Rubrik specificerande dokument ÖVERENSKOMMELSE (POLICY) Omfattar område/verksamhet/enhet Missbruks- och beroendevård Sidan 1 av 13 Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Beslutande organ Gäller från datum Vilmergruppen Ansvarig: Lars Hjalmarsson, projektledare Maritgruppen samt respektive huvudman 2012-03-15 Ansvarig för revidering (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Version nr Reviderad datum Vilgotgruppen 1 Förebygga och behandla missbruk och beroende kommunerna och landstinget i Örebro län
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Samverkan... 3 Nationella riktlinjer... 4 Den svenska alkohol- och narkotikapolitiken... 4 Definitioner... 4 Kommunernas och landstingets uppgifter... 5 Grundförutsättningar... 8 Insatser för särskilda grupper... 9 Insatser för gravida... 9 Barn till föräldrar med missbruk... 9 Unga samt unga vuxna med riskbruk... 9 Genus och kulturgrupper... 10 Samordnade och samtidiga insatser för personer med komplexa vårdbehov... 10 Smitta och smittskydd... 11 Anhöriga... 11 Kriminalvård... 11 Genomförande... 12 Referensförteckning... 13 2
BAKGRUND År 2007 fastställde Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård, vägledning för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruksproblem. För att implementera riktlinjerna i landet gavs uppdraget till SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). SKL vände sig därefter till regionala organisationer i landet och sommaren 2008 slöt SKL, Örebro läns landsting och länets kommuner, genom Regionförbundet Örebro, en överenskommelse om att starta ett utvecklings- och implementeringsarbete kring dessa nationella riktlinjer för Örebro län. Sedan dess har årliga överenskommelser även slutits för åren 2009-2011. Syftet med överenskommelsen är att utveckla ett kvalificerat stöd till kommunerna och landstinget i viktiga utvecklingsfrågor inom missbruks- och beroendevården. Målet med överenskommelsen är att den missbruksoch beroendevård som kommunerna och landstinget erbjuder är utformad i enlighet med befintlig kunskap om effektiva metoder och arbetssätt enligt de nationella riktlinjerna. För att nå målet med överenskommelsen formulerades en genomförandeplan, där utvecklingsarbetet utgår från fyra grundläggande teman: utvecklingsarbete med utgångspunkt från riktlinjerna, länsgemensam överenskommelse för missbruks- och beroendevården, kompetensförsörjning, uppföljning och utvärdering. Under 2010 slöts överenskommelser i länet mellan Örebro läns landsting och länets samtliga kommuner om att arbeta enligt genomförandeplanen. Under rubriken Policy för missbruks- och beroendevården i genomförandeplanen framgår att varje huvudman för sig ska upprätta ett självständigt policydokument som gäller det egna arbetet med missbruksoch beroendevården. Där framgår också att i de fall missbruks- och beroendevården kräver samverkan med andra huvudmän, för att nå hög kvalitet, ska lokala samverkansavtal slutas. Arbetet har förankrats i den politiska samverkansgruppen för hälso- och sjukvård, socialtjänst, elevhälsa och skolhälsovård, Maritgruppen och i chefstjänstemannagruppen Vilgot. Styr- och ledningsgrupp har varit Vilmergruppen med chefer och verksamhetsnära ledare inom kommuner och landstinget. Det praktiska arbetet har genomförts av Per Sandén samt Håkan Gille tom 2010-12-31 och Lars Hjalmarsson fr o m 2011-01-01. SYFTE För att kunna förhindra missbruk och att på bästa sätt tillgodose den enskildes behov av insatser krävs en långtgående samverkan mellan länets kommuner och landstinget. Personer med missbruk och beroende ska ges kvalitativt stöd, vård och behandling. Bemötandet ska präglas av respekt för individen som också ska vara delaktig och delta i besluten om den egna vården och behandlingen. Avsikten med det här dokumentet är att beskriva hur länets kommuner och landstinget ska samverka för att tidigt upptäcka, förebygga och behandla alkohol- och drogskadorna. SAMVERKAN Länets kommuner har olika förutsättningar utifrån befolkningsstruktur och organisation. Det betyder att behovet av insatser kan skilja sig åt inom länet. Varje kommun måste därför tillsammans med landstinget besluta om hur samarbetet ska ske. Det sker genom lokala överenskommelser. Föreliggande dokument uttrycker en målinriktning och förverkligandet av målet kan endast ske genom att kommunerna och landstingets lokala verksamheter tar ett gemensamt ansvar för såväl förebyggande som behandlande insatser. Det här dokumentet ska alltså också ses som ett utvecklingsdokument. 3
