Kallelse Arbetslivsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida AN2016/3 2016-01-26 1 (14) Tid tisdag 2016-01-26 kl. 13:30 17:00 Plats Hyttgatan 18, Integrationsenhetens konferensrum Tid för justering 2016-01-26 Majoritetsgruppen samlas i konferensrummet hos Integrationsenheten kl. 13.00, övriga ledamöter samlas i konferensrummet hos kl. 13.00 för genomgång av ärenden. Anmäl förhinder till nämndsekreterare Torbjörn Kvist, tel. 026-24 17 39 eller via mail, torbjorn.kvist@sandviken.se. Ersättare som planerar att delta i sammanträdet utan att vara kallad till tjänstgöring ska anmäla detta, även ordinarie ledamöter ska meddela vid förhinder. Dock utgår inte förrättningsarvode för ersättare som inte är kallade. Reseersättning och förlorad arbetsförtjänst utgår alltid. Föredragningslista Nr Ärende Diarienr Föredragande 1. Sammanträdets öppnande Lars Karlsson 2. Godkännande av dagordning Lars Karlsson 3. Val av justerare Lars Karlsson 4. Strategier AN2016/4 5. Månadsuppföljning ekonomi, januari - december 2015 6. Budget och planeringsprocess/balanserad styrning 2017 7. Remiss bostadsförsörjningsprogram Sandvikens kommun 2016-2025 AN2016/6 AN2016/1 Lena Åsbrink Anna-Karin Markström 8. Traineejobb inom omvårdnad AN2016/2 9. Svar på revisionsrapport granskning av kommunens integrationsarbete AN2015/52 10. Delegationsärenden Lars Karlsson 11. Rapporter och skrivelser AN2015/72 Page 1 of 187
Sandvikens kommun Kallelse Arbetslivsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida AN2016/3 2016-01-26 2 (14) Mona Davik Ordförande Torbjörn Kvist Sekreterare Page 2 of 187
Sandvikens kommun Kallelse Arbetslivsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida AN2016/3 2016-01-26 3 (14) Innehållsförteckning 1. Sammanträdets öppnande...4 2. Godkännande av dagordning...5 3. Val av justerare...6 4. Strategier...7 5. Månadsuppföljning ekonomi, januari - december 2015...8 6. Budget och planeringsprocess/balanserad styrning 2017...9 7. Remiss bostadsförsörjningsprogram Sandvikens kommun 2016-2025...10 8. Traineejobb inom omvårdnad...11 9. Svar på revisionsrapport granskning av kommunens integrationsarbete...12 10. Delegationsärenden...13 11. Rapporter och skrivelser...14 Page 3 of 187
Sandvikens kommun Kallelse Arbetslivsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida AN2016/3 2016-01-26 4 (14) 1. Sammanträdets öppnande Sammanfattning av ärendet Arbetslivsnämndens ordförande förklarar sammanträdet öppnat. Page 4 of 187
Sandvikens kommun Kallelse Arbetslivsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida AN2016/3 2016-01-26 5 (14) 2. Godkännande av dagordning Förslag till beslut Beredningen föreslår Arbetslivsnämndens ledamöter att: godkänna dagordningen. Page 5 of 187
Sandvikens kommun Kallelse Arbetslivsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida AN2016/3 2016-01-26 6 (14) 3. Val av justerare Förslag till beslut Beredningen föreslår Arbetslivsnämndens ledamöter att: utse Morgan Hanning (S) till justerare Page 6 of 187
Sandvikens kommun Kallelse Arbetslivsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida AN2016/3 2016-01-26 7 (14) AN2016/4 4. Strategier Sammanfattning av ärendet Aktuell information från Förvaltningschefen. Arbetslivsnämndens årsrapport 2015 - om arbetsmarknad, näringsliv och studier. Underlag ÅrsrapportSammanfattningrevver2.pdf dnr: AN2016/4 Årsrapport2015LJArbetsliv.pdf dnr: AN2016/ Page 7 of 187
Sandvikens kommun Kallelse Arbetslivsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida AN2016/3 2016-01-26 8 (14) 5. Månadsuppföljning ekonomi, januari - december 2015 Förslag till beslut Beredningen föreslår Arbetslivsnämndens ledamöter att: 1. godkänna informationen och redovisningen 2. överlämna informationen och redovisningen till Kommunstyrelsen Sammanfattning av ärendet Ekonomisk uppföljning Arbetslivsnämnden januari - december 2015. Beslutsunderlag Uppföljning skickas med e-post innan nämndsmötet. Page 8 of 187
Sandvikens kommun Kallelse Arbetslivsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida AN2016/3 2016-01-26 9 (14) AN2016/6 6. Budget och planeringsprocess/balanserad styrning 2017 Förslag till beslut Beredningen föreslår Arbetslivsnämndens ledamöter att: godkänna budget och planeringsprocess/balanserad styrning 2017 Sammanfattning av ärendet Sammanfattning och beskrivning av Arbetslivsnämndens planeringsprocess/balanserad styrning 2017. Beslutsunderlag Budget och planeringsprocess 2017 Arbetslivsnämnden 151215.pdf dnr: AN2016/6 Page 9 of 187
Sandvikens kommun Kallelse Arbetslivsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida AN2016/3 2016-01-26 10 (14) AN2016/1 7. Remiss bostadsförsörjningsprogram Sandvikens kommun 2016-2025 Förslag till beslut Beredningen föreslår Arbetslivsnämndens ledamöter att: 1. godkänna och överlämna remissvaret till kommunstyrelsen samt att 2. förklara paragrafen omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Arbetslivsnämnden har på remiss från Kommunstyrelsen erhållit förslag på bostadsförsörjningsprogram med sista svarsdatum den 28 januari 2016. Beslutsunderlag Remissvar från AN Bostadsförsörjningsprogram 2016-2025.pdf dnr: AN2016/1 Bostadsförsörjningsprogram 20151208.pdf dnr: AN2016/1 Page 10 of 187
Sandvikens kommun Kallelse Arbetslivsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida AN2016/3 2016-01-26 11 (14) AN2016/2 8. Traineejobb inom omvårdnad Förslag till beslut Beredningen föreslår Arbetslivsnämndens ledamöter att: garantera Trainee-eleverna möjlighet att läsa kurser motsvarande 1250 poäng på omvårdnadsutbildningen under tiden 2016 och 2017. Sammanfattning av ärendet Våren 2016 planerar i samarbete med Arbetsförmedlingen och Omsorgsförvaltningen att erbjuda 15 ungdomar Traineejobb. Tanken är att Omsorgsförvaltningen anställer dem som Trainee under 1 år med ev. förlängning på1 år. Kommunen erhåller statsbidrag under 2016 men det finns en osäkerhet om regeringen kommer att bevilja statsbidrag för 2017. Förordningen gällande Tranieeplatser kräver att 50 % av tiden ska vara studier. Trainee-eleverna kommer att studera omvårdnadskurser på CVL på halv studietakt dvs. 20 h/ vecka. Det innebär att de endast hinner läsa 600 poäng av totalt 1500 poäng under 2016. Om de även tillåts studera under 2017 kan de uppnå 1250 poäng av en komplett utbildning till undersköterska. Därefter rekommenderas eleverna att söka resterande 250 poäng eller om Omsorgsförvaltningen ser möjlighet att göra ett anställningsavtal under förutsättning att de t.ex. slutför utbildningen. Om eleverna läser hela utbildningen dvs. 1500 poäng så kommer de även att få ett diplom från Vård och omsorgscollege som är ett krav för tillsvidareanställning inom Omsorgsförvaltningen. Att de ungdomar som får Traineejobb inom omvårdnad ska erbjudas omvårdnadsutbildning på två år. Begäran om garanti hos att de erbjuds möjlighet att läsa utbildningen under två år även om staten inte beviljar statsbidrag för 2017. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse2 till nämnd - Trainee 2016.pdf dnr: AN2016/2 LOK trainee2.pdf dnr: AN2016/2 Page 11 of 187
Sandvikens kommun Kallelse Arbetslivsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida AN2016/3 2016-01-26 12 (14) AN2015/52 9. Svar på revisionsrapport granskning av kommunens integrationsarbete Förslag till beslut Beredningen föreslår Arbetslivsnämndens ledamöter att: godkänna svaret på revisionsrapport Granskning av kommunens integrationsarbete Sammanfattning av ärendet PwC har på kommunrevisionens uppdrag genomfört en granskning avseende kommunens integrationsarbete. Arbetslivsnämnden har anmodats att kommentera granskningsrapporten och de förbättringsområden/brister som påtalas i revisionsrapporten. Beslutsunderlag Svar till PWC ang Integration.pdf dnr: AN2015/52 Page 12 of 187
Sandvikens kommun Kallelse Arbetslivsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida AN2016/3 2016-01-26 13 (14) 10. Delegationsärenden Förslag till beslut Beredningen föreslår Arbetslivsnämndens ledamöter att: godkänna redovisningen av delegationsbesluten. Sammanfattning av ärendet Se delegationspärm hos nämndsekreteraren. Anställningsavtal 20151217-20160126 Nya avtal Antagningsutskott 20151217-20160126 Internkontroll ASG protokoll 20160113 Inkomna synpunkter Nytt protokoll Ny synpunkt Tillbud och arbetsskador Hot och våld Rådet för folkhälsa och trygghet Yrkeshögskolan - protokoll ledningsgruppen Page 13 of 187
Sandvikens kommun Kallelse Arbetslivsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida AN2016/3 2016-01-26 14 (14) AN2015/72 11. Rapporter och skrivelser Sammanfattning av ärendet Förvaltningschef vill ha Arbetslivsnämnden uppdrag att tillskriva Övervakningskommittén om hur beslutsgången gick till vid avslag av EU-projekt. Statistik sjukfrånvaro Underlag FÖRVALTNING2015SJUKFRV.pdf dnr: AN2015/72 Page 14 of 187
Årsrapport 96 sidor analys och jämförelser Utveckling av antalet arbetstillfällen, antal förvärvsarbetande, företagande, studiedeltagande, utbildningsnivå, lediga jobb och arbetslöshet i Sandvikens kommun December 2015 Page 15 of 187
Innehåll Sid FÖRORD 3 1. ANTAL ARBETSTILLFÄLLEN 4-14 2. ANTAL FÖRVÄRVSARBETANDE BOENDE I SANDVIKEN 15-42 3. FÖRETAGANDET 43-48 4. STUDIEDELTAGANDET 49-54 5. UTBILDNINGSNIVÅN 55-63 6. LEDIGA JOBB OCH ARBETSLÖSHET 64-80 7. DEN NÄRMASTE FRAMTIDEN 81-86 8. SLUTSATSER 87-99 2 Page 16 of 187
Förord Denna årsrapport beskriver utvecklingen inom Sandvikens arbetsmarknad och näringsliv, baserat på den senaste statistiken. När det gäller förvärvsarbetande och pendling samt studiedeltagande och utbildningsnivå kommer statistiken med ett års fördröjning, d v s de aktuella siffrorna gäller år 2014 (Källa:SCB). Övrig statistik som gäller företagande (Källa: Bolagsverket) och sysselsättning per län (Källa: SCB) samt arbetslöshet (Källa: Arbetsförmedlingen) är från i år 2015, 3:e kvartalet 2015 samt november månad respektive vecka 52 i år 2015. Beskrivningen av den närmaste framtiden bygger på Konjunkturinstitutets senaste lägesrapport och prognoser från december 2015. Årsrapporten utgör underlag till en läges- och utvecklingsbeskrivning som kan användas till att bättre förstå var Sandviken befinner sig och hur kommunen hamnat i nuvarande situation, och skulle därmed också kunna vara utgångspunkten för en diskussion om var Sandviken vill befinna sig i framtiden Sandviken, med sin starka tyngdpunkt inom industrin, är en av de kommuner i landet som är mest beroende av den internationella konjunkturutvecklingen. Den senast stora brytpunkten i utvecklingen av Sandvikens arbetsmarknad kom med finanskrisen 2008, och den därpå följande eurokrisen 2011. Därför relaterar många av jämförelserna i denna årsrapport till utvecklingen sedan 2008. När det gäller utvecklingen av antalet jobb och förvärvsarbetande är rapportens fokus även utvecklingen under 2014 jämfört med året innan. Föreliggande årsrapport är även ett svar på Skolinspektionens efterfrågan på en analys vad gäller behovet av vuxenutbildning i Sandvikens kommun. Sandviken i december 2015 Förv chef 3 Page 17 of 187
1. Antal arbetstillfällen (förvärvsarbetande dagbefolkning) Utvecklingen av antalet arbetstillfällen i Sandviken Sysselsättningsstatistiken mäter såväl förvärvsarbetande dagbefolkning som nattbefolkning i Sandviken. Förvärvsarbetande dagbefolkning kan sägas mäta antalet arbetstillfällen som finns i kommunen medan förvärvsarbetande nattbefolkning beskriver hur Sandvikenbornas sysselsättning fördelar sig. Utvecklingen av antalet arbetstillfällen (förvärvsarbetande dagbefolkning) i Sandviken mellan åren 2008-2014, och i jämförelse med omvärlden, ser ut som följer fördelat på olika näringsgrenar (SNI 2007): Jord- och skogsbruk Sedan 2008 är det Jord- och skogsbrukssektorn i Sandviken som utvecklats starkast av samtliga näringsgrenar i kommunen, framförallt procentuellt, men även i absoluta tal. Mellan 2008 och 2014 ökade antalet jobb med hela +62% inom denna sektor i Sandviken. Detta är en mycket större ökning än i Gästrikland eller Gävleborg och i landet som helhet, där ökningarna uppgår till mellan +35% och +40%. Inom jord- och skogsbrukssektorn återfinns bland annat lokal livsmedelsproduktion och grönsaksodling samt hästuppfödning-/skötsel. Tillverkningsindustrin Tillverkningsindustrin är Sandvikens största sysselsättningssektor med 40% av jobben i kommunen. Även om Sandviken förlorat -9% av industrijobben sedan 2008 så är detta en hälften så stor minskning som i Gästrikland, Gävleborg och i riket som helhet. I landet som helhet har drygt -100 000 industrijobb försvunnit sedan år 2008. I Sandviken uppgår minskningen till -689 industrijobb, och i Gävleborg har -4 568 jobb försvunnit inom tillverkningsindustrin. Däremot ökade tillverkningsjobben i Sandviken under 2014 med +0,5%, till skillnad från i arbetsmarknadsregionen och landet som helhet som upplevde en årlig minskning på mellan -1,5% och -3% inom denna näringsgren. 4 Page 18 of 187
