VEM VILL INTE HA BARN?

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen VEM VILL INTE HA BARN? En kvantitativ studie av barnlösa unga vuxnas framtida barnplaner och attityder till föräldraskap Susanne Fahlén Magisteruppsats i demografi/sociologi Vårterminen 2007 Handledare: Livia Sz. Oláh

Sammanfattning Hur kommer det sig att en inte obetydlig andel människor som bor i ett förhållandevis barnvänligt land som Sverige är tveksamma inför att skaffa barn? För att söka svar på frågan undersöks i denna studie i vilken grad föräldraskapsattityder och individspecifika egenskaper samvarierar med unga vuxnas barnintentioner, samt eventuella förändringar över ålder och möjliga könsskillnader i attitydernas inverkan på tveksamhet. Den teoretiska ansatsen omfattar tre dimensioner rationella val, riskundvikande och familjevärderingar. Studien baseras på data från enkätundersökningen Familj och arbetsliv på 2000-talet från 2003 och analysen utförs med logistisk regression. Resultatet visar att tveksamheten inför att skaffa barn ökar med åldern och är tydligast i åldrarna 30 och äldre. Män och singlar är mer tveksamma än kvinnor och sammanboende. Även de med låg utbildningsnivå, de som förknippar föräldraskap med höga socioekonomiska kostnader och små psykosociala vinster samt de som har låga familjevärderingar är mer osäkra. Likaså är riskundvikande drivande för tveksamheten. Det förekommer också tydliga åldersoch könsskillnader i föräldraskapsattityders inverkan på barnintentioner. Abstract This paper examines the connection between childbearing intentions, more specifically the uncertainty of becoming a parent, and family attitudes among childless young adults in Sweden. The theoretical framework combines three approaches: Rational Choice, Risk Aversion and Family Values. The study is based on data extracted from the survey Family and Working Life in the 21 st Century from 2003. Logistic regression is the method of analysis. The results show that uncertainty about whether to become a parent clearly increases with age. Men, those without a partner and persons with low education are also more likely to be ambivalent about childbearing. Individuals who associate parenthood with high socioeconomic costs and low psycho-social benefits as well as those with low family values are more apt to hesitate. Even risk aversion has an impact on low childbearing intentions. Moreover, age and gender differences in family attitudes and their effects on weak childbearing intentions appear clearly.

Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 1.1 Uppsatsens syfte, frågeställning och disposition... 1 2 Barnafödande och barnlöshet utbredning och trender... 3 3 Teorier och tidigare forskning om barnafödande och barnlöshet... 7 3.1 Attityder och intentioner... 7 3.1.1 Barnintentioner... 8 3.1.2 Rationella val... 9 3.1.3 Riskundvikande... 9 3.1.4 Familjevärderingar... 11 3.2 Studiens teoretiska modell och antaganden... 12 4 Datamaterial, analysmetod och variabeldefinition... 14 4.1 Analysmetod logistisk regression... 14 4.2 Variabelbeskrivning och operationalisering av teoretiska begrepp... 15 4.2.1 Definition av barnlöshet och barnintentioner... 15 4.2.2 Individspecifika faktorer... 16 4.2.3 Attityder till föräldraskap... 17 5 Resultatredovisning... 19 5.1 Empiriskt material generella data... 19 5.2 Resultat av regressionsanalys... 22 5.2.1 Separat analys för olika åldersgrupper... 24 5.2.2 Separat analys för kvinnor och män... 25 6 Diskussion och slutsatser... 27 7 Litteratur... 31 8 Bilagor...34 Figur 1: Summerad fruktsamhet 1970-2004... 3 Figur 2: Medelålder vid första barnets födelse 1970-2004... 4 Figur 3: Andel kvinnor som fått barn fram till åldern 25, 30, 35 och 40 år... 4 Figur 4: Andel barnlösa kvinnor, 45 år, och män, 55 år... 5 Figur 5: Andel barnlösa kvinnor fyllda 45 år i olika kommungrupper.... 5 Figur 6: Andel barnlösa kvinnor i Europa, födda 1955.... 6 Figur 7: Relationen mellan attityd, intention och beteende... 7 Figur 8: Teoretisk modell.... 12 Figur 9: Andel barnlösa i hela urvalet, fördelat på ålder och kön... 14 Figur 10: Skäl till nuvarande barnlöshet, fördelat på ålder och kön.... 19 Figur 11: Andel som tvekar inför att skaffa barn, fördelat på ålder och kön... 20 Tabell 1: Generella data..... 21 Tabell 2: Logistisk regression... 22 Tabell 3: Logistik regression, separat för ålder..... 24 Tabell 4: Logistisk regression, separat för kön... 26

1 Introduktion Den svenska välfärdsstaten kan, ur ett internationellt perspektiv, betraktas som familjevänlig. Jämställdhet är ett rådande samhällsideal och föräldraförsäkring, subventionerad barnomsorg och deltidsarbete ger goda möjligheter att kunna kombinera arbete och familj (Oláh 1997; Korpi 2000; Montanari 2003; Hoem 2005). Det borde vara gynnsamma förutsättningar för att skaffa barn. Ändå väljer många kvinnor att skjuta upp sitt barnafödande och medelåldern för förstföderskor har tydligt ökat sedan 1970, från omkring 24 år till 29 år 2005 (SCB 2006). Eftersom förmågan att kunna få barn avtar med åldern kan uppskjutandet öka risken för att kvinnor och män inte får det antal barn som önskas eller att de inte får några över huvud taget. Bland kvinnor som nyligen avslutat sin fertila karriär är andelen barnlösa cirka 14 procent och den framtida barnlösheten förväntas öka på grund av förskjutning av barnafödande till högre åldrar (SCB 2006). Huruvida barnlösheten är avsiktlig eller oavsiktlig är svårt att fastställa men enligt WHO (1991) är cirka 5 procent av alla par i världen medicinskt sterila, vilket indikerar att resterande andel är barnlösa av andra skäl och även om intentionen i unga år är att skaffa barn så är uppskjutandet väsentligt i processen mot slutgiltig barnlöshet (Morgan 1991; Martinelle 1993). Barnafödande och barnlöshet är inte enbart en personlig angelägenhet. Det berör även samhället i stort eftersom låga födelsetal på sikt ger omfattande avtryck i befolkningsstrukturen som i sin tur har effekt på samhällsekonomin, speciellt vad det gäller försörjningsbördan. För att bibehålla en befolkningsbalans krävs att en kvinna föder minst 2,1 barn under sin fruktsamma period. År 2005 låg det summerade fruktsamhetstalet på 1,77 barn per kvinna vilket innebär att befolkningen, utan invandring, skulle minska (SCB 2006). 1 Det är därför av stor vikt att öka kunskapen om familjedynamik samt kartlägga eventuella hinder för barnafödande. I flera demografiska studier förklaras sjunkande födelsetal och uppskjutet barnafödande med ekonomiska faktorer, utbildning och ökade kostnader av att ha barn (se Caldwell 1978: Bloom & Trussell 1984; Hoem 2000a; Kohler m.fl. 2002; Hoem 2005). Andra har betonat vikten av förändrade värderingar (se exempelvis Lesthaeghe & Surkyn 1988; van de Kaa 2001). Många studier är främst baserade på makrodata medan färre studier inriktat sig på individers barnintentioner på mikronivå, speciellt tveksamhet inför att skaffa barn. 1.1 Uppsatsens syfte, frågeställning och disposition Uppsatsens utgångspunkt är varför en inte försumbar andel av befolkningen i Sverige inte skaffar barn. En lämplig strategi för att nå djupare förståelse för individers beslut att skaffa eller avstå från barn är att studera attityder till barn och föräldraskap. De slutgiltigt barnlösas 1 Summerad fruktsamhet (Total fertility rate) är ett mått på det genomsnittliga antal barn en kvinna skulle få om de åldersspecifika födelsetalen förblir de samma som det år som TFR beräknas. Fertilitet/fruktsamhet syftar på barnafödande och inte förmågan att få barn. 1