Enligt förvaltningslagen har myndigheter en lagstadgad skyldighet att samverka. Inte bara med andra myndigheter utan även med samhällsorgan, organisationer och andra aktörer som berörs. Det går åt stora satsningar för att etablera en samverkan och hålla den vid liv. Det inte bara en fråga om en vilja att samverka, det är också en komplex verksamhets process som kräver prioriteringar, kunskap, styrning och struktur. För en långsiktigt hållbar samverkan gäller att den politiska och administrativa ledningen tar ställning för samverkan, samt att det synsättet integreras och förankras i de ordinarie verksamheterna. NATIONELLA RIKTLINJER Denna överenskommelse bygger på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevård, 2007, En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, prop. 2010/11:47, men också på de regionala överenskommelser som skrivits tidigare. Överenskommelsen ska ge stöd åt kommunernas och landstingets arbete med att implementera dessa riktlinjer så att riktlinjerna får genomslag i samtliga verksamheter som kommer i kontakt med eller arbetar med missbruks- och beroendefrågor/vård i länet. DEN SVENSKA ALKOHOL- OCH NARKOTIKAPOLITIKEN Den svenska alkohol- och narkotikapolitiken vill främja folkhälsan genom att minska och minimera de medicinska och sociala skadeverkningarna. Som stöd i det arbetet finns Nationella handlingsplaner samt En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, prop. 2010/11:47. Här anges följande prioriteringsområden: - Antalet döda och skadade i trafiken på grund av alkohol eller droger ska minska - Aktivt verka för att FN konventionen på narkotikaområdet efterlevs - Tillgång till kunskapsbaserade vård och stödinsatser ska öka - Minskad rekrytering till narkotika och missbrukspreparat - Färre barn ska födas med skador orsakade av alkohol, narkotika eller tobak - Hälso- och sjukvårdens arbete med att förebygga ANDT relaterad ohälsa ska utvecklas - En effektiv och samordnad alkohol och tobakstillsyn De svenska handlingsplanerna har också stöd i ett Europaperspektiv. Europakommissionen har antagit gemensamma strategier för att minska alkoholens och narkotikans skadeverkningar inom EU för att stötta medlemsländernas arbete inom alkohol- och narkotikaområdet (Europeiska gemenskapens kommission; En EU-strategi för att stödja medlemsstaterna i arbetet med att minska de alkoholrelaterade skadorna 2006). Strategierna innehåller bland andra följande nyckelområden: - Skydda barn och unga - Förebygga alkohol- och narkotikarelaterade problem bland vuxna - Ingripa tidigt vid riskabla konsumtionsmönster DEFINITIONER Riskbruk innebär en alkoholkonsumtion som ger negativa hälso- och sociala effekter och om konsumtionen fortsätter kan det leda till missbruk och beroende, vilket i sin tur ger mer svårartade medicinska konsekvenser och sociala skador som följd. 4
Missbruk och beroende samt beroende av andra droger definieras olika beroende på verksamhet och profession. Begreppen missbruk och beroende betonar de negativa sociala och medicinska konsekvenserna som konsumtion av alkohol eller narkotika leder till. Enligt socialstyrelsens riktlinjer bör förhållningssättet till missbruk och beroende vara att; de är multifaktoriella fenomen. Inom det medicinska området är begreppen i huvudsak kopplade till diagnosklassifikationerna ICD-10 samt DSM-IV. Inom respektive diagnosområde måste ett antal villkor vara uppfyllda för att diagnoserna missbruk eller beroende ska kunna sättas. Observera att i Sverige betecknas all användning av narkotika som missbruk eftersom