat att projektet idag har ökat sysselsättningsgraden hos deltagarna och att många även står närmare arbete eller studier efter avslut i Hälsans Trädgård. Detta är viktiga faktorer som bör föras fram för att projektet ska få stöd från de olika aktörerna när det gäller att finna vägar till en permanent verksamhet. Samverkan med privata aktörer kan enligt Kontigo ge ytterligare styrka till projektet. Samarbete med arbetsplatser är dock ett utvecklingsbehov. Man kanske kan delta i företagsträffar genom samarbetet med SPIRA?Genom privata aktörer kan man kanske hitta nya vägar till finansiering genom att erbjuda tjänster till företagen, t.ex. arbetsprövningsplatser. Man kan också stärka sina möjligheter att hitta praktikplatser. 8.1.4 Hot: Remittenternas olika uppdrag och finansieringsförutsättningar Ej tillräcklig förankring i ordinarie kommunal verksamhet Personberoende mot samverkanspartners Bred målgrupp ställer stora krav på verksamhetens tjänster och detta kan vara svårt att hantera Politiska beslut som förändrar regelverk och förutsättningar Kontigo ser remittenternas olika uppdrag och finansieringsförutsättningar som ett hot då projektet är beroende av finansiering från externa aktörer. Man bör tydliggöra vilka finansieringsförutsättningar de olika aktörerna har för att få en klar bild av vilka möjligheter till finansiering som finns inför ett permanentande av verksamheten. Man bör också tydliggöra vilket framtida behov av Hälsans Trädgårds tjänster som kan finnas hos aktörerna. Projektet är, som vi ser det, ännu inte tillräckligt förankrat i ordinarie kommunal verksamhet. Aktörerna i styrgruppen som står bakom projektetär positiva till projektet och det arbetssätt som utvecklats och de resultat som uppnåtts. Ett arbete harinletts för att hitta vägar för att det ska kunna fortsätta, men man vet ännu inte hur de ekonomiska förutsättningarnablir.kommunen kan dock ha behov av verksamheten i Hälsans Trädgård eftersom personer med försörjningsstöd behöver sysselsättning. Hälsans Trädgård följeforskningsrapport 36 (38) Kontigo AB 2013.04.03

Projektet är idag personberoende mot samverkanspartners och detta är enligt Kontigo ett problem. Det är viktigt att samverkan kan fungera oavsett vem som deltar och det ställer krav på projektet att man har tydliga former och mandat för samverkan. Kontigo har sett att den breda och svåra målgruppen som projektet arbetar med ställer stora krav på verksamheten. Detta kan vara svårt för projektet att hantera då man inte i nuläget kan anställa fler handledare. Verksamheten i Hälsans Trädgård måste prioriteras och detta kan gå ut över annat, som t.ex. tid för att dokumentera, kommunicera projektet externt m.m. Hälsans Trädgård har kunder/samverkanspartners som påverkas av politiska beslut som förändrar regelverk och förutsättningar. Detta i sin tur påverkar naturligtvis förutsättningarna för projektet. Projektet kan inte påverka politiska beslut på annat sätt än att visa och presentera goda resultat, visa på nyttan med denna typ av rehabilitering. Kontigo vill därför återigen påpeka vikten av att hitta sätt att mäta resultat som visar samhällsnyttan. Detta bör vara en generell fråga för samtliga projekt inom kommunen och kan vara en fråga för styrgruppen och samordningsförbundet att lyfta. 8.2 Slutord Som framgår av den genomgång som görs i rapporten så når projektet Hälsans Trädgård på flera områden inte de målnivåer som lagts fast för projektet i ansökan och beslut. Det gäller exempelvis andel av deltagare som när de lämnar Hälsans Trädgård går vidare till arbete eller studier. Skälet till detta är enligt aktörerna som står bakom projektet främst att projektet i praktiken har fått arbeta med deltagare med en svårare och mer komplex problematik än vad som projektet planerades för. Trots de brister vad gäller måluppfyllelse som framkommit i granskningen så finns det bland aktörerna en stor uppslutning bakom projektet. Den bild som ges i granskningen är att man är mycket positiv till det arbetssätt som har kunnat utvecklas inom projektet där man arbetar individualiserat men i grupp. Man är vidare positiv till de resultat som projektet kan uppvisa, inte minst mot bakgrund mot den svåra målgrupp som man i praktiken har arbetat med. Resultatet av granskningen och arbetet med att permanenta verksamheten (som är ett av målen för projektet) har diskuterats med styrgruppen vid ett möte 29 februari och vid ett möte med referensgruppen 28 mars. Diskussionen vid mötena bekräftade den bild av projektets genomförande som framkommit i granskningen. Vi ser det därför som angeläget att projektets ledning, styrgrupp och referensgrupp påbörjar ett arbete för att skapa förutsättningar för projektets fortlevnad. Detta för att ha beredskap för när projektet formellt upphör 2013. Detta handlar dels om att: - identifiera och paketera de delar i det arbetssätt som utvecklats i projektet och som är unikt för Hälsans Trädgård och som kan tillföra ett mervärde för arbetet med rehabilitering i kommunen relativt andra projekt och satsningar Hälsans Trädgård följeforskningsrapport 37 (38) Kontigo AB 2013.04.03

- undersöka förutsättningarna för hur projektet skall kunna permanentas och finansieras efter att finansieringen från ESF-rådet upphör - klargöra på vilket sätt som de aktörer som idag står bakom projektet kan bidra till att verksamhet och arbetssätt permanentas som en del av ett utvecklat rehabiliteringsarbete i kommunen. Hälsans Trädgård följeforskningsrapport 38 (38) Kontigo AB 2013.04.03

Utvecklingsprojekt MedUrs Delrapport MedUrs I projektet MedUrs ska vi hitta en arbetsmetod för hur individernas möjligheter till egenförsörjning kan förbättras, utifrån hans eller hennes individuella förutsättningar. Metoden ska tas fram i en unik lokal samverkan, inspirerad av transnationell samverkan, och den ska utgå ifrån forskning och bidra till ny forskning om rehabiliteringsprocessens verksamma faktorer. Projektets målgrupp är kvinnor och män med lång sjukfrånvaro från arbetsmarknaden, och lång sjukskrivning hos FK. Samtliga kommer att få slut sjukskrivningsdagar och erbjudas Arbetslivsintroduktion hos AF och sedan vidare insatser. Vi planerar att börja projektets insatser medan de fortfarande är kvar hos FK. Deltagarantalet var 43 personer i juni. Eftersom det fanns risk att vi under sommaren skulle gå under 40 st, meddelade vi AF och FK detta och att vi önskade fler inskrivna. Nu i augusti månad har vi 39 personer inskrivna i projektet. Vi kommer att utöka målgruppen något i projektet på förfrågan från AF och vi har nu fått bekräftat från ESF-rådet att vi kan ta emot ca 20 personer som har aktivitetsersättning. Vi delar utbildningsaktiviteterna mellan Urkraft och Medlefors. Vi har schemalagda aktiviteter måndagar onsdagar fredagar. Tisdagar och torsdagar har vi individuella aktiviteter och coachsamtal för deltagarna enligt handlingsplan tillsammans med handledare. Vi upplever att upplägget vi nu har på schemat för våra deltagare har fungerat mycket bättre än det tidigare vi hade under vintern. Tidigare hade Medlefors olika lärare varje gång på måndagar och onsdagar och närvaron var då låg. Nu under föregående termin har det varit Motivation och yoga på Medlefors på måndagar och samma lärare hade sedan självkänsla, sömn och kost på onsdagarna. Närvaron ökade då markant. På fredagarna har vi tillsammans med deltagarna satt upp schema runt önskade ämnen, där har närvaron också varit bra, ca 30 personer i snitt. Efter halva terminen har även onsdagarna varit på Urkraft, med av deltagarna önskade ämnen, och där har vi också haft studiebesök på olika företag i Skellefteå med omnejd. Även detta på deltagarnas önskemål. Vi har även vid två tillfällen varit på biobesök och två gånger på teater, vilket varit väldigt uppskattat och dessutom ett led i deras personliga och sociala utveckling. Vi kommer att fortsätta med liknade upplägg till hösten men med utökning av fysiska aktiviteter samt en timme till med motivation på måndagar då läraren på Medlefors upplever att tiden blev för kort för detta arbete. På onsdagar kommer vi ha fysiska aktiviteter i form av Stärk kroppen och förbättra din kondition mellan 12:20-14:10. Fredagar kommer vi att vara på Urkraft och jobba vidare utifrån önskemål runt självkänsla, stress, sömn, utbildningsmomentet Vision Vilja Vägval, m.m. Vi kommer även att erbjuda core 12:00-12:30. Så stora förändringen för utbildningen under hösten 2012 blir mer fysisk aktivitet. Vi ska också hålla kvar film, teater och andra fritidsaktiviteter eftersom det spelade stor roll och var väldigt positivt för våra deltagare med social fobi.

Under augusti har vi också lagt in ett nytt lektionsinnehåll med inspiration från Framnäs folkhögskola har vi nu ett ämne som heter Skrivande för hälsa, vi har rekryterat en lärare för ämnet. Vi kommer att köra en provomgång på 10 tillfällen och därefter utvärdera. Bildterapi och basalkroppskännedom är också två nya ämnen som är inplanerade vid 4 tillfällen i Skellefteå och två tillfällen i Norsjö. Lärare där blir sjukgymnasten Anki Ståhl som jobbar på smärtrehab i Skellefteå. Tanken där är också att vi ska se hur ett sådant tätt samarbete med Landstinget kan gynna deltagarna i deras rehabilitering mot arbete. På måndagarna erbjuder vi nu vattengymnastik samt företagsbesök tillsammans med Spira. På onsdagarna har vi Stärk kroppen som är både teori och praktiskt utövande. Vi jobbar nu också med att koppla de material vi har sedan tidigare som tex bilden av mig till våra nya lektionsämnen som tex Min fritid och Min fritid och arbete. Vi har också lagt stort fokus på att hålla bloggen uppdaterad. Norsjö har länge saknat gruppverksamhet för denna målgrupp. Därför har vi nu under augusti startat upp en grupp där vi samlas varannan vecka i församlingshemmets lokaler. Förhoppningen med detta är att rehabprocessen på ett annat sätt ska bli tillgänglig för denna grupp då de inte orkar åka in till Skellefteå då avståndet är 8 mil. En annan utveckling till hösten blir att jobba mer med företagande, i dagsläget har vi två personer som har startat företag! Vi har beslutat att ha en workshop med alla deltagare för att lyssna in intresse och behov och vi kommer under hösten att erbjuda minst 5 tillfällen för intresserade deltagare att undersöka och praktiskt prova företagande. Detta som ett led i det arbete vi gör inom våra regionalfondsinsatser. Tanken finns också att hyra en lokal där man kan testa lite olika saker man har intresse av, såsom hantverk, sy, datareparationer etc. Framgångsfaktorer i projektet är att vi följer med deltagaren under en längre tid. Det är därför viktigt att ha en tydlig beställning från AF och FK så att inte arbetet med deltagaren flyter ut i till ingenting. En annan viktig framgångsfaktor är flexibla handläggare på Af och Fk. Vi har också jobbat med och tagit fram nya material som vi använder som handledarstöd under arbetets gång för att inte missa något. Dessa kommer vi att testa under sommaren och hösten. När det gäller implementering och strategisk påverkan kommer vi att tillsammans med de två andra projekten i samma utlysning, Framsteget och AMIA (Försäkringskassans eget projekt) anordna en metodutvecklingsdag och efraenhetsutbytesdag för handledare och handläggare den 11 oktober. En projektgrupp är tillsatt och består av två deltagare från varje projekt och ska sätta ihop ett program för detta under hösten. Vi har under våren arbetat fram nya rutiner för deltagarredovisning och dessa används nu av alla handledare och deltagare. Stort fokus under augusti har också legat på att få ut enkäterna för forskningen. Detta ska sedan sammanställas av vår följeforskare och resultaten fram till nu ska presenteras på Samordningsförbundets LSG den 13 september.

Vi kommer att anordna en konferens för spridning och implementering av projektresultat och metoder i november 2012. För att förbereda för den har vi indelat oss i olika arbetsgrupper som ska fokusera på olika områden för rehabilitering. En grupp ansvarar för temat ohälsa och rehabilitering kopplat till kön i dagsläget? Hur kan vi förklara det vi ser utifrån ett genusperspektiv? Vi kommer att ha en workshop i september där följande frågeställningar ska avhandlas och dokumenteras. Kön, genus, könsmaktordning, genusbias, jämställdhet kort introduktion till några centrala begrepp Korta fakta kring ohälsa och sjukfrånvaron hos kvinnor och män Sjukskrivningsmönster, tendenser gällande tillgång till rehabilitering utifrån kön, bemötande från olika aktörer Hur kan vi förstå skillnader mellan kvinnor och män med hjälp av genussystemet? Ansvariga för detta arbete är Urkraft tillsammans med Medlefors. Inbjudna till workshopen är kontaktpersoner från försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Kontaktperson: Therese Lundgren, koordinator MedUrs therese@urkraft.se 0910-579 00

Projektutveckling i Skellefteå! Samordnad ledning och styrning av projekt!

Före projektstart Hur kan vi utveckla: - behovsanalys/kartläggning? - värdering av innovativa idéer i ett tidigt skede? - bedömning av förankring och långsiktig hållbarhet? - styrning och ledning? - uppföljning och utvärdering? Lokala samverkansgruppen och samordningsförbundets styrelse myndighetsgemensamma forum!

I pågående projekt Tydligare roller: - projektägare - styrgrupp - projektledare - utvärderare Hur säkerställa spridning av projektresultat internt och externt? Nya forum som är viktiga att nå? SPeL strategisk aktör! LSG och samordningsförbundets styrelse mottagare av projektresultat! Rutiner och metoder för implementeringsprocessen!

