Anvisningar för inmatning av företagare, verksamhetsställen och verksamheter i datasystemet för objekt samt klassificering av tillsynsobjekten (Kuti1)

Ansvarig person Saila Suominen Sida/sidor 1 / 29 Anvisningar för inmatning av företagare, verksamhetsställen och verksamheter i datasystemet för objekt samt klassificering av tillsynsobjekten (Kuti1)

Ansvarig person Saila Suominen Sida/sidor 2 / 29 1 Datasystemet för objekt Med stöd av livsmedelslagen 83 för Evira, med tanke på styrningen och utvecklandet av tillsynen samt den tillsyn som verket utövar ett riksomfattande register över alla livsmedelslokaler, första ankomstplatser, livsmedelsföretagare med ansvar för import och vidareförmedling samt godkända laboratorier. Syftet med utvecklingen av miljö- och hälsovårdens datainsamling är att, genom att utnyttja modern datateknik och datakommunikationsteknikens möjligheter, skapa ett flexibelt och lättanvänt elektroniskt system för datainsamling som betjänar myndigheterna inom området. Det gäller dataöverföring mellan myndigheterna samt gemensam användning av data på en sådan nivå som inte är möjlig med nuvarande system. I praktiken innebär detta att uppgifterna matas in i datasystemet på den plats där uppgiften produceras. Resultatet av utvecklingsarbetet blir ett riksomfattande objektdatasystem för miljöoch hälsoskyddet som blir ett arbetsredskap för den regionala och centrala förvaltningen (bild 1), dit de uppgifter överförs från kommunernas datasystem som den regionala och centrala förvaltningen behöver och som med stöd av livsmedelslagen 15 skall överföras till Evira på det sätt som Evira bestämmer. I praktiken innebär detta dataöverföring mellan datasystemen, då uppgifter som identifierar dvs. registrerar objekten överförs från kommunernas datasystem via meddelandeförmedling till objektdatasystemets objektdata och tillsynsdata till datalagret. kommunens datasystem meddelandeförmedling tillsynsdata identifikationsuppgifter MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDETS DATASYSTEM FÖR OBJEKT Objektdata Utvecklingsarbetet för skapande av datasystemet och förnyande av datainsamlingen består av två skilda delprojekt: Kuti1, i vilket tillsynsobjekten samlas in och Kuti2, i viltillsynsdata rapport / utskrift regional- och centralförvaltningens datasystem företagare planerade kontrollåtgärder verksamhet utförda kontrollåtgärder Bild 1. Principskiss över framtida datainsamling. verksamhetsställe andra nödvändiga tillsynsdata

Ansvarig person Saila Suominen Sida/sidor 3 / 29 ket tillsynsdata samlas in i ett riksomfattande centraliserat datasystem. Tillsynsdata är enligt livsmedelslagen 84 planerade och genomförda kontrollåtgärder samt andra motsvarande för tillsynen behövliga uppgifter enligt denna lag och de bestämmelser och föreskrifter som har utfärdats med stöd av den. Kommunens tillsynsmyndigheter kommunicerar via det egna datasystemet med det riksomfattande datasystemet för objekt. Tillsynsmyndigheterna inom regional- och centralförvaltningen kan skriva ut de rapporter de behöver och söka upp uppgifter som gäller tillsyn via det egna datasystemet. Myndigheterna inom regional- och centralförvaltningen kan också mata in uppgifter om tillsynsobjekt i objektdatasystemet med hjälp av det egna datasystemet. Regional- och centralförvaltningens datasystem är ännu i planeringsstadiet (Kuti3). Dataöverföringen till objektdatasystemet sker i båda riktningarna med hjälp av Tikes Kuriiri. Kuriiri är ett Web Service gränssnitt som administreras av Tike, och det är genom detta som kommunernas datasystem sänder och söker uppgifter ur objektdatasystemet. Objektmodell Det riksomfattande objektdatasystemet för miljö- och hälsoskyddet är baserat på en objektmodell där varje tillsynsobjekt beskrivs i förhållande till tre egenskaper, nämligen företagare, verksamhet och verksamhetsställe. Företagaren och verksamhetsstället är s.a.s. neutrala i objektdatasystemet. Vilken användare som helst kan foga vilken verksamhet som helst till dem. Verksamheten gör dem till ett gemensamt tillsynsobjekt, dvs. den förenar företagaren och verksamhetsstället. Verksamheten sammankopplas alltid med verksamhetsstället och företagaren. Olika kombinationer med förklaringar presenteras i bilderna 2-5. företagare verksamhet verksamhetsställe Bild 2. Enligt modellen består ett tillsynsobjekt av företagare, verksamhet och verksamhetsställe. Verksamheten sammanknyter företagaren och verksamhetsstället.

Ansvarig person Saila Suominen Sida/sidor 4 / 29 företagare verksamhet verksamhet verksamhetsställe Bild 3. Företagaren kan bedriva en eller flera verksamheter på samma verksamhetsställe. Dessa bildar ett tillsynsobjekt tillsammans. Till företagaren kopplas alltid alla dennes funktioner på ett visst verksamhetsställe. En företagare kan t.ex. ha kafé- och försäljningsverksamhet på samma verksamhetsställe. företagare verksamhet verksamhet verksamhetsställe verksamhetsställe Bild 4. Företagaren kan bedriva antingen samma eller annan verksamhet på olika verksamhetsställen. Båda bildar ett eget tillsynsobjekt (röd och blå oval). T.ex. är kommunen företagare med storkök på olika skolor. Därigenom idkar samma företagare samma verksamhet på olika verksamhetsställen. Företagets uppgifter blir kommunens uppgifter och verksamhetsställets uppgifter blir skolans namn- och adressuppgifter.

Ansvarig person Saila Suominen Sida/sidor 5 / 29 företagare företagare verksamhet verksamhet verksamhetsställe Bild 5. På samma verksamhetsställe (= samma adress- eller registeruppgifter) kan flera olika företagare bedriva antingen samma eller flera olika verksamheter. Var och en utgör ett eget tillsynsobjekt ( röd och blå oval). I t.ex. ett köpcentrum finns det olika företagare med verksamhet på samma adress / i samma byggnad. Konvertering Konverteringen av företagarna sker så, att man från kommunernas datasystem sänder klienterna (identifikation är personbeteckning, FO-nummer eller föreningsnummer) till Tike vid konverteringstillfället. Baserat på identifikationen (personbeteckning eller FO-nummer) uppdateras företagarnas basuppgifter ur officiella register, antingen ur befolkningsdatasystemet (BDS) eller ur företags- och organisationsdatasystemet (FODS). Uppgifterna sänds tillbaka till kommunen och samtidigt returneras data på eventuella felaktiga beteckningar, avlidna företagare eller företag som har avslutat sin verksamhet. Föreningarnas nummer fås från kommunernas datasystem, och de granskas inte i det officiella systemet. Eftersom uppgifter om verksamhetsställe inte har entydig officiell identifikation (såsom koordinater eller fastighetsbeteckning) i användning, måste uppgifterna om verksamhetsstället i kommunernas datasystem och objektdatasystemet förenas av kommunerna, eftersom kommunernas tillsynsmyndigheter har den bästa lokalkännedomen då det gäller verksamhetsställen. Kommunerna matar in verksamhetsställen i databasen över tillsynsobjekt via gränssnittet i sök-, skapar- eller uppdateringsfunktionen för verksamhetsstället.