attityder kan påverkas av det faktum att de inte längre kan få barn. Inställningen till barn och föräldraskap kan därför bli efterkonstruktioner. För att undvika det problemet är det mer lämpligt att undersöka attityder hos individer i fertil ålder, de som står inför valet att bli föräldrar eller inte, vilket tydligare kan sprida ljus över faktorer som inverkar på framtida barnplaner. Det är inte givet att nuvarande intentioner förutsäger framtida beteende men genom att studera sambanden mellan olika faktorer och inställningen till att skaffa barn kan det bidra med kunskap om familjebildningsprocessen och det är även sannolikt att låga barnintentioner ökar risken för slutgiltig barnlöshet. Tidigare svenska studier har belyst att utbildning, arbetsmarknadsanknytning och inkomst har ett positivt samband med barnafödande (se Hoem 2000b, Duvander & Olsson 2001, Ds 2001:77, Alm-Stenflo & Persson 2002, Landgren Möller 2002). Det är därför relevant att undersöka om dylika faktorer även samvarierar med negativ inställning till att skaffa barn. Andra studier har fokuserat på sambanden mellan barnafödande och föräldraskapsattityder (se Thomson 2002; Bernhardt & Goldscheider 2006) och det är således betydelsefullt att studera relationen mellan tveksamhet inför att skaffa barn och synen på föräldraskap. Uppsatsens syfte är därmed att utforska sambandet mellan barnlösa unga vuxnas (22-34 år) barnintentioner och individspecifika faktorer samt attityder till föräldraskap. Den teoretiska ansatsen omfattar tre dimensioner rationella val, riskundvikande samt familjevärderingar som antas samverka till att förklara svaga barnintentioner. Därmed är uppsatsens övergripande frågeställningar följande: Förekommer något samband mellan olika individspecifika faktorer och individers tveksamhet till att skaffa barn? I vilken grad samvarierar olika attityder till föräldraskap med svaga barnintentioner? På vilket sätt förändras denna samvariation över ålder? Finns det könsskillnader i hur föräldraskapsattityder samvarierar med svaga barnintentioner? Uppsatsen är disponerad på följande sätt. Avsnitt 2 ger en illustration av förändring över tid samt situationen gällande barnafödande och barnlöshet i Sverige i dag. Därefter presenteras uppsatsens teoretiska ansats och tidigare forskning på området. I avsnitt 4 diskuteras undersökningens datamaterial, metod, variabeldefinition samt operationalisering av teoretiska begrepp. I avsnitt 5 presenteras analysresultaten vilket inleds med en deskriptiv del där skäl till nuvarande barnlöshet och svarsfördelning för framtida barnplaner redovisas och därefter följer de fördjupade multivariata analyserna. Uppsatsen avslutas med en diskussion, slutsatser samt vilka lärdomar studien bidragit med. 2

2 Barnafödande och barnlöshet utbredning och trender Uppsatsens syfte kan tecknas mot bakgrund av Den andra demografiska transitionen som har ägt rum i de industrialiserade länderna sedan mitten av 1960-talet. I korta drag kännetecknas transitionen av sjunkande födelsetal som stabiliseras på en låg nivå samt att barnafödandet inom äktenskapet skjuts upp vilket ger en nedgång i yngre kvinnors fruktsamhet. Även äktenskapet skjuts upp och äktenskapsåldern ökar då samboskapet blir vanligare och att par gifter sig först då kvinnan blir gravid. Följden är en ökad medelålder vid första barnets födelse. Skilsmässor blir vanligare samt att samboskap ökar i popularitet och ses som ett alternativ till äktenskap vilket leder till att fler barn föds utanför äktenskapet. Födelsetalen ökar något bland kvinnor i högre åldrar men det uppskjutna barnafödandet medför att inte alla hinner få det antal barn som önskas samt att barnlöshet blir mer framträdande. Trenden är även att kohortfertiliteten ligger strax under ersättningsnivån 2,1 barn per kvinna (van de Kaa 2001; 2002). Sverige har sedan 1960-talet genomgått ovanstående förändring. Då fokus för denna uppsats är barnintentioner kommer endast förändringar som kan relateras till barnafödande och barnlöshet att diskuteras. Vid mitten av 1950-talet var TFR 2,5 barn per kvinna och den genomsnittliga familjestorleken har minskat sedan dess (SCB 1999). Samtidigt karaktäriseras fruktsamheten av stora svängningar över tid (Figur 1). Figur 1: Summerad fruktsamhet 1970-2004 (kvinnor). Antal barn 2,4 2,2 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 Källa: Statistiska centralbyrån, www.scb.se (egen bearbetning) Figur 1 visar att fruktsamheten sedan början av 1970-talet var som högst, 2,24 barn per kvinna, år 1990. Vid slutet av 1990-talet sjönk fruktsamheten till 1,51. Svängningarna i fruktsamhet samvarierar med den ekonomiska utvecklingen. Högkonjunkturen under senare delen av 1980- talet gav goda förutsättningar för många att skaffa familj. Problemen som uppstod på arbetsmarknaden, som speciellt försvårade för unga individer att etablera sig på arbetsmarknaden, förändrade premisserna för barnafödande. Det gav en kraftig nedgång i fruktsamheten och åren 1998-1999 observerades Sveriges hittills lägsta fruktsamhetsnivå. Den summerade fruktsamheten är ett tvärsnittsmått av de årliga födelsetalen och därför inte ett mått på hur många barn en kvinna i realiteten får. Studerar vi i stället kohortfruktsamheten för kvinnor födda 3