Energiförsörjning och miljöverksamhet Energi- och miljösektorn i Sandviken har varit i stort sett oförändrad sysselsättningsmässigt under de senaste 7 åren. Omvärlden har som helhet haft en betydligt mer positiv utveckling av denna sektor under denna period. Byggverksamhet Sandviken har tappat arbetstillfällen inom byggsektorn sedan 2008, och det stora tappet kom under 2014 med -5%. I regionen har antalet byggjobb ökat under denna period, och i riket som helhet uppgår ökningen till hela +10%. Handel Inom handeln har Sandviken tappat -14% av jobben sedan 2008, men under 2014 ökade jobben med +5% eller 52 nya jobb netto. Detta var en klart bättre sysselsättningsutveckling under år 2014 för handeln i Sandviken jämfört med Gästrikland och länet samt riket som helhet (+-0%, -0,25% respektive +0,5%). Handeln är Sandvikens fjärde största sysselsättningssektor med 7% av jobben i kommunen. Transport och magasinering Sysselsättningsförändringarna inom transportsektorn i Sandviken har varit relativt små som helhet under perioden. Toppnoteringarna sysselsättningsmässigt återfinns under 2011 och 2012, bl a kopplat till större infrastrukturinvesteringar i kommunen. Hotell- och restaurangverksamhet Hotell- och restaurangnäringen i Sandviken har tappat vart femte jobb (-20%) sedan 2008, även om det skett en viss återhämtning sedan bottenåren 2011 och 2012. Inom detta branschområde skiljer sig Sandviken kraftigt från regionen och landet som helhet, där denna näring ökat med mellan +13,5% och +25%. För Sandviken har omfattningen och förläggningen av affärsresandet och näringslivets representation en mycket stor betydelse för utvecklingen inom denna näringsgren. 5 Page 19 of 187
Information och kommunikation Informations- och kommunikationssektorn i Sandviken har tappat påtagligt under perioden och särskilt under 2014 (-32%), efter en rejäl ökning sedan 2010 och toppåret 2013. Inom arbetsmarknadsregionen och i länet som helhet noteras också minskningar inom denna näringsgren, medan riket som helhet upplevt en ökning. Finans- och försäkringsverksamhet Finans- och försäkringsverksamhet är den näringsgren i Sandviken som procentuellt tappat mest jobb av samtliga näringsgrenar i kommunen sedan år 2008. Även i arbetsmarknadsregionen och länet som helhet har antalet jobb i denna sektor minskat under perioden, om än inte lika mycket. I riket som helhet har finans- och försäkringssektorn ökat något. Fastighetsverksamhet Sysselsättningen inom fastighetsverksamheten i Sandviken har förändrats mycket lite under perioden, till skillnad från arbetsmarknadsregionen och länet samt riket som helhet där denna sektor ökat mellan +13% och +25%. Företagstjänster Företagstjänster, som sysselsättningsmässigt är Sandvikens femte största näringsgren, har tappat -141 (-12%) arbetstillfällen sedan 2008. Det är betydligt mer än i regionen i övrigt, och i landet som helhet har denna sektor ökat med +13%. Offentlig förvaltning Antalet jobb inom offentlig förvaltning i Sandviken har minskat med hela -28% sedan 2008, och utgjorde år 2014 endast 3,5% av samtliga arbetstillfällen i kommunen. I regionen och i landet som helhet har denna sektor ökat med mellan +12% och +15% under samma period. 6 Page 20 of 187
Utbildning Utbildningssektorn i Sandviken, som sysselsättningsmässigt är den tredje största näringsgrenen i kommunen med 8,8%, har minskat med -3% sedan 2008. Under 2014 ökade emellertid denna sektor med +2% vilket var en större årlig ökning än i regionen och i landet som helhet. Vård- och omsorg samt sociala tjänster Vård- och omsorgssektorn samt sociala tjänster är sysselsättningsmässigt Sandvikens näst största näringsgren, med 14,5% av jobben. Sysselsättningsmässigt har denna sektor, till skillnad från regionen och riket som helhet, emellertid varit i det närmaste oförändrad (-0,4%) i Sandviken under perioden 2008-2014. Även om det skett en klar ökning (+156 fler jobb och +7%) sedan bottenåret 2012. Under 2014 tillkom netto +66 nya jobb inom denna sektor i Sandviken, vilket var en ökning med +3% som också var bättre än i regionen och riket som helhet. Kulturella och personliga tjänster m m Kulturella och personliga tjänster innehåller bland annat sport- och tävlingsverksamhet samt fritids- och kulturella tjänster liksom hår- och skönhetsvård samt hushållsnära tjänster. I Sandviken har denna sektor ökat med hela 134 jobb eller +26% under perioden. Detta är en betydligt större sysselsättningsökning inom denna näringsgren än i regionen som helhet, och dubbelt så stor ökning än i riket som helhet. Samtliga näringsgrenar totalt Sandviken har, liksom regionen i övrigt, tappat arbetstillfällen sedan finanskrisens år 2008. För Sandviken uppgår minskningen till 1 198 färre arbetstillfällen eller -6,5% år 2014 jämfört med år 2008. I arbetsmarknadsregionen uppgår denna minskning till -1% och i länet till -0,2%. För riket som helhet har antalet arbetstillfällen ökat med +5,5% under perioden. Under år 2014 ökade emellertid antalet jobb i Sandviken netto med +55 eller +0,3%, vilket är bättre än för arbetsmarknadsregionen och länet som helhet. 7 Page 21 of 187
Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i regionen (dagbefolkning) (RAMS) efter näringsgren SNI 2007 och år Hela Riket 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 A jordbruk, skogsbruk och fiske 74 307,00 76 198,00 80 001,00 100 264,00 100 130,00 100 907,00 100 564,00 B+C tillverkning och utvinning 664 923,00 595 211,00 595 113,00 603 069,00 590 135,00 573 345,00 564 335,00 D+E energiförsörjning; miljöverksamhet 44 406,00 44 775,00 45 114,00 45 781,00 47 211,00 47 588,00 48 684,00 F byggverksamhet 293 637,00 288 532,00 300 647,00 314 122,00 317 933,00 318 302,00 322 446,00 G handel 546 439,00 529 618,00 546 433,00 554 367,00 561 176,00 564 338,00 566 954,00 H transport och magasinering 227 321,00 218 587,00 222 647,00 226 164,00 225 981,00 226 939,00 224 906,00 I hotell- och restaurangverksamhet 128 393,00 129 816,00 139 040,00 140 698,00 150 151,00 157 342,00 159 910,00 J information och kommunikation 168 863,00 165 920,00 166 111,00 171 191,00 173 694,00 176 013,00 178 089,00 K finans- och försäkringsverksamhet 91 135,00 88 887,00 89 789,00 90 068,00 90 348,00 91 028,00 91 690,00 L fastighetsverksamhet 65 950,00 66 512,00 67 193,00 69 156,00 70 549,00 73 838,00 74 325,00 M+N företagstjänster 470 817,00 457 696,00 479 953,00 504 528,00 519 983,00 526 130,00 533 600,00 O offentlig förvaltning och försvar 239 555,00 240 410,00 246 125,00 252 282,00 256 390,00 264 245,00 267 784,00 P utbildning 450 755,00 445 480,00 461 495,00 466 846,00 474 232,00 481 364,00 488 041,00 Q vård och omsorg; sociala tjänster 704 889,00 700 182,00 714 597,00 719 155,00 734 689,00 748 992,00 764 071,00 R+S+T+U kulturella och personliga tjänster m.m. 184 725,00 187 024,00 190 871,00 195 368,00 201 966,00 206 916,00 208 187,00 00 okänd verksamhet 50 674,00 45 895,00 47 591,00 52 541,00 52 932,00 52 917,00 53 728,00 TOTALT 4 406 789,00 4 280 743,00 4 392 720,00 4 505 600,00 4 567 500,00 4 610 204,00 4 647 314,00 jmf-08 % jmf-13 % 26 257,00 35,34-343,00-0,34-100 588,00-15,13-9 010,00-1,57 4 278,00 9,63 1 096,00 2,30 28 809,00 9,81 4 144,00 1,30 20 515,00 3,75 2 616,00 0,46-2 415,00-1,06-2 033,00-0,90 31 517,00 24,55 2 568,00 1,63 9 226,00 5,46 2 076,00 1,18 555,00 0,61 662,00 0,73 8 375,00 12,70 487,00 0,66 62 783,00 13,33 7 470,00 1,42 28 229,00 11,78 3 539,00 1,34 37 286,00 8,27 6 677,00 1,39 59 182,00 8,40 15 079,00 2,01 23 462,00 12,70 1 271,00 0,61 3 054,00 6,03 811,00 1,53 240 525,00 5,46 37 110,00 0,80 8 Page 22 of 187
Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i regionen (dagbefolkning) (RAMS) efter region, näringsgren SNI 2007 och år Gävleborgs län 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 A jordbruk, skogsbruk och fiske 3191 3286 3458 4391 4472 4384 4454 B+C tillverkning och utvinning 25236 22510 22880 23145 22067 21308 20668 D+E energiförsörjning; miljöverksamhet 1479 1440 1458 1469 1518 1510 1540 F byggverksamhet 9706 9594 9929 10571 10295 10344 10276 G handel 11998 11797 11874 11765 11806 11681 11652 H transport och magasinering 5901 5755 5939 6035 5947 5985 5792 I hotell- och restaurangverksamhet 3537 3339 3566 3693 3922 4082 4104 J information och kommunikation 2254 2110 2115 2259 2294 2364 2239 K finans- och försäkringsverksamhet 1162 1074 1081 1050 1072 1044 1065 L fastighetsverksamhet 1837 1861 1872 1996 2042 2144 2182 M+N företagstjänster 11096 10291 10460 10362 10769 10607 10611 O offentlig förvaltning och försvar 7044 7637 7962 7531 7776 7895 8077 P utbildning 12471 12048 12119 12300 11998 12246 12376 Q vård och omsorg; sociala tjänster 22242 21413 21985 22428 22373 22762 23081 R+S+T+U kulturella och personliga tjänster m.m. 4855 4809 4833 4946 5066 5164 5267 00 okänd verksamhet 1778 1388 1421 1714 2087 2199 2173 125787 120352 122952 125655 125504 125719 125557 jmf-08 % jmf-13 % 1 263,00 39,58 70,00 1,60-4 568,00-18,10-640,00-3,00 61,00 4,12 30,00 1,99 570,00 5,87-68,00-0,66-346,00-2,88-29,00-0,25-109,00-1,85-193,00-3,22 567,00 16,03 22,00 0,54-15,00-0,67-125,00-5,29-97,00-8,35 21,00 2,01 345,00 18,78 38,00 1,77-485,00-4,37 4,00 0,04 1 033,00 14,66 182,00 2,31-95,00-0,76 130,00 1,06 839,00 3,77 319,00 1,40 412,00 8,49 103,00 1,99 395,00 22,22-26,00-1,18-230,00-0,18-162,00-0,13 9 Page 23 of 187
Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i regionen (dagbefolkning) (RAMS) efter region, näringsgren SNI 2007 och år A-56 Gävle/Sandvikens A-region (Gästrikland) 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 A jordbruk, skogsbruk och fiske 1281 1255 1351 1708 1670 1638 1769 B+C tillverkning och utvinning 17880 15878 16115 16211 15312 14796 14501 D+E energiförsörjning; miljöverksamhet 870 822 828 847 884 871 922 F byggverksamhet 6045 6112 6198 6501 6301 6297 6147 G handel 7244 7217 7249 7188 7219 7064 7064 H transport och magasinering 3751 3756 3831 3840 3862 3977 3885 I hotell- och restaurangverksamhet 2324 2200 2375 2360 2527 2636 2639 J information och kommunikation 1341 1240 1251 1253 1313 1425 1329 K finans- och försäkringsverksamhet 787 713 666 631 663 650 659 L fastighetsverksamhet 1199 1235 1262 1373 1348 1473 1498 M+N företagstjänster 7480 6644 6833 6878 7214 6963 7244 O offentlig förvaltning och försvar 5090 5645 5603 5393 5685 5789 5793 P utbildning 7693 7414 7503 7717 7512 7802 7897 Q vård och omsorg; sociala tjänster 12905 12412 12878 13052 13060 13420 13518 R+S+T+U kulturella och personliga tjänster m.m. 3110 3168 3183 3228 3361 3353 3394 00 okänd verksamhet 1077 729 760 855 975 941 958 80077 76440 77886 79035 78906 79095 79217 jmf-08 % jmf-13 % 488,00 38,10 131,00 8,00-3 379,00-18,90-295,00-1,99 52,00 5,98 51,00 5,86 102,00 1,69-150,00-2,38-180,00-2,48 0,00 0,00 134,00 3,57-92,00-2,31 315,00 13,55 3,00 0,11-12,00-0,89-96,00-6,74-128,00-16,26 9,00 1,38 299,00 24,94 25,00 1,70-236,00-3,16 281,00 4,04 703,00 13,81 4,00 0,07 204,00 2,65 95,00 1,22 613,00 4,75 98,00 0,73 284,00 9,13 41,00 1,22-119,00-11,05 17,00 1,81-860,00-1,07 122,00 0,15 10 Page 24 of 187
Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i regionen (dagbefolkning) (RAMS) efter region, näringsgren SNI 2007 och år Sandvikens kommun 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 A jordbruk, skogsbruk och fiske 268 279 287 404 401 428 434 B+C tillverkning och utvinning 7637 6761 7058 7582 7084 6915 6948 D+E energiförsörjning; miljöverksamhet 162 121 117 136 158 160 161 F byggverksamhet 943 896 935 997 925 951 904 G handel 1364 1230 1217 1145 1204 1119 1171 H transport och magasinering 427 421 447 518 528 419 422 I hotell- och restaurangverksamhet 517 460 425 388 386 417 413 J information och kommunikation 119 103 75 89 142 150 102 K finans- och försäkringsverksamhet 98 90 88 89 84 68 66 L fastighetsverksamhet 215 214 235 245 221 224 219 M+N företagstjänster 1149 1027 927 910 1074 1024 1008 O offentlig förvaltning och försvar 837 567 548 586 603 615 603 P utbildning 1569 1425 1503 1532 1516 1495 1523 Q vård och omsorg; sociala tjänster 2513 2585 2544 2409 2347 2437 2503 R+S+T+U kulturella och personliga tjänster m.m. 513 553 539 593 620 627 647 00 okänd verksamhet 140 123 111 126 141 169 149 18471 16855 17056 17749 17434 17218 17273 jmf-08 % jmf-13 % 166,00 61,94 6,00 1,40-689,00-9,02 33,00 0,48-1,00-0,62 1,00 0,63-39,00-4,14-47,00-4,94-193,00-14,15 52,00 4,65-5,00-1,17 3,00 0,72-104,00-20,12-4,00-0,96-17,00-14,29-48,00-32,00-32,00-32,65-2,00-2,94 4,00 1,86-5,00-2,23-141,00-12,27-16,00-1,56-234,00-27,96-12,00-1,95-46,00-2,93 28,00 1,87-10,00-0,40 66,00 2,71 134,00 26,12 20,00 3,19 9,00 6,43-20,00-11,83-1 198,00-6,49 55,00 0,32 11 Page 25 of 187