Samordnad ledning och styrning av projekt Styrgruppskluster en styrgrupp för varje kluster 4 möten per år skriftliga kvartalsrapporter längre möten projektledarna bereder mötet gemensamt rapport/redovisning till LSG och samordningsförbundets styrelse minst 1 ggr/år spridningskonferens och slutrapport till projektägaren, LSG och samordningsförbundet integreras

5

Modell med projektkluster Unga vuxna 16 35 Vuxna 16 64 Utbildning/ Komp. utveckling Tema Arbetsmarknadstorget Utsikten 2.0 SPIRA anställningskompetens Psykisk ohälsa och arbetslivet Unga vuxna 16 35 Unga in Rätt väg ut Hälsans Trädgård KUR-projektet Vuxna 16 64 Plug-in TExAS MedUrs 4ALL for all Utbildning/Komp. utveckling Tillväxtfaktor IPS SPIRA integration Sociala Entreprenörshuset Utrikes födda 6

Fördelar Helhetssyn Mer strukturerad dagordning Sparar tid färre möten Bättre behovs- och resultatanalys Bredare lärande Lättare jämföra utvärderingsmodeller Samordnad implementeringsdiskussion

Nackdelar Varje möte kräver mer förberedelser och bättre struktur Projektledarna får mindre tid med/stöd från styrgruppen Mindre kunskap om varje enskilt projekt Svårt att särskilja projekten och skapa klustren Svårare tillgodose alla önskemål om representation i styrgruppen

Ex. på generell mötesstruktur 1. Genomgång av minnesanteckningar 10 min 2. Projektpresentation 120 min - frågor - gemensam reflektion 3. Presentation av utvärderare eller deltagarer 30 min 4. Övergripande analyser/principiella frågor 120 min - målgrupp - deltagarrekrytering - metod/arbetssätt - resultat - ekonomi - myndighets- och projektsamverkan - implementering (se implementeringsstrategi) 5. Övriga frågor 20 min

Ex. på styrgrupp för Unga vuxna 16-35 FK 1 repr. AF 1 repr. Ske-å kommun 3 repr. VLL 1 repr. Samordningsförb. 1 repr. Projektägare - Rätt väg ut 1 repr. - TExAS 1 repr. Övriga intressenter? repr. OBS! Varje myndighet/ projektägare utser 1 personlig ersättare! Projektledare 7 repr.

Ex. på styrgrupp för Vuxna 16-64 FK 1 repr. AF 1 repr. Ske-å kommun 3 repr. VLL 1 repr. Samordningsförb. 1 repr. Projektägare - Spira anst.komp. 1 repr. - Spira integration 1 repr. - MedUrs 1 repr. Övriga intressenter? repr. OBS! Varje myndighet/ projektägare utser 1 personlig ersättare! Projektledare 4 repr.

Vad kännetecknar en lärande miljö och hur skapar man den? Dialog Delaktighet Kontinuerlig återkoppling Gemensamt lärande Kritisk reflektion Delaktighet och påverkan Stöd från ledning och ansvariga Kombinera utbildning och vardagens lärande Använd utvärderingen Vilka ska vara med och lära? Organisera för lärande

Hur går vi vidare?

OFFENTLIGA FÖRSÖRJNINGSFORMER I SKELLEFTEÅ 2008 2012

Innehållsförteckning Statistiska förutsättningar... sid 02 Förändring i kronor över tid... sid 05 Skellefteå, totalt 18 64 år... sid 05 Skellefteå, män 18 64 år... sid 05 Skellefteå, kvinnor 18 64 år... sid 05 Skellefteå, totalt 18 30 år... sid 06 Skellefteå, män 18 30 år... sid 06 Skellefteå, kvinnor 18 30 år... sid 06 Förändring i antal individer över tid... sid 07 Skellefteå, totalt 18 64 år... sid 07 Skellefteå, män 18 64 år... sid 07 Skellefteå, kvinnor 18 64 år... sid 07 Skellefteå, totalt 18 30 år... sid 08 Skellefteå, män 18 30 år... sid 08 Skellefteå, kvinnor 18 30 år... sid 08 Utbetalt belopp/månad och ersättningsfrom i Skellefteå... sid 09 Samtliga 18 64 år i Skellefteå... sid 09 Män 18 64 år i Skellefteå... sid 10 Kvinnor 18 64 år i Skellefteå... sid 11 Samtliga 18 30 år i Skellefteå... sid 12 Män 18 30 år i Skellefteå... sid 13 Kvinnor 18 30 år i Skellefteå... sid 14 Antal individer/månad och ersättningsform i Skellefteå... sid 15 Samtliga 18 64 år i Skellefteå... sid 15 Män 18 64 år i Skellefteå... sid 16 Kvinnor 18 64 år i Skellefteå... sid 17 Samtliga 18 30 år i Skellefteå... sid 18 Män 18 30 år i Skellefteå... sid 19 Kvinnor 18 30 år i Skellefteå... sid 20 Förändring i antal individer per ersättningsform 2008 2012-03... sid 21 Samtliga 18 64 år... sid 21 Samtliga 18 30 år... sid 22 Totalt utbetalat belopp... sid 23 Samtliga 18 64 år... sid 23 Samtliga 18 30 år... sid 24 Aktivitetsstödet i Skellefteå... sid 25 Utbetalt belopp, samtliga... sid 25 Utbetalt belopp, män... sid 26 Utbetalt belopp, kvinnor... sid 27 Antal individer, samtliga... sid 28 Antal individer, män... sid 29 Antal individer, kvinnor... sid 30 Försörjningsmåttet... sid 31 Redovisat per år och försörjningsform, 20 64 år... sid 31 Befolkningsutveckling i Skellefteå 2008 2012-03... sid 32 Samtliga... sid 32 Män... sid 33 Kvinnor... sid 34 Arbetsförmedlingens månadsstatistik maj, 2010 2012... sid 35 Samtliga individer/grupper 16 64 år... sid 35 Samtliga individer/grupper 18 24 år... sid 36 Utrikes födda 16 64 år... sid 37 Utrikes födda 18 24 år... sid 38 Arbetsförmedlingens veckostatistik V 24, 2010 2012... sid 39 Funktionshindrade 24 år... sid 39 Funktionshindrade 16 60+ år... sid 40 Nya sjukpenningtalet, Skellefteå/Västerbotten/Riket... sid 41 Män, kvinnor och samtliga 16 64 år... sid 41 2012 Johan Furberg, administratör, planeringsavd. KLK, Skellefteå kommun Offentliga försörjningsformer i Skellefteå

Samtliga Kvinnor Män Förändring i kronor över tid Observera att en individ kan inneha två eller flera försörjningsformer. Och därför figurera på två eller flera ställen i statistiken. 2008-01-31 2012-03-31 Förändring 2011-03-31 2012-03-31 Förändring Arbetslöshetsersättning 18 65 år 7 046 315 kr 7 669 531 kr 623 216 kr 9% 7 835 873 kr 7 669 531 kr -166 342 kr -2% Försörjningsstöd 18 64 år 3 749 906 kr 4 753 537 kr 1 003 631 kr 27% 5 301 185 kr 4 753 537 kr -547 648 kr -10% Sjuk-/Aktivitetsersättning 16 65 år 21 679 865 kr 16 004 536 kr -5 675 329 kr -26% 16 877 070 kr 16 004 536 kr -872 534 kr -5% Sjukpenning 16 64 år 7 938 153 kr 6 003 666 kr -1 934 487 kr -24% 5 746 305 kr 6 003 666 kr 257 361 kr 4% 40 414 239 kr 34 431 270 kr -5 982 969 kr -15% 35 760 433 kr 34 431 270 kr -1 329 163 kr -4% Arbetslöshetsersättning 18 65 år 6 788 512 kr 3 957 569 kr -2 830 943 kr -42% 4 136 437 kr 3 957 569 kr -178 868 kr -4% Försörjningsstöd 18 64 år 1 914 140 kr 2 441 269 kr 527 129 kr 28% 3 114 919 kr 2 441 269 kr -673 650 kr -22% Sjuk-/Aktivitetsersättning 16 65 år 28 442 440 kr 19 964 340 kr -8 478 100 kr -30% 21 624 421 kr 19 964 340 kr -1 660 081 kr -8% Sjukpenning 16 64 år 10 966 532 kr 9 103 305 kr -1 863 227 kr -17% 6 797 684 kr 9 103 305 kr 2 305 621 kr 34% 48 111 624 kr 35 466 483 kr -12 645 141 kr -26% 35 673 461 kr 35 466 483 kr -206 978 kr -1% Arbetslöshetsersättning 18 65 år 13 834 827 kr 11 627 100 kr -2 207 727 kr -16% 11 972 310 kr 11 627 100 kr -345 210 kr -3% Försörjningsstöd 18 64 år 5 664 046 kr 7 194 806 kr 1 530 760 kr 27% 8 416 104 kr 7 194 806 kr -1 221 298 kr -15% Sjuk-/Aktivitetsersättning 16 65 år 50 122 305 kr 35 968 876 kr -14 153 429 kr -28% 38 501 491 kr 35 968 876 kr -2 532 615 kr -7% Sjukpenning 16 64 år 18 904 685 kr 15 106 971 kr -3 797 714 kr -20% 12 543 989 kr 15 106 971 kr 2 562 982 kr 20% 88 525 863 kr 69 897 753 kr -18 628 110 kr -21% 71 433 894 kr 69 897 753 kr -1 536 141 kr -2% 2012 Johan Furberg, administratör, planeringsavd. KLK, Skellefteå kommun Observera att en individ kan inneha två eller flera försörjningsformer. Offentliga försörjningsformer i Skellefteå sid 5

Samtliga Kvinnor Män Förändring i kronor över tid Observera att en individ kan inneha två eller flera försörjningsformer. Och därför figurera på två eller flera ställen i statistiken. 2008-01-31 2012-03-31 Förändring 2011-03-31 2012-03-31 Förändring Arbetslöshetsersättning 18 30 år 1 589 319 kr 1 479 494 kr -109 825 kr -7% 1 350 229 kr 1 479 494 kr 129 265 kr 10% Försörjningsstöd 18 30 år 1 598 902 kr 1 911 833 kr 312 931 kr 20% 2 372 667 kr 1 911 833 kr -460 834 kr -19% Sjuk-/Aktivitetsersättning 16 29 år 1 213 439 kr 1 148 267 kr -65 172 kr -5% 1 159 827 kr 1 148 267 kr -11 560 kr -1% Sjukpenning 16 29 år 604 715 kr 447 699 kr -157 016 kr -26% 553 690 kr 447 699 kr -105 991 kr -19% 5 006 375 kr 4 987 293 kr -19 082 kr 0% 5 436 413 kr 4 987 293 kr -449 120 kr -8% Arbetslöshetsersättning 18 30 år 1 564 291 kr 729 694 kr -834 597 kr -53% 749 434 kr 729 694 kr -19 740 kr -3% Försörjningsstöd 18 30 år 943 039 kr 957 101 kr 14 062 kr 1% 1 434 876 kr 957 101 kr -477 775 kr -33% Sjuk-/Aktivitetsersättning 16 29 år 1 015 397 kr 978 359 kr -37 038 kr -4% 1 024 036 kr 978 359 kr -45 677 kr -4% Sjukpenning 16 29 år 849 483 kr 868 674 kr 19 191 kr 2% 626 013 kr 868 674 kr 242 661 kr 39% 4 372 210 kr 3 533 828 kr -838 382 kr -19% 3 834 359 kr 3 533 828 kr -300 531 kr -8% Arbetslöshetsersättning 18 30 år 3 153 610 kr 2 209 188 kr -944 422 kr -30% 2 099 663 kr 2 209 188 kr 109 525 kr 5% Försörjningsstöd 18 30 år 2 541 941 kr 2 868 934 kr 326 993 kr 13% 3 807 543 kr 2 868 934 kr -938 609 kr -25% Sjuk-/Aktivitetsersättning 16 29 år 2 228 836 kr 2 126 626 kr -102 210 kr -5% 2 183 863 kr 2 126 626 kr -57 237 kr -3% Sjukpenning 16 29 år 1 454 198 kr 1 316 373 kr -137 825 kr -9% 1 179 703 kr 1 316 373 kr 136 670 kr 12% 9 378 585 kr 8 521 121 kr -857 464 kr -9% 9 270 772 kr 8 521 121 kr -749 651 kr -8% 2012 Johan Furberg, administratör, planeringsavd. KLK, Skellefteå kommun Observera att en individ kan inneha två eller flera försörjningsformer. Offentliga försörjningsformer i Skellefteå sid 6

Samtliga Kvinnor Män Förändring i antal individer över tid Observera att en individ kan inneha två eller flera försörjningsformer. Och därför figurera på två eller flera ställen i statistiken. 2008-01-31 2012-03-31 Förändring 2011-03-31 2012-03-31 Förändring Arbetslöshetsersättning 18 65 år 631 st 624 st -7 st -1% 659 st 624 st -35 st -5% Försörjningsstöd 18 64 år 520 st 636 st 116 st 22% 672 st 636 st -36 st -5% Sjuk-/Aktivitetsersättning 16 65 år 2 259 st 1 621 st -638 st -28% 1 747 st 1 621 st -126 st -7% Sjukpenning 16 64 år 671 st 492 st -179 st -27% 455 st 492 st 37 st 8% 4 081 st 3 373 st -708 st -17% 3 533 st 3 373 st -160 st -5% Arbetslöshetsersättning 18 65 år 860 st 415 st -445 st -52% 457 st 415 st -42 st -9% Försörjningsstöd 18 64 år 276 st 323 st 47 st 17% 416 st 323 st -93 st -22% Sjuk-/Aktivitetsersättning 16 65 år 3 629 st 2 451 st -1 178 st -32% 2 701 st 2 451 st -250 st -9% Sjukpenning 16 64 år 1 146 st 818 st -328 st -29% 678 st 818 st 140 st 21% 5 911 st 4 007 st -1 904 st -32% 4 252 st 4 007 st -245 st -6% Arbetslöshetsersättning 18 65 år 1 491 st 1 039 st -452 st -30% 1 116 st 1 039 st -77 st -7% Försörjningsstöd 18 64 år 796 st 959 st 163 st 20% 1 088 st 959 st -129 st -12% Sjuk-/Aktivitetsersättning 16 65 år 5 888 st 4 072 st -1 816 st -31% 4 448 st 4 072 st -376 st -8% Sjukpenning 16 64 år 1 817 st 1 310 st -507 st -28% 1 133 st 1 310 st 177 st 16% 9 992 st 7 380 st -2 612 st -26% 7 785 st 7 380 st -405 st -5% 2012 Johan Furberg, administratör, planeringsavd. KLK, Skellefteå kommun Observera att en individ kan inneha två eller flera försörjningsformer. Offentliga försörjningsformer i Skellefteå sid 7