1915-1960 är nivån relativt konstant på cirka 2 barn per kvinna och kvinnor födda 1965 som år 2005 i stort sett avslutat sitt barnafödande har i genomsnitt fått 1,93 barn (SCB 2006). Figur 2: Medelålder vid första barnets födelse 1970-2004. Ålder 32 30 28 26 24 22 20 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 Kvinnor Män Källa: Statistiska centralbyrån, www.scb.se (egen bearbetning) Även trenden att skjuta upp barnafödandet är tydlig i Sverige. Av Figur 2 framgår att medelåldern år 1970 för förstföderskor var 24 år och år 2004 hade den stigit till 28,9 år. Medelåldern för män, då de får sitt första barn, är i genomsnitt två år högre än kvinnans medelålder. Figur 3: Andel kvinnor som fått barn fram till åldern 25, 30, 35 och 40 år. 100 90 40 år 35 år 80 70 30 år 60 50 40 30 25 år 20 10 0 1940 1942 1944 1946 1948 1950 1952 1954 1956 1958 1960 1962 1964 1966 1968 1970 1972 1974 1976 Källa: SCB Flergenerationsregistretoch RTB, i Landgren M öller 2002 (egen bearbetning) Senareläggandet av barnafödandet är särskilt tydlig bland yngre generationer. Som framgår av Figur 3 hade exempelvis 58,8 procent av kvinnorna födda 1940 fått barn då de var 25 år och endast 21,5 procent av dem födda 1976. Vid 30 år hade 80,3 procent av kvinnorna födda 1940 fått barn och bland dem födda 1971 var andelen 56,8 procent. Om uppskjutandet fortgår ibland dem födda på 1970-talet och senare kan det innebära att de inte hinner ikapp tidigare generationer som i genomsnitt fått två barn. Uppskjutandet kan även resultera i slutgiltig barnlöshet även om det inte var avsikten i unga år. 4

Figur 4: Andel barnlösa kvinnor, 45 år, och män, 55 år. 20% 19% 18% 17% 16% 15% 14% 13% 12% 11% 10% 1940 1941 1942 1943 1944 1945 1946 1947 1948 1949 1950 1951 1952 1953 1954 1955 1956 1957 1958 1959 Kvinnor Män Källa: Statistiska centralbyrån, www.scb.se (egen bearbetning) Även andelen slutgiltigt barnlösa har ändrats över tid. Enligt data från SCB (se Figur 4) har barnlösheten successivt ökat över tid då vi jämför kvinnor födda mellan 1940 och 1959 och män födda 1940-1949 som avslutat sin fertila karriär. Barnlösheten bland kvinnorna har stigit från drygt 11 procent till 14 procent. För män var barnlösheten lägst (16 procent) bland dem födda 1942, men har därefter ökat till drygt 18 procent för dem födda 1949. Figur 5: Andel barnlösa kvinnor fyllda 45 år i olika kommungrupper. 24% 22% 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 1940 1941 1942 1943 1944 1945 1946 1947 1948 1949 1950 1951 1952 1953 1954 1955 1956 1957 1958 1959 Storstäder Större städer Medelstora städer Glesbygd Källa: Statistiska centralbyrån, www.scb.se (egen bearbetning) En generell trend är även att barnlöshet är vanligare i storstäder (Alm-Stenflo & Persson 2002). Som Figur 5 påvisar har barnlösheten bland kvinnor fyllda 45 år stigit mest i storstäder och även klyftan mellan storstäder och andra kommungrupper har ökat över tid. Bland kvinnor födda 1940 var 17 procent av storstadskvinnorna och 10 procent av kvinnorna i mellanstora städer barnlösa jämfört med 24 procent respektive 11 procent bland dem födda tio år senare. Vid en jämförelse av barnlöshet i 26 europeiska länder och USA positionerar sig Sverige på en tiondeplats (se Figur 6) och det visar sig att barnlöshetens omfattning varierar kraftigt mellan olika länder. 2 Lägst andel barnlösa bland kvinnor födda 1955 (1,3 procent) förekommer i Slovenien. I topp ligger västra Tyskland där barnlösheten uppgår till 20,3 procent. I länder som Norge, Sverige, Danmark, Irland, USA och Italien ligger barnlösheten på 12,5-13,5 pro- 2 Andelen barnlösa kvinnor i Sverige födda 1955 skiljer sig i Sardon och Robertsons (2004) rapport jämfört med SCB:s data vilket kan förklaras av att Sardon och Robertson använt data från EDO, European Demographic Observatory. 5

cent. Barnlösheten är generellt högre i Nord- och Västeuropa jämfört med Syd- och Centraleuropa. Figur 6: Andel barnlösa kvinnor i Europa, födda 1955. 20,3 15,2 13,5 12,5 12,8 8,3 7,6 13,2 16,9 15,8 15,0 8,3 12,7 9,7 8,1 18,0 10,0 7,3 4,7 1,3 11,4 10,9 8,5 9,0 6,2 3,1 12,9 Danmark Norge Sverige Belgien Frankrike Tyskland (väst) Tyskland (öst) Irland Nederländerna England & Wales Österrike Grekland Italien Portugal Spanien Bosnien-Herzegovina Kroatien Makedonien Serbien-Montenegro Slovenien Bulgarien Tjeckien Ungern Polen Rumänien Slovakien USA Källa: Sardon & Robertson, 2004 (egen bearbetning) I flera demografiska studier har barnlöshet analyserats i samband med sjunkande födelsetal och förskjutningen av barnafödande till högre åldrar (se Hoem 2000a; Frejka & Calot 2001a; Frejka & Calot 2001b; Kohler m.fl. 2002; Coleman & Garssen 2002; Sardon & Robertson 2004; Billari 2005; Frejka & Sardon 2006). Huruvida ökad barnlöshet är en generell trend råder det delade meningar om. Enligt Sardon och Robertson (2004) ökar den slutgiltiga barnlösheten i större delen av Europa, framför allt i Öst- och Centraleuropa medan ökningen i Norge, Danmark och Sverige är mer blygsam. Billari (2005) konstaterar, i en studie av sjunkande fertilitet i Europa, att det inte finns en generell trend av ökad barnlöshet. I exempelvis England och Wales är barnlösheten relativt hög och förefaller öka ytterligare, medan barnlöshet i Central- och Östeuropa är ovanligare och tycks sjunka. Kohler m.fl. (2002) hävdar att de extremt låga födelsetalen i Italien, Spanien, Bulgarien, Tjeckien och Ungern i slutet av 1990- talet inte resulterat i högre barnlöshet och Billari (2006) menar att låga födelsetal inte nödvändigtvis kan sammankopplas med ökad barnlöshet utan snarare att allt fler par skaffar få barn. Hoem (2000a) påpekar att uppskjutandet av barnafödandet i Sverige ännu inte lett till en ökad slutgiltig barnlöshet eftersom kvinnor födda i början av 1950-talet kompenserat sitt uppskjutande i unga år genom att föda barn senare. Enligt SCB:s prognoser förväntas den slutgiltiga barnlösheten i Sverige för kvinnor födda 1968-1980 gradvis öka från 14 till 16 procent (SCB 2006). På aggregerad nivå är det inte möjligt att särskilja avsiktlig och oavsiktlig slutgiltig barnlöshet varför det är betydelsefullt att studera vilka mekanismer som samvarierar med individers barnintentioner för att på så sätt öka kunskapen om processen mot slutgiltig barnlöshet. 6