Ansvarig person Saila Suominen Sida/sidor 6 / 29 Funktionerna skall inte konverteras, det vill säga uppgifterna om verksamheten samlas i det centrala datasystemet så småningom efter att Kuti1 har tagits i bruk. Företagare verksamhet - verksamhetsställe I följande kapitel beskrivs separat hur man skapar, söker och uppdaterar företagare, verksamhetsställe och grundande av verksamhetsställe. 2 Företagare Livsmedelsföretagare är enligt livsmedelslagen 6 punkt 11 fysisk eller juridisk person eller personer, som ansvarar för att kraven i livsmedelslagstiftningen uppfylls i det livsmedelsföretag de driver*. Företagaren utövar en viss verksamhet antingen på professionell eller på hobbybasis. (* I den allmänna livsmedelsförordningen (EG) nr 178/2002 används termen de driver = under their control.) Enligt livsmedelslagen 84 består företagarens identifikationsuppgifter av namn, adress och företags- och organisationsnummer, eller om sådant saknas personbeteckning. Skapa en verksamhet och sökfunktion Verksamheten skapas genom sök på företagaren. Med hjälp av användningsfallet kan kommunernas datasystem söka företagare i objektdatasystemet, som identifieras genom personbeteckning, FO-nummer eller föreningsnummer. De nämnda beteckningarna används som indata. Om man genom söket som görs med identifierare hittar företagaren i Tikes kunddatasystem (Asti), returneras funna data. Om företagaren inte hittas, görs automatiskt ett sök i BDS/FODS, och återsända data lagras i ASTI och returneras till användarna av kommunernas datasystem, dvs. en ny företagare skapas. På personbeteckningen och FO-numret görs en riktighetskontroll, dvs. formatet på numret kontrolleras. Om formatet är fel, returneras en felanmälan direkt. Om formatet är rätt, men personen inte finns i registret (obefintligt nummer), returneras ett meddelande som säger att företagaren inte finns i registret. Ifall användaren av misstag matar in fel, men ett existerande nummer, lagras fel företagare i Asti, och dennes uppgifter returneras till användaren. I det här skedet borde användaren upptäcka att han har matat in fel nummer, felregistrera den inkorrekt skapade företagaren och sedan göra ett nytt sök. Den felregistrerade företagaren tas bort under ASTI:s egna såkallade rensningskörningar. Då kontakterna till BDS/FODS är brutna, kan, utöver personbeteckning eller FOnummer, begränsade uppgifter matas in om personer och företag. Det här är ändå ett specialfall, och inmatning skall inte användas i normala fall, utan uppgifterna skall alltid hämtas ur officiella register. Då förbindelserna återupprättats, skrivs de inmatade uppgifterna automatiskt över utgående från data ur BDS/FODS. Då en registrerad förening skapas, ges föreningsnummer, samt adress- och identifikationsuppgifter i anslutning därtill. Om föreningen har FO-nummer, söks dess uppgif-

Ansvarig person Saila Suominen Sida/sidor 7 / 29 ter från FODS, dvs. FO-numret väljs före föreningsnumret. Om FO-nummer inte finns, överförs föreningens data som sådana från kommunens register över tillsynsobjekt till objektdatasystemet. Föreningens uppgifter söks inte ur det riksomfattande föreningsregistret. Uppdatering av företagarens uppgifter Ändrade uppgifter om företagare i objektdatasystemet uppdateras i ASTI ur officiella register varje vardagsnatt. Ändringarna uppdateras regelbundet från ASTI till registren för tillsynsobjekten. Då man vill uppdatera en förenings data (basinformation, adresser, telefonnummer) sänds all information om föreningen ifråga från kommunernas datasystem med förfrågan om uppdatering. De föreningsuppgifter som ändrats i objektdatasystemet uppdateras över de existerande föreningsuppgifterna. Man skall beakta, att föreningens uppdaterade uppgifter därefter ses av alla användare av ASTI inom lantbruks- och livsmedelsförvaltningen. 3 Verksamhetsställe Ett verksamhetsställe är enligt livsmedelslagen 6 punkt 18 varje slag av byggnad, lokal eller en del därav eller annat utrymme utomhus eller inomhus där livsmedel som är avsedda för försäljning eller annan överlåtelse tillverkas, förvaras, transporteras, saluförs, serveras eller på annat sätt hanteras. I begreppsmodellen för miljö- och hälsoskyddets objektdatasystem kan finnas flera företagare som utövar en eller flera verksamheter. Enligt livsmedelslagen 84 är verksamhetsställets identifikationsuppgifter lägenhetens namn och adress, samt registreringsnummer eller annan motsvarande identifikation för transportmedel. Skapa ett verksamhetsställe och sökfunktion Uppgifter om verksamhetsstället kan sökas direkt genom namn, adress eller yttre identifikation (t.ex. registernummer då det gäller transportfordon) som finns i registret. Söket är alltid inriktat på en viss typ av verksamhetsställe (bil, lägenhet, båt etc.) eftersom sökkriterierna för olika slags platser avviker något från varandra. Då man söker på exempelvis adress eller namn skall minst 3 tecken anges i sökvillkoret. Söket görs också mitt i orden. Söket kan också göras genom specificerad systemidentifikation, då resultatet alltid blir ett eller noll platser. Systemidentifikation är en specificerad identifikation som objektdatasystemet genererat för verksamhetsställe, som återsänds i samband med skapande av verksamhetsställe. Ett verksamhetsställe kan skapas om söket inte gav något resultat. Om söket återsänder flera verksamhetsställen skall användaren kontrollera om det verksamhets-