Samtliga Kvinnor Män Förändring i antal individer över tid Observera att en individ kan inneha två eller flera försörjningsformer. Och därför figurera på två eller flera ställen i statistiken. 2008-01-31 2012-03-31 Förändring 2011-03-31 2012-03-31 Förändring Arbetslöshetsersättning 18 30 år 169 st 139 st -30 st -18% 125 st 139 st 14 st 11% Försörjningsstöd 18 30 år 244 st 291 st 47 st 19% 337 st 291 st -46 st -14% Sjuk-/Aktivitetsersättning 16 29 år 160 st 146 st -14 st -9% 152 st 146 st -6 st -4% Sjukpenning 16 29 år 50 st 42 st -8 st -16% 37 st 42 st 5 st 14% 623 st 618 st -5 st -1% 651 st 618 st -33 st -5% Arbetslöshetsersättning 18 30 år 230 st 88 st -142 st -62% 95 st 88 st -7 st -7% Försörjningsstöd 18 30 år 149 st 143 st -6 st -4% 213 st 143 st -70 st -33% Sjuk-/Aktivitetsersättning 16 29 år 138 st 128 st -10 st -7% 137 st 128 st -9 st -7% Sjukpenning 16 29 år 94 st 81 st -13 st -14% 68 st 81 st 13 st 19% 611 st 440 st -171 st -28% 513 st 440 st -73 st -14% Arbetslöshetsersättning 18 30 år 399 st 227 st -172 st -43% 220 st 227 st 7 st 3% Försörjningsstöd 18 30 år 393 st 434 st 41 st 10% 550 st 434 st -116 st -21% Sjuk-/Aktivitetsersättning 16 29 år 298 st 274 st -24 st -8% 289 st 274 st -15 st -5% Sjukpenning 16 29 år 144 st 123 st -21 st -15% 105 st 123 st 18 st 17% 1 234 st 1 058 st -176 st -14% 1 164 st 1 058 st -106 st -9% 2012 Johan Furberg, administratör, planeringsavd. KLK, Skellefteå kommun Observera att en individ kan inneha två eller flera försörjningsformer. Offentliga försörjningsformer i Skellefteå sid 8

Utbetalat belopp Tusental Utbetalt belopp/månad och ersättningsform i Skellefteå Samtliga 100 000 kr 90 000 kr 80 000 kr 70 000 kr 60 000 kr 50 000 kr 40 000 kr 30 000 kr 20 000 kr 10 000 kr 0 kr 2008-01 2008-06 2009-01 2009-06 2010-01 2010-06 2011-01 2011-06 2012-01 2012-03 Arbetslöshetsersättning 18 65 år 13 834 827 7 765 348 13 896 117 15 679 678 18 025 212 10 942 326 9 602 593 7 728 270 8 615 528 11 627 100 Försörjningsstöd 18 64 år 5 664 046 5 748 620 6 658 526 7 288 736 6 403 718 7 850 631 7 405 417 7 582 614 6 949 810 7 194 806 Sjuk-/Aktivitetsersättning 16 65 år 50 122 305 48 907 029 48 504 112 46 621 514 44 269 991 42 122 644 39 241 300 37 279 720 36 347 346 35 968 876 Sjukpenning 16 64 år 18 904 685 15 629 657 15 481 336 12 860 175 10 536 739 11 257 976 12 007 267 13 479 897 14 796 050 15 106 971 Totalt 88 525 863 78 050 654 84 540 091 82 450 103 79 235 660 72 173 577 68 256 577 66 070 501 66 708 734 69 897 753 2012 Johan Furberg, administratör, planeringsavd. KLK, Skellefteå kommun Observera att en individ kan inneha två eller flera försörjningsformer. Offentliga försörjningsformer i Skellefteå sid 9

Utbetalat belopp Tusental Utbetalt belopp/månad och ersättningsform i Skellefteå Samtliga män 60 000 kr 50 000 kr 40 000 kr 30 000 kr 20 000 kr 10 000 kr 0 kr 2008-01 2008-06 2009-01 2009-06 2010-01 2010-06 2011-01 2011-06 2012-01 2012-03 Arbetslöshetsersättning 18 65 år 7 046 315 4 034 819 8 802 441 10 275 995 11 854 801 6 747 572 6 158 867 4 632 418 5 388 487 7 669 531 Försörjningsstöd 18 64 år 3 749 906 3 870 361 4 440 881 4 748 675 4 221 295 5 169 175 4 665 695 4 720 347 4 648 685 4 753 537 Sjuk-/Aktivitetsersättning 16 65 år 21 679 865 21 098 748 21 144 015 20 385 947 19 432 342 18 401 128 17 187 295 16 388 095 16 088 673 16 004 536 Sjukpenning 16 64 år 7 938 153 6 635 297 6 949 955 5 514 064 5 014 652 5 087 085 5 302 758 6 363 831 6 215 666 6 003 666 Totalt 40 414 239 35 639 225 41 337 292 40 924 681 40 523 090 35 404 960 33 314 615 32 104 691 32 341 511 34 431 270 2012 Johan Furberg, administratör, planeringsavd. KLK, Skellefteå kommun Observera att en individ kan inneha två eller flera försörjningsformer. Offentliga försörjningsformer i Skellefteå sid 10

Utbetalat belopp Tusental Utbetalt belopp/månad och ersättningsform i Skellefteå Samtliga kvinnor 60 000 kr 50 000 kr 40 000 kr 30 000 kr 20 000 kr 10 000 kr 0 kr 2008-01 2008-06 2009-01 2009-06 2010-01 2010-06 2011-01 2011-06 2012-01 2012-03 Arbetslöshetsersättning 18 65 år 6 788 512 3 730 529 5 093 676 5 403 683 6 170 411 4 194 754 3 443 726 3 095 852 3 227 041 3 957 569 Försörjningsstöd 18 64 år 1 914 140 1 878 259 2 217 645 2 540 061 2 182 423 2 681 456 2 739 722 2 862 267 2 301 125 2 441 269 Sjuk-/Aktivitetsersättning 16 65 år 28 442 440 27 808 281 27 360 097 26 235 567 24 837 649 23 721 516 22 054 005 20 891 625 20 258 673 19 964 340 Sjukpenning 16 64 år 10 966 532 8 994 360 8 531 381 7 346 111 5 522 087 6 170 891 6 704 509 7 116 066 8 580 384 9 103 305 Totalt 48 111 624 42 411 429 43 202 799 41 525 422 38 712 570 36 768 617 34 941 962 33 965 810 34 367 223 35 466 483 2012 Johan Furberg, administratör, planeringsavd. KLK, Skellefteå kommun Observera att en individ kan inneha två eller flera försörjningsformer. Offentliga försörjningsformer i Skellefteå sid 11

Utbetalat belopp Tusental Utbetalt belopp/månad och ersättningsform i Skellefteå Samtliga, 18 30 år 12 000 kr 10 000 kr 8 000 kr 6 000 kr 4 000 kr 2 000 kr 0 kr 2008-01 2008-06 2009-01 2009-06 2010-01 2010-06 2011-01 2011-06 2012-01 2012-03 Arbetslöshetsersättning 18 30 år 3 153 610 1 804 722 3 623 660 4 311 674 3 197 460 1 911 549 1 449 754 1 235 466 1 597 342 2 209 188 Försörjningsstöd 18 30 år 2 541 941 2 503 670 2 799 281 3 182 909 2 787 667 3 467 744 3 414 064 3 368 990 2 589 267 2 868 934 Sjuk-/Aktivitetsersättning 16 29 år 2 228 836 2 192 892 2 341 595 2 288 081 2 461 367 2 387 292 2 197 769 2 225 224 2 066 191 2 126 626 Sjukpenning 16 29 år 1 454 198 1 415 721 1 785 821 1 488 003 1 147 734 1 237 046 1 105 394 1 115 196 1 225 488 1 316 373 Totalt 9 378 585 7 917 005 10 550 357 11 270 667 9 594 228 9 003 631 8 166 981 7 944 876 7 478 288 8 521 121 2012 Johan Furberg, administratör, planeringsavd. KLK, Skellefteå kommun Observera att en individ kan inneha två eller flera försörjningsformer. Offentliga försörjningsformer i Skellefteå sid 12

Utbetalat belopp Tusental 8 000 kr Utbetalt belopp/månad och ersättningsform i Skellefteå Män, 18 30 år 7 000 kr 6 000 kr 5 000 kr 4 000 kr 3 000 kr 2 000 kr 1 000 kr 0 kr 2008-01 2008-06 2009-01 2009-06 2010-01 2010-06 2011-01 2011-06 2012-01 2012-03 Arbetslöshetsersättning 18 30 år 1 589 319 969 670 2 368 029 3 093 802 2 066 490 1 106 789 820 393 643 804 1 006 560 1 479 494 Försörjningsstöd 18 30 år 1 598 902 1 719 619 1 871 962 2 001 408 1 727 133 2 297 979 2 104 504 2 119 340 1 700 007 1 911 833 Sjuk-/Aktivitetsersättning 16 29 år 1 213 439 1 254 874 1 305 324 1 304 579 1 414 115 1 345 507 1 148 913 1 167 572 1 102 576 1 148 267 Sjukpenning 16 29 år 604 715 618 068 639 176 534 589 530 902 583 557 432 840 556 106 586 952 447 699 Totalt 5 006 375 4 562 231 6 184 491 6 934 378 5 738 640 5 333 832 4 506 650 4 486 822 4 396 095 4 987 293 2012 Johan Furberg, administratör, planeringsavd. KLK, Skellefteå kommun Observera att en individ kan inneha två eller flera försörjningsformer. Offentliga försörjningsformer i Skellefteå sid 13

Utbetalat belopp Tusental 8 000 kr Utbetalt belopp/månad och ersättningsform i Skellefteå Kvinnor, 18 30 år 7 000 kr 6 000 kr 5 000 kr 4 000 kr 3 000 kr 2 000 kr 1 000 kr 0 kr 2008-01 2008-06 2009-01 2009-06 2010-01 2010-06 2011-01 2011-06 2012-01 2012-03 Arbetslöshetsersättning 18 30 år 1 564 291 835 052 1 255 631 1 217 872 1 130 970 804 760 629 361 591 662 590 782 729 694 Försörjningsstöd 18 30 år 943 039 784 051 927 319 1 181 501 1 060 534 1 169 765 1 309 560 1 249 650 889 260 957 101 Sjuk-/Aktivitetsersättning 16 29 år 1 015 397 938 018 1 036 271 983 502 1 047 252 1 041 785 1 048 856 1 057 652 963 615 978 359 Sjukpenning 16 29 år 849 483 797 653 1 146 645 953 414 616 832 653 489 672 554 559 090 638 536 868 674 Totalt 4 372 210 3 354 774 4 365 866 4 336 289 3 855 588 3 669 799 3 660 331 3 458 054 3 082 193 3 533 828 2012 Johan Furberg, administratör, planeringsavd. KLK, Skellefteå kommun Observera att en individ kan inneha två eller flera försörjningsformer. Offentliga försörjningsformer i Skellefteå sid 14

Antal individer Antal individer/månad och ersättningsform i Skellefteå Samtliga 12 000 st 10 000 st 8 000 st 6 000 st 4 000 st 2 000 st 0 st 2008-01 2008-06 2009-01 2009-06 2010-01 2010-06 2011-01 2011-06 2012-01 2012-03 Arbetslöshetsersättning 18 65 år 1 491 1 012 1 333 1 608 1 663 1 182 1 042 816 893 1 039 Försörjningsstöd 18 64 år 796 825 916 967 933 1 041 1 012 1 035 944 959 Sjuk-/Aktivitetsersättning 16 65 år 5 888 5 762 5 468 5 279 5 076 4 861 4 513 4 315 4 100 4 072 Sjukpenning 16 64 år 1 817 1 493 1 474 1 213 1 019 1 002 1 082 1 168 1 264 1 310 Totalt 9 992 9 092 9 191 9 067 8 691 8 086 7 649 7 334 7 201 7 380 2012 Johan Furberg, administratör, planeringsavd. KLK, Skellefteå kommun Observera att en individ kan inneha två eller flera försörjningsformer. Offentliga försörjningsformer i Skellefteå sid 15

Antal individer Antal individer/månad och ersättningsform i Skellefteå Samtliga män 7 000 st 6 000 st 5 000 st 4 000 st 3 000 st 2 000 st 1 000 st 0 st 2008-01 2008-06 2009-01 2009-06 2010-01 2010-06 2011-01 2011-06 2012-01 2012-03 Arbetslöshetsersättning 18 65 år 631 445 701 963 982 667 589 420 504 624 Försörjningsstöd 18 64 år 520 528 605 612 609 682 622 635 606 636 Sjuk-/Aktivitetsersättning 16 65 år 2 259 2 209 2 121 2 061 1 989 1 901 1 769 1 701 1 627 1 621 Sjukpenning 16 64 år 671 545 567 456 446 400 432 479 487 492 Totalt 4 081 3 727 3 994 4 092 4 026 3 650 3 412 3 235 3 224 3 373 2012 Johan Furberg, administratör, planeringsavd. KLK, Skellefteå kommun Observera att en individ kan inneha två eller flera försörjningsformer. Offentliga försörjningsformer i Skellefteå sid 16

Antal individer Antal individer/månad och ersättningsform i Skellefteå Samtliga kvinnor 7 000 st 6 000 st 5 000 st 4 000 st 3 000 st 2 000 st 1 000 st 0 st 2008-01 2008-06 2009-01 2009-06 2010-01 2010-06 2011-01 2011-06 2012-01 2012-03 Arbetslöshetsersättning 18 65 år 860 567 632 645 681 515 453 396 389 415 Försörjningsstöd 18 64 år 276 297 311 355 324 359 390 400 338 323 Sjuk-/Aktivitetsersättning 16 65 år 3 629 3 553 3 347 3 218 3 087 2 960 2 744 2 614 2 473 2 451 Sjukpenning 16 64 år 1 146 948 907 757 573 602 650 689 777 818 Totalt 5 911 5 365 5 197 4 975 4 665 4 436 4 237 4 099 3 977 4 007 2012 Johan Furberg, administratör, planeringsavd. KLK, Skellefteå kommun Observera att en individ kan inneha två eller flera försörjningsformer. Offentliga försörjningsformer i Skellefteå sid 17