3 Teorier och tidigare forskning om barnafödande och barnlöshet Fokus för denna studie är barnintentioner och attityder till föräldraskap bland barnlösa män och kvinnor i fertil ålder som står inför valet att bli föräldrar eller inte. Särskilt intresse kommer att riktas mot individer som har en tveksam inställning till att skaffa barn. Attityder och intentioner utgör uppsatsens konceptuella ram och den teoretiska modellen, genom vilken attityder ska analyseras, baseras på samtida teorier om minskat barnafödande. Teorier om rationella val och riskundvikande sammankopplas ofta med sjunkande födelsetal (se summering av McDonald 2001; 2002). Dessa tas även som utgångspunkt för denna studie. En tredje ansats är familjevärderingar. Förhoppningen är att de tre perspektiven tillsammans kan bidra till kunskap om vad som inverkar på individers barnplaner. Avsnittet inleds med en begreppsdiskussion samt tidigare forskning gällande individers barnintentioner, därefter följer en redogörelse för de teoretiska perspektiven och tidigare forskning på området. 3.1 Attityder och intentioner Enligt Fishbein och Ajzens (1975) teori om relationen mellan attityder, intentioner och beteenden kan en positiv attityd till ett beteende öka sannolikheten för beteendet. Det är dock viktigt att särskilja attityder från intentioner. Attityder definieras som en inlärd benägenhet att konsekvent förhålla sig positiv eller negativ gentemot ett givet objekt, medan intentioner preciseras som individers avsikt att verkställa ett beteende. Den begreppsliga logiken är att attityder till ett beteende inverkar på intentionen att verkställa beteendet som därmed påverkar det faktiska beteendet som i sin tur kan leda till reviderade attityder (Fishbein & Ajzen 1975), vilket kan illustreras på följande sätt: Figur 7: Relationen mellan attityd, intention och beteende. Attityd Intention Beteende För denna uppsats innebär det att attityder till föräldraskap inverkar på framtida barnplaner, vilket därmed är en indikation på huruvida individer fullföljer sina intentioner. Det faktiska beteendet och eventuell attitydrevidering ligger utanför ramen för förevarande studie men Schoen m.fl. (1999) har påvisat starka samband mellan barnintentioner och faktiskt barnafödande och där tveksamhet kraftigt reducerar sannolikheten att skaffa barn. Schoen m.fl. (1997; 1999) menar att fertilitet är ett planmässigt beteende som grundar sig på intentionen att skaffa eller inte skaffa barn. Individers intentioner skulle därför kunna betraktas som en trovärdig indikator på framtida beteenden. 7

3.1.1 Barnintentioner Studier på aggregerad nivå visar att andelen som inte vill ha barn varierar kraftigt mellan olika länder, från några få procent till närmare 20 procent (Goldstein m.fl. 2003; Billari 2006), och att i genomsnitt knappt 10 procent av 20-34-åriga kvinnor inom EU-15 inte vill ha barn (Goldstein m.fl. 2003). 3 Goldstein m.fl. (2003) påvisar ett preferensskifte gällande familjestorlek i större delen av Europa då den ideala familjestorleken för kvinnor 20-34 år är mindre jämfört med idealet för kvinnor i åldrarna 35-49. Goldstein m.fl. konstaterar att det förväntade slutgiltiga antalet barn dessutom är mindre än idealet, en trend som även observerats av Bongaarts (2001). 4 Detta kan vara ett tecken på förändrade attityder till barn och föräldraskap, men det kan även bero på det Morgan (2003) kallar för reviderade intentioner att individer skaffar färre barn än de avsett mot bakgrund av sina livserfarenheter och livsbana. Enligt Morgan har unga människor sällan för avsikt att förbli barnlösa, det är snarare ett beslut som växer fram av konkurrerande intressen, successiva livsval och ett uppskjutande av barnafödande (se även Veevers 1974; Veevers 1975; Rindfuss m.fl. 1984; Houseknecht 1987; Morgan 1991). Flera studier har visat att barnintentioner i hög grad är relaterade till ålder (Schoen m.fl. 1997; Hoem & Bernhardt 2000; Hoem 2001; Sobotka & Testa 2007). I en svensk studie framgår att det framför allt är yngre sammanboende som med säkerhet uppger att de vill ha barn, en säkerhet som avtar med åldern då det främst är de äldsta (35 år) som svarat troligen inte och nej på frågan om de tror att de kommer att skaffa barn (Hoem 2001). 5 Det är därför viktigt att ta hänsyn till interaktionen mellan ålder och barnintentioner. I studier från 1970-talet framhålls att pars beslut att inte skaffa barn ofta initieras av kvinnan (Houseknecht 1987). I två mer samtida studier av pars barnplaner och barnafödande i USA och Sverige framgår att både män som kvinnor har likvärdig vetorätt och att pars oenighet reducerar barnafödandet oavsett vem i paret som tvekar (Thomson 1997; Thomson & Hoem 1998). Det indikerar att barnplaner inte enbart är kvinnans angelägenhet och då Hoem och Bernhardt (2000) påvisat att män i högre grad tvekar inför att skaffa barn, är det betydelsefullt att studera eventuella könsskillnader i föräldraskapsattityder i relation till barnintentioner. 6 Partnerskapsstatus är ytterligare ett element som samvarierar med människors barnintentioner, att de som inte har en partner är mer tveksamma till att skaffa barn (Schoen m.fl. 1999; Hoem 2001; Philipov m.fl. 2006; Sobotka & Testa 2007), varför det är väsentligt att beakta partnerskapsstatus i studiet av barnplaner. 3 Studien baseras på data från Eurobarometer 1979, 1989 och 2001. EU-15: Finland, Irland, Frankrike, Sverige, Danmark, Storbritannien, Grekland, Belgien, Nederländerna, Italien, Portugal, Luxemburg, Spanien, Österrike, Tyskland. Högst andel som inte vill ha barn finns i Österrike och Nederländerna (ca 20 procent). Frankrike, Danmark och Grekland har lägst andel (under 5 procent) och Sverige ligger nära genomsnittet för EU-15 (Goldstein m.fl. 2003). 4 Det genomsnittliga familjeidealet bland 20-34-åriga kvinnor i Sverige uppges vara 2,4 och den förväntade familjestorleken är 2 barn (Goldstein m.fl. 2003). 5 Undersökningen inkluderar 582 kvinnor och 509 män som fick sitt första barn under 1998 samt 558 barnlösa kvinnor och 408 barnlösa män. Kvinnorna var 23, 26, 29, 32, 35 år och männen 25, 28, 31, 34, 37 år (Hoem 2001). 6 Studien är baserad på första vågen av enkätundersökningen Familj och arbetsliv på 2000-talet som genomfördes 1999 och inbegriper 2 300 kvinnor och män i åldrarna 22, 26 och 30 (Hoem & Bernhardt 2000). 8