Utvecklingen av antalet jobb (förvärvsarbetande dagbefolkning) i Sandviken jämfört med Gävle Sandviken och Gävle tillhör samma arbetsmarknads- utbildnings- och pendlingsregion, och utvecklingen inom respektive näringsliv och arbetsmarknad påverkar varandra i mycket stor utsträckning. I flera avseenden kompletterar dessutom kommunernas arbetsmarknad varandra. Sedan 2008 har jord- och skogsbrukssektorerna ökat med +62% i Sandviken och med +37% i Gävle, men räknat i antal har antalet jobb växt lika mycket i de båda kommunerna med +167 i Gävle och +166 i Sandviken. En av de största skillnaderna i sysselsättningsutveckling mellan kommunerna återfinns inom tillverkningsindustrin. I Gävle har antalet jobb inom industrin minskat med hela -34% eller -1 830 arbetstillfällen sedan år 2008. I Sandviken uppgår motsvarande minskning till -9% eller -689 arbetstillfällen under samma period. År 2014 fanns 3 496 industrijobb i Gävle, att jämföra med 6 948 jobb inom tillverkning i Sandviken. Av det totala antalet arbetstillfällen i Gävle utgjorde industrijobben enbart 7,5%, att jämföra med 40% i Sandviken. Däremot är det många Gävlebor som arbetar inom industrin i Sandviken, vilket bl a framgår av pendlingsstatistiken. Byggjobben står för en betydligt större andel av arbetsmarknaden i Gävle än i Sandviken, med 8,7% jämfört med 5,2%. Även om Gävle inte tappat arbetstillfällen inom handeln i jämförelse med 2008, så har det varit en klar minskning sedan toppåret 2011. Och under 2014 minskade antalet arbetstillfällen inom handeln i Gävle med -75 jobb (-1,5%) medan de ökade i Sandviken med +52 arbetstillfällen (+4,6%). En annan näringsgren där det skiljer sig stort mellan kommunerna är hotell- och restaurangnäringen. Under 7- årsperioden har det tillkommit +344 (+21,5%) jobb inom denna sektor i Gävle samtidigt som det försvunnit -104 (-20,2%) arbetstillfällen i Sandviken. 12 Page 26 of 187
Även företagstjänster är en näringsgren med stor skillnad i utveckling mellan Sandviken och Gävle. Samtidigt som det försvunnit -141 (-12,3%) arbetstillfällen i Sandviken har dessa ökat med +211 (+4,1%) i Gävle. Enbart under 2014 ökade antalet förvärvsarbetande (dagbefolkning) inom denna näringsgren med +380 i Gävle. Företagstjänster står för 11,5% av samtliga arbetstillfällen i Gävle, att jämföra med 5,8% i Sandviken. Offentlig förvaltning och försvar är ytterligare en näringsgren med både stor skillnad i utveckling och betydelse på arbetsmarknaden mellan de båda kommunerna. I Sandviken har antalet arbetstillfällen minskat med -234 (-28,0%) under perioden samtidigt som de ökat med +855 (+22,6%) i Gävle. Näringsgrenen står för 3,5% av samtliga jobb i Sandviken och för 10,0% av jobben i Gävle. Även om utbildningssektorn ökat under perioden, och har något större andel av arbetsmarknaden i Gävle, så var den årliga ökningen inom näringsgrenen något större under 2014 i Sandviken än i Gävle. Motsvarande förhållande och utveckling som för utbildning gäller även för vård- och omsorg samt sociala tjänster, där Sandviken haft en mer positiv sysselsättningsökning det senaste året jämfört med Gävle. Inom kulturella och personliga tjänster m m har både Sandviken och Gävle haft en positiv sysselsättningsutveckling (+134 respektive +115 arbetstillfällen), men procentuellt har den varit betydligt större i Sandviken (+26,1%) jämfört med Gävle (+5,9%). 13 Page 27 of 187
Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i regionen (dagbefolkning) (RAMS) efter region, näringsgren SNI 2007 och år Gävle kommun 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 A jordbruk, skogsbruk och fiske 453 429 501 606 557 473 620 B+C tillverkning och utvinning 5326 4921 4696 4140 3910 3784 3496 D+E energiförsörjning; miljöverksamhet 532 546 556 582 584 581 630 F byggverksamhet 3911 4001 4051 4218 4131 4064 4010 G handel 4706 4817 4853 4878 4855 4841 4766 H transport och magasinering 2658 2642 2688 2679 2668 2844 2775 I hotell- och restaurangverksamhet 1604 1543 1678 1712 1864 1936 1948 J information och kommunikation 1090 1044 1059 1060 1075 1204 1164 K finans- och försäkringsverksamhet 571 523 500 469 505 513 528 L fastighetsverksamhet 718 747 775 872 845 970 1002 M+N företagstjänster 5100 4455 4793 4840 5058 4931 5311 O offentlig förvaltning och försvar 3777 4653 4605 4365 4515 4589 4632 P utbildning 4330 4269 4299 4471 4327 4674 4738 Q vård och omsorg; sociala tjänster 7711 7226 7727 7900 7995 8176 8065 R+S+T+U kulturella och personliga tjänster m.m. 1932 1942 1992 1954 2031 2011 2047 00 okänd verksamhet 577 279 308 335 429 422 450 44996 44037 45081 45081 45349 46013 46182 jmf-08 % jmf-13 % 167,00 36,87 147,00 31,08-1 830,00-34,36-288,00-7,61 98,00 18,42 49,00 8,43 99,00 2,53-54,00-1,33 60,00 1,27-75,00-1,55 117,00 4,40-69,00-2,43 344,00 21,45 12,00 0,62 74,00 6,79-40,00-3,32-43,00-7,53 15,00 2,92 284,00 39,55 32,00 3,30 211,00 4,14 380,00 7,71 855,00 22,64 43,00 0,94 408,00 9,42 64,00 1,37 354,00 4,59-111,00-1,36 115,00 5,95 36,00 1,79-127,00-22,01 28,00 6,64 1 186,00 2,64 169,00 0,37 14 Page 28 of 187
2. Antalet förvärvsarbetande boende i Sandviken (förvärvsarbetande nattbefolkning) Antalet förvärvsarbetande boende i Sandviken (nattbefolkning) utvecklades bättre än antalet jobb i kommunen Antalet förvärvsarbetande dagbefolkning (enligt beskrivningen ovan) beskriver i princip fördelningen av antalet arbetstillfällen i kommunen. Fördelningen av förvärvsarbetande nattbefolkning beskriver hur och var de boende i Sandviken arbetar. Det mest utmärkande för de förvärvsarbetande som bor i Sandviken är följande: År 1990 fanns +3 585 fler förvärvsarbetande boende i Sandviken än år 2014. Även om det försvunnit -1 198 arbetstillfällen från arbetsmarknaden i Sandviken sedan år 2008 har antalet förvärvsarbetande som bor i Sandviken enbart minskat med -381 under denna period. En betydande förklaring till detta återfinns i den ökade utpendlingen till arbete i annan kommun (+589 förvärvsarbetande utpendlare till annan kommun i jämförelse med år 2008). Antalet förvärvsarbetande med bostad i Sandviken var år 2014 högre än under perioden 2009-2013 och även högre än år 2004. Förvärvsintensiteten för män i Sandviken är högre än för genomsnittet i länet och nästan lika hög som i landet som genomsnitt. Däremot är förvärvsintensiteten för kvinnor i Sandviken klart lägre än både läns- och riksgenomsnitt. 15 Page 29 of 187
Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i regionen (dagbefolkning) (RAMS) efter region och år 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jmf-08 % jmf-13 % 2181 Sandviken 18471 16855 17056 17749 17434 17218 17273-1198 -6,5 55 0,3 Förvärvsarbetande 16+ år med bostad i regionen (nattbefolkning) (RAMS) efter region och år 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jmf-08 % jmf-13 % 2181 Sandviken 17171 16076 16386 16716 16710 16661 16790-381 -2,2 129 0,8 SANDVIKENS KOMMUN Förvärvsintensitet Förvärvsarbetande dagbefolkning Förvärvsarbetande nattbefolkning Skillnad TOTALT 17 273 16 790 +483 75,7% Män 9 816 8 996 +820 78,3% Kvinnor 7 457 7 794-337 72,9% GÄVLEBORGS LÄN TOTALT 125 557 127 730-2 173 76,6% Män 65 538 67 274-1 736 78,1% Kvinnor 60 019 60 456-437 75,0% HELA RIKET TOTALT 4 647 314 4 655 800-8 486 77,3% Män 2 416 966 2 422 389-5 423 78,5% Kvinnor 2 230 348 2 233 411-3 063 76,0% 16 Page 30 of 187
Antal förvärvsarbetande boende i Sandviken resp år (Källa: SCB, Årsys och RAMS) 25000 20000 15000 Antal 10000 5000 0 1985 1990 2004 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Serie1 19882 20375 16728 17268 17171 16076 16386 16716 16710 16661 16790 År 17 Page 31 of 187
2.1 Pendling Av de 16 790 förvärvsarbetande som bor i Sandviken pendlar 4 402 eller 26,2% till arbete i annan kommun. Mer än 1 av 4 förvärvsarbetande Sandvikenbor pendlar till sitt arbete. Detta är en ökning med +1 049 arbetspendlande Sandvikenbor jämfört med år 2004, då 1 av 5 (20,0%) Sandvikenbor pendlade till jobbet. Sedan år 2004 har antalet arbetspendlare ökat med 31,3% i Sandviken. Jämfört med år 2008 har antalet utpendlare till jobb ökat med +15,4% i Sandviken, och med +3,3% det senaste året. Samtidigt har antalet inpendlare utifrån till jobb i Sandviken ökat med +1 084 eller +28,5% sedan år 2004. Däremot minskade antalet inpendlare mellan 2008, som var ett toppår för inpendlingen, och 2014 med -4,5%. Under det senaste året ökade inpendlingen med +1,3%. Totalt var det netto 483 fler inpendlare till än utpendlare från Sandviken år 2014. Vid en jämförelse mellan förvärvsarbetande natt- och dagbefolkning framgår att det är inom tillverkningsindustri och utbildning där Sandviken har fler förvärvsarbetande dagbefolkning än nattbefolkning, med 1 915 respektive 101 fler arbetande dagbefolkning år 2014. Inom samtliga övriga näringsgrenar var det fler förvärvsarbetande nattbefolkning än dagbefolkning, och totalt netto 483 fler förvärvsarbetande dag- än nattbefolkning. Mellan Sandviken och Gävle uppgår pendlingsnettot till 265 fler inpendlare från Gävle. Sedan år 2004 har pendlingen från Sandviken till Gävle ökat med +33,5% och från Gävle till Sandviken med +34,0% 18 Page 32 of 187
Kommun Inpendlare Utpendlare Bor och arbetar i kommunen Sandviken 4 885 4 402 12 388 Män 3 094 2 274 6 722 Kvinnor 1 791 2 128 5 666 Förvärvsarbetande 16+ år pendlare efter region, kön, tabellinnehåll och år Sandvikens kommun Inpendlare över kommungräns 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jmf-04 % jmf-08 % jmf-13 % män 2481 2603 2754 2942 3200 2881 2997 3243 3153 3087 3094 613 24,7-106 -3,3 7 0,2 kvinnor 1320 1516 1659 1792 1913 1651 1611 1753 1714 1733 1791 471 35,7-122 -6,4 58 3,3 män och kvinnor 3801 4119 4413 4734 5113 4532 4608 4996 4867 4820 4885 1084 28,5-228 -4,5 65 1,3 Utpendlare över kommungräns 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jmf-04 % jmf-08 % jmf-13 % män 1795 1876 1925 1957 1987 1953 2006 2038 2160 2242 2274 479 26,7 287 14,4 32 1,4 kvinnor 1558 1570 1602 1716 1826 1800 1932 1925 1983 2021 2128 570 36,6 302 16,5 107 5,3 män och kvinnor 3353 3446 3527 3673 3813 3753 3938 3963 4143 4263 4402 1049 31,3 589 15,4 139 3,3 19 Page 33 of 187
Förvärvsarbetande 16+ år pendlare över kommungräns efter bostadskommun, arbetsställekommun, kön och år. Pendling från Sandviken till Gävle. Sandviken-Gävle 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jmf-04 % jmf-08 % jmf-13 % män 1053 1074 1148 1155 1171 1138 1193 1217 1266 1385 1403 350 33,2 232 19,8 18 1,3 kvinnor 1114 1106 1121 1209 1262 1303 1402 1375 1405 1470 1491 377 33,8 229 18,1 21 1,4 män och kvinnor 2167 2180 2269 2364 2433 2441 2595 2592 2671 2855 2894 727 33,5 461 18,9 39 1,4 Förvärvsarbetande 16+ år pendlare över kommungräns efter bostadskommun, arbetsställekommun, kön och år. Pendling från Gävle till Sandviken. Gävle-Sandviken 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jmf-04 % jmf-08 % jmf-13 % män 1468 1564 1652 1819 1921 1793 1831 2048 1983 1925 1960 492 33,5 39 2,0 35 1,8 kvinnor 889 995 1100 1146 1182 1084 1048 1161 1143 1154 1199 310 34,9 17 1,4 45 3,9 män och kvinnor 2357 2559 2752 2965 3103 2877 2879 3209 3126 3079 3159 802 34,0 56 1,8 80 2,6 20 Page 34 of 187
2.2 Förvärvsarbetande boende i Sandviken (nattbefolkning) fördelat på näringsgrenar och kön Vid en fördelning av de förvärvsarbetande boende i Sandviken på bransch och kön framgår exempelvis att: Kvinnorna har kraftigt stärkt sin ställning inom den expanderande och den annars så mansdominerade jord- och skogsbruksnäringen. Antalet förvärvsarbetande kvinnor boende i Sandviken har ökat med 124% sedan år 2008 och med 11% under år 2014. Samtidigt som även antalet förvärvsarbetande män ökat med 45% inom denna näringsgren så har kvinnorna ökat sin sysselsättningsandel från 19,9% till 27,8% sedan år 2008. Jord- och skogsbruk är den näringsgren som ökat sin sysselsättning mest bland Sandvikenborna, såväl räknat i antal som procent (+167 förvärvsarbetande och +60,5%) sedan år 2008. Inom den mansdominerade tillverkningsindustrin har kvinnorna bara hälften så stor sysselsättningsminskning som männen sedan år 2008, och kvinnorna hade till skillnad från männen ingen minskning av sysselsättningen inom tillverkningsindustrin under 2014. År 2014 stod kvinnorna för 21% av jobben inom tillverkningsindustrin bland de förvärvsarbetande bosatta i Sandviken. Även om kvinnorna utgör en mycket liten andel av de förvärvsarbetande inom byggverksamhet så stod de för mer än en dubbelt så stor ökning av sin sysselsättning jämfört med männen inom näringsgrenen mellan 2008 och 2014. Inom handeln har männen boende i Sandviken tappat mer än dubbelt så många arbetstillfällen som Sandvikenkvinnorna i denna bransch sedan år 2008. Det är kvinnorna i Sandviken som fått bära hela sysselsättningsminskningen inom hotell- och restaurangnäringen, medan männen boende i Sandviken haft en klart positiv sysselsättningsutveckling inom denna näringsgren sedan år 2008. Även inom informations- och kommunikationssektorn är det männen i Sandviken som klart ökat sin sysselsättning 21 Page 35 of 187
medan kvinnorna tappat sedan år 2008, vilket innebär att branschen blivit än mer mansdominerad. Inom fastighetsverksamhet är utvecklingen den motsatta som inom informations- och kommunikationssektorn, d v s här har kvinnorna kraftigt ökat sin sysselsättning medan männen tappat, vilket medfört att kvinnorna ökat sin sysselsättningsandel från 30% till 40% sedan år 2008. Däremot har den tidigare könsmässiga sysselsättningsbalansen inom företagstjänster minskat då männen i Sandviken ökat sin sysselsättning betydligt mer än kvinnorna i Sandviken sedan 2008. Räknat i antal är företagstjänster den näringsgren som totalt sett ökat sin sysselsättning näst mest bland Sandvikenborna sedan år 2008. Företagstjänster är den näringsgren som i antal har den största utpendlingen till jobb från Sandviken till annan kommun. Inom utbildningssektorn, där det råder stor kvinnodominans, har det skett relativt små sysselsättningsförändringar såväl för kvinnor om män, även om kvinnorna tappat något sedan 2008 men börjat öka sin sysselsättning mer märkbart det senaste året. Kvinnodominansen är än större inom vård och omsorg samt sociala tjänster, även om männen i Sandviken klart ökat sin sysselsättning sedan år 2008 och då framförallt under det senaste året. Inom kulturella och personliga tjänster m m, som är en kvinnodominerad näringsgren, har kvinnorna och männen i Sandviken procentuellt ökat sin sysselsättning ungefär lika mycket sedan år 2008. Totalt sett är kulturella och personliga tjänster den näringsgren som procentuellt ökat sysselsättningen mest bland Sandvikenborna, näst efter jord- och skogsbrukssektorn. 22 Page 36 of 187