Ansvarig person Saila Suominen Sida/sidor 8 / 29 ställe som skall skapas finns med bland sökresultaten. Om söket inte ger önskat resultat, är det fråga om ett nytt verksamhetsställe som skall skapas. Uppdatering av verksamhetsställets uppgifter Uppdatering av verksamhetsställe som redan finns i objektdatasystemet görs alltid med hjälp av verksamhetsställets systemidentifikation. Identifikationen har erhållits i samband med skapande av verksamhetsställe i objektdatasystemet. Som indata ges systemidentifikation, uppgifter som skall uppdateras, och som feedback fås en kvittering på att uppdateringen har lyckats. Om uppdateringen misslyckas returneras felanmälan. Uppdateringen görs så att det från kommunsystemet sänds alla de uppgifter för verksamhetsstället som det är möjligt att uppdatera. Med andra ord sänds ställets tillstånd från kommunsystemet för de uppgifter som kan uppdateras. Element som finns med i XML-meddelandet betyder uppdatering och det som fattas betyder borttagning. Endast element som specificerats som frivilliga kan lämnas bort. 4 Verksamhet Verksamhet informerar om varför företagaren står i kontakt med livsmedelskontrollen. Livsmedelslokal där verksamhet inom livsmedelsbranschen bedrivs, skall vara godkänd av vederbörande tillsynsmyndighet innan verksamheten påbörjas eller verksamheten ändras väsentligt. Enligt livsmedelslagen 15 godkänns livsmedelslokaler av kommunens tillsynsmyndighet, länsstyrelsen eller Evira. I vissa fall godkänns den också av STTV. Livsmedelslokaler behöver inte vara godkända om den verksamhet som utövas i dem föreskrivs i livsmedelslagen 13.2. Dessa tillsynsobjekt skall inte matas in i det riksomfattande systemet för tillsynsobjekt. I bilaga 1 finns de olika verksamhetskategorierna och verksamhetstyperna med klassificeringsanvisningar. Skapa en verksamhet och sökfunktion För att skapa en ny verksamhet krävs det att man känner till företagarens och verksamhetsställets identifikation. Som indata ges personbeteckning, FO-nummer eller föreningsnummer, med vilka verksamheten sammankopplas med verksamhetsstället och företagaren. Företagaren och verksamhetsstället skall ha skapats i objektdatasystemet. Dessutom ges data som hör till den egentliga verksamheten, som är verksamhetsklass, verksamhetstyp och typrelaterade uppgifter. Om man misslyckas med att skapa verksamhet returneras felanmälan. Verksamhet kan också skapas utan koppling verksamhet-verksamhetsställe. Detta är möjligt om ett verksamhetsställe inte är direkt anslutet till verksamheten (internet- och nätverksmarknadsföring). Adressuppgifterna för verksamhetsstället blir då samma som företagarens adressuppgifter.

Ansvarig person Saila Suominen Sida/sidor 9 / 29 Då verksamheten ändras betydande, och beslut om godkännande fattas enligt livsmedelslagen 14, skapas en ny verksamhet i objektdatasystemet. I övriga fall uppdateras endast verksamheten. Till företagarens verksamhetsställe kan fogas flera funktioner, det vill säga olika verksamhetstyper inom samma verksamhetskategori eller också verksamhetstyper inom olika verksamhetskategorier. Som verksamhet anges alla aktuella verksamhetstyper med typrelaterade uppgifter. Exempelvis kafé- och affärsverksamhet på samma verksamhetsställe med samma företagare. Datumuppgifter för verksamheten Till verksamheten hör olika datumuppgifter som används bland annat för rapportering. Datumen uppstår på grund av kontrollåtgärderna, men kopplas i objektdata till verksamheten, eftersom de samtidigt ger lägesinformation om verksamheten. Datum för verksamheten presenteras i bild 6. Användaren kan uppdatera senaste datum som denna har lagrat i systemet, för att exempelvis korrigera ett eventuellt skrivfel. start avbrott återupptagande återkallelse för viss tid avslutning återkallelse Bild 6. Datum för verksamheten.

Ansvarig person Saila Suominen Sida/sidor 10 / 29 I samband med att verksamheten skapas skall man ge datum för godkännande av verksamheten, som betyder det datum då tillsynsmyndigheten beslöt godkänna verksamheten. Om det då det riksomfattande objektdatasystemet skapas inte finns godkännande- eller startdatum för någon såkallad gammal verksamhet, används det datum då hälsovårdslagen (469/1965) trädde i kraft, 1.1.1967. Datum för godkännande kan också vara (även om det strider mot lagens anda) efter startdatumet, därför har det inte satts in i bild 6. Startdatum för verksamheten betyder det datum då företagaren inleder sin verksamhet. I praktiken innebär det ofta ett uppskattat datum. Startdatumet kan också vara före datum för godkännande. Efter startdatum kan man registrera datum då verksamheten avbryts, datum för återkallelse av godkännande för viss tid, datum för återkallelse av godkännande eller datum då verksamheten upphör. Datum då verksamheten avbryts betyder det datum då verksamheten avbryts av företagaren själv eller av tillsynsmyndigheten. För tillsynsobjekt med säsongbunden verksamhet anges i samband med avbrott i verksamheten det datum då verksamheten avbryts. Tillsynsmyndigheten uppskattar när verksamheten anses ha avslutats efter avbrottet och matar in det i datasystemet. Efter avbrott i verksamheten kan följa datum då verksamheten startar upp igen, datum för återkallelse av godkännande för viss tid, datum för återkallelse av godkännande eller datum då verksamheten upphör. Nytt startdatum betyder det datum från och med vilket företagaren får/kan fortsätta sin verksamhet efter avbrottet. Nytt startdatum kan följas av datum för avbrott, datum för återkallelse av godkännande för viss tid, datum för återkallelse av godkännande eller datum då verksamheten upphör. Datum för återkallelse av godkännande för verksamheten för viss tid betyder det datum då myndigheten har återkallat godkännande av verksamheten för en viss tid. Verksamheten kan fortsätta efter den utsatta tiden. Återkallelse av godkännande för verksamheten för viss tid kan följas av nytt startdatum, nytt datum för återkallelse av godkännande för viss tid, datum för återkallelse av godkännande och avslutningsdatum. Datum för återkallelse av godkännande för verksamheten betyder det datum då myndigheten har återkallat godkännande för verksamheten helt och hållet. Det här är detsamma som att verksamheten upphör. Företagaren skall ansöka om återgodkännande för verksamheten för att den skall kunna fortsätta. Avslutningsdatum för verksamheten är det datum då företagaren avslutar sin verksamhet. Om företagaren inte har meddelat att verksamheten avslutas, anges det datum då tillsynsmyndigheten på annat sätt har konstaterat att verksamheten har upp-

Ansvarig person Saila Suominen Sida/sidor 11 / 29 hört (t.ex. i samband med inspektion, då det inte längre utövas verksamhet på verksamhetsstället ifråga). Uppdatering av verksamheten Verksamheten uppdateras med hjälp av systemidentifikation för verksamheten. Uppdateringen fungerar så, att alla verksamhetens uppgifter som kan uppdateras skickas från kommunens datasystem. Med andra ord, verksamhetens status uppdateras från kommunens datasystem till de delar som kan uppdateras. Om användaren märker att denna har använt fel verksamhet eller att den har anslutits till fel företagare eller plats, kan verksamheten felregistreras. (Denna anvisning gäller från och med 1.12.2008.)