3.1.2 Rationella val Enligt teorin om rationella val kalkylerar individer som avser att skaffa barn vilka kostnader och vinster som barn medför. Mer direkta ekonomiska kostnader kan vara mat och kläder till barnen medan indirekta kostnader kan bestå av inkomstförluster i samband med att föda och sköta barn. Enligt McDonald (2002) har indirekta kostnader större inverkan på kvinnans beslut att skaffa barn då det främst är hennes inkomst som reduceras, men Joshi (1997) hävdar att kostnaderna, givet att inkomster inom en familj delas, drabbar både män och kvinnor. McDonald (2002) betonar att de ekonomiska kostnaderna är relativt lättberäknade medan psykologiska kostnader är mer svårkalkylerade och att hänsyn bör tas även till psykologiska vinster, exempelvis att man tycker om barn, att barn ger social status som förälder och familj. Ytterligare vinster kan vara att barn uppfyller förväntningar från släkt och vänner eller att familjenamnet förs vidare, vilket är i linje med Bulataos (1981) studie om värdet av att skaffa barn bland makar i USA, Filippinerna och Sydkorea. Bulataos slutsats är att det som ses som vinster med ett första barn är stärkt parrelation, att älska och ta hand om ett barn samt familjenamnets överföring och att en nackdel är mindre tid för sin partner. Värdet av barn bör därför inte enbart förbindas med ekonomi utan även med sociala kostnader och psykosociala vinster. Bernhardt och Goldscheider (2006) har i en svensk undersökning funnit att sannolikheten att bli förälder minskar om de socioekonomiska kostnaderna bedöms som höga, en effekt som är något starkare för kvinnor, samt att kvinnors benägenhet att få barn ökar om de psykosociala vinsterna bedöms som höga (Bernhardt & Goldscheider 2006). 7 McDonald (2002) påpekar att vinsterna utgör en psykologisk tröskel som är som högst inför första steget mot föräldraskap. Han menar därför att föräldraskapets vinster minskar med åldern, att människor som med tiden blivit vana vid en viss levnadssätt skattar de psykologiska vinsterna som allt för låga för att de ska vilja byta livsriktning. Vad forskningen påvisat är att rationella val inte enbart är av ekonomisk karaktär utan rymmer såväl en social och en psykologisk dimension samt att föreställningen om föräldraskapets kostnader och vinster har en inverkan på människors barnintentioner. 3.1.3 Riskundvikande Teorin om riskundvikande kan ses som en utveckling av teorin om rationella val. Om den sistnämnda utgår från att individer på förhand känner till föräldraskapets kostnader och vinster, så utgår riskaversionsteorin från att kostnader och vinster ligger i framtiden och att man inte kan förutse hur höga de blir (McDonald 2002). Att bli förälder är ett livsavgörande beslut som 7 Studien baseras på data från Familj och arbetsliv på 2000-talet från 1999 och 2003, och inkluderar 1 162 män och kvinnor som deltog vid båda undersökningstillfällena. Kostnader avser mindre rörelsefrihet, sämre ekonomi och mindre socialt umgänge, vinster avser förbättrad relation till partnern och att livet blir mer meningsfullt (Bernhardt & Goldscheider 2006). 9

innebär att framtiden förändras och medför ett långsiktigt ekonomiskt, socialt och psykologiskt ansvar. Hobcraft och Kiernan (1995) menar att grundläggande villkor för att människor i Europa ska skaffa barn är en partner, vara klar med sin utbildning, en stabil anställning med tillräcklig inkomst, en lämplig bostad samt att framtiden upplevs som trygg. Enligt McDonald (2002) grundas beslutet om att skaffa barn på vilka planer och framtidsutsikter människor har. Om framtiden upplevs som ekonomiskt osäker en instabil arbetsmarknad med osäkra anställningar och tillfälliga jobb kommer individer att försöka reducera osäkerheten genom att investera i det som ger trygghet utbildning, arbetsmarknadsetablering, heltidsarbete samt en bra bostad vilket bidrar till ett uppskjutet barnafödande. Friedman m.fl. (1994) påpekar att barn i sig är osäkerhetsreducerande, att tillskottet av barn minskar skilsmässorisken samt reducerar instabilitet inom äktenskapet vilket implicerar att fruktsamheten inom redan stabila äktenskap skulle vara lägre jämfört med instabila äktenskap, något som kritiserats av Lehrer m.fl. (1996) som hävdar att fruktsamheten är högre inom stabila relationer och att en hög skilsmässorisk snarare får människor att begränsa sitt barnafödande. Mer fruktbart för denna studie är att mot bakgrund av riskaversionsteorin betrakta handlingen att skaffa barn som ett riskfyllt projekt i relation till andra faktorer i individers liv, så som arbete, inkomst och studier. Det är ett projekt som läggs åt sidan om framtidsutsikterna bedöms som dunkla. Som Bernhardt (1993) påpekat är beslutet att skaffa barn är oåterkalleligt, givet att barnet föds, överlever och inte bortadopteras, men att beslut som rör arbete, exempelvis arbetstider och arbetsplats, kan ändras över tid. Flera svenska studier påvisar ett tydligt samband mellan barnafödande och arbete, inkomst och studier. Exempelvis är fast anställda mer benägna att skaffa barn jämfört med tillfälligt anställda och arbetslösa (Landgren Möller 2002) och i dåliga ekonomiska tider, när risken för arbetslöshet är stor, minskar kvinnors benägenhet att skaffa barn (Hoem 2000a). Låg inkomst har en negativ effekt på barnafödande, främst för kvinnor under 30 år och för män över 30 år samt att både kvinnor och män vars huvudinkomst är studiemedel är mindre benägna att skaffa ett första barn (Duvander & Olsson 2001). Individer med hög utbildning senarelägger i stor utsträckning sitt barnafödande vilket inneburit att framför allt kvinnor med eftergymnasial utbildning i genomsnitt får färre barn än kvinnor med förgymnasial utbildning (Alm-Stenflo & Persson 2002). Liknande samband har även konstaterats i andra länder (Bloom & Trussell 1984; Schoen m.fl. 1999; Billari 2006). Sobotka och Testa (2007) konstaterar att kvinnor med låg utbildningsnivå i högre grad tenderar att inte vilja ha barn, ett samband som inte är lika tydlig för män. Alm-Stenflo och Persson (2002) har funnit att kvinnor med gymnasial utbildning har en högre benägenhet att bli slutgiltigt barnlös jämfört med kvinnor med för- och eftergymnasial utbildning, medan män med förgymnasial utbildning i högre grad tenderar att förbli 10