det är olagligt. I socialtjänstlagen saknas definitioner av termerna missbruk och beroende. Detta kan ge upphov till tolkningar och olikheter i rättstillämpningen. Det kan även medföra en del svårigheter i samverkan med övriga aktörer. Med komplexa vårdbehov menas, att mot bakgrund av patientens/klientens komplicerade och omfattande problematik krävs mångfacetterade och kvalificerade insatser från olika aktörer. KOMMUNERNAS OCH LANDSTINGETS UPPGIFTER Kommunerna via socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att de som vistas inom kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Det innebär dock inte någon inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Socialtjänstens ansvar och arbete med missbruksfrågor regleras idag genom socialtjänstlagen och man ska särskilt uppmärksamma barn och ungdomar och verka för att de växer upp under trygga och goda förhållanden. I det förbyggande perspektivet ingår arbete med: - Uppsökande arbete i ungdomsmiljöer - Samverkan med föräldrar - Samordning förebyggande insatser - Strukturerad samverkan andra aktörer - Tillståndsgivning och tillsyn av servering och försäljning av alkoholdrycker - Stödgruppsverksamhet Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att barn och unga som far illa får stöd och skydd. För att socialtjänsten ska kunna ta detta ansvar finns en anmälnings- och uppgiftsskyldighet i socialtjänstlagens 14 kap. 1 andra och fjärde stycket. Socialtjänsten ska även aktivt sörja för att den enskilde personen med missbruksproblematik får den hjälp och vård som behövs för att komma ifrån sitt missbruk. Under vissa förutsättningar kan vård ges mot den enskildes vilja och det regleras i Lagen om vård av missbrukare, LVM. Socialtjänsten ska utifrån ett helhetsperspektiv utreda och bedöma vårdbehov samt planera och genomföra insatserna i samråd med den enskilde och dennes anhöriga. Det ska finnas en strukturerad och dokumenterad samverkan för de personer som har behov av insatser från fler aktörer, framförallt landstinget. Insatserna, som kan variera i omfattning, ska utgå från de behov den enskilde har. Insatserna ska tillgodose behovet av vård för missbruksproblemet och behov av annan social rehabilitering. 5
Insatserna för vuxna kan vara: - Information och rådgivning - Motivationsarbete - Vård och behandling av missbruk i form av öppen vård eller slutenvård vid institution - Återfallsprevention - Boendestöd - Anhörigstöd och nätverksarbete - Träning av psykosociala färdigheter - Samordning av stödinsatser för den enskilde Insatser för unga kan vara: - Föräldrastöd och gruppstöd anpassade till föräldrars och ungdomars behov - Strukturerat samarbete med andra aktörer för tidiga insatser - Stödinsatser i form av kontaktpersoner/-familjer, familjebehandling, strukturerad öppenvård eller dygnet runt vård - Riktade insatser för respektive åldersgrupp eller för respektive risk eller problem som ges till både föräldrar och ungdomar - Uppsökande verksamhet Landstinget ska, med stöd av Hälso- och sjukvårdslagen, erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård samt bidra till att skapa förutsättningar för en god hälsa. Arbetet med att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador samt lindra lidande ska ske på lika villkor för hela befolkningen i hela länet. I det arbetet står den enskilde i centrum. Att informera om riskerna med hög alkoholkonsumtion ska vara lika naturligt som att informera om riskerna med rökning och olämplig kost. Landstingets ansvar inom det förbyggande arbetet består i: - Identifiering av riskbruk - Lokala program för förebyggande arbete på respektive vårdcentral - Strukturerat samarbete kring tidiga insatser där fler aktörer ingår - Stöd och råd i föräldraskapet - Uppmärksamma och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn - Folkhälsoarbete i egen regi samt folkhälsoarbete via de avtal som finns mellan landsting, kommuner och organisationer Vad gäller vård och behandling ska arbetssättet utmärkas av delaktighet från patienten. Det ska finnas ändamålsenliga