Antal individer Antal individer/månad och ersättningsform i Skellefteå Samtliga, 18 30 år 1 400 st 1 200 st 1 000 st 800 st 600 st 400 st 200 st 0 st 2008-01 2008-06 2009-01 2009-06 2010-01 2010-06 2011-01 2011-06 2012-01 2012-03 Arbetslöshetsersättning 18 30 år 399 253 351 435 340 219 188 142 184 227 Försörjningsstöd 18 30 år 393 402 442 466 450 521 520 511 407 434 Sjuk-/Aktivitetsersättning 16 29 år 298 293 306 298 321 313 286 293 265 274 Sjukpenning 16 29 år 144 141 162 130 109 112 102 106 97 123 Totalt 1 234 1 089 1 261 1 329 1 220 1 165 1 096 1 052 953 1 058 2012 Johan Furberg, administratör, planeringsavd. KLK, Skellefteå kommun Observera att en individ kan inneha två eller flera försörjningsformer. Offentliga försörjningsformer i Skellefteå sid 18

Antal individer Antal individer/månad och ersättningsform i Skellefteå Män, 18 30 år 900 st 800 st 700 st 600 st 500 st 400 st 300 st 200 st 100 st 0 st 2008-01 2008-06 2009-01 2009-06 2010-01 2010-06 2011-01 2011-06 2012-01 2012-03 Arbetslöshetsersättning 18 30 år 169 115 201 289 193 115 94 61 100 139 Försörjningsstöd 18 30 år 244 256 295 289 286 345 316 321 258 291 Sjuk-/Aktivitetsersättning 16 29 år 160 165 167 167 182 175 149 152 140 146 Sjukpenning 16 29 år 50 50 54 42 46 47 37 39 41 42 Totalt 623 586 717 787 707 682 596 573 539 618 2012 Johan Furberg, administratör, planeringsavd. KLK, Skellefteå kommun Observera att en individ kan inneha två eller flera försörjningsformer. Offentliga försörjningsformer i Skellefteå sid 19

Antal individer Antal individer/månad och ersättningsform i Skellefteå Kvinnor, 18 30 år 900 st 800 st 700 st 600 st 500 st 400 st 300 st 200 st 100 st 0 st 2008-01 2008-06 2009-01 2009-06 2010-01 2010-06 2011-01 2011-06 2012-01 2012-03 Arbetslöshetsersättning 18 30 år 230 138 150 146 147 104 94 81 84 88 Försörjningsstöd 18 30 år 149 146 147 177 164 176 204 190 149 143 Sjuk-/Aktivitetsersättning 16 29 år 138 128 139 131 139 138 137 141 125 128 Sjukpenning 16 29 år 94 91 108 88 63 65 65 67 56 81 Totalt 611 503 544 542 513 483 500 479 414 440 2012 Johan Furberg, administratör, planeringsavd. KLK, Skellefteå kommun Observera att en individ kan inneha två eller flera försörjningsformer. Offentliga försörjningsformer i Skellefteå sid 20

Skellefteå, förändring i antal individer per ersättningsform 2008-01 2012-03, samtliga Arbetslöshetsersättning 18 65 år Försörjningsstöd 18 64 år Sjuk-/Aktivitetsersättning 16 65 år Sjukpenning 16 64 år Totalt Män Kvinnor Samtliga 500 st 0 st -7 116 47 163-179 -500 st -638-708 -328-445 -452-507 -1 000 st -1 178-1 500 st -2 000 st -1 904-1 816-2 500 st -2 612-3 000 st 2012 Johan Furberg, administratör, planeringsavd. KLK, Skellefteå kommun Observera att en individ kan inneha två eller flera försörjningsformer. Offentliga försörjningsformer i Skellefteå sid 21

Skellefteå, förändring i antal individer per ersättningsform 2008-01 2012-03, 18 30 år Arbetslöshetsersättning 18 30 år Försörjningsstöd 18 30 år Sjuk-/Aktivitetsersättning 16 29 år Sjukpenning 16 29 år Totalt Män Kvinnor Samtliga 100 st 50 st 47 41 0 st -50 st -30-14 -8-5 -6-10 -13-24 -21-100 st -150 st -142-171 -172-176 -200 st 2012 Johan Furberg, administratör, planeringsavd. KLK, Skellefteå kommun Observera att en individ kan inneha två eller flera försörjningsformer. Offentliga försörjningsformer i Skellefteå sid 22

Utbetalt belopp Tusental Totalt utbetalt belopp i Skellefteå Samtliga Män Kvinnor Samtliga 100 000 88 526 90 000 80 000 70 000 69 898 60 000 50 000 48 112 40 000 40 414 30 000 35 466 34 431 20 000 2012 Johan Furberg, administratör, planeringsavd. KLK, Skellefteå kommun Observera att en individ kan inneha två eller flera försörjningsformer. Offentliga försörjningsformer i Skellefteå sid 23

Utbetalt belopp Tusental Totalt utbetalt belopp i Skellefteå 18 30 år Män Kvinnor Samtliga 14 000 12 000 10 000 9 379 8 521 8 000 6 000 5 006 4 987 4 000 4 372 3 534 2 000 0 2012 Johan Furberg, administratör, planeringsavd. KLK, Skellefteå kommun Observera att en individ kan inneha två eller flera försörjningsformer. Offentliga försörjningsformer i Skellefteå sid 24

Utbetalat belopp Tusental Aktivitetsstödet i Skellefteå 2008-01 2012-03 Utbetalat belopp, samtliga 18 000 kr 16 000 kr 15 764 15 878 14 336 14 334 14 000 kr 12 371 12 000 kr 11 383 10 000 kr 9 727 8 000 kr 7 457 6 000 kr 4 000 kr 2 354 3 433 5 385 3 818 4 642 3 052 3 994 3 007 5 304 5 658 2 000 kr 656 992 0 kr 0801 0806 0901 0906 1001 1006 1101 1106 1201 1203 0801 0806 0901 0906 1001 1006 1101 1106 1201 1203 18 30 år 18 64 år JOB 65 362 112 54 310 66 422 63 1 010 1 270 1 801 1 460 1 765 1 356 2 425 3 003 4 827 5 221 7 325 7 871 9 858 8 612 9 473 7 883 UGA 186 14 711 23 1 965 2 838 3 997 2 177 2 381 1 216 1 767 1 223 186 14 711 23 1 965 2 838 3 997 2 177 2 381 1 216 1 767 1 223 Övriga 404 56 168 33 78 615 172 13 377 12 370 40 459 04 374 94 461 39 427 12 2 692 1 943 664 50 1 667 4 440 4 288 3 638 2 542 3 093 2 276 Totalt 656 07 992 12 2 354 3 433 5 384 3 818 4 642 3 052 3 993 3 007 5 304 5 658 7 456 9 727 15 763 14 336 15 878 12 371 14 334 11 383 2012 Johan Furberg, administratör, planeringsavd. KLK, Skellefteå kommun Offentliga försörjningsformer i Skellefteå sid 25

Utbetalat belopp Tusental Aktivitetsstödet i Skellefteå 2008-01 2012-03 Utbetalat belopp, män 10 000 kr 9 230 9 387 9 000 kr 8 676 8 000 kr 7 945 7 000 kr 6 186 6 913 6 441 6 000 kr 5 000 kr 4 404 4 000 kr 3 633 3 167 3 145 3 224 3 000 kr 2 471 2 563 2 428 2 000 kr 1 520 1 918 1 820 1 000 kr 429 598 0 kr 0801 0806 0901 0906 1001 1006 1101 1106 1201 1203 0801 0806 0901 0906 1001 1006 1101 1106 1201 1203 18 30 år 18 64 år JOB 53 961 54 441 184 46 283 99 694 49 935 70 1 346 944 68 1 077 847 74 1 360 1 683 2 758 2 895 4 128 4 716 5 958 4 806 5 274 4 589 UGA 120 65 432 86 1 271 2 066 2 722 1 389 1 520 741 50 1 105 764 44 120 65 432 86 1 271 2 066 2 722 1 389 1 520 741 50 1 105 764 44 Övriga 254 08 111 10 64 873 120 67 216 27 238 12 299 78 232 18 244 06 208 24 1 663 1 107 374 40 1 224 2 379 2 569 1 907 1 365 1 564 1 087 Totalt 428 69 598 41 1 520 2 470 3 633 2 563 3 166 1 918 2 427 1 820 3 144 3 223 4 403 6 185 9 230 8 675 9 386 6 913 7 944 6 441 2012 Johan Furberg, administratör, planeringsavd. KLK, Skellefteå kommun Offentliga försörjningsformer i Skellefteå sid 26

Utbetalat belopp Tusental Aktivitetsstödet i Skellefteå 2008-01 2012-03 Utbetalat belopp, kvinnor 7 000 kr 6 534 6 491 6 389 6 000 kr 5 661 5 458 5 000 kr 4 942 4 000 kr 3 541 3 053 3 000 kr 2 160 2 435 2 000 kr 1 000 kr 834 962 1 752 1 255 1 475 1 134 1 566 1 187 227 394 0 kr 0801 0806 0901 0906 1001 1006 1101 1106 1201 1203 0801 0806 0901 0906 1001 1006 1101 1106 1201 1203 18 30 år 18 64 år JOB 11 401 58 104 126 19 138 63 315 93 334 84 454 94 516 02 687 48 508 72 1 065 1 319 2 068 2 326 3 197 3 154 3 899 3 806 4 199 3 294 UGA 65 494 278 37 693 96 772 24 1 274 787 81 861 16 475 09 661 28 458 99 65 494 278 37 693 96 772 24 1 274 787 81 861 16 475 09 661 28 458 99 Övriga 150 47 57 230 13 742 51 461 160 84 132 28 159 25 142 76 217 33 218 88 1 028 836 36 290 10 442 69 2 061 1 718 1 730 1 176 1 528 1 188 Totalt 227 37 393 70 833 90 962 33 1 751 1 254 1 475 1 133 1 566 1 186 2 159 2 434 3 053 3 541 6 533 5 660 6 491 5 458 6 389 4 942 2012 Johan Furberg, administratör, planeringsavd. KLK, Skellefteå kommun Offentliga försörjningsformer i Skellefteå sid 27

Antal individer Aktivitetsstödet i Skellefteå 2008-01 2012-03 Antal individer, samtliga 3 000 st 2 500 st 2 319 2 349 2 457 2 083 2 210 2 146 2 000 st 1 555 1 500 st 1 000 st 821 1 170 1 084 1 207 1 002 1 090 1 065 732 887 1 135 558 500 st 168 292 0 st 0801 0806 0901 0906 1001 1006 1101 1106 1201 1203 0801 0806 0901 0906 1001 1006 1101 1106 1201 1203 18 30 år 18 64 år JOB 11 21 47 76 192 272 362 352 371 361 279 360 534 619 858 1 019 1 204 1 144 1 149 1 138 UGA 72 239 492 703 909 737 760 560 632 610 72 239 492 703 909 737 760 560 632 610 Övriga 85 32 19 42 69 75 85 90 87 94 381 288 109 233 552 593 493 379 429 398 Totalt 168 292 558 821 1 170 1 084 1 207 1 002 1 090 1 065 732 887 1 135 1 555 2 319 2 349 2 457 2 083 2 210 2 146 2012 Johan Furberg, administratör, planeringsavd. KLK, Skellefteå kommun Offentliga försörjningsformer i Skellefteå sid 28

Antal individer Aktivitetsstödet i Skellefteå 2008-01 2012-03 Antal individer, män 1 600 st 1 400 st 1 308 1 374 1 398 1 200 st 1 152 1 206 1 198 1 000 st 939 800 st 735 703 763 613 665 660 637 600 st 540 482 400 st 346 404 200 st 106 172 0 st 0801 0806 0901 0906 1001 1006 1101 1106 1201 1203 0801 0806 0901 0906 1001 1006 1101 1106 1201 1203 18 30 år 18 64 år JOB 8 11 26 49 123 191 242 220 225 226 142 183 273 316 462 583 691 623 620 633 UGA 43 143 308 468 576 468 473 344 394 387 43 143 308 468 576 468 473 344 394 387 Övriga 55 18 12 23 36 44 48 49 46 47 219 156 56 155 270 323 234 185 192 178 Totalt 106 172 346 540 735 703 763 613 665 660 404 482 637 939 1 308 1 374 1 398 1 152 1 206 1 198 2012 Johan Furberg, administratör, planeringsavd. KLK, Skellefteå kommun Offentliga försörjningsformer i Skellefteå sid 29

Antal individer Aktivitetsstödet i Skellefteå 2008-01 2012-03 Antal individer, kvinnor 1 200 st 1 000 st 1 011 975 1 059 931 1 004 948 800 st 616 600 st 498 400 st 281 435 381 444 389 425 405 328 405 212 200 st 120 62 0 st 0801 0806 0901 0906 1001 1006 1101 1106 1201 1203 0801 0806 0901 0906 1001 1006 1101 1106 1201 1203 18 30 år 18 64 år JOB 3 10 21 27 69 81 120 132 146 135 137 177 261 303 396 436 513 521 529 505 UGA 29 96 184 235 333 269 287 216 238 223 29 96 184 235 333 269 287 216 238 223 Övriga 30 14 7 19 33 31 37 41 41 47 162 132 53 78 282 270 259 194 237 220 Totalt 62 120 212 281 435 381 444 389 425 405 328 405 498 616 1 011 975 1 059 931 1 004 948 2012 Johan Furberg, administratör, planeringsavd. KLK, Skellefteå kommun Offentliga försörjningsformer i Skellefteå sid 30

Utbetalat belopp Försörjningmåttet redovisat per år Offentlig försörjning delat på antal invånare 20 64 år 30 000 25 874 27 055 26 531 25 000 23 748 22 602 23 322 22 523 20 000 20 370 19 941 20 502 20 256 18 768 15 000 10 000 5 000 0 2008 2009 2010 2011 2008 2009 2010 2011 2008 2009 2010 2011 Skellefteå Västerbottens län RIKET Aktivitetsstöd 1 951 3 108 4 503 4 022 1 354 2 259 3 324 2 903 1 223 1 883 2 909 2 779 Arbetslöshetsersättning 2 914 4 292 3 992 2 517 2 689 3 537 3 247 2 222 2 501 3 157 3 206 2 386 Ek bistånd 1 686 1 966 2 220 2 176 1 449 1 647 1 814 1 806 1 744 1 941 2 124 2 095 Sjuk-/Aktivitetsersättning 14 543 13 906 12 548 11 199 12 389 12 130 10 839 9 520 10 319 10 073 8 961 7 983 Sjukpenning 4 781 3 782 3 268 3 833 4 721 3 750 3 298 3 918 4 154 3 449 3 057 3 525 Totalt 25 874 27 055 26 531 23 748 22 602 23 322 22 523 20 370 19 941 20 502 20 256 18 768 2012 Johan Furberg, administratör, planeringsavd. KLK, Skellefteå kommun Offentliga försörjningsformer i Skellefteå sid 31