Ansvarig person Saila Suominen Sida/sidor 12 / 29 BILAGA 1 KLASSIFICERING AV VERKSAMHETEN Verksamheten klassificeras enligt 3 steg: verksamhetskategori verksamhetstyp - typrelaterade uppgifter. Den översta och grövsta klassificeringsnivån är verksamhetskategori, som allmänt informerar vilken verksamhet det är fråga om. Verksamhetstypen beskriver egentligen verksamheten. Till varje verksamhetstyp hör dessutom separata typrelaterade uppgifter, som specificerar verksamheten och som bland annat förbättrar sökresultaten. Det finns 12 verksamhetskategorier. Det finns totalt 58 verksamhetstyper inom livsmedelsbranschens 11 verksamhetskategorier och 18 verksamhetstyper i kategorin livsmedelskontaktmaterialbranschen. 1 Mjölkbranschen Verksamhet inom mjölkbranschen är verksamhet inom livsmedelsbranschen som är inriktad på mjölk, beståndsdelar i mjölk eller mjölkprodukter. I verksamhetskategorin finns 6 verksamhetstyper. Verksamhetstyp Förklaring ELTUkategori Tillverkning av mjölkvätskor Mjölkprodukt i vätske- eller koagulerad form. Till 4.1-4.3 dessa hör: mjölk, syrade mjölkprodukter (bl.a. sur- mjölk, yoghurt, fil, gräddfil, smetana, crème fraîche), grädde, puddingar, UHT-produkter (bl.a. mjölk och grädde). Tillverkning av ost Tillverkning av ost av obehandlad mjölk eller mjölk 4.1-4.3 för tillverkning av mjölkbaserade produkter. Tillverkning av smör och Matfetter är olika smörväxtoljeblandningar som 4.1-4.3 matfetter Tillverkning av glass Tillverkning av pulver Annan tillverkning inom mjölksektorn Typrelaterade uppgifter om mjölkvätskor: tillverkas av smör och rypsolja. Tillverkning av glass baserad på mjölk, mjölkkoncentrat eller andra råvaror genom vispning. Inkluderar också tillverkning av saftis (isglass). Torkning av mjölk- eller vasslebaserat material genom spray- eller valstorkning. T.ex. styckning av färdiga ostar, skivning och rökning. Tillverkning av mjölk- eller gräddbaserade såser. Vidareförädling av vassla. 4.1-4.3 4.1-4.3 Produkt som skall tillverkas Produkter som skall tillverkas väljs enligt givna alternativ. Alternativen är: mjölk, syrade mjölkprodukter (surmjölk, yoghurt, fil, gräddfil, smetana, crème fraîche), grädde, puddingar, UHT-produkter (mjölk, grädde), annat. Ett eller flera av alternativen skall väljas. 4.4

Ansvarig person Saila Suominen Sida/sidor 13 / 29 Råvara Råvarusorten anges med en precision på 1000 liter/kg. För vissa råvarualternativ skall en siffra anges. Alternativen är: använd mängd obehandlad mjölk i liter per år, använd mängd mjölk för tillverkning av mjölk och mjölkbaserade produkter i liter per år och använd mängd annan mjölkbaserad råvara i kilogram per år. Mjölk för tillverkning av mjölk och mjölkbaserade produkter är t.ex. skummad eller standardiserad mjölk eller grädde. Annan mjölkbaserad råvara är t.ex. mjölk från andra djur än kor (getmjölk). Typrelaterade uppgifter om osttillverkning: Produkt som skall tillverkas Produkter som skall tillverkas väljs enligt givna alternativ. Alternativen är: emmentalostar och ostar av edamertyp, mögelost, kittost, pastöriserad färskost, opastöriserad färskost, smältost, ostsoppa, riven ost och andra. Ett eller flera av alternativen skall väljas. Råvara Råvarusorten anges med en precision på 1000 liter/kg. För vissa råvarualternativ skall en siffra anges. Alternativen är: använd mängd obehandlad mjölk i liter per år, använd mängd mjölk för tillverkning av mjölk och mjölkbaserade produkter i liter per år och använd mängd annan mjölkbaserad råvara i kilogram per år. Mjölk för tillverkning av mjölkbaserade produkter är t.ex. skummad eller standardiserad mjölk eller grädde. Annan mjölkbaserad råvara är t.ex. mjölk från andra djur än kor eller andra mjölkprodukter (ost och smör då det gäller smältost). Typrelaterade uppgifter för tillverkning av smör och matfetter: Produkt som skall tillverkas Produkter som skall tillverkas väljs enligt givna alternativ. Alternativen är: smör, smörväxtoljeblandningar och annat. Ett eller flera av alternativen skall väljas. Råvara Råvarusorten anges med en precision på 1000 liter/kg. För vissa råvarualternativ skall en siffra anges. Alternativen är: använd mängd obehandlad mjölk i liter per år, använd mängd mjölk för tillverkning av mjölk och mjölkbaserade produkter i liter per år och använd mängd annan mjölkbaserad råvara i kilogram per år. Mjölk för tillverkning av mjölkbaserade produkter är t.ex. skummad eller standardiserad mjölk eller grädde. Annan mjölkbaserad råvara är t.ex. mjölk från andra djur än kor. Typrelaterade uppgifter för glasstillverkning: Produkt som skall tillverkas Produkter som skall tillverkas väljs enligt givna alternativ. Alternativen är: gräddglass, mjölkglass, sorbet och andra. Ett eller flera av alternativen skall väljas. Råvara Råvarusorten anges med en precision på 1000 liter/kg. För vissa råvarualternativ skall en siffra anges. Alternativen är: använd mängd obehandlad mjölk i liter per år, använd mängd mjölk för tillverkning av mjölk och mjölkbaserade produkter i liter per

Ansvarig person Saila Suominen Sida/sidor 14 / 29 år och använd mängd annan mjölkbaserad råvara i kilogram per år. Mjölk för tillverkning av mjölkbaserade produkter betyder t.ex. skummad eller standardiserad mjölk eller grädde. Annan mjölkbaserad råvara är t.ex. mjölk från andra djur än kor. I samband med tillverkning av isglass (saftis) anges mängderna råvaror i isglassen som andra mjölkbaserade råvaror. Typrelaterade uppgifter för tillverkning av pulver: Produkt som skall tillverkas Produkter som skall tillverkas väljs enligt givna alternativ. Alternativen är: mjölk, laktos, kasein och annat. Ett eller flera av alternativen skall väljas. Råvara Råvarusorten anges med en precision på 1000 liter/kg. För vissa råvarualternativ skall en siffra anges. Alternativen är: använd mängd obehandlad mjölk i liter per år, använd mängd mjölk för tillverkning av mjölk och mjölkbaserade produkter i liter per år och använd mängd annan mjölkbaserad råvara i kilogram per år. Mjölk för tillverkning av mjölkbaserade produkter betyder t.ex. skummad eller standardiserad mjölk eller grädde. Annan mjölkbaserad råvara är t.ex. mjölk från andra djur än kor. Typrelaterade uppgifter för annan tillverkning inom mjölkbranschen: Tillverkningsmetod Produkter som skall tillverkas väljs enligt givna alternativ. Alternativen är: rökning och annat. Ett eller flera av alternativen skall väljas. Råvara Råvarusorten anges med en precision på 1000 liter/kg. För vissa råvarualternativ skall en siffra anges. Alternativen är: använd mängd obehandlad mjölk i liter per år, använd mängd mjölk för tillverkning av mjölk och mjölkbaserade produkter i liter per år och använd mängd annan mjölkbaserad råvara i kilogram per år. Mjölk för tillverkning av mjölkbaserade produkter betyder t.ex. skummad eller standardiserad mjölk eller grädde. Annan mjölkbaserad råvara är t.ex. mjölk från andra djur än kor. 2 Köttbranschen Verksamhet inom köttbranschen är verksamhet inom livsmedelsbranschen som är inriktad på kött eller annan del av ett djur eller en produkt som framställts av dessa. Slakt hör också till verksamhet inom köttbranschen. I verksamhetskategorin finns 10 verksamhetstyper. Verksamhetstyp Förklaring ELTUkategori Litet slakteri Verksamhet där antalet slaktade djur inte överskrider 2.1 / 2.2 det antal som bestäms i stadgarna. Antalen anges i 43 i livsmedelslagen 23/2006. Slakt Verksamhet till vilken hör bedövning och avblodning av djuret, lösgörning av hud, inälvor och andra delar av djuret samt lösgörning av biprodukter från slaktkroppen. Inkluderar också renslakt. 2.1 / 2.2