Förvärvsarbetande 16+ år med bostad i regionen (nattbefolkning) (RAMS) efter region, näringsgren SNI 2007, kön och år Sandvikens kommun Förändr Förändr 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jmf -08 % jmf -13 % A jordbruk, skogsbruk och fiske män 221 229 229 310 322 318 320 99 44,8 2 0,6 kvinnor 55 58 64 99 99 111 123 68 123,6 12 10,8 276 287 293 409 421 429 443 167 60,5 14 3,3 B+C tillverkning och utvinning män 4689 4174 4228 4360 4136 4041 3974-715 -15,2-67 -1,7 kvinnor 1142 996 1071 1169 1090 1057 1059-83 -7,3 2 0,2 5831 5170 5299 5529 5226 5098 5033-798 -13,7-65 -1,3 D+E energiförsörjning; miljöverksamhet män 141 107 107 121 133 128 133-8 -5,7 5 3,9 kvinnor 36 38 38 44 45 39 39 3 8,3 0 0,0 177 145 145 165 178 167 172-5 -2,8 5 3,0 F byggverksamhet män 840 839 861 912 897 911 897 57 6,8-14 -1,5 kvinnor 71 71 80 96 90 85 83 12 16,9-2 -2,4 911 910 941 1008 987 996 980 69 7,6-16 -1,6 G handel män 722 700 703 652 684 675 664-58 -8,0-11 -1,6 kvinnor 743 716 713 699 715 704 716-27 -3,6 12 1,7 1465 1416 1416 1351 1399 1379 1380-85 -5,8 1 0,1 23 Page 37 of 187
Sandvikens kommun 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Förändr jmf -08 % Förändr jmf -13 % H transport och magasinering män 436 427 434 460 476 448 432-4 -0,9-16 -3,6 kvinnor 124 125 125 135 127 115 122-2 -1,6 7 6,1 560 552 559 595 603 563 554-6 -1,1-9 -1,6 I hotell- och restaurangverksamhet män 170 161 144 160 171 195 203 33 19,4 8 4,1 kvinnor 321 291 312 238 247 264 253-68 -21,2-11 -4,2 491 452 456 398 418 459 456-35 -7,1-3 -0,7 J information och kommunikation män 126 126 137 148 156 168 167 41 32,5-1 -0,6 kvinnor 68 56 47 53 61 58 60-8 -11,8 2 3,4 194 182 184 201 217 226 227 33 17,0 1 0,4 K finans- och försäkringsverksamhet män 49 54 50 50 40 40 37-12 -24,5-3 -7,5 kvinnor 72 70 69 63 61 62 55-17 -23,6-7 -11,3 121 124 119 113 101 102 92-29 -24,0-10 -9,8 L fastighetsverksamhet män 167 173 184 176 171 167 154-13 -7,8-13 -7,8 kvinnor 72 78 83 78 80 91 103 31 43,1 12 13,2 239 251 267 254 251 258 257 18 7,5-1 -0,4 24 Page 38 of 187
Sandvikens kommun 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Förändr jmf - 08 % Förändr jmf -13 % M+N företagstjänster män 580 570 602 595 674 682 730 150 25,9 48 7,0 kvinnor 592 528 527 506 579 553 598 6 1,0 45 8,1 1172 1098 1129 1101 1253 1235 1328 156 13,3 93 7,5 O offentlig förvaltning och försvar män 273 248 228 234 242 263 270-3 -1,1 7 2,7 kvinnor 581 570 596 579 591 572 569-12 -2,1-3 -0,5 854 818 824 813 833 835 839-15 -1,8 4 0,5 P utbildning män 309 289 308 314 303 312 315 6 1,9 3 1,0 kvinnor 1125 1029 1062 1099 1085 1084 1107-18 -1,6 23 2,1 1434 1318 1370 1413 1388 1396 1422-12 -0,8 26 1,9 Q vård och omsorg; sociala tjänster män 292 291 289 297 298 324 357 65 22,3 33 10,2 kvinnor 2417 2336 2355 2317 2334 2392 2407-10 -0,4 15 0,6 2709 2627 2644 2614 2632 2716 2764 55 2,0 48 1,8 R+S+T+U kulturella och personliga tjänster m.m. män 226 219 221 231 248 232 268 42 18,6 36 15,5 kvinnor 355 377 387 391 406 388 417 62 17,5 29 7,5 581 596 608 622 654 620 685 104 17,9 65 10,5 00 okänd verksamhet män 72 61 65 50 71 77 75 3 4,2-2 -2,6 kvinnor 84 69 67 80 78 105 83-1 -1,2-22 -21,0 156 130 132 130 149 182 158 2 1,3-24 -13,2 25 Page 39 of 187
2.3 Förvärvsarbetande boende i Sandviken (nattbefolkning) fördelat på ålder När det gäller utvecklingen av antalet förvärvsarbetande fördelat på ålder i Sandviken framgår några tydliga mönster. Dels har antalet förvärvsarbetande under perioden tydligt minskat i de på arbetsmarknaden som regel mest intressanta åldrarna 30-44 år. Dels har antalet förvärvsarbetande i åldrarna 65-74 år ökat kraftigt. Att antalet förvärvsarbetande i åldrarna 30-44 år minskar kan ha flera olika samverkande orsaker. De naturliga demografiska förändringarna kan förstärka denna utveckling, men enbart till en viss del. Perioder av stora varsel kan påverka att betydligt fler, som hunnit skaffat sig en längre tids yrkeserfarenhet, ser om sitt hus och kompletterar eller bygger på sin formella skolbakgrund, och på grund av detta övergår till kategorin ej förvärvsarbetande. Om dessa ersätts av andra, antingen på vikariat eller som nyanställningar, så är det ofta yngre mindre erfarna som får chansen. Detta kan skönjas i det faktum att antalet förvärvsarbetande i åldrarna 20-29 år sammantaget ökat bland de förvärvsarbetande i Sandviken under perioden. En ökad osäkerhet på den lokala arbetsmarknaden kan också påverka utflyttningen till jobb på annat håll i landet, särskilt för de som uppnått en attraktiv kompetens via gedigen yrkeserfarenhet och särskilt i kombination med ändamålsenlig utbildning. Dessa personer återfinns ofta i åldersspannet 30-44 år. Även en ökad frekvens barnafödande i dessa åldrar påverkar övergångarna mellan förvärvsarbete och tillfällig frånvaro från arbetsmarknaden. Att antalet förvärvsarbetande i åldern 45-49 år ökat i Sandviken beror sannolikt i högre utsträckning på naturliga demografiska förändringar, men här kan också fler utbildade senare i yrkeslivet ha haft positiv påverkan. I åldersspannet 55-64 år har antalet förvärvsarbetande i Sandviken sammantaget minskat, dels på grund av demografiska förändringar men även som en följd av hur avgångar från företag blivit lösta under perioder av personalneddragningar inom industrin. Under 2014, till skillnad i jämförelse med år 2004 och år 2008, ökade däremot totalt sett antalet förvärvsarbetande 16-64 år boende i Sandviken med 117 personer eller 0,7% i jämförelse med året innan. 26 Page 40 of 187
Åldersgruppen 65-74 år, och procentuellt särskilt då förvärvsarbetande i åldergruppen 70-74 år, har emellertid stått för en ökning av antalet förvärvsarbetande sammantaget såväl i jämförelse med år 2004 och 2008 som under 2014. Med åldersgruppen förvärvsarbetande 65-75+ år inräknat ökade antalet förvärvsarbetande boende i Sandviken med +129 personer eller +0,8% under år 2014. Att antalet förvärvsarbetande i åldern 65-74 år ökat så kraftigt under perioden beror dels på att fler kan och vill jobba längre än till 65 år, men också på att bristen på ändamålsenlig kompetens stadigt ökar med ökade krav inom arbetslivet. Denna bild framträder än tydligare vid fördelning av antalet förvärvsarbetande på arbetsmarknadssektor och ålder. Fotnot Tidseriebrott, fr.o.m. årgång 2011 har det gjorts förändringar i bearbetningarna för att klassificera förvärvsarbetande i RAMS. Förändringarna påverkar endastpersoner som är 65 år och äldre och innebär att antalet förvärvsarbetande i denna åldersgrupp ökar. Dessutom har den övre åldersgränsen för att klassificeras som förvärvsarbetande ändrats från 84 till 74 år. Det innebär att det inte finns några förvärvsarbetande som är 75 år och äldre fr.o.m. årgång 2011. Mer information om förändringarna finns på www.scb.se/rams. 27 Page 41 of 187
Befolkningen 16+ år (RAMS) efter region, sysselsättning, ålder, kön och år. Förvärvsarbetande Sandviken. 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jmf-04 % jmf-08 % jmf-13 % 16-19 år män 185 160 207 212 218 136 167 161 128 128 130-55 -29,7-88 -40,4 2 1,6 kvinnor 190 215 201 210 190 157 170 149 136 135 136-54 -28,4-54 -28,4 1 0,7 20-24 år män 548 562 587 644 698 536 617 744 696 700 691 143 26,1-7 -1,0-9 -1,3 kvinnor 414 388 461 520 546 470 549 560 625 597 612 198 47,8 66 12,1 15 2,5 25-29 år män 674 620 601 615 645 593 643 668 708 732 776 102 15,1 131 20,3 44 6,0 kvinnor 530 517 523 517 538 454 476 514 529 563 673 143 27,0 135 25,1 110 19,5 30-34 år män 956 939 902 893 822 739 677 672 671 699 753-203 -21,2-69 -8,4 54 7,7 kvinnor 813 828 821 746 696 637 646 615 595 607 587-226 -27,8-109 -15,7-20 -3,3 35-39 år män 1241 1212 1195 1159 1080 983 980 934 918 863 805-436 -35,1-275 -25,5-58 -6,7 kvinnor 943 948 944 965 954 931 925 882 844 803 748-195 -20,7-206 -21,6-55 -6,8 40-44 år män 1104 1171 1249 1283 1279 1285 1230 1217 1171 1094 1048-56 -5,1-231 -18,1-46 -4,2 kvinnor 960 960 1004 1007 1037 996 1003 1005 1007 987 996 36 3,8-41 -4,0 9 0,9 45-49 år män 1102 1082 1075 1077 1089 1080 1173 1228 1270 1290 1312 210 19,1 223 20,5 22 1,7 kvinnor 948 951 960 989 989 965 994 1001 1006 1043 1071 123 13,0 82 8,3 28 2,7 50-54 år män 1093 1106 1078 1077 1085 1065 1044 1031 1046 1069 1082-11 -1,0-3 -0,3 13 1,2 kvinnor 995 974 980 990 961 911 948 968 974 958 982-13 -1,3 21 2,2 24 2,5 55-59 år män 1239 1207 1172 1081 1057 1011 1042 1025 1026 1015 1035-204 -16,5-22 -2,1 20 2,0 kvinnor 1060 1025 1011 975 971 932 925 920 953 912 899-161 -15,2-72 -7,4-13 -1,4 60-64 år män 863 934 991 1105 1108 947 922 949 862 871 844-19 -2,2-264 -23,8-27 -3,1 kvinnor 668 777 825 855 863 818 817 797 768 782 785 117 17,5-78 -9,0 3 0,4 Totalt 16-64 år 16526 16576 16787 16920 16826 15646 15948 16040 15933 15848 15965-561 -3,4-861 -5,1 117 0,7 29 Page 42 of 187
Befolkningen 16+ år (RAMS) efter region, sysselsättning, ålder, kön och år. Förvärvsarbetande Sandviken. 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jmf-04 % jmf-08 % jmf-13 % 65-69 år män 99 123 148 186 197 242 236 298 361 367 354 255 257,6 157 79,7-13 -3,5 kvinnor 53 58 72 104 94 118 125 188 190 219 222 169 318,9 128 136,2 3 1,4 152 181 220 290 291 360 361 486 551 586 576 424 278,9 285 97,9-10 -1,7 70-74 år män 25 20 21 27 24 37 45 143 165 153 166 141 564,0 142 591,7 13 8,5 kvinnor 7 10 9 11 14 16 14 47 61 74 83 76 1085,7 69 492,9 9 12,2 32 30 30 38 38 53 59 190 226 227 249 217 678,1 211 555,3 22 9,7 75+ år män 16 9 9 14 11 14 14 0 0 0 0-16 -100,0-11 -100,0 0 kvinnor 2 3 4 6 5 3 4 0 0 0 0-2 -100,0-5 -100,0 0 18 12 13 20 16 17 18 0 0 0 0-18 -100,0-16 -100,0 0 0 0 0 Totalt 65-75+ 202 223 263 348 345 430 438 676 777 813 825 623 308,4 480 139,1 12 1,5 TOTALT 16-75+ 16728 16799 17050 17268 17171 16076 16386 16716 16710 16661 16790 62 0,4-381 -2,2 129 0,8 30 Page 43 of 187
Befolkningen 16+ år (RAMS) efter region, sysselsättning, ålder, kön och år. Ej förvärvsarbetande Sandviken. 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jmf-04 % jmf-08 % jmf-13 % 16-19 år män 770 835 845 848 896 989 897 886 836 770 747-23 -3,0-149 -16,6-23 -3,0 kvinnor 717 751 811 840 897 873 890 806 735 704 644-73 -10,2-253 -28,2-60 -8,5 20-24 år män 330 339 338 335 364 554 496 421 507 527 527 197 59,7 163 44,8 0 0,0 kvinnor 323 354 346 332 353 495 477 572 545 533 510 187 57,9 157 44,5-23 -4,3 25-29 år män 185 178 196 171 186 256 245 232 259 278 291 106 57,3 105 56,5 13 4,7 kvinnor 260 224 204 222 226 288 273 267 296 324 356 96 36,9 130 57,5 32 9,9 30-34 år män 145 138 130 123 138 173 172 172 182 205 235 90 62,1 97 70,3 30 14,6 kvinnor 226 212 212 216 209 260 219 233 238 236 253 27 11,9 44 21,1 17 7,2 35-39 år män 164 149 120 109 115 147 140 137 151 155 181 17 10,4 66 57,4 26 16,8 kvinnor 264 227 222 196 213 217 218 241 230 214 238-26 -9,8 25 11,7 24 11,2 40-44 år män 157 162 141 149 160 188 191 175 143 143 148-9 -5,7-12 -7,5 5 3,5 kvinnor 209 222 214 223 237 292 245 245 238 247 244 35 16,7 7 3,0-3 -1,2 45-49 år män 152 140 140 150 176 196 191 182 188 191 208 56 36,8 32 18,2 17 8,9 kvinnor 183 199 183 187 183 220 233 247 258 262 260 77 42,1 77 42,1-2 -0,8 50-54 år män 163 152 153 153 153 205 183 195 193 199 190 27 16,6 37 24,2-9 -4,5 kvinnor 244 220 211 212 233 249 224 216 211 212 213-31 -12,7-20 -8,6 1 0,5 55-59 år män 285 269 225 198 202 215 196 195 195 187 202-83 -29,1 0 0,0 15 8,0 kvinnor 401 365 310 299 266 277 256 249 252 265 247-154 -38,4-19 -7,1-18 -6,8 60-64 år män 530 491 488 450 442 512 472 377 355 346 333-197 -37,2-109 -24,7-13 -3,8 kvinnor 586 596 602 619 588 616 542 498 479 437 408-178 -30,4-180 -30,6-29 -6,6 Totalt 16-64 år 6294 6223 6091 6032 6237 7222 6760 6546 6491 6435 6435 141 2,2 198 3,2 0 0,0 31 Page 44 of 187
Befolkningen 16+ år (RAMS) efter region, sysselsättning, ålder, kön och år. Ej förvärvsarbetande Sandviken. 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jmf-04 % jmf-08 % jmf-13 % 65-69 år män 926 968 1015 994 995 1046 1113 1098 1106 1084 1031 105 11,3 36 3,6-53 -4,9 kvinnor 934 925 955 944 1011 1080 1193 1185 1218 1175 1172 238 25,5 161 15,9-3 -0,3 70-74 år män 773 770 750 784 851 888 934 911 912 939 1012 239 30,9 161 18,9 73 7,8 kvinnor 835 834 833 848 901 924 922 932 946 986 1064 229 27,4 163 18,1 78 7,9 75+ år män 1467 1466 1470 1485 1480 1489 1492 1508 1552 1626 1708 241 16,4 228 15,4 82 5,0 kvinnor 2262 2219 2201 2162 2110 2093 2090 2088 2084 2140 2174-88 -3,9 64 3,0 34 1,6 Totalt 65-75+ år 7197 7182 7224 7217 7348 7520 7744 7722 7818 7950 8161 964 13,4 813 11,1 211 2,7 TOTALT 13491 13405 13315 13249 13585 14742 14504 14268 14309 14385 14596 1105 8,2 1011 7,4 211 1,5 32 Page 45 of 187