Antal individer Befolkningsutveckling i Skellefteå Samtliga 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2008-12 2009-12 2010-12 2011-12 2012-03 0 17 år 14 692 14 347 14 088 13 904 13 170 18 25 år 6 811 7 014 7 149 7 354 7 510 26 30 år 3 663 3 668 3 627 3 614 3 592 31 35 år 4 023 3 968 3 891 3 868 3 883 36 64 år 27 880 27 766 27 518 27 261 27 042 65+ år 14 793 15 007 15 368 15 579 16 383 18 30 år 10 474 10 682 10 776 10 968 11 102 18 64 år 42 377 42 416 42 185 42 097 42 027 Samtliga 71 862 71 770 71 641 71 580 71 580 2012 Johan Furberg, administratör, planeringsavd. KLK, Skellefteå kommun Offentliga försörjningsformer i Skellefteå sid 32

Antal individer Befolkningsutveckling i Skellefteå Män 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2008-12 2009-12 2010-12 2011-12 2012-03 0 17 år 7 511 7 343 7 215 7 136 6 752 18 25 år 3 610 3 729 3 838 3 906 4 001 26 30 år 1 952 1 913 1 901 1 912 1 893 31 35 år 2 066 2 077 2 002 2 006 2 017 36 64 år 14 309 14 225 14 087 13 930 13 839 65+ år 6 562 6 678 6 906 7 061 7 474 18 30 år 5 562 5 642 5 739 5 818 5 894 18 64 år 21 937 21 944 21 828 21 754 21 750 Samtliga 36 010 35 965 35 949 35 951 35 976 2012 Johan Furberg, administratör, planeringsavd. KLK, Skellefteå kommun Offentliga försörjningsformer i Skellefteå sid 33

Antal individer Befolkningsutveckling i Skellefteå Kvinnor 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2008-12 2009-12 2010-12 2011-12 2012-03 0 17 år 7 181 7 004 6 873 6 768 6 418 18 25 år 3 201 3 285 3 311 3 448 3 509 26 30 år 1 711 1 755 1 726 1 702 1 699 31 35 år 1 957 1 891 1 889 1 862 1 866 36 64 år 13 571 13 541 13 431 13 331 13 203 65+ år 8 231 8 329 8 462 8 518 8 909 18 30 år 4 912 5 040 5 037 5 150 5 208 18 64 år 20 440 20 472 20 357 20 343 20 277 Samtliga 35 852 35 805 35 692 35 629 35 604 2012 Johan Furberg, administratör, planeringsavd. KLK, Skellefteå kommun Offentliga försörjningsformer i Skellefteå sid 34

Antal individer Arbetsförmedlingens månadsstatistik maj, 2010/2011/2012 Skellefteå, samtliga, 16 64 år 8 000 st 7 000 st 6 000 st 5 000 st 4 000 st 3 000 st 2 000 st 1 000 st 0 st SÖKANDE SOM HAR FÅTT ARBETE ÖPPET ARBETSLÖSA OCH SÖKANDE I PROGRAM MED AKTIVITETSSTÖ D KVARSTÅENDE SÖKANDE TOTALT ÖPPET ARBETSLÖSA SÖKANDE I PROGRAM MED AKTIVITETSSTÖ D SÖKANDE SOM HAR ARBETE UTAN STÖD SÖKANDE SOM HAR ARBETE MED STÖD ÖVRIGA INSKRIVNA VID ARBETSFÖRMED LINGEN NYSTARTSJOBB 2010-05 - Antal 700 3 737 6 720 1 584 2 153 1 407 781 464 331 2011-05 - Antal 723 3 122 6 019 1 227 1 895 1 216 803 416 462 2012-05 - Antal 669 3 058 5 910 1 231 1 827 1 149 822 461 420 2010-05 - % 2011-05 - % 3,3% -16,5% -10,4% -22,5% -12,0% -13,6% 2,8% -10,3% 39,6% 2012-05 - % -7,5% -2,0% -1,8% 0,3% -3,6% -5,5% 2,4% 10,8% -9,1% 2012 Johan Furberg, administratör, planeringsavd. KLK, Skellefteå kommun Offentliga försörjningsformer i Skellefteå sid 35

Antal individer Arbetsförmedlingens månadsstatistik maj, 2010/2011/2012 Skellefteå, samtliga, 18 24 år 1 800 st 1 600 st 1 400 st 1 200 st 1 000 st 800 st 600 st 400 st 200 st 0 st SÖKANDE SOM HAR FÅTT ARBETE ÖPPET ARBETSLÖSA OCH SÖKANDE I PROGRAM MED AKTIVITETSSTÖ D KVARSTÅENDE SÖKANDE TOTALT ÖPPET ARBETSLÖSA SÖKANDE I PROGRAM MED AKTIVITETSSTÖ D SÖKANDE SOM HAR ARBETE UTAN STÖD SÖKANDE SOM HAR ARBETE MED STÖD ÖVRIGA INSKRIVNA VID ARBETSFÖRMED LINGEN NYSTARTSJOBB 2010-05 - Antal 173 1 061 1 608 274 787 285 30 156 76 2011-05 - Antal 226 870 1 467 187 683 320 51 148 78 2012-05 - Antal 205 866 1 400 225 641 256 53 155 70 2010-05 - % 2011-05 - % 30,6% -18,0% -8,8% -31,8% -13,2% 12,3% 70,0% -5,1% 2,6% 2012-05 - % -9,3% -0,5% -4,6% 20,3% -6,1% -20,0% 3,9% 4,7% -10,3% 2012 Johan Furberg, administratör, planeringsavd. KLK, Skellefteå kommun Offentliga försörjningsformer i Skellefteå sid 36

Antal individer Arbetsförmedlingens månadsstatistik maj, 2010/2011/2012 Skellefteå, utrikesfödda, 16 64 år 1 200 st 1 000 st 800 st 600 st 400 st 200 st 0 st SÖKANDE SOM HAR FÅTT ARBETE ÖPPET ARBETSLÖSA OCH SÖKANDE I PROGRAM MED AKTIVITETSSTÖ D KVARSTÅENDE SÖKANDE TOTALT ÖPPET ARBETSLÖSA SÖKANDE I PROGRAM MED AKTIVITETSSTÖ D SÖKANDE SOM HAR ARBETE UTAN STÖD SÖKANDE SOM HAR ARBETE MED STÖD ÖVRIGA INSKRIVNA VID ARBETSFÖRMED LINGEN NYSTARTSJOBB 2010-05 - Antal 51 635 934 364 271 122 67 75 35 2011-05 - Antal 56 626 931 365 261 107 70 75 53 2012-05 - Antal 66 755 1 136 401 354 134 77 106 64 2010-05 - % 2011-05 - % 9,8% -1,4% -0,3% 0,3% -3,7% -12,3% 4,5% 0,0% 51,4% 2012-05 - % 17,9% 20,6% 22,0% 9,9% 35,6% 25,2% 10,0% 41,3% 20,8% 2012 Johan Furberg, administratör, planeringsavd. KLK, Skellefteå kommun Offentliga försörjningsformer i Skellefteå sid 37

Antal individer Arbetsförmedlingens månadsstatistik maj, 2010/2011/2012 Skellefteå, utrikesfödda, 18 24 år 250 st 200 st 150 st 100 st 50 st 0 st SÖKANDE SOM HAR FÅTT ARBETE ÖPPET ARBETSLÖSA OCH SÖKANDE I PROGRAM MED AKTIVITETSSTÖD KVARSTÅENDE SÖKANDE TOTALT ÖPPET ARBETSLÖSA SÖKANDE I PROGRAM MED AKTIVITETSSTÖD SÖKANDE SOM HAR ARBETE UTAN STÖD SÖKANDE SOM HAR ARBETE MED STÖD ÖVRIGA INSKRIVNA VID ARBETSFÖRMED LINGEN 2010-05 - Antal 12 114 168 63 51 21 2 22 9 2011-05 - Antal 10 110 156 50 60 17 7 20 2 2012-05 - Antal 20 152 225 53 99 22 11 32 8 2010-05 - % NYSTARTSJOBB 2011-05 - % -16,7% -3,5% -7,1% -20,6% 17,6% -19,0% 250,0% -9,1% -77,8% 2012-05 - % 100,0% 38,2% 44,2% 6,0% 65,0% 29,4% 57,1% 60,0% 300,0% 2012 Johan Furberg, administratör, planeringsavd. KLK, Skellefteå kommun Offentliga försörjningsformer i Skellefteå sid 38

Antal individer Arbetsförmedlingens veckostatistik v24, 2010/2011/2012 Skellefteå, funktionsnedsättning, 16 64 år 2 000 st 1 800 st 1 600 st 1 400 st 1 200 st 1 000 st 800 st 600 st 400 st 200 st 0 st SÖKANDE SOM HAR FÅTT ARBETE under veckan NYINSKRIVNA SÖKANDE ÖPPET ARBETSLÖSA OCH SÖKANDE I PROGRAM MED AKTIVITETSST ÖD KVARSTÅENDE SÖKANDE TOTALT ÖPPET ARBETSLÖSA SÖKANDE I PROGRAM MED AKTIVITETSST ÖD SÖKANDE SOM HAR ARBETE UTAN STÖD SÖKANDE SOM HAR ARBETE MED STÖD ÖVRIGA INSKRIVNA VID ARBETSFÖRM EDLINGEN 2010-V24 - Antal 19 3 480 1 418 164 316 80 721 63 74 2011-V24 - Antal 22 4 555 1 549 193 362 102 735 69 88 2012-V24 - Antal 26 7 698 1 757 227 471 117 742 102 98 2010-V24 - % NYSTARTSJOB B 2011-V24 - % 15,8% 33,3% 15,6% 9,2% 17,7% 14,6% 27,5% 1,9% 9,5% 18,9% 2012-V24 - % 18,2% 75,0% 25,8% 13,4% 17,6% 30,1% 14,7% 1,0% 47,8% 11,4% 2012 Johan Furberg, administratör, planeringsavd. KLK, Skellefteå kommun Offentliga försörjningsformer i Skellefteå sid 39

Antal individer Arbetsförmedlingens veckostatistik v24, 2010/2011/2012 Skellefteå, funktionsnedsättning, 24 år 300 st 250 st 200 st 150 st 100 st 50 st 0 st SÖKANDE SOM HAR FÅTT ARBETE under veckan NYINSKRIVNA SÖKANDE ÖPPET ARBETSLÖSA OCH SÖKANDE I PROGRAM MED AKTIVITETSST ÖD KVARSTÅENDE SÖKANDE TOTALT ÖPPET ARBETSLÖSA SÖKANDE I PROGRAM MED AKTIVITETSST ÖD SÖKANDE SOM HAR ARBETE UTAN STÖD SÖKANDE SOM HAR ARBETE MED STÖD ÖVRIGA INSKRIVNA VID ARBETSFÖRME DLINGEN 2010-V24 - Antal 9 1 74 134 38 36 13 30 14 3 2011-V24 - Antal 10 3 132 208 64 68 16 44 15 1 2012-V24 - Antal 10 2 180 275 85 95 25 41 25 4 2010-V24 - % NYSTARTSJOB B 2011-V24 - % 11,1% 200,0% 78,4% 55,2% 68,4% 88,9% 23,1% 46,7% 7,1% -66,7% 2012-V24 - % 0,0% -33,3% 36,4% 32,2% 32,8% 39,7% 56,3% -6,8% 66,7% 300,0% 2012 Johan Furberg, administratör, planeringsavd. KLK, Skellefteå kommun Offentliga försörjningsformer i Skellefteå sid 40

Sjukpenningtalet Nya Sjukpenningtalet Samtliga individer 16 64 år 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Skellefteå Västerbottens län RIKET Skellefteå Västerbottens län RIKET Skellefteå Västerbottens län RIKET Män Kvinnor Samtliga 2008-12 7,4 7,2 6,6 12,6 12,4 10,8 9,8 9,7 8,6 2009-12 6,1 5,9 5,5 9,4 9,6 8,6 7,7 7,6 7,1 2010-12 5,2 5,0 4,7 7,7 8,0 7,4 6,4 6,5 6,0 2011-12 5,8 5,5 5,1 8,9 9,8 8,6 7,3 7,6 6,8 2012-06 5,7 5,6 5,3 9,9 10,8 9,2 7,7 8,1 7,2 2012 Johan Furberg, administratör, planeringsavd. KLK, Skellefteå kommun Offentliga försörjningsformer i Skellefteå sid 41

Inbjudan till regionala framtidsdialoger Europeiska socialfonden 2014-2020 Arbetsmarknadsdepartementet bjuder in till regionala framtidsdialoger den 19 juni i Växjö, den 24 augusti i Luleå och den 30 augusti i Stockholm. Inför genomförandet av Socialfonden i Sverige 2014-2020 är det viktigt att ta tillvara de erfarenheter som redan finns och få synpunkter på fondens framtida inriktning. Samma mötesinnehåll erbjuds på tre platser i landet och man kan välja den tid och ort som passar bäst. Antalet platser är begränsat till cirka 100 deltagare per möte. Dialogerna leds av tjänstemän från Arbetsmarknadsdepartementet i samarbete med en processtödjare. Inbjudan riktas till nationella och regionala organisationer i strukturfondspartnerskapen, politiska företrädare, arbetsmarknadens parter, företrädare för näringslivet, ideella organisationer, myndigheter och projektdeltagare med flera. Under dagen sker diskussioner i form av två workshops. Den ena handlar om hur nuvarande programperiod upplevs, den andra om inriktningen för nästa programperiod. Ni är varmt välkomna till vad som för oss är en mycket viktig dialog för kunskapsinhämtning och diskussion. Hillevi Engström Arbetsmarknadsminister Bettina Kashefi Statssekreterare Syfte med framtidsdialogerna» Att få in synpunkter på vilken inriktning Socialfonden i Sverige ska ha nästa programperiod.»vad har fungerat bra? Vad bör vi ta med oss till nästa programperiod?»vad har fungerat mindre bra? Vad bör undvikas? Hur kan det lösas till nästa programperiod? Anmälan och program» Anmälan och fullständigt program hittar du på: www.esf.se/framtidsdialog» Deltagandet är kostnadsfritt.» Anmäl dig senast den 8 juni.