och skriftliga rutiner för informationsöverföring och gemensam vårdplanering inom och mellan primärvård, somatisk specialistvård och psykiatrin inklusive specialiserad beroendevård samt socialtjänst. Primärvården ska erbjuda en väl fungerande första linjens hälso- och sjukvård. Det innebär att systematiskt arbeta förebyggande med tidig upptäckt, stöd och behandling av livsstilsrelaterad ohälsa samt utveckla det förebyggande arbetet mot alkohol och psykisk ohälsa. Vidare ska primärvården ge kunskap om egenvård och medverka till tidig upptäckt av barn som far illa. I arbetet ingår även att arbeta med behandling av personer med riskbruk och behandling av somatiska åkommor relaterade till missbruk/beroende. Vid komplicerad be- 6
roendeproblematik ska personen remitteras för bedömning av specialiserad beroendevård. På samma sätt ska personen remitteras till somatisk specialistvård vid komplicerade somatiska sjukdomar som uppstått på grund av missbruket/beroendet. Vid behov ska även socialtjänsten kontaktas. Psykiatrins Beroendecentrum svarar för att medicinskt utreda och behandla personer med svår eller komplicerad beroendeproblematik vad gäller alkohol, läkemedel eller narkotika. Beroendecentrum ska aktivt medverka till att insatserna för personer med dessa komplexa vårdbehov är samordnade samt att det finns dokumenterade och ändamålsenliga rutiner med vårdgrannar och andra aktörer inom respektive kommun. Beroendecentrum ska sprida kunskap och kompetens om missbruk; tecken och signaler samt om effektiva behandlingsmetoder; med syfte att bidra till andra huvudmäns möjligheter till planering av samordnade insatser. Vård och behandling ska ges på lägsta effektiva omhändertagandenivå, vilket innebär att personer med behov av grundläggande behandling som inte kräver särskild kompetens ligger som primärvårdens ansvar. Psykiatrin arbetar utifrån samverkan såväl internt som med andra vårdgivare och andra samarbetsaktörer. Former ska finnas för ett samlat ansvarstagande för personer som har behov av insatser från flera aktörer. I varje samverkansärende ska en skriftlig vårdplan upprättas som tydligt anger vilken/vilka vårdorganisationer som är ansvarig för de olika insatserna. Konsultation och kompetensstöd ska erbjudas de inblandade parterna. Vid behandling av personer med komplexa vårdbehov på grund av psykisk störning och missbruk ska detta ske i samverkan med Beroendecentrum och socialtjänsten. Psykiatrin ska utreda, diagnostisera och erbjuda lämplig behandling i de fall eventuella funktionshinder kräver specialistpsykiatriska insatser. Psykiatrin ska samverka med somatisk specialistvård, habilitering, socialtjänst och Beroendecentrum i syfte att ge målgruppen ett allsidigt och kompetent omhändertagande. Insatser vuxna med missbruk: - Tillnyktring (sker idag på uppdrag av respektive kommun i länet) - Abstinensbehandling i öppen och sluten vård - Provtagning och tester inom ramen för medicinsk behandling - Utredning och behandling av beroendetillstånd - Somatiska och psykiatriska utredningar med därtill hörande behandling och vård - Psykoterapi - Bedömning av vålds- och suicidrisk - Läkemedelsassisterad behandling av beroendetillstånd - Smittskyddsarbete - Medicinsk behandling av läkemedelsberoende - Anhörigstöd Insatser ungdomar med missbruk eller i riskzon: - Strukturerat samarbete kring tidiga insatser där flera aktörer ingår - Anmälan till socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa - Abstinensbehandling i öppen och slutenvård - Tillnyktring (sker idag på uppdrag av respektive kommun i länet) - Psykoterapi - Bedömning av vålds- och suicidrisk 7