2.4 Förvärvsarbetande boende i Sandviken (nattbefolkning) fördelat på sektor och ålder Vid en fördelning av antalet förvärvsarbetande i Sandviken på arbetsmarknadssektor och ålder framgår bl a följande: Antalet förvärvsarbetande, boende i Sandviken, som arbetar inom statlig förvaltning har ökat något i jämförelse med år 2004 och år 2008. En betydande del av ökningen består av förvärvsarbetande i åldrarna över 65 år. Inom statliga affärsverk arbetade enbart 3 Sandvikenbor år 2014. Antalet förvärvsarbetande Sandvikenbor inom statligt ägda företag och organisationer har ökat, särskilt i jämförelse med 2008, under perioden. Under 2014 minskade antalet något jämfört med året innan, mycket beroende på pensionsavgångar. I denna sektor återfinns bl a Samhall. De förvärvsarbetande Sandvikenborna inom primärkommunal sektor har minskat under perioden i åldrarna 16-64 år, men ökat kraftigt i åldrarna över 65 år. Det är under de senaste tre åren som antalet förvärvsarbetande i åldrarna över 65 år som ökningen är mest framträdande. Totalt och sammantaget för alla åldrar har dock antalet förvärvsarbetande inom denna sektor minskat i jämförelse med såväl 2004 som 2008. Men under 2014, i jämförelse med året innan, har antalet förvärvsarbetande Sandvikenbor inom primärkommunal sektor börjat öka igen. Antalet förvärvsarbetande boende i Sandviken inom kommunägda företag och organisationer har, till skillnad från primärkommunal förvaltning, ökat under perioden. Antalet landstingsanställda förvärvsarbetande boende i Sandviken har minskat under hela perioden för personer i åldrarna 16-64 år. Däremot har antalet landstingsanställda Sandvikenbor ökat i åldrarna över 65 år under perioden som helhet. Sammantaget för samtliga åldrar har antalet förvärvsarbetande inom denna sektor minskat, utom för år 2014 med en sammanlagd liten ökning. 33 Page 46 of 187
Inom privata Aktiebolag minskade antalet förvärvsarbetande Sandvikenbor i åldern 16-64 år med 499 personer mellan 2008 och 2014. Däremot ökade dito med 62 personer i åldrarna över 65 år. Under 2014 ökade emellertid antalet förvärvsarbetande med 58 personer eller 0,6% inom privata AB i jämförelse med året innan. Antalet förvärvsarbetande Sandvikenbor inom övriga privata företag har ökat under perioden tack vare ökningen av antalet förvärvsarbetande över 65 år, då antalet förvärvsarbetande minskat i åldrarna 16-64 år. År 2004 fanns 957 förvärvsarbetande Sandvikenbor inom denna sektor, och då var andelen förvärvsarbetande över 65 år 4% av det totala antalet. År 2008 ökade antalet förvärvsarbetande till 1 103, och andelen över 65 år låg på 7%. År 2014 uppgick det totala antalet förvärvsarbetande inom denna sektor till 1 238, och andelen över 65 år till hela 29%. Nästan var tredje förvärvsarbetande inom denna sektor i Sandviken är över 65 år. Inom denna sektor kan kompetensbristen med andra ord skönjas relativt tydligt med en mycket stor ökning av antalet förvärvsarbetande över 65 år fr o m år 2011, då konjunkturen gick upp tillfälligt under år 2010 innan eurokrisen slog till. Det är bland annat denna kategori små företag och företagare som regel har minst marginaler att lära upp nyanställda från grunden, och därför är mest beroende av en fungerande kompetensmatchning och anpassade yrkesutbildningar på rätt kunskapsnivå. Inom övriga organisationer har antalet förvärvsarbetande sandvikenbor inte varierat så mycket sammanlagt under perioden och sett till hela åldersspannet 16-65+ år. Fotnot Tidseriebrott, fr.o.m. årgång 2011 har det gjorts förändringar i bearbetningarna för att klassificera förvärvsarbetande i RAMS. Förändringarna påverkar endastpersoner som är 65 år och äldre och innebär att antalet förvärvsarbetande i denna åldersgrupp ökar. Dessutom har den övre åldersgränsen för att klassificeras som förvärvsarbetande ändrats från 84 till 74 år. Det innebär att det inte finns några förvärvsarbetande som är 75 år och äldre fr.o.m. årgång 2011. Mer information om förändringarna finns på www.scb.se/rams. 34 Page 47 of 187
Förvärvsarbetande 16+ år med bostad i regionen (nattbefolkning) (RAMS) efter region, arbetsställets sektortillhörighet, ålder, kön och år Statlig förvaltning Sandvikens kommun 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jmf-04 % jmf-08 % jmf-13 % 16-19 år män 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 kvinnor 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 1 1 1 20-24 år män 5 7 4 2 2 4 3 10 11 16 15 10 200,0 13 650,0-1 -6,3 kvinnor 3 2 1 2 2 4 5 7 6 1 4 1 33,3 2 100,0 3 300,0 25-34 år män 14 21 21 16 12 16 14 15 15 21 23 9 64,3 11 91,7 2 9,5 kvinnor 33 31 41 24 30 26 33 31 35 36 39 6 18,2 9 30,0 3 8,3 35-44 år män 53 48 44 39 32 32 33 29 37 36 34-19 -35,8 2 6,3-2 -5,6 kvinnor 62 70 68 66 62 69 75 61 64 54 53-9 -14,5-9 -14,5-1 -1,9 45-54 år män 70 78 71 66 63 59 52 49 50 55 48-22 -31,4-15 -23,8-7 -12,7 kvinnor 41 58 57 58 50 45 52 62 68 74 72 31 75,6 22 44,0-2 -2,7 55-59 år män 22 32 36 31 32 33 27 22 24 26 30 8 36,4-2 -6,3 4 15,4 kvinnor 32 45 46 37 40 33 32 27 27 24 20-12 -37,5-20 -50,0-4 -16,7 60-64 år män 26 22 21 23 24 17 17 25 20 24 21-5 -19,2-3 -12,5-3 -12,5 kvinnor 16 24 25 28 24 32 34 37 31 32 30 14 87,5 6 25,0-2 -6,3 Totalt 16-64 år 377 438 435 392 373 370 377 376 388 399 390 13 3,4 17 4,6-9 -2,3 65+ år män 3 2 3 4 4 8 7 4 5 7 6 3 100,0 2 50,0-1 -14,3 kvinnor 2 6 6 1 3 4 5 3 1 6 8 6 300,0 5 166,7 2 33,3 Totalt 65+ år 5 8 9 5 7 12 12 7 6 13 14 9 180,0 7 100,0 1 7,7 Totalt 16-65+ 382 446 444 397 380 382 389 383 394 412 404 22 5,8 24 6,3-8 -1,9 35 Page 48 of 187
Förvärvsarbetande 16+ år med bostad i regionen (nattbefolkning) (RAMS) efter region, arbetsställets sektortillhörighet, ålder, kön och år Statliga Affärsverk Sandvikens kommun 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jmf-04 % jmf-08 % jmf- 13 % 16-19 år män 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 kvinnor 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 20-24 år män 0 0 0 0 1 1 0 0 0 0 0 0-1 -100,0 0 kvinnor 0 0 0 1 1 0 0 0 0 0 0 0-1 -100,0 0 25-34 år män 0 1 0 0 0 0 1 1 1 1 1 1 1 0 0,0 kvinnor 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 35-44 år män 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 2 2 2 kvinnor 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 45-54 år män 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 kvinnor 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 55-59 år män 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 kvinnor 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 60-64 år män 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 kvinnor 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Totalt 0 1 0 1 2 1 1 1 1 1 3 3 1 50,0 2 200,0 65+ år män 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 kvinnor 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Totalt 0 1 0 1 2 1 1 1 1 1 3 1 50,0 2 200,0 36 Page 49 of 187
Förvärvsarbetande 16+ år med bostad i regionen (nattbefolkning) (RAMS) efter region, arbetsställets sektortillhörighet, ålder, kön och år Statligt ägda företag och org Sandvikens kommun 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jmf-04 % jmf-08 % jmf-13 % 16-19 år män 5 2 1 2 4 1 1 2 4 5 1-4 -80,0-3 -75,0-4 -80,0 kvinnor 2 2 2 1 1 3 2 3 0 0 1-1 -50,0 0 0,0 1 20-24 år män 8 9 3 14 24 15 11 12 27 35 25 17 212,5 1 4,2-10 -28,6 kvinnor 10 11 8 9 8 7 7 7 12 14 12 2 20,0 4 50,0-2 -14,3 25-34 år män 15 20 15 20 21 20 25 29 29 30 40 25 166,7 19 90,5 10 33,3 kvinnor 18 18 17 16 16 15 13 16 30 24 33 15 83,3 17 106,3 9 37,5 35-44 år män 31 29 36 29 26 25 21 20 33 34 31 0 0,0 5 19,2-3 -8,8 kvinnor 47 43 33 32 30 32 31 25 34 42 38-9 -19,1 8 26,7-4 -9,5 45-54 år män 63 60 58 55 48 49 53 50 48 39 40-23 -36,5-8 -16,7 1 2,6 kvinnor 45 39 32 32 29 31 29 35 45 45 43-2 -4,4 14 48,3-2 -4,4 55-59 år män 24 24 27 26 30 37 35 33 35 36 33 9 37,5 3 10,0-3 -8,3 kvinnor 33 26 23 18 17 17 20 17 16 15 17-16 -48,5 0 0,0 2 13,3 60-64 år män 16 13 17 23 18 18 20 26 27 28 24 8 50,0 6 33,3-4 -14,3 kvinnor 18 23 13 19 20 18 16 16 13 11 14-4 -22,2-6 -30,0 3 27,3 Totalt 16-64 år 335 319 285 296 292 288 284 291 353 358 352 17 5,1 60 20,5-6 -1,7 65+ år män 1 4 0 0 2 4 3 1 6 6 5 4 400,0 3 150,0-1 -16,7 kvinnor 2 0 0 1 2 0 0 0 2 2 2 0 0,0 0 0,0 0 0,0 Totalt 65+ år 3 4 0 1 4 4 3 1 8 8 7 4 133,3 3 75,0-1 -12,5 Totalt 16-65+ 338 323 285 297 296 292 287 292 361 366 359 21 6,2 63 21,3-7 -1,9 37 Page 50 of 187
Förvärvsarbetande 16+ år med bostad i regionen (nattbefolkning) (RAMS) efter region, arbetsställets sektortillhörighet, ålder, kön och år Primärkommunal Sandvikens jmf- jmfförvaltning kommun 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jmf-04 % 08 % 13 % 16-19 år män 11 11 8 11 9 4 3 3 5 5 5-6 -54,5-4 -44,4 0 0,0 kvinnor 65 60 50 41 46 31 42 20 25 48 38-27 -41,5-8 -17,4-10 -20,8 20-24 år män 41 37 51 43 45 16 25 27 21 32 41 0 0,0-4 -8,9 9 28,1 kvinnor 131 135 170 165 146 119 141 120 141 162 160 29 22,1 14 9,6-2 -1,2 25-34 år män 102 100 101 98 85 67 68 66 64 77 102 0 0,0 17 20,0 25 32,5 kvinnor 556 557 561 487 441 371 374 337 339 353 383-173 -31,1-58 -13,2 30 8,5 35-44 år män 124 119 133 142 118 119 109 117 118 114 117-7 -5,6-1 -0,8 3 2,6 kvinnor 771 779 823 806 770 724 701 701 703 686 669-102 -13,2-101 -13,1-17 -2,5 45-54 år män 161 162 153 145 139 117 119 111 128 128 135-26 -16,1-4 -2,9 7 5,5 kvinnor 788 773 791 827 821 807 847 817 804 825 822 34 4,3 1 0,1-3 -0,4 55-59 år män 96 86 97 96 88 71 67 69 71 59 62-34 -35,4-26 -29,5 3 5,1 kvinnor 412 416 417 400 407 376 359 374 380 385 396-16 -3,9-11 -2,7 11 2,9 60-64 år män 57 77 78 86 85 73 67 63 61 67 66 9 15,8-19 -22,4-1 -1,5 kvinnor 285 313 345 355 346 333 352 337 319 345 324 39 13,7-22 -6,4-21 -6,1 3600 3625 3778 3702 3546 3228 3274 3162 3179 3286 3320-280 -7,8-226 -6,4 34 1,0 0 0 0 65+ år män 13 11 13 28 15 20 26 24 33 33 38 25 192,3 23 153,3 5 15,2 kvinnor 24 28 33 52 40 44 33 42 60 68 78 54 225,0 38 95,0 10 14,7 37 39 46 80 55 64 59 66 93 101 116 79 213,5 61 110,9 15 14,9 0 0 0 Totalt 3637 3664 3824 3782 3601 3292 3333 3228 3272 3387 3436-201 -5,5-165 -4,6 49 1,4 38 Page 51 of 187
Förvärvsarbetande 16+ år med bostad i regionen (nattbefolkning) (RAMS) efter region, arbetsställets sektortillhörighet, ålder, kön och år Kommunalt ägda Sandvikens företag och org kommun 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jmf-04 % jmf-08 % jmf-13 % 16-19 år män 9 3 4 0 3 2 2 1 2 3 2-7 -77,8-1 -33,3-1 -33,3 kvinnor 5 1 1 1 1 1 1 4 3 1 1-4 -80,0 0 0,0 0 0,0 20-24 år män 16 9 10 6 4 6 8 11 17 15 23 7 43,8 19 475,0 8 53,3 kvinnor 11 1 3 3 2 8 3 5 11 6 6-5 -45,5 4 200,0 0 0,0 25-34 år män 27 29 27 25 21 22 19 25 30 22 35 8 29,6 14 66,7 13 59,1 kvinnor 21 16 17 18 13 14 15 18 19 18 20-1 -4,8 7 53,8 2 11,1 35-44 år män 60 62 66 68 65 71 64 56 51 52 43-17 -28,3-22 -33,8-9 -17,3 kvinnor 24 25 30 34 45 46 47 47 48 40 36 12 50,0-9 -20,0-4 -10,0 45-54 år män 67 63 68 65 74 74 78 79 79 78 83 16 23,9 9 12,2 5 6,4 kvinnor 18 19 19 31 31 30 31 35 31 39 44 26 144,4 13 41,9 5 12,8 55-59 år män 39 43 41 47 44 46 45 49 42 45 41 2 5,1-3 -6,8-4 -8,9 kvinnor 18 15 9 22 20 24 26 25 25 18 17-1 -5,6-3 -15,0-1 -5,6 60-64 år män 38 36 37 37 41 44 42 42 47 38 39 1 2,6-2 -4,9 1 2,6 kvinnor 3 3 6 14 19 21 12 14 17 20 23 20 666,7 4 21,1 3 15,0 356 325 338 371 383 409 393 411 422 395 413 57 16,0 30 7,8 18 4,6 65+ år män 5 3 6 4 2 6 2 10 5 10 12 7 140,0 10 500,0 2 20,0 kvinnor 1 0 1 0 0 1 1 2 2 4 5 4 400,0 5 500,0 1 25,0 6 3 7 4 2 7 3 12 7 14 17 11 183,3 15 750,0 3 21,4 Totalt 362 328 345 375 385 416 396 423 429 409 430 68 18,8 45 11,7 21 5,1 39 Page 52 of 187
Förvärvsarbetande 16+ år med bostad i regionen (nattbefolkning) (RAMS) efter region, arbetsställets sektortillhörighet, ålder, kön och år Landsting Sandvikens kommun 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jmf-04 % jmf-08 % jmf-13 % 16-19 år män 0 0 1 0 0 0 0 1 1 0 1 1 1 1 kvinnor 1 2 0 1 1 1 1 0 0 2 1 0 0,0 0 0,0-1 -50,0 20-24 år män 1 1 0 2 1 1 1 4 4 2 7 6 600,0 6 600,0 5 250,0 kvinnor 6 11 12 13 9 7 8 9 17 11 17 11 183,3 8 88,9 6 54,5 25-34 år män 9 6 9 9 6 9 9 13 9 12 10 1 11,1 4 66,7-2 -16,7 kvinnor 87 89 87 65 73 67 63 64 57 67 69-18 -20,7-4 -5,5 2 3,0 35-44 år män 25 27 24 20 18 19 17 15 17 16 15-10 -40,0-3 -16,7-1 -6,3 kvinnor 220 202 189 169 169 162 153 152 143 121 120-100 -45,5-49 -29,0-1 -0,8 45-54 år män 35 34 31 27 25 26 23 21 23 20 20-15 -42,9-5 -20,0 0 0,0 kvinnor 277 273 271 252 250 240 230 221 229 211 206-71 -25,6-44 -17,6-5 -2,4 55-59 år män 23 24 20 14 15 12 12 15 12 12 15-8 -34,8 0 0,0 3 25,0 kvinnor 145 146 136 120 104 115 112 112 107 110 98-47 -32,4-6 -5,8-12 -10,9 60-64 år män 16 14 16 19 12 12 14 12 11 14 11-5 -31,3-1 -8,3-3 -21,4 kvinnor 92 99 106 91 109 110 104 95 89 84 91-1 -1,1-18 -16,5 7 8,3 937 928 902 802 792 781 747 734 719 682 681-256 -27,3-111 -14,0-1 -0,1 65+ år män 3 5 2 3 3 4 4 6 7 7 8 5 166,7 5 166,7 1 14,3 kvinnor 5 11 8 15 9 17 18 16 23 27 29 24 480,0 20 222,2 2 7,4 8 16 10 18 12 21 22 22 30 34 37 29 362,5 25 208,3 3 8,8 Totalt 945 944 912 820 804 802 769 756 749 716 718-227 -24,0-86 -10,7 2 0,3 40 Page 53 of 187