Regionala framtidsdialoger i Växjö, Luleå och Stockholm Program Europeiska Socialfonden 2014-2020 10.00 Arbetsmarknadsdepartementet och ordföranden i ett av Strukturfondspartnerskapen hälsar välkomna. 10.30 Kommissionen förväntningar kopplade till EU 2020 och Socialfonden. 10.40 Inledning på dagens workshops i arbetsgrupper. Avstamp i EU 2020-strategin. 10.50 Workshop 1: Hur upplever vi nuläget? Vad vill vi ta med och vad vill vi lämna från nuvarande programperiod? 12.00 Gemensam lunch. 13.00 Fortsättning Workshop 1. 13.30 Workshop 2: Inriktning för nästa programperiod. 14.00 Kaffe och fika hämtas Workshop 2 fortsätter. 15.30 Återsamling. 15.35 Svenska ESF-rådet resultat och lärdomar från Socialfonden hittills. 15.45 16.00 Avrundning av dagen.

Europeiska socialfonden 2014 2020 Synpunkter på nuvarande programperiod och framtida inriktning!

Vad bör vi ta med oss till nästa programperiod? Möjlighet till delat projektägarskap minskar det ekonomiska risktagandet Mer dialog med projektägaren och större flexibilitet när det gäller tidpunkten för projektstart ökar kvaliteten Vid upphandling av ESF-projekt måste särskilt beaktas den lokala kunskap om olika aktörer som finns Införandet av en nationell modell för validering underlättar kvalitetssäkringen på individnivå

Förenklad deltagarredovisning ger möjlighet prioritera mer kvalitativa insatser Nuvarande utformning av deltagarersättningarna riskerar att utesluta de mest behövande målgrupperna Personalens möjligheter till kompetensutveckling måste underlättas Ledning, styrning och utvärdering av projekt bör samordnas mer på lokal nivå Kvalitetskraven när det gäller utvärdering bör höjas

Lokal, regional och central myndighetssamverkan behöver utvecklas En bredare sammansättning av mottagargruppen måste eftersträvas

Samordnad ledning och styrning av projekt Styrgruppskluster en styrgrupp för varje kluster 4 möten per år skriftliga kvartalsrapporter längre möten projektledarna bereder mötet gemensamt rapport/redovisning till LSG och samordningsförbundets styrelse minst 1 ggr/år spridningskonferens och slutrapport till projektägaren, LSG och samordningsförbundet integreras

Modell med projektkluster Unga vuxna 16 35 Vuxna 16 64 Utbildning/ Komp. utveckling Tema Arbetsmarknadstorget Utsikten 2.0 SPIRA anställningskompetens Psykisk ohälsa och arbetslivet Unga vuxna 16 35 Unga in Rätt väg ut Hälsans Trädgård KUR-projektet Vuxna 16 64 Plug-in TExAS MedUrs 4ALL for all Utbildning/Komp. utveckling Tillväxtfaktor IPS SPIRA integration Sociala Entreprenörshuset Utrikes födda 6

Fördelar Helhetssyn Mer strukturerad dagordning Sparar tid färre möten Bättre behovs- och resultatanalys Bredare lärande Lättare jämföra utvärderingsmodeller Samordnad implementeringsdiskussion

Jonas Wells Samordnare Norra Västmanlands Samordningsförbund Medlem i Nationella Nätverket för Samordningsförbund hemsida www.nnsfinsam.se Kontaktinfo mobiltel 0736-498 499 e-post jonas.wells@fagersta.se blogg http://samordningnv.blogspot.se DATUM 2012-08-29 Brev till samordningsförbunden: Utlysning för NNS projekt Berättelser om finansiell samordning Tre samordningsförbund som goda exempel Idag skickar Kurt Kvarnström in en formell ansökan om medel från NNS till Socialdepartementet om ett projekt "Berättelser om finansiell samordning - Tre samordningsförbund som goda exempel". Eftersom tiden är kort för detta projekts genomförande (måste vara klart till årsskiftet) är detta mail startskottet till en utlysning hos samordningsförbunden. Under förutsättning att regeringen fattar beslut om finansiering, hoppas NNS kunna besluta i mitten av september om vilka samordningsförbund som blir valda för projektet. Tanken är att projektet genomförs i år och detta är villkoret från Socialdepartementet för att ansökan kan behandlas. I bilagan finns projektbeskrivningen med bakgrund, syfte och organisation etc. Just syftesbeskrivningen är särskilt viktig: Syftet är att NNS, med stöd av Socialdepartementet, initierar och genomför en studie med syfte att lyfta fram tre exempel på god utveckling av samordningsförbund med tillhörande tillämpning av lagen om finansiell samordning (2003:1210). Studien ska lyfta fram både förbundens lokala implementering som en ny aktör på rehabiliteringsarenan med effekterna för samarbetet mellan de ingående myndigheterna och resultatet av gemensamma samverkansinsatser men även deras tolkning och utveckling av lagstiftningens uppdrag. Hos flera förbund har imponerande resultat uppnåtts, inte bara på individnivå. Av särskilt intresse är hur den strukturella påverkan samordningsförbundet har haft och hur förbundet har bidragit till en tydlig utveckling av den lokala samverkanskulturen. Det skulle vara mycket värt om några sådana berättelser blev tydligare för centrala parter likväl som för andra samordningsförbund. Här gäller alltså fokus på samordningsförbundets egen utveckling och hur den har bidragit till strukturpåverkan, en mer utvecklad samverkanskultur och en bättre lokal välfärd.

En jurygrupp finns som ska ta beslut om vilka förbund som väljs ut. I dagsläget är Kurt Kvarnström ansvarig för den. Även konsulten som just nu upphandlas kommer att ingå där. Förmodligen även delar av NNS styrelsens arbetsutskott. Som sagt detta sköter Kurt. Anvisningar till er i samordningsförbunden finns, tillsammans med kriterier för urvalsarbetet. Detta är vägledande för både er och juryn: Samordningsförbundet behöver ha några år bakom sig för att kunna vara möjlig att vara med i studien. Detta med anledning av att kunna hävda att den har varit med och påverkat på ett tydligt sätt. Det är rimligt då att förbundet bör vara minst tre år gammalt (från september 2009) Ansökan bör helst vara en sida långt (men max två sidor) Ansökan ska ha inkommit till Kurt Kvarnström via epost kurt.kvarnstrom@riksdagen.se senast den 14 september 2012 Ansökan bör kort återknyta till studiens syfte och förklara varför just det samordningsförbundet är lämpligt att väljas som ett av de tre samordningsförbunden Exemplen av samordningsförbund som väljs ut bör vara olika och tillsammans kunna visa på olika sätt hur samordningsförbunden har lyckats skapa tydliga steg mot strukturell och kulturell förändring, innovation och ökat samarbete Ange om samordningsförbundet är medlem i NNS. Medlemskap i NNS kan ha betydelse om det står mellan två likvärdiga ansökan Om man väljs ut förutsätter NNS att samordningsförbundet ställer upp som stöd åt den upphandlade konsulten med kontaktsökande, intervjubokning, och dokumentinhämtning från det utvalda samordningsförbundet Projektet kommer att mynna ut i en rapport som leveras till Socialdepartementet senast den 31 december 2012. Därefter planeras publicering, upptryckning och ett öppet seminarium i februari 2013. Seminariet ska både redovisa de berättelser som studien har fångat men även erbjuda flera tillfällen att diskutera vidare utvecklingsmöjligheterna för lagen om finansiell samordning. 2013 ärockså ett jubileumsår för lagen om finansiell samordning (riksdagens beslut fyller tio år den 11 december 2013). Seminariet riktar sig till centrala politiker och tjänstemän samt nationella aktörer och samordningsförbunden själva. Allt detta sker så klart under förutsättning att Socialdepartementet fattar ett positivt beslut. Med allra bästa hälsningar,

Jonas Wells för Nationella Nätverket för Samordningsförbundens (NNS) räkning

Foto: Leif Spångberg Foto: Ida Flanagan 2 Resecentrum Motala Ström Drogfokus är en nationell konferens som arrangeras för andra gången. Denna gång är Norrköping värdkommun och konferensen arrangeras i Louis De Geer konsert & kongress. Syftet med konferensen är att inspirera, skapa dialog och samverkan samt förmedla kunskap om hälsofrämjande, förebyggande och stödjande arbete kring alkohol, narkotika, dopning och tobak. Drogfokus är en mötesplats för dig som arbetar med just dessa frågor. Under konferensens två dagar kommer du att få ta del av aktuell forskning, heta debatter och goda exempel på praktiskt arbete. Årets programinnehåll berör alla preventionsnivåer, olika arenor och aktörer och omfattar människor i alla åldrar med varierande livsförhållanden. Ett välfyllt konferensprogram Efter invigningen av konferensen på onsdag morgon återsamlas alla i De Geerhallen för att ta del av det pågående arbetet med den nationella ANDT-strategin. Onsdagseftermiddagen bjuder på två seminariepass (A och B) samt en längre paus för att besöka utställarna, mediarummet, öppna scenen eller delta i speed networking. Programpunkter och diskussionsämnen beskrivs längre bak i programmet. Onsdagen avslutas med en kvällsbankett med trerättersmiddag och underhållning samt prisutdelning till årets förebyggande arbete. Mer information om kvällen hittar du på sidan 22. Torsdagens program innehåller två seminariepass (C och D) och två plenumsamlingar. På förmiddagen bjuder Tullverket på hunduppvisning ute på Kråkholmen (se översiktskarta sidan 18-19). Under dagen finns det flera tillfällen att besöka utställarna, mediarummet och öppna scenen. Konferensen avslutas med ett samtal mellan moderator Birgitta Göransson och Annika Östberg. Följ Drogfokus på Facebook! www.facebook.com/drogfokus

Innehållsförteckning Drogfokus ett hållbart arrangemang Norrköpings kommun har som ambition att arrangera konferenser på ett så miljövänligt och klimatsmart sätt som möjligt. Drogfokus 2012 bidrar till ett hållbart samhälle genom att: anlita ett lokalt och miljömärkt tryckeri producera profilmaterial utan årtal för att kunna återanvända överblivna produkter använda miljömärkta profilprodukter (kasse, block och penna är miljömärkta) begränsa antalet giveaways i konferensväskan främst marknadsföra konferensen digitalt föreslå föreläsare/samtalsledare att resa med tåg Konferensprogram 4-5 Seminariepass A 6-7 Seminariepass B 8-9 Seminariepass C 10-11 Seminariepass D 12-13 Program öppna scenen 14 Program mediarummet 15 Diskussionsämnen speed networking 16-17 Översiktskarta Louis De Geer konsert & kongress 18-19 Utställarförteckning 20 Praktisk information från A-Ö 21 Kvällsbanketten 22 Karta över industrilandskapet 24 överlämna avtackningspresenter som är ekologiska undvika engångsartiklar servera ekologiskt och fairtrademärkt kaffe servera säsongsbaserad, närproducerad och ekologisk mat/kaffebröd servera kranvatten istället för buteljerat vatten endast återge dokumentation digitalt Louis De Geer konsert & kongress 3Foto: Gustav Lindh

Konferensprogram Onsdag 24 oktober 8.00-9.30 Registrering + kaffe 9.30-11.10 11.10-11.30 Paus 11.30-12.30 Invigning i plenum, De Geerhallen: Moderator: Birgitta Göransson Eva Andersson, kommunfullmäktiges ordförande i Norrköpings kommun hälsar välkommen Maria Larsson, barn- och äldreminister, Socialdepartementet Representanter från arrangörernas verksamheter Plenum, De Geerhallen: ANDT-strategin, så här långt Maria Renström, chef för ANDT-sekretariatet, Socialdepartementet Vad visar ANDT-indikatorerna? Vad har hänt sedan sist? Håkan Leifman, ordförande Socialdepartementets arbetsgrupp för uppföljningsarbeten samt direktör på Centralförbundet för alkoholoch narkotikaupplysning (CAN) Birgitta Göransson Birgitta Göransson moderator. Psykolog och fd kriminalvårdsdirektör, med bred erfarenhet av att utveckla och ansvara för narkomanvård nationellt och kommunalt. 12.30-14.00 Lunch + aktiviteter Lunch samt tid att besöka utställare, mediarummet och öppna scenen 14.00-15.00 Seminariepass A 15.00-16.00 Paus Kaffe samt tid att besöka utställare, mediarummet, öppna scenen eller delta i speed networking 16.00-17.00 Seminariepass B 19.00 Kvällsbankett i Flygeln och Värmekyrkan med prisutdelning till årets förebyggande arbete 2012 Foto: Regeringskansliet Maria Larsson Maria Larsson barn- och äldreminister. I ministerns uppdrag ingår ett särskilt ansvar för ANDT-frågorna. 4

Torsdag 25 oktober 8.00-9.00 Registrering av nya deltagare 9.00-10.00 10.00-10.45 Paus Kaffe samt tid att besöka utställare, mediarummet och öppna scenen (OBS! Tullverket håller hunduppvisning kl. 10.15 på Kråkholmen, utgång nedre plan.) 10.45-11.45 Plenum, De Geerhallen: Moderator Birgitta Göransson sammanfattar gårdagen Narkotika och narkotikapolitik från panik och undergångsprofetior till hantering av ett vardagligt problem Börje Olsson, professor vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Unga är en investering, inte en kostnad! Norrköpings kommuns arbete med social investeringsfond Lars Stjernkvist, kommunalråd, Norrköpings kommun Seminariepass C Konferensprogram 11.45-13.00 Lunch + aktiviteter Lunch samt tid att besöka utställare, mediarummet och öppna scenen Foto: Elisabeth Ohlson 13.00-14.00 Seminariepass D Annika Östberg 14.00-14.15 Förflyttning 14.15-15.20 Plenum, De Geerhallen: Moderator: Birgitta Göransson Reflektioner och framåtblickar ANDT-arbetet fortsätter Maria Renström, chef för ANDT-sekretariatet, Socialdepartementet Hur håller man sig drogfri i fängelset? Moderatorn samtalar med Annika Östberg 15.20 Konferensen slut Kaffe finns för den som önskar Annika Östberg var grav heroinmissbrukare när hon 1981 dömdes till livstids fängelse i USA. Hur kunde hon bryta sitt heroinmissbruk instängd i en fängelsemiljö där medfångar missbrukade och sålde heroin? Om detta och om skuld och ansvar talar Annika Östberg vid Drogfokus 2012. 5