Ansvarig person Saila Suominen Sida/sidor 15 / 29 Styckningsanläggning Liten styckningsanläggning Tillverkning av malet kött Tillverkning av köttberedningar Tillverkning av köttprodukter (tillagade) Mekaniskt urbenat kött Emballering Annan tillverkning i köttbranschen Djurkroppen skärs upp, styckas och det skurna köttet sorteras, slås in och förpackas. I små styckningsanläggningar är produktionen 5000 kg benfritt kött i veckan. Tillverkning av malet kött i anläggning som har godkänts för denna verksamhet. Köttprodukter till vilka kryddor, tillsatser eller andra livsmedel har tillsatts eller som har förädlats men ändå inte så att det färska köttets egenskaper skulle ha försvunnit. Sådana produkter är t.ex. marinerade köttprodukter. Köttprodukter som har hanterats så att man utgående från snittytan kan konstatera att det färska köttets egenskaper är borta. Sådana produkter är t.ex. kallskuret, korvar, köttbullar, torkat kött, helkonserver och rökta produkter. Med mekaniskt urbenat kött avses en produkt som framställs genom att kött avlägsnas från köttben efter urbening eller från slaktkroppar av fjäderfä med mekaniska metoder, som medför att muskelfiberstrukturen försvinner eller förändras. Genom emballering försöker man skydda produkten från omgivningens skadeverkningar genom slå in den i en förpackning eller behållare som är i direkt kontakt med livsmedlet. Produkten sätts i förpackningen efter att den har slagits in. Om produkten skall slås in (eller emballeras) på nytt tas den ursprungliga förpackningen bort och produkten slås in/emballeras på nytt, exempelvis efter vidareförädling eller efter att den har delats upp i partier. Om det gäller framställning av gelatin/kollagen eller hantering av magar/blåsor/tarmar väljs de. Om det gäller något annat, t.ex. framställning av utsmälta djurfetter, lämnas rutan tom. 2.1 / 2.2 2.1 / 2.2 2.4 / 2.5 / 2.6 2.4 / 2.5 / 2.6 2.4 / 2.5 / 2.6 2.4 / 2.5 / 2.6 2.4 / 2.5 / 2.6 2.4 / 2.5 / 2.6 Typrelaterade uppgifter för små slakterier, slakterier, styckningsanläggningar och små styckningsanläggningar: Djurarter Den djurart som skall hanteras väljs av de givna alternativen. Alternativen är: rött kött och fjäderfä: nötdjur, svin, får/getter, hovdjur, fjäderfä och renar; hägnat vilt: vildsvin, strutsar, kaniner och andra; frilevande vilt: älg, hjortdjur, björnar, sälar och andra. Ett eller flera av alternativen skall väljas ur en av underkategorierna. Avlägsnande av TSE-riskmaterial Efter att ha valt djurarten nötdjur och/eller får/getter, väljs huruvida det gäller avlägsnande av TSE-riskmaterial. Obligatorisk uppgift. Godkännande av märkningssystemet för nötkött Efter att ha valt djurarten nötdjur, väljs om märkningssystemet för nötkött har godkänts. Obligatorisk uppgift. Produktionsmängd

Ansvarig person Saila Suominen Sida/sidor 16 / 29 Produktionsmängden anges med 1 000 kg precision. Obligatorisk uppgift. Vilthantering(sanläggning) Om det är fråga om en vilthanteringsanläggning, väljs den. I en vilthanteringsanläggning förädlas frilevande vilt efter jakt för framställning av viltkött för kommersiella ändamål. Hanterat kött kan saluföras på Europeiska unionens inre marknad. Frilevande vilt är landlevande däggdjur, fåglar och sälar som får jagas. Typrelaterade uppgifter för framställning av malet kött, köttberedningar, köttprodukter, mekanisk urbening av kött och emballering: Produktionsmängd Produktionsmängden anges med 1 000 kg precision. Obligatorisk uppgift. Vilthantering(sanläggning) Om det är fråga om en vilthanteringsanläggning, väljs den. Typrelaterade uppgifter för annan framställning inom köttbranschen: Tillverkning/hantering Väljs utgående från givna alternativ. Alternativen är: framställning av gelatin/kollagen och hantering av magar/blåsor/tarmar. Produktionsmängd Produktionsmängden anges med 1 000 kg precision. Obligatorisk uppgift. 3 Fiskbranschen Verksamhet inom fiskbranschen är verksamhet inom livsmedelsbranschen som gäller fisk, skaldjur eller blötdjur, delar eller beståndsdelar av dessa eller en produkt som framställts av dessa. I verksamhetskategorin finns 3 verksamhetstyper. Verksamhetstyp Förklaring ELTUkategori Hantering av färska fiskeriprodukter Färska fiskeriprodukter är oförädlade livsmedel av fisk, skaldjur eller blötdjur eller deras rom. T.ex. orensad fisk, 3.2 / 3.3 Hantering av beredda produkter färska musslor och kräftor. Fiskeriprodukt vars beskaffenhet har ändrats genom rensning, filering, skivning eller annan åtgärd, men till vilken andra ingredienser inte har tillsatts. T.ex. rensad fisk, fiskfilé eller osaltad rom. Rensning av fisk betyder verksamhet inom fiskbranschen då fiskarnas inälvor tas bort, och dit kan också höra fjällning eller flåning av fisk, samt avlägsnande av huvud, gälar och fenor. 3.1 / 3.2 / 3.3 Framställning av bearbetade fiskpro- Livsmedel som har framställts av fiskeriprodukter, till vilka andra ingredienser har tillsatts eller produkten har 3.2 / 3.3