Förvärvsarbetande 16+ år med bostad i regionen (nattbefolkning) (RAMS) efter region, arbetsställets sektortillhörighet, ålder, kön och år Aktiebolag, privata Sandvikens 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jmf-04 % jmf-08 % jmf-13 % kommun 16-19 år män 139 129 176 181 180 114 148 142 107 105 109-30 -21,6-71 -39,4 4 3,8 kvinnor 104 128 132 140 122 100 109 112 93 78 80-24 -23,1-42 -34,4 2 2,6 20-24 år män 438 452 474 537 570 436 504 611 550 542 520 82 18,7-50 -8,8-22 -4,1 kvinnor 209 188 217 270 318 263 331 358 373 335 355 146 69,9 37 11,6 20 6,0 25-34 år män 1352 1276 1210 1208 1200 1097 1073 1089 1124 1149 1187-165 -12,2-13 -1,1 38 3,3 kvinnor 488 506 505 535 541 489 517 560 541 574 613 125 25,6 72 13,3 39 6,8 35-44 år män 1853 1916 1967 1980 1936 1828 1808 1769 1674 1567 1472-381 -20,6-464 -24,0-95 -6,1 kvinnor 593 610 644 694 732 712 731 726 695 698 675 82 13,8-57 -7,8-23 -3,3 45-54 år män 1581 1572 1540 1579 1606 1596 1674 1753 1810 1851 1890 309 19,5 284 17,7 39 2,1 kvinnor 580 578 574 585 580 544 563 608 626 617 663 83 14,3 83 14,3 46 7,5 55-59 år män 908 873 830 756 741 709 741 723 727 729 753-155 -17,1 12 1,6 24 3,3 kvinnor 295 280 278 278 287 274 282 278 299 274 265-30 -10,2-22 -7,7-9 -3,3 60-64 år män 586 652 698 784 802 649 634 652 569 565 556-30 -5,1-246 -30,7-9 -1,6 kvinnor 167 209 215 226 230 196 209 212 210 204 208 41 24,6-22 -9,6 4 2,0 9293 9369 9460 9753 9845 9007 9324 9593 9398 9288 9346 53 0,6-499 -5,1 58 0,6 0 0 0 65+ år män 69 80 95 110 128 162 149 144 197 188 182 113 163,8 54 42,2-6 -3,2 kvinnor 12 12 19 30 37 41 44 41 28 43 45 33 275,0 8 21,6 2 4,7 81 92 114 140 165 203 193 185 225 231 227 146 180,2 62 37,6-4 -1,7 0 0 0 Totalt 9374 9461 9574 9893 10010 9210 9517 9778 9623 9519 9573 199 2,1-437 -4,4 54 0,6 41 Page 54 of 187
Förvärvsarbetande 16+ år med bostad i regionen (nattbefolkning) (RAMS) efter region, arbetsställets sektortillhörighet, ålder, kön och år Övriga företag, privata Sandvikens kommun 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jmf-04 % jmf-08 % jmf-13 % 16-19 år män 14 12 11 9 16 11 5 8 4 7 8-6 -42,9-8 -50,0 1 14,3 kvinnor 4 15 9 19 11 12 8 5 8 0 9 5 125,0-2 -18,2 9 20-24 år män 22 28 29 27 35 44 51 54 47 45 44 22 100,0 9 25,7-1 -2,2 kvinnor 18 19 28 34 44 41 34 32 42 39 39 21 116,7-5 -11,4 0 0,0 25-34 år män 70 76 85 101 94 86 88 76 82 93 102 32 45,7 8 8,5 9 9,7 kvinnor 46 49 44 49 55 52 55 52 51 48 50 4 8,7-5 -9,1 2 4,2 35-44 år män 155 142 137 131 134 137 122 111 115 97 104-51 -32,9-30 -22,4 7 7,2 kvinnor 85 90 86 82 92 87 97 79 71 60 62-23 -27,1-30 -32,6 2 3,3 45-54 år män 144 151 167 162 168 173 165 145 130 141 134-10 -6,9-34 -20,2-7 -5,0 kvinnor 89 91 97 96 98 83 90 96 82 79 84-5 -5,6-14 -14,3 5 6,3 55-59 år män 89 93 85 79 77 72 83 81 83 71 68-21 -23,6-9 -11,7-3 -4,2 kvinnor 47 46 50 49 44 47 44 45 45 42 42-5 -10,6-2 -4,5 0 0,0 60-64 år män 99 93 93 96 97 97 97 96 90 95 91-8 -8,1-6 -6,2-4 -4,2 kvinnor 35 50 63 66 62 57 52 47 41 42 44 9 25,7-18 -29,0 2 4,8 917 955 984 1000 1027 999 991 927 891 859 881-36 -3,9-146 -14,2 22 2,6 0 0 0 65+ år män 31 33 42 58 62 77 83 227 236 236 241 210 677,4 179 288,7 5 2,1 kvinnor 9 10 11 12 14 18 26 119 120 123 116 107 1188,9 102 728,6-7 -5,7 40 43 53 70 76 95 109 346 356 359 357 317 792,5 281 369,7-2 -0,6 0 0 0 Totalt 957 998 1037 1070 1103 1094 1100 1273 1247 1218 1238 281 29,4 135 12,2 20 1,6 42 Page 55 of 187
Förvärvsarbetande 16+ år med bostad i regionen (nattbefolkning) (RAMS) efter region, arbetsställets sektortillhörighet, ålder, kön och år Övriga Organisationer Sandvikens Kommun 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jmf-04 % jmf-08 % jmf-13 % 16-19 år män 7 3 6 9 6 4 8 3 5 3 4-3 -42,9-2 -33,3 1 33,3 kvinnor 9 7 7 7 8 9 7 5 7 6 5-4 -44,4-3 -37,5-1 -16,7 20-24 år män 17 19 16 13 16 13 14 15 19 13 16-1 -5,9 0 0,0 3 23,1 kvinnor 26 21 22 23 16 21 20 22 23 29 19-7 -26,9 3 18,8-10 -34,5 25-34 år män 38 30 35 31 28 15 23 26 25 26 29-9 -23,7 1 3,6 3 11,5 kvinnor 86 79 72 68 65 57 52 51 52 50 53-33 -38,4-12 -18,5 3 6,0 35-44 år män 42 40 37 33 30 37 36 34 44 41 35-7 -16,7 5 16,7-6 -14,6 kvinnor 94 89 75 89 91 95 93 96 93 89 91-3 -3,2 0 0,0 2 2,2 45-54 år män 67 68 65 55 51 51 53 51 48 47 44-23 -34,3-7 -13,7-3 -6,4 kvinnor 90 94 99 98 91 96 100 95 95 111 119 29 32,2 28 30,8 8 7,2 55-59 år män 37 32 36 32 30 31 32 33 32 37 33-4 -10,8 3 10,0-4 -10,8 kvinnor 63 51 52 51 51 46 50 42 54 44 44-19 -30,2-7 -13,7 0 0,0 60-64 år män 25 27 31 37 29 37 31 33 37 40 36 11 44,0 7 24,1-4 -10,0 kvinnor 45 56 52 56 53 51 38 39 48 44 51 6 13,3-2 -3,8 7 15,9 646 616 605 602 565 563 557 545 582 580 579-67 -10,4 14 2,5-1 -0,2 0 0 0 65+ år män 15 14 17 19 16 12 21 25 37 33 28 13 86,7 12 75,0-5 -15,2 kvinnor 6 4 7 10 8 12 16 12 15 20 22 16 266,7 14 175,0 2 10,0 21 18 24 29 24 24 37 37 52 53 50 29 138,1 26 108,3-3 -5,7 Totalt 667 634 629 631 589 587 594 582 634 633 629-38 -5,7 40 6,8-4 -0,6 43 Page 56 of 187
3. Företagandet Det högsta antalet registrerade företag någonsin i Sandviken noterades i maj 2015 Utvecklingen av företagandet i Sandviken, mätt i antalet registrerade företag (de fyra vanligaste företagsformerna), har varierat något med konjunktur- och strukturförändringar. En rejäl ökning av antal företag skedde 1994 i samband med tillkomsten av nya företagsformer. Andra förändringar exempelvis av beloppsgränser för aktiekapital för start av aktiebolag, har också påverkat företagandet i kommunen. Perioder av varsel och uppsägningar samt större volymer utrikes inflyttning har ofta också påverkat antalet företag i positiv riktning. Noteringen från maj 2015 med 3 203 registrerade företag är det historiskt högsta antalet företag någonsin i kommunen. Sedan 2007 har antalet registrerade företag (de fyra vanligast företagsformerna) successivt ökat, med en viss utplaning under de senaste 4 åren. Under 2015 har nettoantalet företag varit i stort sett oförändrat under året som helhet. Stadig ökning av antalet aktiebolag, med +38% sedan 2008, men fortfarande relativt låg andel aktiebolag i Sandviken Antalet registrerade aktiebolag, som är den kanske mest stabila företagsformen, i Sandviken har emellertid ökat stadigt under den senaste 10-årsperioden. Mellan år 2004 och år 2015 ökade antalet aktiebolag med +55% i Sandviken, och under perioden 2008-2015 med +38%. Sedan november 2014 är ökningen hittills under 2015 +18 nya aktiebolag eller +1,8% fler aktiebolag jämfört med samma tid förra året. Jämfört med exempelvis Gävle och Falun samt Uppsala kommuner är andelen aktiebolag, relaterat till den förvärvsarbetande dagbefolkningen, emellertid lägre i Sandviken. Denna andel uppgår till 5,9% i Sandviken att jämföra med 8,8% i Gävle och 9,6% i Falun samt 9,8% i Uppsala. Svag utveckling av enskilda näringsidkare men ändå relativt hög andel i Sandviken När det gäller antalet enskilda näringsidkare, som ofta är relaterat till efterfrågad individuell kompetens, så har utvecklingen varit svagare i Sandviken då den hittillsvarande toppnoteringen är från februari 2007. I Sandviken fanns 1 939 enskilda näringsidkare i november 2015, att exempelvis jämföra med 3 415 i Falun samt 5 466 i Gävle kommun och 14 038 i Uppsala 44 Page 57 of 187
kommun. Relaterat till förvärvsarbetande nattbefolkning är detta 11,5% i Sandviken, 12,0% i Gävle, 12,3% i Falun och 13,8% i Uppsala. Detta är ändock en relativt sett stor andel enskilda näringsidkare i Sandviken, framförallt jämfört med en del andra industrikommuner. 45 Page 58 of 187
Antal registrerade aktiebolag, enskilda näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag 1990-2014. Källa: Bolagsverket. 46 Page 59 of 187
Antal registrerade aktiebolag, enskilda näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag jan-nov 2015. Källa: Bolagsverket. 47 Page 60 of 187
Antal registrerade företag (de fyra vanligaste bolagsformerna) i Sandviken år 2015. Källa: Bolagsverket. Månad Aktiebolag Enskild näringsidkare Handelsbolag Kommanditbolag Total Jan 1 013 1 942 193 43 3 191 Feb 1 012 1 945 193 43 3 193 Mar 1 015 1 942 192 43 3 192 Apr 1 018 1 940 190 43 3 191 Maj 1 025 1 945 190 43 3 203 Jun 1 018 1 947 186 42 3 193 Jul 1 024 1 944 186 42 3 196 Aug 1 026 1 942 186 42 3 196 Sept 1 018 1 942 184 43 3 187 Okt 1 024 1 938 184 44 3 190 Nov 1 026 1 939 184 45 3 194 48 Page 61 of 187
Antal registrerade Aktiebolag i Sandviken. Källa: Bolagsverket. År Månad Aktiebolag AB % förändring 2004 nov 661 2005 nov 680 2006 nov 698 2007 nov 723 2008 nov 744 2009 nov 783 2010 nov 831 2011 nov 903 2012 nov 973 2013 nov 987 2014 nov 1 008 2015 nov 1 026 jmf- 04 365 55,2 jmf- 08 282 37,9 jmf- 14 18 1,8 49 Page 62 of 187
4. Studiedeltagandet Sandviken har en sedan år 2001 haft en svagare utveckling än främst riket som helhet vad gäller studiedeltagandet inom gymnasieskolan. Utvecklingen inom denna skolform har även varit svagare än inom arbetsmarknadsregionen som helhet Denna utveckling är emellertid mest relaterat till den demografiska utvecklingen. Den kommunala vuxenutbildningen Komvux i Sandviken har halverats (-50%) i jämförelse med år 2001, då det s k nationella Kunskapslyftet verkade i hela landet. Det är en större minskning inom Komvux i Sandviken än framförallt riket som helhet, men även större än inom arbetsmarknadsregionen. I jämförelse med 2008, då arbetsmarknaden i början av året relativt sett var mycket bra i en toppad högkonjunktur men med efterföljande finanskris, har studiedeltagandet inom Komvux i Sandviken ökat med +40%. Det är dock en svagare ökning än i arbetsmarknadsregionen och i länet som helhet, som uppvisar ökningar över +50%. Under år 2014 var ökningen av studiedeltagandet inom Komvux, i jämförelse med året innan, emellertid högre (+12%) än i länet och riket som helhet men lägre än inom arbetsmarknadsregionen. Sandviken hade toppnoteringar av antalet högskolestuderande åren efter Kunskapslyftet (år 2002 och 2003) och en uppgång året efter krisåret 2008. Men år 2014 var det -15% färre högskolestuderande från Sandviken jämfört med år 2001. Däremot har antalet högskolestuderande från Sandviken ökat med +7,5% jämfört med år 2008, vilket är mer än såväl inom arbetsmarknadsregionen och länet som inom landet som helhet under samma period. Sandviken ökade antalet högskolestuderande även under 2014 jämfört med året innan, mer än i arbetsmarknadsregionen och länet samt riket. Antalet övriga studerande (exempelvis på folkhögskola, inom yrkeshögskoleutbildningar och SFI) har ökat mycket kraftigt i Sandviken, från och med året efter Kunskapslyftet och fram till år 2014. Ökningen är sammantaget större än inom arbetsmarknadsregionen, länet och riket som helhet. Antalet ej studerande från Sandviken har minskat under perioden från år 2000, men detta är i huvudsak på grund av den demografiska utvecklingen. 50 Page 63 of 187
Fördelat på män och kvinnor framgår att det är fler pojkar än flickor som studerar på gymnasieskolan i Sandviken (53% respektive 47% av det totala antalet). Men i övrigt är det kvinnorna som dominerar studiedeltagandet bland de boende i Sandviken. Inom Komvux är andelen kvinnor och män 65% respektive 35%. Bland högskolestuderande är det mer än dubbelt så många kvinnor som män, 70% respektive 30% av det totala antalet 660 högskolestuderande boende i Sandviken. Inom gruppen övriga studerande är andelen kvinnor och män 54% respektive 46%. Sett över perioden 2001-2014 är det emellertid männen i Sandviken som procentuellt ökat sitt studiedeltagande mer än kvinnorna, men detta då från en lägre nivå på studiedeltagandet. Studiedeltagandet i olika utbildningsformer visar att Komvux i Sandviken minskat sin andel kraftigt sedan år 2001, och även dess relativa omfattning jämfört med utvecklingen inom arbetsmarknadsregionen och länet. År 2014 hade gymnasieskolan den största relativa volymen inom befolkningens studiedeltagande i Sandviken, vilket även gällde för arbetsmarknadsregionen och länet som helhet. I riket som helhet var det däremot studiedeltagandet inom högskoleutbildning som hade störst relativ omfattning inom befolkningen år 2014. Sandviken med 18,6% studiedeltagande inom högskola och universitet hade den lägsta andelen år 2014, jämfört med arbetsmarknadsregionen på 26,8% och Gävleborgs län med 22,9% samt riket som helhet på 33,2%. Inom övriga utbildningar var förhållandet omvänt med Sandviken i topp på 32,1% och hela riket på 22,9%. 51 Page 64 of 187