Seminariepass A Onsdag 24 oktober kl 14-15 A1 A2 A3 A4 A5 A6 A7 Tobaksavvänjning effektiva metoder: Fimpa dig fri! Barbro Holm-Ivarsson, leg. psykolog samt ordf. i yrkesföreningen Psykologer mot tobak Vägar till rökfrihet Tove Sohlberg, doktorand i sociologi samt verksam på Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning SoRAD vid Stockholms universitet Konferensrum 3 Förstärkt stöd för barn till föräldrar med missbruk eller andra svårigheter en bred nationell satsning Annika Frykholm, utredare, Statens folkhälsoinstitut Merike Hansson, utredare, Socialstyrelsen Gunborg Brännström, projektchef Kunskap till praktik, Sveriges Kommuner och Landsting Konferensrum 6 Hur man framgångsrikt kan arbeta med peer-to-peerutbildning bland riskgrupper för hepatit C, hiv och andra blodsjukdomar Torkel Richert, adjunkt och doktorand i socialt arbete på Hälsa och samhälle, Malmö högskola Konferensrum 5 Sociala och sociologiska aspekter på missbruk Kent Nilsson, professor, Centrum för klinisk forskning, Uppsala universitet Drogmissbruk bland unga. Spelar det någon roll vilket bostadsområde du växer upp i? Eva Sellström, docent, Institutionen för hälsovetenskap, Mittuniversitetet, Östersund De Geerhallen Tillförlitlighet av drogtester en ny spännande utveckling Olof Beck, professor, avdelningen för klinisk farmakologi, Karolinska universitetssjukhuset Flygeln Rollspel: Påståenden, myter och fakta om cannabis Deltagare: Annika Andersson (CAN), Daniel Carlryd (CAN), Stefan Sparring, (Maria Ungdom), Pia Färdig (Mini-Maria, Göteborg) samt Jonas Wendel (Polismyndigheten Stockholm) Hemerycksalen Förebyggande arbete mot dopning erfarenheter från nationellt och internationellt arbete Charlotta Rehnman Wigstad, projektledare STAD Konferensrum 8 6

Tobak inkörsport till alkohol och narkotika? Bo Söderpalm, professor, Addiction Biology Unit, Sahlgrenska akademin Vattenpipsrökning alternativ eller ytterligare drogvana? Rosaria Galanti, docent, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Konferensrum 4 Quality standards to improve drug prevention practice Angelina Brotherhood, Centre for Public Health, Liverpool John Moores University, UK Konferensrum 1 Cannabis vad händer under strategiperioden? Ulla Kungur, Trestad Anna Raninen, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Ann-Sofie Nordenberg, Nationella cannabisnätverket Helena Löfgren, Statens folkhälsoinstitut Konferensrum 7 Att utveckla det lokala ANDT-förebyggande arbetet Vad har vi lärt oss av de utvecklingsarbeten som genomförts? Småkommunssatsningen i Örebro/Värmland Maiwor Grundh, utredare, Karlstads universitet 3x3 Mats Jakobsson, utvärderare, tekniska universitetet i Luleå LUMA Ulrika Boman, utredare, Karolinska institutet Samtalsledare: Peter Wilhelmsson, nationell ANDT-samordnare, Statens folkhälsoinstitut Mässingen Ökat brukarinflytande ett vinna-vinnakoncept om brukarråd och brukarrevision som en väg till bättre missbrukarvård Camilla Svenonius, brukarinflytandesamordnare, Riksförbundet för rättigheter, frigörelse, hälsa och likabehandling (RFHL) Gunnvi Haggren, förbundssekreterare, Verdandi Carina Dahl, verksamhetsledare, Verdandi Örebro Konferensrum 2 A8 A9 A10 A11 A12 Seminariepass A Onsdag 24 oktober kl 14-15 7

Seminariepass B Onsdag 24 oktober kl 16-17 8 B1 B2 B3 B4 B5 B6 B7 Pangea 4 falska läkemedel Håkan Hansson, Tullverkets brottsbekämpning i Malmö Konferensrum 2 Så gjorde vi! Årets förebyggare 2011: Konferensrum 7 Lena Nyman, Västerås kommun Pirjo Svegréus, Matfestivalens ungdomssatsning i Skövde Lotta Zetterqvist, Tjejzonen Maria Kero, Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Full framgång i sociala medier? ett seminarium om alkoholreklam, image och sociala medier Magnus Jägerskog, vd, IQ Mördande reklam om tobaksindustrins marknadsföring Margareta Haglund, tobakspolitisk expert, Tankesmedjan Tobaksfakta Hemerycksalen En inblick i SMADIT-arbetet Bengt Svensson, poliskommissarie, Rikspolisstyrelsen och Emma Andersson, öppenvårdsmottagningen NAVET, Landstinget Kronoberg Alkolås efter rattfylleri, nytt system 2012 Anders Hedåberg, processansvarig och Olof Stenlund, projektledare, Transportstyrelsen Konferensrum 5 Statens institutionsstyrelses utredning LVM och LVU utredning som grund för behandlingsplanering Diana Klugman, utredningssekreterare och Eva Da Silva, metodutvecklare, Statens institutionsstyrelse (SiS) Konferensrum 4 Vad är Krogar mot knark? Lennart Johansson, projektledare, Krogar mot knark Konferensrum 6 Nya metoder att nå de berörda barnen. Hur kan man nå barn i familjer med missbruk lokalt, på nätet och via kampanjer? Om STADs utvärderingar, kampanjen Vart femte barn och CANs projekt om unga på nätet Nina Dahlman, redaktör Drugsmart.com, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) Tobias Elgán, forskare, Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem (STAD) Flygeln

Behandling vid missbruk av anabola androgena steroider Hur ser möjligheten till behandling i Sverige ut idag? Vad säger den nya skriften för vårdpersonal om vägledning och dagens behandlingskunskap? Kurt Skårberg, med. dr/socionom, dopningsmottagningen, Örebro läns landsting Annica Börjesson, sjuksköterska, Dopingjouren Mässingen Tobakstillsyn: Tobak, tillsyn och tillgänglighet Carolina Nordlinder, utredare, Statens folkhälsoinstitut Polisens tobakstillsyn Agnes Alm, Rikspolisstyrelsen Konferensrum 8 Smittskyddsinstitutets arbete inom missbruksområdet och den kommande nationella vägledningen för olika preventiva insatser exemplet Stockholm sprutbyte Martin Kåberg, infektionsläkare och verksamhetsansvarig för Stockholm sprutbyte, Karolinska sjukhuset Niklas Karlsson, utredare med nationellt ansvar för preventionsgruppen Personer med injektionsmissbruk, Smittskyddsinstitutet Konferensrum 3 Redovisning av tre uppföljningsmodeller: LOKE Lokal evidens Jan Brännström, utvecklings- och fältforskningsenheten, socialtjänsten Umeå Mångbesökarmodellen Uppföljning av vårdkedja och samverkan ur ett brukarperspektiv Martin Börjesson, projektledare Mångbesökarmodellen, FoU-Södertörn UIV Uppföljning insatser för vuxna Marco Fredin, projektledare UIV, FOU-Väst/GR Konferensrum 1 Psykisk ohälsa och missbruk hur hänger det ihop i ett arv- och miljöperspektiv? Kent Nilsson, professor, Centrum för klinisk forskning, Uppsala universitet De Geerhallen B8 B9 B10 B11 B12 Seminariepass B Onsdag 24 oktober kl 16-17 9

Seminariepass C Torsdag 25 oktober kl 10.45-11.45 C1 C2 C3 C4 C5 C6 Risk, behov och mottaglighet Martin Lardén, chef för Central samordning i behandlingsfrågor, Kriminalvården Psykisk hälsa bland fängelsedömda kvinnor Jenny Yourstone, fil. dr, Kriminalvårdens utvecklingsenhet Konferensrum 8 Droganvändning bland unga i Europa en presentation av den femte ESPAD-undersökningen Ulf Gutormsson, utredare avd. Analys och metod, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Unga och klienters perspektiv på tvångsvårdens befogenheter Åsa Frodlund, utredare, Statens institutionsstyrelse (SiS) Anna-Karin Larsson, hälso- och sjukvårdsledare, Statens institutionsstyrelse (SiS) Flygeln Att skapa en rökfri skolgård och en tobaksfri skoltid Anna-Lena Persson, utredare, Statens folkhälsoinstitut Hur kan vi bedriva tobakstillsyn på skolgårdar? Vilka verktyg finns för detta idag? Trond Reimers, tobaks-/livsmedelsinspektör, Grums kommun Konferensrum 6 Erfarenheter från lokalt och regionalt arbete tillsammans med nya grupper De stora idrottsarenorna, Linköpings universitet och kårerna, lokalt nöjesliv för tonåringar och hur vi stöder utsatta barn Jonas Blom, Studenthälsan, Linköpings universitet Anna Södergren, Åtvidabergs kommun Anders Björkman, Motala kommun Lotta Hjalmarsson Österholm, Länsstyrelsen i Östergötland Konferensrum 1 Ettårsuppföljning av SiS vuxna missbrukare Tarja-Lisa Leiniö, utredare, Statens institutionsstyrelse (SiS) Ätstörningar hos tunga missbrukare Caroline Björck, forskningsledare, Statens institutionsstyrelse (SiS) Konferensrum 3 Svenska häktesprogrammet inom kriminalvården historisk överblick över drogmönster, sjukdomar och riskbeteenden bland missbrukare Anna-Mia Ekström, docent och infektionsspecialist, Karolinska institutet/universitetssjukhuset Konferensrum 4 10

Rökfri arbetstid så långt har kommunerna kommit: Redovisning av kartläggning över kommunernas arbete med rökfri arbetstid Lena Jonasson Fischer, Kommunal Hur kan man införa rökfri arbetstid och har det någon effekt? Cecilia Birgersson, utredare, Statens folkhälsoinstitut Konferensrum 2 Vad kan vi förvänta oss av alkolås eller nykterhetsstödjande system i framtiden? Håkan Pettersson, projektledare, Bilsäkerhetsföretaget Autoliv Alkobommar ett nytt grepp för att förhindra rattonykterhet Tomas Jonsson, projektledare för testlabbet, Motorförarnas helnykterhetsförbund (MHF) Konferensrum 7 Exponering av tobaksrök i hemtjänstens arbetsmiljö Agneta Alderstig, tobakssamordnare, social resursförvaltning, Göteborgs stad Äldres förändrade alkoholkonsumtion Susanne Kelfve, doktorand vid Aging research center Karolinska institutet/stockholms universitet Konferensrum 5 Samverkan vad gäller ungdomar och missbruk Jonas Wendel, kommissarie, Narkotikaroteln Stockholm Pia Bodén, socialtjänsten, Maria ungdomsenheten De Geerhallen Jakten på den verksamma vården och 1900-talets tvångsvård framtidens missbruksvård förankrad i modern teori Jan Blomqvist, professor vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), Stockholms universitet Johan Edman, docent och forskare vid SoRAD Stockholms universitet Hemerycksalen En missbruksvård i stark utveckling Gunborg Brännström, projektchef Kunskap till praktik, Sveriges Kommuner och Landsting Mässingen C7 C8 C9 C10 C11 C12 Seminariepass C Torsdag 25 oktober kl 10.45-11.45 11

Seminariepass D Torsdag 25 oktober kl 13-14 12 D1 D2 D3 D4 D5 D6 D7 Kontrollköp ålderskontroll vid försäljning av folköl, tobak och receptfria läkemedel Göran Lundahl, lagman, förvaltningsrätten i Växjö Tobaksfria fritidsgårdar Niklas Odén, utvecklingsledare, A Non Smoking Generation Konferensrum 2 Kat samhällsproblematikern, integrationsförstöraren, terrorismfinansiären? Petter Norman, projektledare Tullverket i Malmö Konferensrum 5 SiS-projekt gravida missbrukare Therese Reitan, forskningsledare, Statens institutionsstyrelse (SiS) Konferensrum 3 Klinisk prövning av långtidsverkande metylfenidat Maija Konstenius, leg. psykolog, Beroendecentrum Stockholm ADHD-projektet på anstalten i Norrtälje Daniel Uppström, koordinator för Integrerat team för opiatberoende kriminalvårdsklienter (ITOK) Martin Folkesson, kriminalvårdsinspektör för ADHD-avdelningen Konferensrum 1 Så blev jag snusare! En intervjustudie med ungdomar Ingrid Edvardsson, Landstinget Kronoberg Snusaren vem är det? Cecilia Birgersson, utredare, Statens folkhälsoinstitut Snus och risken för hjärt-/kärlsjukdom resultat från ett nationellt samarbetsprojekt Jenny Hansson, doktorand, Karolinska institutet Konferensrum 4 Effektivisera ditt arbete genom Community readiness model hur modellen fungerar i teori och praktik Maria Pihlblad, utredare/folkhälsovetare, Stockholms läns landsting Karin Hägglund, folkhälsoplanerare, förebyggande arbete för barn och unga, Sundbybergs kommun Konferensrum 7 Förstörandelagen hinder och möjligheter med ickeklassade preparat Lars Hansson, Tullverkets nationella specialist i narkotika, dopningsmedel, läkemedel och vissa hälsofarliga varor Astrid Eklund, vice överåklagare, Åklagarmyndigheten utvecklingscentrum Stockholm Narkotikabrott ny praxis Astrid Eklund, vice överåklagare, Åklagarmyndigheten utvecklingscentrum Stockholm Konferensrum 8

Substitutionsbehandling: LARO underhållsbehandling i Norrköping Charlotta Nilsson och Inger Jarlberger, sjuksköterskor, beroendekliniken Landstinget Östergötland Substitutionsbehandling i kombination med sprututbyte forskning och kunskap ur ett internationellt perspektiv Anastasia Pharris, ECDC European centre for disease prevention and control (europeiska smittskyddsinstitutet) Mässingen Vad är anabola androgena steroider? Joel Lundholm, sjuksköterska, Dopingjouren Anabola androgena steroider och våldsbrott Lena Lundholm, leg. psykolog, Kriminalvårdens forsknings- och utvecklingsenhet Konferensrum 6 Bevaka och utreda behov av narkotikaklassificering Anders Persson, kvalificerad utredare, Statens folkhälsoinstitut Nätdroger hur farliga är de? Vad har hänt sedan sist? Peter Hultén, leg. apotekare, Giftinformationscentralen De Geerhallen Droger och våld: Alkohol och narkotika i samband med dödligt våld Mikael Rying, kriminolog, Rikspolisstyrelsen Kliniska karakteristika, dödlighet och återfall i brott hos olika grupper av missbrukare studier av kriminalvårdens ASI-material (Addiction Severity Index) Anders Håkansson, leg. läkare, med. dr, Beroendecentrum Malmö, avdelningen för psykiatri, Lunds universitet Flygeln Skolframgång och hälsa Skolverkets uppdrag om ANDT Agneta Nilsson, undervisningsråd, Skolverket Finns det bra ANDT-läromedel? en analys av olika material för ANDT-undervisning Jörgen Svedbom, universitetslektor, högskolan för Kommunikation och lärande i Jönköping Hemerycksalen D8 D9 D10 D11 D12 Seminariepass D Torsdag 25 oktober kl 13-14 13