barnlösa. 8 Då det är sannolikt att låg utbildningsnivå genererar lägre inkomster är det troligt att utbildningsnivå indirekt kan resultera i ett riskundvikande att barnafödande läggs åt sidan om försörjningsmöjligheterna är knappa. Vad tidigare forskning gällande sambanden mellan barnafödande, barnlöshet, barnintentioner och arbetssituation, inkomst, utbildning påvisat är att otillräckliga resurser är en faktor av strukturell karaktär som kan inverka på individers svaga barnintentioner. 3.1.4 Familjevärderingar Den tredje ansatsen för denna uppsats är familjevärderingar föreställningar om hur ett familjeliv ska vara en form av sociala normer vilka tjänar som orienteringskarta när individer väljer sin livsväg, exempelvis att bli sambo, gifta sig och skaffa barn (Thomson 2002). Lesthaeghe och Moors (2002) skiljer på värderingars selektions- och adaptionseffekt. Selektionseffekten innebär att livsval fattas med stöd av värderingar. Olika livsval kan även förstärka eller förändra värderingarna, att människor anpassar sin värderingsorientering utifrån de val som gjorts. Hur och om värderingar förändras ligger utanför ramen för denna uppsats, men Lesthaeghe och Moors (2002) diskussion ger en öppning för att familjevärderingar har olika inverkan på barnintentioner i olika livsfaser. Thomson (2002) betonar att föräldraskap i sig är förenat med mer traditionella förväntningar på familjeliv. I hennes studie där familjevärderingars selektions- och adaptionseffekt prövas, analyseras familjevärderingar utifrån fyra olika kategorier; könsrollstraditionalism (attityder till könsrelaterad arbetsfördelning, kvinnors arbetstider samt om barn ska vara på daghem), sexuell konservatism (attityder till samboskap, barn utanför äktenskapet, föräktenskapliga sexuella relationer), äktenskapsfamilism (uppfattningen om att ett liv inte är tillfredsställande utan barn och äktenskap samt ogillande av skilsmässa) och utvidgad familism (attityder till ekonomiskt ansvar över generationer, exempelvis att barn bör hjälpa sina åldrade föräldrar och att föräldrar bör bistå sina vuxna barn). 9 Resultaten ger visst stöd för en selektionseffekt kvinnor med hög grad av äktenskapsfamilism har en ökad benägenhet att skaffa ett första barn, medan stark utvidgad familism reducerar benägenheten. För männen är det hög grad av utvidgad familism som ökar chansen att skaffa ett första barn. Resultaten ger endast svagt stöd för en adaptionseffekt. För kvinnor är det äktenskapsfamilism och utvidgad familism som förstärks av föräldraskapet och utvidgad familism för männen (Thomson 2002). Detta 8 Andra studier har konstaterat att inte bara nivå utan även utbildningsområde samvarierar med kvinnors barnafödande och barnlöshet (Hoem 2000b; Hoem m.fl. 2006a; Hoem m.fl. 2006b). Hoem m.fl, (2006b) har påvisat ett tydligt samband mellan olika utbildningsgruppers fruktsamhet och barnlöshet bland kvinnor i Sverige födda 1955-1959. Inom grupper där fruktsamheten är hög är barnlösheten låg och tvärtom. Exempelvis har barnmorskor och barnskötare höga födelsetal (2,4 respektive 2,2 barn per kvinna) och låg andel barnlöshet (under 10 procent). Kvinnor inom hotell- och restaurang samt farmaceuter har en fruktsamhet på knappt 1,8 och andelen barnlösa är cirka 20 procent (Hoem m.fl. 2006b). 9 Studien är baserad på data från U.S. National Survey of Families and Households, 1987-1988, 1992-1994 (Thomson 2002). 11

pekar mot att de som har en viss typ av familjevärdering i viss mån selekteras till föräldraskap vilket kan tyda på att de som har mindre traditionella familjevärderingar är mer benägna att tveka inför att skaffa barn, något som även anförs i en europeisk studie av attityder till barnlöshet och svaga barnintentioner (Sobotka & Testa 2007). Resultaten visar att individer 18-39 år utan barn i lägre grad, jämfört med övriga, anser att barn ger lycka och livsmening samt att de har en mer positiv syn på barnlöshet. 10 Det framgår även att kvinnor och män i Belgien och Italien som tar avstånd till påståendet only feel happy at home with children har en högre benägenhet att inte vilja ha barn över huvud taget en effekt som är starkare för kvinnor i Italien och män i Belgien (Sobotka & Testa 2007). Vad tidigare forskning påvisar är att familjevärderingar har normativ inverkan på individers barnintentioner och att svaga familjevärderingar kan öka benägenheten att tveka. 3.2 Studiens teoretiska modell och antaganden Uppsatsens teoretiska modell kan avslutningsvis illustreras på följande sätt (Figur 8): Figur 8: Teoretisk modell. Individspecifika faktorer Ålder Kön Partnerskapsstatus Utbildningsnivå Arbetsmarknadsstatus Inkomstnivå Attityder till föräldraskap Rationella val: Kostnader/vinster med barn Risk aversion: Villkor för föräldraskap/egen livssituation Familjevärderingar: Värdet av barn/syn på barnlöshet Intentioner Tveksamhet inför att skaffa barn Med stöd av teorier och tidigare forskning som diskuterats kan vi förvänta oss följande: Individspecifika faktorer: Tidigare forskning har påvisat samband mellan olika individspecifika faktorer och barnafödande, barnlöshet och barnintentioner. Avsikten är därför att undersöka i vilken grad dylika faktorer samvarierar med unga vuxnas barnintentioner. Män, singlar och de med låg utbildningsnivå samt låg inkomst förväntas vara mer benägna att tveka inför att skaffa barn. Instabil arbetsmarknadsstatus antas öka benägenheten att tveka. Ålder och tveksamhet: Ålder har i tidigare studier visat sig ha en stor inverkan på framtida barnintentioner. Ett rimligt antagande är att: Äldre individer har en högre benägenhet att tveka inför att skaffa barn. Effekten förväntas bli starkare att osäkerhetsbenägenheten ökar när hänsyn tas till individspecifika faktorer och föräldraskapsattityder. 10 Studien baseras på IPPAS-data (International Population Policy Acceptance Survey) och inkluderar individer i åldrarna 18-39 från Österrike, Belgien, Tjeckien, Estland, Finland, Tyskland, Ungern, Italien, Litauen, Nederländerna, Polen, Rumänien och Slovenien. Påståenden som avser mäta traditionella attityder till barnlöshet är; only feel happy at home with children, cannot be really happy without children, increasing number of couples remaining childless, duty towards society to have children (Sobotka & Testa 2007). 12