Befolkningens studiedeltagande efter region, typ av studiedeltagande och år, Sandvikens kommun män 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jmf-01 % jmf-08 % jmf-13 % gymnasieskola 618 636 653 715 752 800 781 828 820 847 807 785 698 655 652 16 2,5-168 -20,5-3 -0,5 KOMVUX 324 311 281 164 145 163 133 114 106 163 169 128 147 155 179-132 -42,4 73 68,9 24 15,5 högskoleutbildning 252 263 293 295 259 260 194 202 183 237 208 215 220 198 200-63 -24,0 17 9,3 2 1,0 övriga studerande 79 86 278 207 234 196 250 311 297 340 361 354 340 463 521 435 505,8 224 75,4 58 12,5 Summa 1273 1296 1505 1381 1390 1419 1358 1455 1406 1587 1545 1482 1405 1471 1552 256 19,8 146 10,4 81 5,5 kvinnor gymnasieskola 548 578 602 670 728 747 767 792 814 781 790 710 660 606 579 1 0,2-235 -28,9-27 -4,5 KOMVUX 644 717 634 329 327 339 411 284 263 310 375 356 313 307 337-380 -53,0 74 28,1 30 9,8 högskoleutbildning 454 513 539 556 470 433 438 431 431 485 471 463 482 456 460-53 -10,3 29 6,7 4 0,9 övriga studerande 188 165 310 214 217 220 238 374 369 410 487 490 469 525 619 454 275,2 250 67,8 94 17,9 Summa 1834 1973 2085 1769 1742 1739 1854 1881 1877 1986 2123 2019 1924 1894 1995 22 1,1 118 6,3 101 5,3 TOTALT 3107 3269 3590 3150 3132 3158 3212 3336 3283 3573 3668 3501 3329 3365 3547 278 8,5 264 8,0 182 5,4 Sandvikens kommun 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Andel-01 Andel-08 Andel-14 gymnasieskola 1166 1214 1255 1385 1480 1547 1548 1620 1634 1628 1597 1495 1358 1261 1231 37,1 49,8 34,7 KOMVUX 968 1028 915 493 472 502 544 398 369 473 544 484 460 462 516 31,4 11,2 14,5 högskoleutbildning 706 776 832 851 729 693 632 633 614 722 679 678 702 654 660 23,7 18,7 18,6 övriga studerande 267 251 588 421 451 416 488 685 666 750 848 844 809 988 1140 7,7 20,3 32,1 Summa 3107 3269 3590 3150 3132 3158 3212 3336 3283 3573 3668 3501 3329 3365 3547 100,0 100,0 100,0 Förändr-01 Förändr-08 Förändring-14 ej studerande 19789 19532 19189 19676 19688 19641 19666 19616 19780 19295 19040 19085 19095 18918 18853-679 -927-65 52 Page 65 of 187
Befolkningens studiedeltagande efter region, typ av studiedeltagande och år, Gävle/Sandvikens A-region män 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jmf-01 % jmf-08 % jmf-13 % gymnasieskola 2883 2958 3054 3241 3437 3595 3722 3973 4032 4070 3877 3696 3430 3257 3192 234 7,9-840 -20,8-65 -2,0 KOMVUX 1793 1756 1421 1002 945 934 755 546 538 654 740 801 691 854 981-775 -44,1 443 82,3 127 14,9 högskoleutbildning 2079 2119 2269 2288 2108 2029 1814 1749 1729 1879 2098 1934 1849 1762 1804-315 -14,9 75 4,3 42 2,4 övriga studerande 382 377 1437 911 1308 1141 1365 1350 1076 1241 1426 1361 1559 1873 2044 1667 442,2 968 90,0 171 9,1 Summa 7137 7210 8181 7442 7798 7699 7656 7618 7375 7844 8141 7792 7529 7746 8021 811 11,2 646 8,8 275 3,6 kvinnor gymnasieskola 2722 2848 2967 3116 3280 3336 3424 3609 3757 3778 3699 3367 3157 2921 2885 37 1,3-872 -23,2-36 -1,2 KOMVUX 3605 3360 2766 1943 2034 1849 1825 1300 1261 1266 1512 1647 1391 1578 1758-1602 -47,7 497 39,4 180 11,4 högskoleutbildning 3374 3605 3768 3681 3627 3336 3268 3276 3268 3500 3500 3429 3321 3110 3069-536 -14,9-199 -6,1-41 -1,3 övriga studerande 676 664 1252 947 1217 1080 1273 1469 1535 1625 1887 1862 1873 2171 2425 1761 265,2 890 58,0 254 11,7 Summa 10377 10477 10753 9687 10158 9601 9790 9654 9821 10169 10598 10305 9742 9780 10137-340 -3,2 316 3,2 357 3,7 TOTALT 17514 17687 18934 17129 17956 17300 17446 17272 17196 18013 18739 18097 17271 17526 18158 471 2,7 962 5,6 632 3,6 Gävle/Sandvikens A-region 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Andel-01 Andel-08 Andel-14 gymnasieskola 5605 5806 6021 6357 6717 6931 7146 7582 7789 7848 7576 7063 6587 6178 6077 32,8 45,3 33,5 KOMVUX 5398 5116 4187 2945 2979 2783 2580 1846 1799 1920 2252 2448 2082 2432 2739 28,9 10,5 15,1 högskoleutbildning 5453 5724 6037 5969 5735 5365 5082 5025 4997 5379 5598 5363 5170 4872 4873 32,4 29,1 26,8 övriga studerande 1058 1041 2689 1858 2525 2221 2638 2819 2611 2866 3313 3223 3432 4044 4469 5,9 15,2 24,6 Summa 17514 17687 18934 17129 17956 17300 17446 17272 17196 18013 18739 18097 17271 17526 18158 100,0 100,0 100,0 Förändr-01 Förändr-08 Förändring-14 ej studerande 90562 90656 89716 91991 91543 92664 92796 93559 94269 93383 92541 92423 92878 92344 91919 1263-2350 -425 53 Page 66 of 187
Befolkningens studiedeltagande efter region, typ av studiedeltagande och år, Gävleborgs län män 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jmf-01 % jmf-08 % jmf-13 % gymnasieskola 4875 4987 5091 5315 5570 5800 6034 6242 6336 6271 5973 5556 5216 4912 4876-111 -2,2-1460 -23,0-36 -0,7 KOMVUX 3042 3006 2439 1810 1738 1945 1427 907 825 1097 1112 1265 1011 1283 1412-1594 -53,0 587 71,2 129 10,1 högskoleutbildning 2546 2605 2746 2754 2562 2470 2227 2088 2071 2265 2485 2338 2191 2086 2140-465 -17,9 69 3,3 54 2,6 övriga studerande 801 778 2547 1763 2563 2029 2453 2337 1801 2082 2226 2095 2469 3043 3462 2684 345,0 1661 92,2 419 13,8 Summa 11264 11376 12823 11642 12433 12244 12141 11574 11033 11715 11796 11254 10887 11324 11890 514 4,5 857 7,8 566 5,0 kvinnor gymnasieskola 4535 4695 4774 5006 5298 5440 5656 5860 5961 5885 5629 5159 4864 4527 4431-264 -5,6-1530 -25,7-96 -2,1 KOMVUX 6165 5346 4699 3428 3604 3610 3337 2018 1876 2073 2353 2483 2166 2434 2659-2687 -50,3 783 41,7 225 9,2 högskoleutbildning 4490 4748 4898 4984 4740 4611 4444 4420 4405 4620 4628 4533 4285 4009 3965-783 -16,5-440 -10,0-44 -1,1 övriga studerande 1188 1287 2293 1825 2338 1955 2453 2635 2406 2592 2912 2755 2787 3246 3757 2470 191,9 1351 56,2 511 15,7 Summa 16378 16076 16664 15243 15980 15616 15890 14933 14648 15170 15522 14930 14102 14216 14812-1264 -7,9 164 1,1 596 4,2 TOTALT 27642 27452 29487 26885 28413 27860 28031 26507 25681 26885 27318 26184 24989 25540 26702-750 -2,7 1021 4,0 1162 4,5 Gävleborgs län 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Andel-01 Andel-08 Andel-14 gymnasieskola 9410 9682 9865 10321 10868 11240 11690 12102 12297 12156 11602 10715 10080 9439 9307 35,3 47,9 34,9 KOMVUX 9207 8352 7138 5238 5342 5555 4764 2925 2701 3170 3465 3748 3177 3717 4071 30,4 10,5 15,2 högskoleutbildning 7036 7353 7644 7738 7302 7081 6671 6508 6476 6885 7113 6871 6476 6095 6105 26,8 25,2 22,9 övriga studerande 1989 2065 4840 3588 4901 3984 4906 4972 4207 4674 5138 4850 5256 6289 7219 7,5 16,4 27,0 Summa 27642 27452 29487 26885 28413 27860 28031 26507 25681 26885 27318 26184 24989 25540 26702 100,0 100,0 100,0 Förändr-01 Förändr-08 Förändring-14 ej studerande 144537 144337 142070 144931 143880 144831 144867 146763 147760 145764 144324 143651 143557 142029 140734-3603 -7026-1295 54 Page 67 of 187
Befolkningens studiedeltagande efter region, typ av studiedeltagande och år, Hela Riket män 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jmf-01 % jmf-08 % jmf-13 % gymnasieskola 155165 158449 163296 168738 175965 182003 190792 198123 201670 201514 196277 188490 179644 168870 165420 6971 4,4-36250 -18,0-3450 -2,0 KOMVUX 74217 67834 56321 49741 50727 49026 43799 34579 33528 39113 41808 41877 37884 44406 49144-18690 -27,6 15616 46,6 4738 10,7 högskoleutbildning 121091 125233 135303 139445 136697 132891 127154 126247 127922 143372 147174 143582 140863 140000 140291 15058 12,0 12369 9,7 291 0,2 övriga studerande 28969 28913 59345 46691 61810 58339 63066 73726 68005 76850 80154 80518 88160 104646 110207 81294 281,2 42202 62,1 5561 5,3 Summa 379442 380429 414265 404615 425199 422259 424811 432675 431125 460849 465413 454467 446551 457922 465062 84633 22,2 33937 7,9 7140 1,6 kvinnor gymnasieskola 145569 147460 152221 158515 165140 170857 179103 185684 188793 187567 183616 175262 166503 155636 151480 4020 2,7-37313 -19,8-4156 -2,7 KOMVUX 147683 131955 110999 98886 99708 99622 94289 74339 70625 73427 77602 79481 72688 80991 87040-44915 -34,0 16415 23,2 6049 7,5 högskoleutbildning 173183 183503 200117 206510 204491 199337 193632 192741 195271 209752 212481 211911 209024 204638 203148 19645 10,7 7877 4,0-1490 -0,7 övriga studerande 46225 46405 68349 57565 67759 66129 70913 91105 89971 97208 105840 107607 112056 125866 126972 80567 173,6 37001 41,1 1106 0,9 Summa 512660 509323 531686 521476 537098 535945 537937 543869 544660 567954 579539 574261 560271 567131 568640 59317 11,6 23980 4,4 1509 0,3 TOTALT 892102 889752 945951 926091 962297 958204 962748 976544 975785 1028803 1044952 1028728 1006822 1025053 1033702 143950 16,2 57917 5,9 8649 0,8 Hela Riket 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Andel-01 Andel-08 Andel-14 gymnasieskola 300734 305909 315517 327253 341105 352860 369895 383807 390463 389081 379893 363752 346147 324506 316900 34,4 40,0 30,7 KOMVUX 221900 199789 167320 148627 150435 148648 138088 108918 104153 112540 119410 121358 110572 125397 136184 22,5 10,7 13,2 högskoleutbildning 294274 308736 335420 345955 341188 332228 320786 318988 323193 353124 359655 355493 349887 344638 343439 34,7 33,1 33,2 övriga studerande 75194 75318 127694 104256 129569 124468 133979 164831 157976 174058 185994 188125 200216 230512 237179 8,5 16,2 22,9 Summa 892102 889752 945951 926091 962297 958204 962748 976544 975785 1028803 1044952 1028728 1006822 1025053 1033702 100,0 100,0 100,0 Förändr-01 Förändr-08 Förändring-14 ej studerande 4723147 4757555 4737042 4789954 4788381 4833290 4890034 4928737 4970700 4953434 4958341 4982176 5009944 5002317 5019510 261955 48810 17193 55 Page 68 of 187
5. Utbildningsnivån Sedan 2008 har utvecklingen av utbildningsnivån i Sandviken inneburit att antalet i befolkningen 16-64 år med lägre utbildning är treårigt gymnasium minskat medan andelen med gymnasieskola eller högre ökat. Procentuellt är det antalet med eftergymnasial utbildning tre år eller längre samt forskarutbildning som ökat mest, men i det senare fallet handlar det om ökningar från mycket små antal. Mellan 2013 och 2014 ökade emellertid antalet Sandvikenbor i åldern 16-64 år med högst 9-årig grundskola, till skillnad från utvecklingen inom arbetsmarknadsregionen och riket som helhet. Gävleborgs län som helhet har dock upplevt samma utveckling som Sandviken i detta avseende, vilket kan hänföras till utrikes inflyttning som består av såväl personer med lägre som högre utbildning än genomsnittet inom befintlig befolkning. Sett till utbildningsnivåerna som andel av totala antalet i befolkningen 16-64 år framgår att Sandviken, relativt sett arbetsmarknadsregionen och länet samt riket som helhet, har den högsta andelen med 20,3% av invånarna med högst 9- årig grundskola samt lägsta andelen med 13,5% som har en eftergymnasial utbildning på tre år eller längre. 56 Page 69 of 187
Befolkning 16-95+ år efter region, utbildningsnivå, ålder och år, Sandvikens kommun Sandvikens kommun 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jmf-08 % jmf-13 % Andel-08 Andel-14 förgymnasial utbildning kortare än 9 år 16-24 år 31 37 40 41 42 48 74 43 138,7 26 54,2 25-34 år 66 85 91 108 116 150 170 104 157,6 20 13,3 35-44 år 75 94 105 120 136 154 174 99 132,0 20 13,0 45-54 år 112 107 123 134 141 142 157 45 40,2 15 10,6 55-64 år 1089 925 783 639 498 397 321-768 -70,5-76 -19,1 1373 1248 1142 1042 933 891 896-477 -34,7 5 0,6 6,0 4,0 förgymnasial utbildning, 9 (10) år 16-24 år 1898 1909 1891 1780 1658 1586 1602-296 -15,6 16 1,0 25-34 år 315 316 329 333 347 359 384 69 21,9 25 7,0 35-44 år 450 421 394 365 359 351 365-85 -18,9 14 4,0 45-54 år 751 708 646 618 584 541 501-250 -33,3-40 -7,4 55-64 år 573 649 706 742 769 794 805 232 40,5 11 1,4 3987 4003 3966 3838 3717 3631 3657-330 -8,3 26 0,7 17,3 16,3 gymnasial utbildning, högst 2 år 16-24 år 188 171 173 180 163 151 139-49 -26,1-12 -7,9 25-34 år 417 342 309 308 345 374 417 0 0,0 43 11,5 35-44 år 2072 1928 1722 1535 1356 1150 975-1097 -52,9-175 -15,2 45-54 år 2044 2087 2188 2225 2268 2298 2366 322 15,8 68 3,0 55-64 år 1858 1833 1777 1740 1736 1753 1773-85 -4,6 20 1,1 6579 6361 6169 5988 5868 5726 5670-909 -13,8-56 -1,0 28,5 25,3 gymnasial utbildning, 3 år 16-24 år 1554 1603 1610 1689 1756 1721 1658 104 6,7-63 -3,7 25-34 år 1529 1534 1518 1481 1507 1534 1628 99 6,5 94 6,1 35-44 år 954 1018 1125 1202 1268 1281 1315 361 37,8 34 2,7 45-54 år 596 622 658 701 727 779 816 220 36,9 37 4,7 55-64 år 750 697 658 612 588 570 549-201 -26,8-21 -3,7 5383 5474 5569 5685 5846 5885 5966 583 10,8 81 1,4 23,3 26,6 57 Page 70 of 187
Sandvikens kommun 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jmf-08 % jmf-13 % Andel-08 Andel-14 eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år 16-24 år 198 217 243 271 245 259 254 56 28,3-5 -1,9 25-34 år 373 380 398 430 444 473 502 129 34,6 29 6,1 35-44 år 728 709 670 646 599 554 523-205 -28,2-31 -5,6 45-54 år 726 723 718 716 732 746 749 23 3,2 3 0,4 55-64 år 613 626 655 682 701 704 706 93 15,2 2 0,3 2638 2655 2684 2745 2721 2736 2734 96 3,6-2 -0,1 11,4 12,2 eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer 16-24 år 60 48 53 62 75 75 52-8 -13,3-23 -30,7 25-34 år 679 659 639 649 651 675 734 55 8,1 59 8,7 35-44 år 732 804 857 899 934 955 978 246 33,6 23 2,4 45-54 år 595 599 621 638 654 679 692 97 16,3 13 1,9 55-64 år 573 551 563 573 575 569 571-2 -0,3 2 0,4 2639 2661 2733 2821 2889 2953 3027 388 14,7 74 2,5 11,4 13,5 forskarutbildning 16-24 år 0 0 0 0 0 1 0 0-1 -100,0 25-34 år 12 7 10 8 8 10 10-2 -16,7 0 0,0 35-44 år 18 25 24 27 18 22 23 5 27,8 1 4,5 45-54 år 16 17 19 19 21 18 23 7 43,8 5 27,8 55-64 år 13 12 8 9 11 14 13 0 0,0-1 -7,1 59 61 61 63 58 65 69 10 16,9 4 6,2 0,3 0,3 uppgift om utbildningsnivå saknas 16-24 år 233 225 253 276 269 253 218-15 -6,4-35 -13,8 25-34 år 69 77 57 56 60 69 79 10 14,5 10 14,5 35-44 år 46 40 35 42 32 39 55 9 19,6 16 41,0 45-54 år 29 28 17 17 19 21 14-15 -51,7-7 -33,3 55-64 år 28 35 22 13 12 14 15-13 -46,4 1 7,1 405 405 384 404 392 396 381-24 -5,9-15 -3,8 1,8 1,7 Totalt 23063 22868 22708 22586 22424 22283 22400 100,0 100,0 58 Page 71 of 187