- Smittskyddsarbete - Stöd och insatser till både föräldrar och barn/ungdom - Vård och behandling inom barn och ungdomspsykiatri och barn- och ungdomsmedicin - Anhörigstöd - Utredning och behandling av beroendetillstånd - Provtagning och tester inom ramen för medicins behandling Många andra aktörer finns inom området och var och en bidrar med sin del i samverkan för att en berörd person ska få bästa tänkbara insats. Nämnas kan kriminalvården, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, statens institutionsstyrelse, arbetsgivare, länsstyrelse, polis och frivilligorganisationerna. Samlade insatser ger alltså de bästa förutsättningarna för ett lyckat arbete i förbyggande syfte men också goda förutsättningar för rehabilitering. I ambitionen att ge målgruppen bästa möjliga rehabiliteringsmöjligheter krävs att samverkan mellan olika huvudmän och intressenter fördjupas och konstant utvecklas. Även den enskilde har ett ansvar för att gemensamt planerade insatser kan fullföljas. GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR För att nå framgång i samverkan och utveckling inom alkohol- och drogområdet gäller ett antal gemensamma punkter som grundförutsättningar. - Bemötande - ska präglas av en humanistisk människosyn och alla människors rätt till ett värdigt liv. Bemötandet är avgörande för hur den fortsatta vården kommer att fungera. - Metoder - ska präglas av kvalitet och evidens. Gemensamma metoder och bedömningsinstrument ger bättre kvalitet i bedömningar för beslut om åtgärder. - Kompetens - i klient/patient relationer är personalens kompetens en viktig hörnsten. Utbildning och kompetensutvecklig ska fortlöpande ske för personal inom området. - Prevention - ett effektivt och strukturerat förebyggande arbete kräver att ledningen i respektive kommun och landsting utarbetar och vidmakthåller en alkohol och drogpolitisk handlingsplan. Det ger också de bästa förutsättningarna för tidiga insatser. - Uppföljning och systematisk dokumentation - metoder och arbetssätt ska följas upp och utvärderas för att verksamheterna ska kunna utvecklas. Genom uppföljning och utvärdering går det att se hur orsaker och insatser utvecklas i förhållande till varandra. Det blir också ett viktigt underlag för beslutsfattande, men också för planering av verksamheter. Utveckling av uppföljnings och dokumentationsinstrument är också ett mål i sig. - Brukarmedverkan - att ta del av brukarnas erfarenheter och kompetens är en naturlig del i det fortlöpande arbetet. Att utveckla samverkansformer är ett givet inslag i ett kontinuerligt utvecklingsarbete. - Definitioner - Någon enhetlighet i definitioner av missbruk och beroende finns idag inte mellan socialtjänst och hälso- och sjukvården. Det är därför angeläget att huvudmännen gemensamt formulerar gemensamma definitioner. 8
INSATSER FÖR SÄRSKILDA GRUPPER Insatser för gravida Genomsnittsåldern för kvinnor som föder sitt första barn stiger, medan alkoholdebuten kommer allt tidigare. Det innebär att många kvinnor redan har etablerade alkoholvanor när man första gången kommer i kontakt med mödravården. Detta faktum gör det angeläget att så tidigt som möjligt i graviditeten identifiera kvinnor som har ett riskbruk och erbjuda hjälp samt ge samtliga kvinnor/par, båda föräldrarna, adekvat alkoholinformation. Den verksamhet som upptäcker att en gravid kvinna har ett missbruk har ett ansvar för att kontakt tas med lämplig/lämpliga resursenheter inom kommunen eller landstinget. - Information om riskerna med risk-/missbruk ges till blivande föräldrar - Personal använder beprövade metoder för identifiering av risk-/missbruk - Personal använder metoderna; kort rådgivning och motiverande samtal - Kunskapsbaserad föräldrautbildning erbjuds - Kvinnor med missbruk och deras barn följs upp efter förlossningen Barn till föräldrar med missbruk Det är viktigt att öka kunskapen om livsvillkoren för barn som lever med missbrukande föräldrar samt värna om dessa barns rätt till en god livskvalitet oavsett föräldrarnas problematik. Barn i dessa familjer löper en betydligt större risk än andra barn, att själva över tid, utveckla olika typer av problem och uppmärksammas i allmänhet för sent. Olika utbildningsinsatser ska ges till personal som arbetar med/möter barn i olika sammanhang. Syftet är att personalen ska kunna föra samtal med föräldrarna om livsstilsfrågor med tonvikt på alkohol och droger. Här finns också ett ansvar att anmäla till socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa. Anmälningsskyldigheten gäller all personal som kommer i kontakt med barn. - Metoder och rutiner finns för att uppmärksamma utsatta barn - Föräldrar erbjuds kunskapsbaserad föräldrastöd-/utbildning - Barn till föräldrar med missbruk ges insatser till exempel i form av stödgrupper Unga samt unga vuxna med riskbruk I ett förebyggande arbete är en målsättning att verka för att unga får en alkohol- och narkotikafri uppväxt och att alkoholdebuten skjuts upp. Kommun och landsting ska aktivt arbeta för att göra föräldrar delaktiga i detta förebyggande arbete. Arbetet ska fokuseras på att få med de föräldrar som vanligen är svåra att nå. Unga människor riskerar att skadas mer av missbruk än vuxna gör och personer med missbruksproblematik har i regel haft en tidig alkoholdebut. Det drogförebyggande arbetet handlar många gånger främst om vuxnas förmåga att skapa tydliga och trygga strukturer för ungdomar. Viktiga aktörer för att förebygga missbruk och beroende bland unga och unga vuxna är till exempel: föräldrar/vuxna, förskola/skola, organiserad fritidsverksamhet, elevhälsa och arbetslivet. - Personal på öppenvårdsmottagningar har specialistkompetens för att arbeta med ungdomar samt unga vuxna 9
- Öppenvårdsmottagningar har kompetens inom psykiatri och beroendevård - Föräldrar ges kunskapsbaserade föräldrautbildningar - Ungdomsmottagningar har rutiner och metoder för tidig upptäckt av riskbruk/missbruk och psykisk ohälsa - Föräldrar delaktiga i eventuell vård och behandling Genus och kulturgrupper För att kunna bemöta den komplexa problematik som finns inom missbruks och beroendevården ska personal ha kunskap om skillnader och likheter i genus och hur olika kulturgrupper förhåller sig till missbruks och beroendeproblematiken. Viktiga delar inom detta område är: etnicitet, suicidrisk, våld och våldsrisker, åldersstrukturer, anhöriga och relationer med anhöriga. - Metoder och rutiner finns för våldsrisk och suicidbedömningar - Personal ges utbildning kring genus och etnicitet - Tillgång till anhörigutbildning finns - Tillgång till familjebehandling finns Samordnade och samtidiga insatser för personer med komplexa vårdbehov Med komplexa vårdbehov avses personer med missbruk och psykisk sjukdom/neuropsykiatrisk diagnos eller personlighetsstörningar. Det är känt att dessa personer lätt kan fara illa och hamna mellan stolarna, bland annat på grund av att de har kontakt med flera olika myndigheter och vårdgivare och som har olika förutsättningar, värderingar, resurser och mandat för sitt arbete. Samarbetet kring personer med psykisk störning och missbruk ska organiseras utifrån en modell som bygger på ett nära samarbete i team kring den enskilde. - Utredning och planering sker i samråd mellan hälso- och sjukvården, socialtjänsten och den enskilde - Gemensam vårdplan finns - Rutiner och metoder finns för aktivt uppsökande verksamhet när en person uteblir från behandling - Rutiner och metoder finns för strukturerade vålds- och suicidriskbedömningar - Rutiner för kontroll av sidomissbruk finns och dokumenteras - Personal har specialistkompetens inom området - Utbildning om funktionshindret erbjuds den enskilde och anhöriga - Rutiner för uppsökande verksamhet finns - Rutiner för anhörigstöd 10
Smitta och smittskydd Behov finns av motivationsarbete liksom information och rådgivning när det gäller smittspridning av infektionssjukdomar hos personer med alkohol och drogproblematik. Det är angeläget att utveckla och bibehålla ett nära samarbete mellan beroendevård, infektionsvård, socialtjänst och kriminalvård för att skapa fungerande rutiner kring hur smittspridning kan förhindras. Det här inslaget i preventions- och behandlingsarbetet för såväl ungdomar i riskzon som för dem med ett etablerat missbruk är en hörnsten för att längre fram undvika eller i varje fall lindra allvarligare medicinska konsekvenser med den då därtill hörande vård och behandlig. - Personal ges utbildning i smittskydd och hygien - Rutiner för smittskydd och hygien finns och tillämpas i alla