Attityder till föräldraskap Rationella val: Teorin om rationella val indikerar att barnafödande kan sammankopplas vilka kostnader och vinster det antas medföra. Kostnader är exempelvis begränsad rörelsefrihet, sämre ekonomi, sämre socialt liv medan vinster är av mer psykosocial art som en stärkt partnerrelation samt att livet får en större mening. Antagandet är att individer som skattar kostnaderna som höga är mer tveksamma inför att skaffa barn jämfört med dem som bedömer kostnaderna som låga. Individer som skattar vinsterna som små väntas vara mer tveksamma inför att skaffa barn jämfört med dem som skattar vinsterna som stora. Riskundvikande: Den teoretiska utgångspunkten är att individer har uppfattningar om att olika faktorer bör vara uppfyllda för att det ska vara lämpligt att bli förälder, säkerställda resurser som att vara klar med sin utbildning och att ha en tillräckligt bra inkomst. Om dessa resurser saknas kommer individer att skjuta upp barnafödandet eller helt undvika att skaffa barn. Premisserna är sålunda: Individer som anser att resursinnehav är en viktig förutsättning för föräldraskap men som själva saknar resurserna, förväntas vara mer tveksamma till att skaffa barn i jämförelse med individer som har dessa resurser men som anser att resursinnehavet är en mindre viktig förutsättning för föräldraskap. Familjevärderingar: Den normativa betydelsen av föräldraskap och barn, familjevärderingar, kan avspegla sig i individers barnintentioner och tidigare forskning har indikerat att mer traditionella familjevärderingar ökar benägenheten att skaffa barn samt att låga familjevärderingar ökar risken för avsiktlig barnlöshet. Vi kan således förvänta oss följande: Individer med svaga familjevärderingar antas vara mer benägna att tveka inför att skaffa barn jämfört med individer med starka familjevärderingar. Livsfas, attityder och tveksamhet: Det är även rimligt att anta barnintentioner och föräldraskapsattityder varierar beroende på var i livet en individ befinner sig. För att undkomma interaktionsproblem kommer olika åldersgrupper att analyseras separat. Kön, attityder och tveksamhet: Tidigare forskning har pekat på könsskillnader gällande barnintentioner och attityder till föräldraskap. För att kontrollera för eventuella interaktionseffekter kommer kvinnor och män att analyseras separat. 13

4 Datamaterial, analysmetod och variabeldefinition Datamaterialet för uppsatsen är Familj och arbetsliv på 2000-talet, en enkätundersökning som genomförts vid två tillfället, år 1999 och 2003, av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Eva Bernhardt vid Centrum för genusstudier, Stockholms universitet (Bernhardt 2000). I undersökningen från 1999 ingick unga vuxna, födda 1968, 1972, 1976. Vid undersökningen 2003 inkluderades även individer som är födda 1980. Vid båda tillfällena har respondenterna besvarat frågor om barn, familj, arbete och framtidsplaner. Cirka 80 procent av dem som medverkade 1999 deltog även 2003. Det totala antalet individer som ingick i 2003 års undersökning var 2 469 och svarsandelen uppgick till 72 procent (Bernhardt 2005). Underlaget för kommande analys är undersökningen 2003 och av det totala urvalet är 56,4 procent (1 392) barnlösa. Andelen barnlösa är högst bland 22-åringarna och minst bland 34-åringarna och könsskillnaden är störst bland de äldsta grupperna (se Figur 9). Figur 9: Andel barnlösa i hela urvalet, fördelat på ålder och kön. 85,3 89,6 68,8 75,6 Kvinnor Män 49,0 34,4 16,2 25,2 22 år 26 år 30 år 34 år I analysen ingår endast individer som inte har fått egna barn, inte har några barn boende i sitt hushåll och som inte var gravida vid undersökningens genomförande. 11 Ett internt bortfall på grund av obesvarade frågor ger en urvalsstorlek på 1 385 individer. 4.1 Analysmetod logistisk regression Analysens beroende variabel, om individer kan tänka sig att skaffa barn i framtiden, är dikotom, och antar värdet 0 om respondenten svarat ja på frågan och värde 1 om respondenten är tveksam. Analysverktyget är logistisk regression där relationen mellan den beroende variabeln och de oberoende variablerna kan skrivas som: logit(y) = α + β 1 X 1 + β 2 X 2 + + β k X k. Logiten är det logaritmerade oddset för utfallet 1 på den beroende variabeln, i detta fall tveksamhet att skaffa barn. Vidare är α interceptet och β regressionskoefficienten för variabeln X. Eftersom koefficienterna i en logistisk regressionsanalys kan vara svårtolkade kommer resulta- 11 En av de frågor som använts vid sorteringen för uppsatsens urval är Är du eller din partner gravid?. Frågan ställdes endast till respondenter som levde tillsammans med en partner. Kvinnor som inte var sammanboende men som ändå besvarat frågan jakande har exkluderats. Det finns en liten risk att det i samplet förekommer gravida respondenter utan partner som inte besvarat frågan. 14

ten redovisas i oddskvoter vilka erhålls då logiten exponentieras (Menard 2002; Edling & Hedström 2003). Oddskvoten uttrycker skillnaden i odds för olika kategorier som jämförs. Referenskategorin antar alltid värde 1 och om oddskvoten exempelvis är 1,5 är tolkningen att oddsen är 1,5 gånger högre (eller 50 procent) för gruppen i jämförelse med referenskategorin (Pampel 2000). För att underlätta förståelsen av relationen mellan olika kategorier kommer oddskvoten att benämnas som benägenhet, närmare bestämt benägenhet att vara tveksam inför att skaffa barn. Benägenhet är approximativt det samma som oddskvot (Alm-Stenflo & Persson 2002). I resultatredovisningen presenteras även Nagelkerkes R 2 som indikerar hur stor del av variationen i den beroende variabeln som förklaras av regressionsmodellens oberoende variabler. R 2 -värdet kan variera från 0 till 1 och bör betraktas som riktlinje snarare än ett exakt värde (Pampel 2000). 12 Vidare har även modellernas duglighet prövats, att en modell som inkluderar flera oberoende variabler signifikant skiljer sig från modellen som enbart innehåller interceptet, vilket är ett mått på hur välspecificerad modellen är. 13 För att avgöra om oddskvoterna har en statistiskt relevant effekt används en signifikansnivå på 10 procent. 4.2 Variabelbeskrivning och operationalisering av teoretiska begrepp Avsnittet inleds med en definition av barnlöshet samt en beskrivning av analysens beroende variabel barnintentioner. Därefter följer en redogörelse för kontrollvariablerna och hur de teoretiska begreppen ska mätas empiriskt samt en bedömning av de operationella indikatorernas giltighet och tillförlitlighet. För samtliga variabler har referenskategori valt utifrån vad tidigare studier påvisat vara den kategori som är minst tveksam till att skaffa barn. 4.2.1 Definition av barnlöshet och barnintentioner Enligt Houseknecht (1987) rymmer begreppet barnlöshet flera dimensioner valmöjlighet och beständighet. Valmöjlighet utgör skiljelinjen mellan avsiktligt och oavsiktligt barnlösa de som kan men inte vill ha barn och de som inte kan få barn. Beständighet omfattar både tidpunkt och intentioner. Avsiktlig barnlöshet kan vara tillfällig eller permanent. Ett uppskjutande av barnafödande kan ses som tillfällig barnlöshet om avsikten inte är att bli permanent, slutgiltigt, barnlös. Framtida barnintentioner kan variera i styrka från ja, olika grader av osäkerhet, till ett säkert nej. Houseknecht (1987) menar dylika distinktioner är betydelsefulla eftersom det är föga troligt att alla barnlösa oavsett ålder, intentioner eller valmöjlighet delar samma 12 I logistisk regression indikerar värdet av Log likelihood-funktionen hur väl regressionsmodellen beskriver de data som ingår. R 2 -värdet beräknas utifrån Log likelihood-värdena multiplicerat med -2 enligt: [(-2LL 0 )-(-2LL 1 )]/(-2LL 0 ). LL 0 är värdet för en modell med enbart interceptet och LL 1 en modell med de oberoende variabler som ingår i analysen (Edling & Hedström 2003). R 2 -värdet brukar betecknas som förklarad pseudo-varians eftersom log likelihood-funktionen inte hanterar varians som summan av de kvadrerade avvikelserna som är brukligt i OLS-regressioner. R 2 -värdet anger snarare förbättring av log likelihood i relation till interceptet (Pampel 2002). 13 För kontroll av modellens anpassning beräknas Log likelihood-kvoten (LL0-LL 1 =LLR) multiplicerat med -2 (Edling & Hedström 2003). 15