Ansvarig person Saila Suominen Sida/sidor 17 / 29 dukter hettats upp eller i övrigt bearbetats. T.ex. gravsaltad fisk, marinerade fiskstrimlor och rökta produkter. Typrelaterade uppgifter för hantering av färska fiskeriprodukter: Typ av fisk Typ av fisk väljs utgående från givna alternativ. Alternativen är: naturfisk och odlad fisk. Produktionsmängd Produktionsmängden anges med 1 000 kg precision. Obligatorisk uppgift. Typrelaterade uppgifter för hantering av beredda produkter: Hanteringsmetod Hanteringsmetod väljs utgående från givna alternativ. Alternativen är: rensning, filering, styckning och mekaniskt tillvaratagande av köttet. Ett eller flera av alternativen skall väljas. Typ av fisk Typ av fisk väljs utgående från givna alternativ. Alternativen är: naturfisk och odlad fisk. Produktionsmängd Produktionsmängden anges med 1 000 kg precision. Obligatorisk uppgift. Typrelaterade uppgifter för bearbetade fiskprodukter är: Tillverkningsmetod Framställningsmetoden väljs utgående från givna alternativ. Alternativen är: rökning, hantering av rom, kokning av skaldjur och blötdjur, tillverkning av helkonserver och annat. Ett eller flera av alternativen skall väljas. Typ av fisk Typ av fisk väljs utgående från givna alternativ. Alternativen är: naturfisk och odlad fisk. Produktionsmängd Produktionsmängden anges med 1 000 kg precision. Obligatorisk uppgift. 4 Äggbranschen Verksamhet inom äggbranschen är verksamhet inom livsmedelsbranschen som gäller ägg av fåglar som hålls som husdjur, produkter som framställs av en beståndsdel i ägg eller av ägg. I verksamhetskategorin finns 2 verksamhetstyper. Verksamhetstyp Förklaring ELTUkategori Äggpackeri Anläggning där ägg av fåglar som hålls som husdjur klassifi- 5.1

Ansvarig person Saila Suominen Sida/sidor 18 / 29 Framställning av äggprodukter ceras enligt vikt och kvalitet. Anläggning där äggprodukter framställs genom bearbetning av ägg eller olika beståndsdelar eller blandningar av ägg efter att skal och hinnor avlägsnats. 5.2 Typrelaterade uppgifter om äggpackerier: Äggsort som skall användas Äggsort väljs utgående från givna alternativ. Alternativen är: höns, gås, vaktel, struts och annat. Ett eller flera av alternativen skall väljas. Produktionsform Produktionsform väljs utgående från givna alternativ. Alternativen är: eko, golvhönshus, hönshus i flera våningar, burhönshus och hönshus med trivselburar. Ett eller flera av alternativen skall väljas. Produktionsmängd Produktionsmängden anges med 1 000 kg precision. Produktionsmängd betyder antalet förpackningar. Obligatorisk uppgift. Typrelaterade uppgifter för framställning av äggprodukter: Produkter Produkterna väljs enligt givna alternativ. Alternativen är: flytande hela ägg, flytande äggula, flytande äggvita, kokta ägg, hackade ägg, fett från ägg, stekta ägg och annat. Ett eller flera av alternativen produkter eller importerade produkter skall väljas. Produkter Produktionsform väljs utgående från givna alternativ. Alternativen är: långa ägg, våffelmassa och annat. Ett eller flera av alternativen produkter eller importerade produkter skall väljas. Produktionsmängd Produktionsmängden anges med 1 000 kg precision. Obligatorisk uppgift. 5 Spannmåls- och grönsaksbranschen Verksamhet inom spannmåls- och grönsaksbranschen är verksamhet inom livsmedelsbranschen som gäller växter eller svampar, del eller beståndsdel av dessa eller produkter som producerats av dessa. Vegetabiliska produkter är förutom spannmål också grönsaker, rotfrukter, bär, frukter, nötter och frön. Även socker och vegetabilisk olja är förädlade vegetabiliska produkter. Vegetabiliska produkter kan vara odlade eller plockade i naturen. I verksamhetskategorin finns 6 verksamhetstyper. Verksamhetstyp Förklaring ELTUkategori Kvarnverksamhet Av spannmål tillverkas kvarnprodukter, t.ex. sädes- 8.1

Ansvarig person Saila Suominen Sida/sidor 19 / 29 Tillverkning av bageriprodukter Tillverkning av mat- och kaffebröd korn, mjöl, flingor, gryn, kross, manglade korn, kli, groddar och pastaprodukter. Även tillverkning av lättfördärvliga bageriprodukter. 8.1 T.ex. köttpiroger, pastejer och pizzor. Om rått kött hanteras, är det fråga om en anläggning inom köttbranschen. Tillverkning av konditoriprodukter (bakelser, tårtor etc.). Tillverkning av bröd, bullar, kex etc. 8.1 Tillverkning av andra bageriprodukter Tillverkning av grönsaks-, bär- och fruktprodukter Emballering Andra spannmålsprodukter än de som hör till de tre föregående. Sylter, marmelader, geléer, juicer, nektar och safter, tärnade grönsaker, rårivet, hanterade rotfrukter såsom minimorötter/morotssnacks, torkade grönsaker/bär eller pulver av dessa. Sockerframställning. Tillverkning av margarin och vegetabiliska oljor. Ättika, kryddor, kryddblandningar, senap, ketchup, buljongtärningar. Italiensk sallad, potatissallad etc. Puréer. Emballering av grönsaker. Mindre bearbetning ingår, vilket betyder att det är en verksamhet genom vilken produktens fortsatta behandling eller försäljning underlättas utan att produktens natur väsentligt ändras. Sådan verksamhet är exempelvis sortering, rengöring eller emballering i nya förpackningar. Litet iordningsställande gäller för en produkt då en vegetabilisk produkt försätts i försäljnings- eller bearbetningsdugligt skick. Sådan verksamhet är t.ex. avlägsnande av produkter eller delar av produkter som är odugliga till försäljning, sortering av produkter eller klassificering och tvätt. 8.1 8.5 9.1 För varje verksamhetstyp ingår som typrelaterad uppgift: Produktionsmängd Produktionsmängden anges med 1 000 kg precision. Obligatorisk uppgift. Utöver typrelaterade uppgifter angående tillverkning av grönsaks-, bär och fruktprodukter: Produkt som skall tillverkas Produkt som skall tillverkas väljs enligt givna alternativ. Alternativen är: tillverkning av sylter, geléer och marmelader, tillverkning av juicer och safter samt tillverkning av andra produkter. Ett eller flera av alternativen skall väljas. Utöver typrelaterade uppgifter angående emballering: Produkt som skall emballeras Produkt som skall emballeras väljs enligt givna alternativ. Alternativen är: matpotatis, grönsaker, annat. Ett eller flera av alternativen skall väljas.