verksamheter som vänder sig till personer med missbruks-/beroende problematik - Personer med missbruks-/beroendeproblematik får information och rådgivning om riskerna för spridning samt information om STI (Sexuellt överförda infektioner) - Individuellt ställningstagande till behandling av hepatit och HIV görs, liksom vaccination mot hepatit A och B, hos personer med missbruk Anhöriga Missbruks och beroende problematiken berör många personer inte bara den som själv är drabbat. Många negativa konsekvenser drabbar de anhöriga. Att ha stödfunktioner för just den gruppen är därför också en viktig del i ett förebyggande och rehabiliterande arbete. - Metodutveckling för anhörigstöd - Skapa grupper för anhörigstöd - Rutiner för anhörigsamverkan Kriminalvård Inom kriminalvården finns ett stort antal personer med missbruksproblematik och ibland därtill hörande psykisk störning och/eller neuropsykiatriska funktionshinder. Komplexiteten i vårdbehoven hos många av kriminalvårdens klienter kan medföra att dessa inte alltid kan erbjudas adekvata insatser eftersom samtidiga insatser mot missbruk, psykisk ohälsa och kriminalitet kan saknas. Med tanke på tätheten av kriminalvårdsenheter i länet behöver en väl fungerande samarbetsmodell utvecklas för att få tillstånd en fungerande vårdkedja som omfattar insatser från samtliga huvudmän. - Rutiner för samverkan - Rutiner för vård och behandling - Utveckling av adekvata behandlingsalternativ 11
GENOMFÖRANDE Huvudansvaret för att denna överenskommelse implementeras i länet åligger Regionförbundet med dess stödstrukturer av samverkan. Regionförbundet ska också underlätta och stimulera till att överenskommelser eller avtal görs mellan verksamheter för att ytterligare tydliggöra rollfördelningar. Det regionala samrådet har bland annat att hantera följande frågor: - Initiera kunskap och kompetensutvecklingen inom området - Anpassning till lokala förhållanden - Skapa länsgemensam metodutveckling och uppföljning - Initiera att nya vårdprogram och metoder utarbetas i behandlingsarbetet - Planera för hur regionen ska insamla, analysera och redovisa statistik - Sprida länsövergripande kunskap och goda exempel - Ta ansvar för de länsövergripande frågorna inom området - Initiera ett strukturerat brukarinflytande på länsnivå - Varje berörd verksamhet har en handlingsplan för att arbeta i enlighet med denna överenskommelse och socialstyrelsens riktlinjer - Att det i varje kommun finns ett lokalt samråd mellan kommunen och landstinget - Att det finns en gemensam länsövergripande samverkansöverenskommelse mellan kommunerna och landstinget - Att det finns rutiner för uppföljning av den här överenskommelsens kvalitetspunkter Den regionala och lokala samverkansstrukturen ska under ett verksamhetsår ha regelbundna träffar/sammankomster för att kunna fullfölja sitt uppdrag. I uppdraget ingår även att regelbunden översyn görs av föreliggande överenskommelse samt att de gemensamma kvalitetsindikatorerna i insatserna för särskilda grupper mäts och följs upp. Denna överenskommelse har antagits av Örebro läns landsting och samtliga kommuner i Örebro län. Samtliga huvudmän förbinder sig att arbeta efter den antagna överenskommelsen. 2012-2012- För Örebro läns landsting För. kommun. Ordförande i landstingsstyrelsen. Ordförande i kommunstyrelsen/socialnämnden 12
REFERENSFÖRTECKNING Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård, vägledning för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruksproblem, Socialstyrelsen 2007 Överenskommelse Socialstyrelsen och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting), 2008 Överenskommelse SKL och Regionförbundet Örebro, 2008 Överenskommelser Regionförbundet och Landstinget och kommunerna i Örebro län, maj 2010 Europeiska gemenskapens kommission En EU-strategi för att stödja medlemsstaterna i arbetet med att minska de alkoholrelaterade skadorna KOM 625.2006 Kunskap till Praktik; Utveckling av missbruks och beroendevården, SKL 2009 En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, Prop. 2010/11:47 13