karaktäristika. Begreppet slutgiltig barnlöshet omfattar ofta både avsiktligt och oavsiktligt barnlösa, speciellt på aggregerad nivå då det sällan är möjligt att beakta barnlöshetens olika dimensioner. I denna uppsats definieras barnlös som en person som inte har barn och som fortfarande befinner sig i reproduktiv ålder. Barnlösheten betraktas primärt som tillfällig och avsiktlig. Undersökningens beroende variabel är barnintentioner vars styrka mäts i två nivåer de som vill ha barn i framtiden och de som är tveksamma. Frågan som avser mäta intentioner är: Tror du att du kommer att skaffa barn i framtiden? Svarsalternativ som gavs var ja, nej och kanske. Då endast 47 personer, 3,4 procent, av 1 392 svarat nekande har kanske och nej slagits ihop till tveksam, också med tanke på att skillnaden mellan dem gällande övriga kontrollvariabler är måttliga. 4.2.2 Individspecifika faktorer Ålder: Individer födda 1980, 1976, 1972 och 1968 vilka klassificeras som 22 år (referenskategori), 26 år, 30 år och 34 år, respondenternas ålder vid undersökningens genomförande. Kön: Biologiskt kön man och kvinna (referenskategori). Partnerskapsstatus: Gifta/sambo (referenskategorin) avser de personer som är lagvigda samt sammanboende individer som inte är lagvigda. Att kategorierna slagits samman beror på att endast 52 personer, 3,8 procent, av 1 385, är gifta. Särbo inkluderar personer som har ett fast förhållande men som inte bor med partnern permanent. Ingen partner avser dem utan ett fast förhållande. Utbildningsnivå: Variabeln är kategoriserad i tre nivåer Gymnasium i två år eller mindre, Gymnasium i tre år samt Högskoleutbildning eller högre utbildningsnivå (referenskategori). Då endast 50 individer, 3,6 procent, av 1 385 saknar gymnasieutbildning har grundskolenivå och tvåårig gymnasienivå slagits samman till en kategori. Arbetsmarknadsstatus: Inkluderar kategorierna Fast anställning (referenskategori), Studier/ tillfällig anställning, Egen företagare samt Arbetslös. Variabeln indikerar grad av trygghet och stabilitet på arbetsmarknaden vilket fast anställning, i jämförelse med övriga kategorier, i högre grad förmodas bistå med. Respondenten har haft möjlighet att ange fler än ett svar och eftersom studier och tillfällig anställning ofta sammanfaller har dessa slagits samman. Inkomstnivå: Variabeln är indelad i tre nivåer 200 000 eller mindre, 200 000-300 000, 300 000 eller mer (referenskategori). Endast 29 respondenter (2,1 procent) tjänar 400 000 eller mer varför det inte är meningsfullt att skapa en separat kategori för den nivån. 16

4.2.3 Attityder till föräldraskap Rationella val: Frågan som avser mäta kostnader och vinster, som en operationalisering av teorin om rationella val, är: Att bli förälder påverkar ens liv på olika sätt. Vad är din uppfattning? Påståenden som respondenten tagit ställning till är: Om (när) jag får barn kan jag inte längre göra vad jag vill. får jag (vi) dålig ekonomi. får jag mycket litet tid för mina vänner. förbättras min relation till min partner. blir mitt liv mer meningsfullt. Svarsskalan går från 1 (instämmer inte alls) till 5 (instämmer helt och hållet). För att testa tillförlitligheten i att de fem olika påståendena mäter dimensionerna kostnad och vinst genomfördes en faktoranalys, som bekräftade att påståendena laddar två faktorer samt att korrelationer inom respektive faktor är höga (från 0,72 till 0,84). 14 Svarsalternativet vet inte substituerades med värde 3, ett jämförbart värde i relation till den beroende variabeln. 15 De tre första påståendena utgör skalan socioekonomiska kostnader och de två sista påståendena psykosociala vinster och uppvisar ett Cronbachs alpha på 0,70 respektive 0,55 vilket indikerar en hög respektive acceptabel intern konsistens. Skalornas validitet kan därmed anses vara god. 16 Kostnader kategoriseras som låga (referenskategori) och höga och vinster som stora (referenskategori) och små. Riskundvikande: Teorin om riskundvikande har operationaliserats med påståenden om vad som anses vara en lämplig livssituation för att kunna skaffa barn samt hur detta överensstämmer med den egna livssituationen. De frågor som avser mäta detta är: 1) Hur viktigt tycker du att det är att följande saker är uppfyllda för att det ska vara lämpligt att bli förälder? Att man är färdig med sin utbildning. Att man har en tillräcklig inkomst för att försörja ett barn. Svarsskalan går från 1 (oviktigt) till 5 (mycket viktigt). 14 Faktoranalys är ett sätt att koncentrera information från ett större antal variabler till ett mindre antal dimensioner (faktorer) utan att information går förlorad. Ju starkare faktorladdning en variabel har desto starkare är korrelationen med den underliggande dimensionen (Hair m.fl. 1992). KMO (Kaiser-Meyer-Olkin) mäter i vilket utsträckning indikatorerna ingår i samma begreppssfär. KMO kan variera från 0 till 1. Värden över 0,70 är mycket bra, 0,60 godtagbart, och värden under 0,50 är oacceptabla för att skapa ett sammansatt mått eller index (Sharma 1996). Redogörelse för faktorladdning se Tabell I. 15 Substituering är en lämplig åtgärd om det finns internt bortfall i en skala, det vill säga obesvarade påståenden. Om respondenterna utesluts innebär det även att annan tillgänglig information går förlorad, vilket är särskilt kännbart när respondenten endast uteslutit ett fåtal påståenden eller om bortfallet är spritt på ett flera respondenter (Björkman 2004). 16 Cronbachs alpha är ett statistiskt trovärdighetsmått som mäter den interna konsistensen av flera indikatorer, det vill säga hur korrelerade indikationerna är i förhållande till varandra. Värdet 0 indikerar att det inte finns något samband och 1 att det förekommer ett perfekt samband (Bohrnstedt & Knoke 1988). Gränserna för acceptans är snarlika dem för KMO (se fotnot 14). Cronbachs alpha är känsligt för antalet indikatorer vilket innebär att en skala med få indikatorer kan uppvisa lägre värde jämfört med en skala med många indikatorer, men ändå anses ha hög intern reliabilitet och att skalans validitet är god. 17