Ansvarig person Saila Suominen Sida/sidor 20 / 29 6 Framställning av andra livsmedel Andra livsmedel är livsmedelsverksamhet som huvudsakligen är inriktad på annan tillverkning än de som beskrivs för de olika verksamhetstyperna inom mjölk-, kött-, ägg- eller spannmåls- och grönsaksbranschen. I verksamhetskategorin finns 4 verksamhetstyper. Verksamhetstyp Förklaring ELTUkategori Framställning av Livsmedel som innehåller både vegetabilisk ingrediens --- sammansatta produkter och förädlad ingrediens av animaliskt ursprung och där båda ingredienserna har använts även till ett annat ändamål än till att krydda livsmedlet. T.ex. pizza på malet kött och ost, färdigmat och köttsoppa är sammansatta produkter. Om köttsoppa framställs industriellt av rått kött, hör framställningen till verksamhet inom köttbranschen. Framställning av sammansatta produkter hör ofta till någon annan verksamhetstyp, så flera verksamhetstyper kan anges för tillsynsobjektet. Framställning av Framställning av choklad, andra sötsaker och tuggummi. 8.5 sötsaker Framställning av drycker Annan framställning Juicer, nektar och safter hör till spannmåls- och grönsaksbranschen. Hit hör också framställning av andra drycker. T.ex. kafferostning, hantering av sniglar, förpackning av honung. Framställning av tillsatser. Framställning av kosttillskott. Annan verksamhet som inte hör till verksamhetstyperna för framställning av något annat livsmedel. Typrelaterade uppgifter om sammansatta produkter: Produktgrupper Produktgrupper för de sammansatta produkterna väljs utgående från givna alternativ. Alternativen är: färska produkter (som står sig i rumstemperatur), produkter som kräver kylförvaring och djupfrysta produkter. Ett eller flera av alternativen skall väljas. Produktionsmängd Produktionsmängden anges med 1 000 kg precision. Obligatorisk uppgift. Typrelaterade uppgifter för framställning av sötsaker: Produkt som skall tillverkas Produkt som skall tillverkas väljs enligt givna alternativ. Alternativen är: framställning av choklad och framställning av andra sötsaker. Ett eller flera av alternativen skall väljas. Produktionsmängd Produktionsmängden anges med 1 000 kg precision. Obligatorisk uppgift. Typrelaterade uppgifter för framställning av drycker: 8.5 8.5

Ansvarig person Saila Suominen Sida/sidor 21 / 29 Slag av dryck Slag av dryck väljs enligt givna alternativ. Alternativen är: alkoholdrycker, naturliga mineralvatten, andra mineralvatten, källvatten, andra förpackade vatten, läskedrycker och andra drycker. Ett eller flera av alternativen skall väljas. Juicer och safter hör till verksamhetskategorin spannmåls- och grönsaksbranschen. Produktionsmängd Produktionsmängden anges med 1 000 kg precision. Obligatorisk uppgift. Typrelaterade uppgifter för annan framställning: Produktionsmängd Produktionsmängden anges med 1 000 kg precision. Obligatorisk uppgift. 7 Försäljning av livsmedel Verksamhet inom livsmedelsbranschen där livsmedel säljs direkt till konsumenten eller till ett annat företag. Huvudsakligen försäljning av livsmedel som har tillverkats någon annanstans och som är avsedda att avnjutas på annan plats. Då det gäller försäljning av livsmedel väljs alla de verksamhetstyper som ingår i företagarens verksamhet. Kiosker definieras inte i den nuvarande livsmedelslagstiftningen, men normalt avses med kiosk en detaljhandel som är mindre än en butik. I verksamhetskategorin finns 11 verksamhetstyper. Verksamhetstyp Förklaring ELTUkategori Partiförsäljning av industriellt förpackade livsmedel som inte är lättfördärvliga Produkterna går från partiförsäljning till detaljförsäljningsked- 11.1 / 11.2. / Partiförsäljning av industriellt förpackade livsmedel som är lättfördärvliga Partiförsäljning av oförpackade livsmedel Partiförsäljning av livsmedel, hantering av livsmedel som är lättfördärvliga Detaljförsäljning av industriellt förpackade livsmedel som inte är lättfördärvliga Detaljförsäljning av industriellt förpackade livsmedel som är lättfördärvliga Detaljförsäljning av livsmedel som säljs oförpackade Detaljförsäljning av livsmedel, hantering av livsmedel som är lättfördärvliga jan. Produkterna går från partiförsäljning till detaljförsäljningskedjan. Även betjäningsförsäljning. Produkterna går från partiförsäljning till detaljförsäljningskedjan. Även framställning av mat. Produkterna går från partiförsäljning till detaljförsäljningskedjan. 11.3 11.1 / 11.2. / 11.3 11.1 / 11.2. / 11.3 11.1 / 11.2. / 11.3 11.1 / 11.2. / 11.3 11.1 / 11.2. / 11.3 Även betjäningsförsäljning. 11.1 / 11.2. / 11.3 Även framställning av mat. Tillverkning och förpackning av 11.1 / 11.2. /

Ansvarig person Saila Suominen Sida/sidor 22 / 29 Torg, torgförsäljning, annan utomhusförsäljning malet kött. Hantering av fisk. 11.3 Ett torg är ett försäljningsställe 11.4 som består av en helhet som bildas av en eller flera livsmedelsföretagares stånd på samma plats. Torgförsäljning är försäljning av livsmedel som utövas av företagare inom livsmedelsbranschen och som sker t.ex. i ett torgstånd. Med utomhusförsäljning avses servering av livsmedel, handel eller annan överlåtelse samt andra direkta hanteringsskeden utomhus i anslutning till dessa. 11.4 Stor offentlig tillställning Tillställning i vilken över 500 personer förväntas delta samtidigt. Försäljning från flyttbara utrymmen eller en mobil anläggning Livsmedelsförsäljning som företagare bedriver från en flyttbar kiosk, försäljningsvagn eller annat ambulerande utrymme godkänns av den kommuns livsmedelstillsynsmyndighet på vilkens område anläggningen för första gången tas i användning. Om verksamheten ändras väsentligt skall anläggningen godkännas av den kommuns livsmedelsmyndighet på vars område den först används. T.ex. försäljning av bär vid gatan i 2 månaders tid. Hit hör också t.ex. godis- och läskautomater. 11.4 Typrelaterade uppgifter vid parti- och detaljförsäljning av livsmedel: Försäljningsyta för livsmedel Försäljningsytan för livsmedel anges i kvadrat(m 2 ). Obligatorisk uppgift. För parti- och detaljförsäljning av livsmedel, då det är fråga om emballerade livsmedel, typrelaterade uppgifter: Marknadsföring Marknadsföringssätt väljs utgående från givna alternativ. Alternativen är: internetmarknadsföring, direkt marknadsföring, och nätverksmarknadsföring. Dessa kan också komma i fråga ifall företagaren bedriver dessa i samband med sin övriga verksamhet. Endast en företagare som bedriver verksamhet av det här slaget antecknas i verksamhetskategorin för export- och importverksamhet.