Välkommen att besöka öppna scenen! På nedre plan hittar du öppna scenen, där frivilligorganisationerna har ordet. På scenen kan du ta del av korta föredrag, spännande debatter och andra aktiviteter. Du behöver inte föranmäla dig till detta. Onsdagen den 24 oktober 12.50-13.10 Måste man sälja tobak i affären? Svensk Handel och representanter från ICA diskuterar 13.20-13.40 Tobak ur ett barnperspektiv SMART Ungdom 15.15-15.30 Alkoholfritt varför då? Linda Engström, förbundsordförande UNF 15.30-15.50 Måste man alltid dricka alkohol på after work? Frank Åkerman, Hela Människan Torsdagen den 25 oktober 10.10-10.30 Det rosa monstret Rosa cigaretter, snus med hallonsmak, blommiga ölburkar, rosa sprit marknadsförs till tjejer med löften om fest, framgång och frihet Lena Harake, KSAN 12.10-12.30 Alkohol i offentliga rummet Magnus Jägerskog, vd för IQ, frågas ut kring sin senaste rapport om alkoholindex 14

Välkommen in i mediarummet! I mediarummet, som hittas på nedre plan, finns exempel på olika medier som används för information och undervisning om droger. Förutom aktuella böcker, rapporter, filmer och internettjänster finns det möjlighet att möta aktuella författare: Onsdag 24 oktober 15.30-16.00 presenterar författaren och journalisten Johan Anderberg sin bok Cannabusiness: Om konsten att legalisera en drog (2011). Ur boken: Obama har prövat den. I Holland får man köpa den, röka den, sälja den men inte odla den. I Sverige bekämpar vi den med alla medel. Men hade man varit tvungen att idag välja mellan den och alkohol skulle valet varit enkelt: den gör folk såsiga, någon blir tokig, men ingen blir våldsam. Och det går i princip inte att dö av den. Cannabis eller marijuana, hasch, gräs, weed, ganja, skunk, pot, hampa var ända fram till morfinets genombrott ett vanligt smärtlindringsmedel. Torsdag 25 oktober 10.00-10.45 presenterar Annika Östberg sin bok Ögonblick som förändrar livet (2012). Ur förordet: Det här är en bok om val. Om ögonblickval i livet som inte verkar livsavgörande men som är det. Varje val, varje handling, stora som små, bär med sig konsekvenser. Som liknelsen med en fjärils vingslag. De val jag gjort i mitt liv har skapat svallvågor som för evigt berör mitt livs hav. Att stå öga mot öga med detta faktum är både en djupgående och skrämmande upplevelse. 15

Välkommen till speed networking Detta är ett roligt och effektivt sätt att på 15 minuter ta del av ett specifikt ämnesområde, en arbetsmetod eller en ståndpunkt i en fråga och sedan diskutera den. Du behöver inte föranmäla dig. Onsdag 24 oktober kl 15.05-15.55 (De Geerhallens scen) Diskussionsämnen och samtalsledare PRODIS PReventiOn av Dopning I Sverige Syftet med samverkansprojektet PRODIS är att utveckla, sprida och utvärdera en arbetsmodell för att förebygga användningen av anabola androgena steroider och andra dopningspreparat. Arbetet i PRODIS syftar till att utveckla ett samordnat och långsiktigt förebyggande arbete mot anabola androgena steroider. Samtalsledare: Charlotta Rehnman Wigstad, projektledare, STAD 15-metoden ett försök att nå fler med alkoholproblem Kostnaderna för förlorad produktivitet relaterade till alkoholproblem inom EU skattas till ca 60 miljarder euro och i Sverige till ca 30 miljarder kronor. Merparten av socialt integrerade personer med alkoholproblem söker inte behandling. Vidare finns det stöd för att enkla och begränsade alkoholbehandlingsprogram är effektiva. Är arbetslivet en möjlig arena för dessa metoder? Samtalsledare: Ulric Hermansson, socionom samt med. dr och universitetslektor vid Karolinska Institutet 16

Varför är larmrapporter om hur mycket beroendeframkallande läkemedel som används så ofta felaktiga? Det finns en rad fallgropar när man beställer eller tolkar läkemedelsstatistik. Utifrån en diskussion kring ett antal exempel där det gått snett kommer några handfasta tips att presenteras. Samtalsledare: Mikael Hoffmann, chef för stiftelsen NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi En guidad busstur i ungdomsvärlden på Norrmalm Bussturen är ett attraktivt sätt att fånga intresset hos tonårsföräldrar kring ungdomsfrågor. Samtalsledare: Desirée Söderqvist, samordnare brotts- och drogförebyggande arbete, Norrmalms stadsdelsförvaltning, Stockholms stad På väg mot en tobaks- och drogfri skola Vilka möjligheter och hinder finns för en tobaksoch drogfri skoltid? En diskussion kring resultaten från en nationell enkät som beskriver lärares och skolledares vanor och attityder till tobak. Samtalsledare: Ingrid Talu, lärare samt ordförande i yrkesföreningen Lärare mot Tobak Varför är cannabisdebatten så förvirrad? Diskussionen om cannabis handlar inte bara om fakta utan lika mycket om debatten. Hur ska vi bemöta felaktigheter och halvsanningar som florerar på nätet? Hur för vi fram faktiska kunskaper utan att bli beskyllda för skräckpropaganda? Det behövs en folkbildning om cannabis. Samtalsledare: Pelle Olsson, journalist och författare 17

Översiktskarta Entré Entréplan Informationsdisk Garderob Trappa Registrering Konferensrum 1-8 (4:e våningen) Mot konferensrummen 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 Nedre plan (Trozelligalleriet) Mediarummet 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 64 65 66 67 Trappa 68 69 70 71 72 73 18

Ingång De Geerhallen Ingång De Geerhallen Pressrum Toaletter Hiss 1 Trappa De Geerhallen Mässingen 2 3 3 4 5 6 7 Trappa 8 Trappa 19 18 17 16 15 13 14 12 11 10 9 Kulvert mot Flygeln Flygeln Toaletter Hiss Hemerycksalen 41 42 43 44 45 46 47 79 58 59 60 61 62 63 80 74 75 76 77 78 Trappa Öppna scenen Hunduppvisning (Ute på Kråkholmen) 19

Utställare 20 1 Smart Ungdom 2 Statens folkhälsoinstitut 3 Länsstyrelserna Sverige 4 Regeringens ANDT-sekretariat 5 Yrkesföreningar mot tobak 6 Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle 7 Kolmårdens behandlingshem 8 Kriminalvården 9 Tobakstillsyn i Dalarna 10 Rikspolisstyrelsen 11 Russinbacken AB 12 Krogar mot knark 13 Norrköpings kommun 14 Gothia förlag 15 Strömbacka rehabilitering 16 Vision 17 Dopingjouren 18 Länsstyrelsen Östergötland 19 STAD/PRODIS 20 SMART 21 Rättsmedicinalverket Linköping 22 SensAbues AB 23 Svenskar och Invandrade MOt Narkotika 24 Statens institutionsstyrelse 25 Stiftelsen Västgötakollektivet 26 Nal von Minden 27 Blå Bandet 28 Aleris Ungplan Målet 29 Föräldraföreningen Mot Narkotika 30 Stiftelsen Nattvandring.nu 31 Nectar Systems AB 32 ICuro Sverige AB 33 Sveriges Lärares Nykterhetsförbund och Sveriges Akademikers Nykterhetsförbund 34 Sveriges Landsråd för Alkohol och Narkotikafrågor 35 Dagöholms behandlings- och utbildningscenter 36 Palmenco AB 37 Sävsjöviks förstärkta familjehem 38 Riksförbundet för förstärkt familjevård 39 Luleå kommun 40 Länkarnas riksförbund 41 PRODIAGNOSTICS AB 42 KBT Mälardalen 43 Ferle Produkter AB 44 SelfHelpGruppen AB 45 Föreningen skyddsvärnet i Stockholm 46 IOGT-NTO 47 Ekängens HVB 48 Fake Free 49 Rockesholm behandling & utbildning 50 VågaVa 51 Youth in Progress AB 52 Attendo/beroende 53 Prata Om Alkohol 54 Wäxthuset Väddö AB 55 Anhöriga Mot Droger 56 VAL-BO AB 57 Skandinavisk sjukvårdsinformation 58 Iris utvecklingscenter AB 59 Nykterhetsrörelsens BildningsVerksamhet 60 Stiftelsen Nordia 61 Billsbo utbildningsgård 62 Kvinnoorganisationernas samarbetsorgan i alkohol och narkotikafrågor 63 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning 64 När föräldrar sover 65 Behandlingshemmet Hatten 66 Levagruppen AB 67 Behandlingshemmet Ulfshyttan 68 Concateno Scandinavia 69 BALSAM 70 Swenska Rewansch AB 71 Dahl & Dahls preventions- och beroendecenter 72 BOGRUPPEN Norrköping 73 IQ-initiativet AB 74 Ersta Vändpunkten 75 Svenska Brukarföreningen 76 Stiftelsen Trollängen 77 LP-Verksamhetens ideella riksförening 78 Kriminellas Revansch I Samhället 79 Tullverket 80 Stiftelsen Bergslagsgårdar

A App:en Industrilandskapet rekommenderas om du vill veta mer om området du befinner dig i. Apotek finns i centrum, cirka 100 meter från kongressen. ANDT Alkohol, narkotika, dopning, tobak C CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Centrumkarta finns att hämta i informationsdisken vid entrén. D Dokumentation i form av foton, abstracts och bildspel kommer att läggas ut på hemsidan i efterhand. E ECDC European centre for disease prevention and control ESPAD European school survey project on alcohol and other drugs F Facebook uppdateras kontinuerligt under konferensdagarna (www.facebook.com/drogfokus). FOU-Väst/GR Forskning och utveckling i väst, Göteborgsregionen Funktionärer finns tillhanda för frågor och vägvisning. H Handikapptoalett finns på alla plan förutom på plan 5 i foajén. Hiss finns till samtliga lokaler i Louis De Geer. Hunduppvisning av Tullverket sker på Kråkholmen kl. 10.15 den 25 oktober. Utgång via nedre plan. I Informationsdisken är placerad vid entrén och är bemannad under hela konferensen. ITOK Integrerat team för opiatberoende kriminalvårdsklienter K KBT Kognitiv beteendeterapi KSAN Kvinnoorganisationernas samarbetsorgan i alkohol och narkotikafrågor L LARO Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende LOKE Lokal evidens Lunchen som serveras på plan 3-5 och sker i två sittningar. Obs! Utställare har särskilda lunchtider. LVM Lagen om vård av missbrukare LVU Lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga M Mediarummet finns på nedre plan. MHF Motormännens helnykterhetsförbund NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi N Namnbricka delas ut vid registreringen. Bär den synlig under hela konferensen. Namnbrickan gäller som biljett under luncherna samt till kvällsbanketten (om du är föranmäld). P Pressrum finns på entréplan (Dirigentrummet). PRODIS Prevention av dopning i Sverige R RFHL Riksförbundet för rättigheter, frigörelse, hälsa och likabehandling Rösta på Årets förebyggare! Läs mer på sidan 22. S SiS Statens institutionsstyrelse SKL Sveriges kommuner och landsting SMADIT Samverkan mot alkohol och droger i trafiken SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning STAD Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem T Tobaksbruk undanbedes, med hänsyn till konferensens samtliga deltagare/besökare. U UIV Uppföljning insatser för vuxna UNF Ungdomens nykterhetsförbund Ö Öppna scenen finns på nedre plan. Information från A-Ö 21

Kvällsbanketten På onsdag dukas det upp till bankett i de gamla industrilokalerna Flygeln och Värmekyrkan (se karta på programmets baksida). Klockan 19 serveras fördrinken till livemusik och andra glödheta inslag. Kvällen bjuder på trerättersmiddag, rolig och musikalisk underhållning samt prisutdelning till årets förebyggande arbete. Under kvällen varken serveras eller säljs det alkoholhaltiga drycker. Foto: Hans Eklundh Värmekyrkan Foto: Gorki Glaser-Müller Årets förebyggare CAN delar årligen ut pris för årets förebyggande arbete under fyra kategorier: Årets förebyggare, Årets förebyggande insats, Årets ideella organisation och Årets förebyggande kommun (vandringspris). Vill du rösta på Årets förebyggare hittar du juryns utvalda kandidater samt instruktioner för hur du röstar i CANs monter (samt på www.can.se). Prisutdelning sker under kvällsbanketten. Utvärdering Efter konferensen skickas en webenkät ut för utvärdering. Dina åsikter är mycket betydelsefulla för oss, vänligen ta dig tid att besvara denna. Årets förebyggare 2011 22

Ett stort tack till alla som bidragit till Drogfokus 2012: Deltagare, föreläsare, samtalsledare, moderator, utställare, funktionärer, Louis De Geer konsert & kongress, Kungsgårdsgymnasiets floristelever, artister, underhållare, Daniel Östman Webb, Norrköpings tryckeri, Promo Företagsreklam AB, IllustreraMera, Rent a tent och alla andra som bidragit till konferensens genomförande. Välkomna till Drogfokus i Norrköping 2014! Arrangörsgrupp 2012: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), Dopingjouren, Kriminalvården, Läkemedelsverket, Regeringens ANDT-sekretariat, Rikspolisstyrelsen, Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut, Statens institutionsstyrelse (SiS), Sveriges kommuner och landsting (SKL), Trafikverket, Transportstyrelsen, Tullverket samt Norrköpings kommun. 23

Värmekyrkan Flygeln Följ Drogfokus på Facebook! www.facebook.com/drogfokus Form: IllustreraMera Tryck: Norrköpings Tryckeri Loius De Geer