Ansvarig person Saila Suominen Sida/sidor 23 / 29 8 Export och import Verksamhet inom livsmedelsbranschen där avsikten med verksamheten som utövas endast är import och export av livsmedel. Företagaren hanterar inte livsmedlen fysiskt, utan säljer, överlåter eller tar emot dem exempelvis per telefon, e-post eller fax enligt gjorda beställningar. Dessa är exempelvis agenturfirmor. Verksamheten godkänns av livsmedelsmyndigheten i företagarens hemkommun. I verksamhetskategorin finns 2 verksamhetstyper. Verksamhetstyp Förklaring ELTUkategori Export av livsmedel Export utanför EU. EU:s inre marknad från Finlands --- synvinkel. Import av livsmedel Import från länder utanför EU det vill säga import från tredje land. EU:s inre marknad från Finlands synvinkel vad gäller produkter av ickeanimaliskt ursprung. --- Typrelaterade uppgifter för export av livsmedel: Produktgrupper Väljs produktgrupper för export utgående från givna alternativ. Alternativen är: livsmedel av animaliskt ursprung och livsmedel av icke-animaliskt ursprung. Sammansatta produkter anges på punkten för livsmedel av animaliskt ursprung. Typrelaterade uppgifter för import av livsmedel: Produktgrupper Produktgrupper för importprodukterna väljs utgående från givna alternativ. Alternativen är: livsmedel av animaliskt ursprung och livsmedel av icke-animaliskt ursprung. Sammansatta produkter anges på punkten för produkter av animaliskt ursprung. Form av import Välj form av import utgående från givna alternativ. Alternativen är: import från tredje land och EU:s inre marknad. 9 Servering av livsmedel Servering av livsmedel är verksamhet inom livsmedelsbranschen där man huvudsakligen tillverkar, värmer upp eller portionerar ut livsmedel på platsen och konsumenten avnjuter livsmedlen på samma plats. I verksamhetskategorin finns 7 verksamhetstyper. Verksamhetstyp Förklaring ELTUkategori Restaurangverksamhet Matrestaurang, tillredning och servering av mat 10.1 / 10.2

Ansvarig person Saila Suominen Sida/sidor 24 / 29 Grill- eller snabbmat Kaféverksamhet Pubverksamhet Storhushåll, storkök Storhushåll, centralkök och catering Storhushåll, serveringskök på samma plats. Servering av matportioner som beställs vid en lucka, hamburgerrestauranger (deras kundplatser ingår). Servering av kaffebröd, även t.ex. servering av sallader och baguetter ingår. Enbart servering av drycker, dessutom kan litet livsmedelsservering (t.ex. snacks, etc.) ingå. T.ex. restaurang med utskänkningsrättigheter och nattklubbar T.ex. kök i skolor, daghem, sjukhus och personalrestauranger. Storkök som levererar mat också till andra ställen. Om storköket använder egna transportmedel, hör de också hit. Om utomstående transportservice anlitas, hör den till verksamhetskategorin livsmedelstransporter. Med catering avses professionell cateringföretagare, som lagar mat på beställning i företagarens egen livsmedelslokal, och som ansvarar för transporten av färdiga eller halvfärdiga rätter till platsen. Till verksamheten kan dessutom höra exempelvis transport av råvaror, tillredning, färdigställande och servering av mat på platsen. Ingen matlagning, ringa tillredning av mellanmål och efterrätter kan ingå. 10.1 / 10.2 10.1 / 10.2 10.1 / 10.2 10.3 10.4 xxx Typrelaterade uppgifter angående restaurangverksamhet: Pizzeriaverksamhet Om det gäller en pizzeria som enbart är inriktad på servering av pizzor, väljs detta. Antal kundplatser Antalet kundplatser anges, t.ex. 32. Obligatorisk uppgift. Genomsnittligt antal matgäster/dygn Genomsnittligt antal matgäster per dygn anges, t.ex. 250. Typrelaterade uppgifter angående grill- eller snabbmatsverksamhet, kafé- och pubverksamhet: Antal kundplatser Antalet kundplatser anges, t.ex. 32. Om det gäller produkter som serveras genom en lucka, dvs. det finns inga kundplatser, anges det med 0. Obligatorisk uppgift. Genomsnittligt antal matgäster/dygn Genomsnittligt antal matgäster per dygn anges, t.ex. 250. Typrelaterade uppgifter för storhushåll; storkök, centralkök och catering samt serveringskök. Antal kundplatser Antalet kundplatser anges, t.ex. 32.

Ansvarig person Saila Suominen Sida/sidor 25 / 29 Genomsnittligt antal matgäster/dygn Genomsnittligt antal matgäster per dygn anges, t.ex. 250. Om det gäller catering anges matgästernas antal som 0, eftersom antalet är svårt att uppskatta på grund av stora variationer. Obligatorisk uppgift. 10 Livsmedelstransporter Livsmedelstransporter är verksamhet inom livsmedelsbranschen där avsikten med verksamheten som utövas endast är professionell transport eller förvaring av livsmedel i transportfordon eller container. Transportverksamhet i samband med företagarens övriga verksamhet ingår i den egentliga verksamheten, och det antecknas inte separat som transportverksamhet. T.ex. i catering ingår transport som utförs av företagaren själv som en del av den egentliga verksamheten. I verksamhetskategorin finns 4 verksamhetstyper. Verksamhetstyp Förklaring ELTUkategori Livsmedelstransporter Transport i rumstemperatur. 9.2 Transport av djupfrysta livsmedel Transporteras så, att livsmedlen hela tiden 9.2 hålls -18 C. Livsmedelstransporter, Transporteras så, att livsmedlen hela tiden 9.2 nerkylda Varma livsmedelstransporter hålls inom föreskrivna temperaturgränser. Transporteras så, att livsmedlen hela tiden hålls > + 60 C. För varje verksamhetstyp ingår samma typrelaterade uppgifter. Transportmedlet är godkänt med stöd av ATP-avtalet Om transportmedlet är godkänt med stöd av ATP-avtalet, väljs rätt kategori av de givna alternativen. Alternativen är: 9.2 FRC FNA IN annat mekaniskt kylt transportmedel i klass C med kraftig isolering mekaniskt kylt transportmedel i klass A med normal isolering transportmedel med normal isolering Klass A transportmedel är utrustade med en sådan kylanordning att temperaturen kan regleras mellan 0 +12 C. Klass C transportmedel är utrustade med en sådan kylanordning att temperaturen kan regleras mellan -20 +12 C. ATP-överenskommelsen är ett allmänt avtal om internationell transport av lättfördärvliga livsmedel och om specialutrustning för sådan transport (FördrS 48/1981). Tillsynen har i Finland satts i kraft genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet (971/2006).