Befolkning 16-95+ år efter region, utbildningsnivå, ålder och år, Gävle/Sandvikens A-region Gävle/Sandvikens A-region 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jmf-08 % jmf-13 % Andel-08 Andel-14 förgymnasial utbildning kortare än 9 år 16-24 år 159 170 204 229 237 266 308 149 93,7 42 15,8 25-34 år 360 423 474 512 581 636 720 360 100,0 84 13,2 35-44 år 428 475 508 519 556 630 685 257 60,0 55 8,7 45-54 år 457 454 482 509 544 565 614 157 34,4 49 8,7 55-64 år 4215 3475 2817 2221 1687 1285 990-3225 -76,5-295 -23,0 5619 4997 4485 3990 3605 3382 3317-2302 -41,0-65 -1,9 5,0 3,0 förgymnasial utbildning, 9 (10) år 16-24 år 9136 9210 8959 8486 8121 7767 7820-1316 -14,4 53 0,7 25-34 år 1848 1860 1938 1963 1973 1964 1962 114 6,2-2 -0,1 35-44 år 2176 2063 1909 1804 1734 1732 1799-377 -17,3 67 3,9 45-54 år 3729 3483 3319 3116 2949 2803 2570-1159 -31,1-233 -8,3 55-64 år 3054 3369 3604 3756 3902 3919 3942 888 29,1 23 0,6 19943 19985 19729 19125 18679 18185 18093-1850 -9,3-92 -0,5 17,9 16,4 gymnasial utbildning, högst 2 år 16-24 år 795 767 769 750 665 662 643-152 -19,1-19 -2,9 25-34 år 1955 1626 1508 1504 1673 1790 1883-72 -3,7 93 5,2 35-44 år 9565 8856 7998 7084 6163 5345 4659-4906 -51,3-686 -12,8 45-54 år 9430 9775 10067 10243 10389 10404 10397 967 10,3-7 -0,1 55-64 år 8380 8326 8236 8234 8260 8392 8476 96 1,1 84 1,0 30125 29350 28578 27815 27150 26593 26058-4067 -13,5-535 -2,0 27,0 23,7 gymnasial utbildning, 3 år 16-24 år 7627 7956 8329 8603 8786 8738 8349 722 9,5-389 -4,5 25-34 år 7461 7511 7486 7483 7571 7845 8231 770 10,3 386 4,9 35-44 år 3996 4309 4737 5039 5385 5570 5836 1840 46,0 266 4,8 45-54 år 2684 2798 2877 3087 3239 3370 3504 820 30,6 134 4,0 55-64 år 3045 2944 2872 2718 2652 2578 2554-491 -16,1-24 -0,9 24813 25518 26301 26930 27633 28101 28474 3661 14,8 373 1,3 22,3 25,9 59 Page 72 of 187
Gävle/Sandvikens A-region 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jmf-08 % jmf-13 % Andel-08 Andel-14 eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år 16-24 år 1603 1676 1907 2083 2090 2025 1964 361 22,5-61 -3,0 25-34 år 2311 2233 2374 2534 2624 2778 2997 686 29,7 219 7,9 35-44 år 3567 3466 3289 3129 2949 2791 2673-894 -25,1-118 -4,2 45-54 år 3351 3386 3435 3486 3540 3573 3606 255 7,6 33 0,9 55-64 år 2923 2978 3071 3123 3168 3183 3225 302 10,3 42 1,3 13755 13739 14076 14355 14371 14350 14465 710 5,2 115 0,8 12,3 13,1 eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer 16-24 år 376 368 419 420 463 501 490 114 30,3-11 -2,2 25-34 år 4621 4596 4426 4379 4333 4476 4605-16 -0,3 129 2,9 35-44 år 4030 4368 4696 4991 5236 5440 5664 1634 40,5 224 4,1 45-54 år 2929 3070 3155 3287 3498 3623 3735 806 27,5 112 3,1 55-64 år 2928 2896 2907 2889 2832 2792 2792-136 -4,6 0 0,0 14884 15298 15603 15966 16362 16832 17286 2402 16,1 454 2,7 13,4 15,7 forskarutbildning 16-24 år 0 0 0 1 0 1 0 0-1 -100,0 25-34 år 47 40 48 56 44 46 40-7 -14,9-6 -13,0 35-44 år 144 141 154 162 176 184 186 42 29,2 2 1,1 45-54 år 107 122 119 113 130 142 158 51 47,7 16 11,3 55-64 år 101 95 93 100 106 100 97-4 -4,0-3 -3,0 399 398 414 432 456 473 481 82 20,6 8 1,7 0,4 0,4 uppgift om utbildningsnivå saknas 16-24 år 1140 1201 1245 1115 1068 1099 1048-92 -8,1-51 -4,6 25-34 år 391 474 468 423 433 440 457 66 16,9 17 3,9 35-44 år 188 211 182 197 203 223 219 31 16,5-4 -1,8 45-54 år 115 126 107 96 111 113 105-10 -8,7-8 -7,1 55-64 år 93 99 92 76 78 79 74-19 -20,4-5 -6,3 1927 2111 2094 1907 1893 1954 1903-24 -1,2-51 -2,6 1,7 1,7 Totalt 111465 111396 111280 110520 110149 109870 110077 100,0 100,0 60 Page 73 of 187
Befolkning 16-95+ år efter region, utbildningsnivå, ålder och år, Gävleborgs län Gävleborgs län 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jmf-08 % jmf-13 % Andel-08 Andel-14 förgymnasial utbildning kortare än 9 år 16-24 år 223 251 297 329 353 408 510 287 128,7 102 25,0 25-34 år 519 605 668 713 776 896 1066 547 105,4 170 19,0 35-44 år 580 654 737 779 836 934 1032 452 77,9 98 10,5 45-54 år 670 648 676 720 759 812 897 227 33,9 85 10,5 55-64 år 6413 5298 4245 3298 2454 1847 1452-4961 -77,4-395 -21,4 8405 7456 6623 5839 5178 4897 4957-3448 -41,0 60 1,2 4,8 3,0 förgymnasial utbildning, 9 (10) år 16-24 år 14418 14292 13677 12874 12250 11550 11572-2846 -19,7 22 0,2 25-34 år 2593 2609 2730 2784 2858 2825 2850 257 9,9 25 0,9 35-44 år 3217 3024 2791 2632 2518 2549 2623-594 -18,5 74 2,9 45-54 år 5893 5439 5111 4760 4461 4177 3827-2066 -35,1-350 -8,4 55-64 år 5656 6105 6423 6605 6709 6633 6502 846 15,0-131 -2,0 31777 31469 30732 29655 28796 27734 27374-4403 -13,9-360 -1,3 18,3 16,3 gymnasial utbildning, högst 2 år 16-24 år 1209 1197 1236 1191 1122 1101 1087-122 -10,1-14 -1,3 25-34 år 3019 2464 2215 2286 2469 2644 2851-168 -5,6 207 7,8 35-44 år 14723 13598 12293 10893 9431 8159 7062-7661 -52,0-1097 -13,4 45-54 år 15274 15680 16015 16124 16240 16230 16078 804 5,3-152 -0,9 55-64 år 14607 14469 14239 14222 14222 14176 14187-420 -2,9 11 0,1 48832 47408 45998 44716 43484 42310 41265-7567 -15,5-1045 -2,5 28,2 24,6 gymnasial utbildning, 3 år 16-24 år 11902 12364 12843 13260 13458 13276 12804 902 7,6-472 -3,6 25-34 år 11853 11924 11872 11754 11767 12117 12655 802 6,8 538 4,4 35-44 år 6647 7066 7634 8167 8659 9029 9378 2731 41,1 349 3,9 45-54 år 4447 4652 4806 5042 5306 5470 5681 1234 27,7 211 3,9 55-64 år 4698 4586 4537 4441 4407 4369 4287-411 -8,7-82 -1,9 39547 40592 41692 42664 43597 44261 44805 5258 13,3 544 1,2 22,8 26,8 61 Page 74 of 187
Gävleborgs län 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jmf-08 % jmf-13 % Andel-08 Andel-14 eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år 16-24 år 2027 2124 2451 2615 2631 2588 2492 465 22,9-96 -3,7 25-34 år 3245 3192 3377 3606 3719 3930 4303 1058 32,6 373 9,5 35-44 år 5180 5030 4803 4538 4274 4082 3986-1194 -23,1-96 -2,4 45-54 år 5084 5106 5136 5161 5234 5266 5262 178 3,5-4 -0,1 55-64 år 4590 4708 4892 4966 5024 5005 5020 430 9,4 15 0,3 20126 20160 20659 20886 20882 20871 21063 937 4,7 192 0,9 11,6 12,6 eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer 16-24 år 489 454 506 517 586 644 625 136 27,8-19 -3,0 25-34 år 5946 5947 5774 5738 5738 5905 6133 187 3,1 228 3,9 35-44 år 5655 6108 6494 6820 7123 7374 7690 2035 36,0 316 4,3 45-54 år 4575 4703 4779 4937 5182 5361 5505 930 20,3 144 2,7 55-64 år 4675 4617 4671 4630 4524 4444 4436-239 -5,1-8 -0,2 21340 21829 22224 22642 23153 23728 24389 3049 14,3 661 2,8 12,3 14,6 forskarutbildning 16-24 år 0 0 0 1 0 1 0 0-1 -100,0 25-34 år 59 47 58 56 38 46 44-15 -25,4-2 -4,3 35-44 år 162 172 175 180 196 204 202 40 24,7-2 -1,0 45-54 år 117 131 131 138 155 171 181 64 54,7 10 5,8 55-64 år 122 118 109 112 111 107 110-12 -9,8 3 2,8 460 468 473 487 500 529 537 77 16,7 8 1,5 0,3 0,3 uppgift om utbildningsnivå saknas 16-24 år 1684 1821 1904 1766 1716 1868 1722 38 2,3-146 -7,8 25-34 år 634 743 717 616 642 705 672 38 6,0-33 -4,7 35-44 år 302 329 281 278 299 353 363 61 20,2 10 2,8 45-54 år 202 225 194 164 179 182 163-39 -19,3-19 -10,4 55-64 år 132 149 145 122 120 131 126-6 -4,5-5 -3,8 2954 3267 3241 2946 2956 3239 3046 92 3,1-193 -6,0 1,7 1,8 Totalt 173441 172649 171642 169835 168546 167569 167436 100,0 100,0 62 Page 75 of 187
Befolkning 16-95+ år efter region, utbildningsnivå, ålder och år, Hela Riket Hela Riket 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jmf-08 % jmf-13 % Andel-08 Andel-14 förgymnasial utbildning kortare än 9 år 16-24 år 8087 7924 8331 8922 9206 9215 9927 1840 22,8 712 7,7 25-34 år 21403 23108 25126 27100 28301 29495 31508 10105 47,2 2013 6,8 35-44 år 24974 25882 27139 28310 29626 31231 33026 8052 32,2 1795 5,7 45-54 år 30910 29390 29155 29430 29721 30626 31925 1015 3,3 1299 4,2 55-64 år 162501 140236 118388 98268 80668 66494 55871-106630 -65,6-10623 -16,0 247875 226540 208139 192030 177522 167061 162257-85618 -34,5-4804 -2,9 4,2 2,7 förgymnasial utbildning, 9 (10) år 16-24 år 459654 457774 449833 434108 415251 392930 385881-73773 -16,0-7049 -1,8 25-34 år 96611 97018 99174 100648 101159 99445 98616 2005 2,1-829 -0,8 35-44 år 107335 102024 95287 89850 87082 87999 90256-17079 -15,9 2257 2,6 45-54 år 160349 153948 148436 141639 134426 126896 119841-40508 -25,3-7055 -5,6 55-64 år 136530 145662 152392 156719 160312 161622 161523 24993 18,3-99 -0,1 960479 956426 945122 922964 898230 868892 856117-104362 -10,9-12775 -1,5 16,2 14,1 gymnasial utbildning, högst 2 år 16-24 år 41661 42593 42702 42342 38704 35642 34477-7184 -17,2-1165 -3,3 25-34 år 107760 93007 85742 85042 91535 97563 100398-7362 -6,8 2835 2,9 35-44 år 418196 391350 358578 322811 284350 250500 221416-196780 -47,1-29084 -11,6 45-54 år 426804 438012 444179 448557 452116 452662 449996 23192 5,4-2666 -0,6 55-64 år 387968 384103 382137 383726 385258 386531 389754 1786 0,5 3223 0,8 1382389 1349065 1313338 1282478 1251963 1222898 1196041-186348 -13,5-26857 -2,2 23,2 19,8 gymnasial utbildning, 3 år 16-24 år 404116 422930 431163 440738 450012 454616 444388 40272 10,0-10228 -2,2 25-34 år 377808 383015 385739 388513 388636 396894 410838 33030 8,7 13944 3,5 35-44 år 225161 236298 249817 264058 280161 292329 305552 80391 35,7 13223 4,5 45-54 år 151664 158765 166685 175299 183422 190573 196385 44721 29,5 5812 3,0 55-64 år 155539 152913 149851 147175 144284 141945 140654-14885 -9,6-1291 -0,9 1314288 1353921 1383255 1415783 1446515 1476357 1497817 183529 14,0 21460 1,5 22,1 24,7 63 Page 76 of 187
Hela Riket 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jmf-08 % jmf-13 % Andel-08 Andel-14 eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år 25-34 år 157527 162141 169527 178452 185901 194459 203028 45501 28,9 8569 4,4 35-44 år 203231 198313 192186 185443 178129 173209 170701-32530 -16,0-2508 -1,4 45-54 år 182900 187236 191840 196177 200753 204141 207092 24192 13,2 2951 1,4 55-64 år 153893 158266 162748 165957 168951 171403 173281 19388 12,6 1878 1,1 805673 818216 840174 857373 867134 876444 887274 81601 10,1 10830 1,2 13,5 14,7 eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer 16-24 år 29372 30766 32232 33120 36339 39126 40638 11266 38,4 1512 3,9 25-34 år 343616 346005 349356 353662 358237 365470 372475 28859 8,4 7005 1,9 35-44 år 287575 307080 325193 342827 357887 372419 389517 101942 35,4 17098 4,6 45-54 år 204453 212254 219510 228407 237372 247033 256862 52409 25,6 9829 4,0 55-64 år 196671 196976 197383 198329 198149 197469 197518 847 0,4 49 0,0 1061687 1093081 1123674 1156345 1187984 1221517 1257010 195323 18,4 35493 2,9 17,9 20,8 forskarutbildning 16-24 år 12 12 16 24 17 14 16 4 33,3 2 14,3 25-34 år 7358 7485 7353 7365 7218 7068 7242-116 -1,6 174 2,5 35-44 år 17530 18201 18798 19372 19885 20522 20924 3394 19,4 402 2,0 45-54 år 14413 15202 15912 16655 17414 18145 18952 4539 31,5 807 4,4 55-64 år 13577 13702 13759 14042 14335 14554 14809 1232 9,1 255 1,8 52890 54602 55838 57458 58869 60303 61943 9053 17,1 1640 2,7 0,9 1,0 uppgift om utbildningsnivå saknas 16-24 år 48340 51501 52399 49627 49866 51606 51040 2700 5,6-566 -1,1 25-34 år 36043 40049 41775 39465 39560 40850 41028 4985 13,8 178 0,4 35-44 år 16959 18410 19110 18990 20353 21902 23090 6131 36,2 1188 5,4 45-54 år 10776 11475 11543 10749 10974 11628 11735 959 8,9 107 0,9 55-64 år 9086 8951 8926 7642 7796 7912 7860-1226 -13,5-52 -0,7 121204 130386 133753 126473 128549 133898 134753 13549 11,2 855 0,6 2,0 2,2 Totalt 5946485 5982237 6003293 6010904 6016766 6027370 6053212 106727 100,0 100,0 64 Page 77 of 187
6. Lediga jobb och arbetslöshet Arbetslösheten ökade med 10,5% under 2015 samtidigt som de nyanmälda lediga jobben ökade med 20,5% under året Arbetsmarknaden i Sandviken upplever just nu ett påtagligt dualistisk utveckling, med en påtaglig ökning av arbetslösheten samtidigt med en ännu starkare ökning av de nyanmälda lediga jobben. Efter att arbetslöshetsutvecklingen stabiliserades på en hög nivå under 2014 har den börjat öka igen i Sandviken under 2015, ungefär lika brant uppåt som när euro-krisen slog till 2011. I jämförelse med vecka 52 förra året har arbetslösheten under 2015 ökat med 10,5% i Sandviken. Samtidigt ökar nu antalet nyanmälda lediga jobb till Arbetsförmedlingen ännu starkare, hittills i år med hela 28,5%. Ökningen gäller såväl tillsvidareanställningar som både kortare och längre visstidsanställningar. Procentuellt är ökningen allra störst bland anställningar 11 dagar till 3 månader. Antalet ungdomar utan arbete längre än 6 månader ökade med +5,9% under året, och ungdomar utan arbete längre än 2 år ökade med 15,2% under 2015 Trenden i riket som helhet är just nu att ungdomsarbetslösheten minskar mer påtagligt. Ungdomsarbetslösheten i Sandviken har även den minskat något under året, både i antal och i relation till arbetskraften. En minskning i antal är att räkna med på grund av ett minskat antal ungdomar i befolkningen. Den något minskade arbetslösheten i Sandviken gäller dock inte ungdomar utan arbete längre än sex månader och utrikes födda ungdomar, där trenden är fortsatt klart ökande. Antalet ungdomar utan arbete längre än 6 månader har under 2015 ökat med +5,9%, jämfört med året innan. Antalet ungdomar utan arbete längre än 2 år (24 månader) har ökat med 15,2% under året. 65 Page 78 of 187
Sandviken har under året befäst sin situation som en kommun med en av landets högsta arbetslöshetsnivåer bland ungdomar, vilket bland annat beror på bristande matchning mellan arbetskraftsefterfrågan och kompetensutbud på en arbetsmarknad som ställer allt högre krav på kompetens. Sandviken har den högsta arbetslöshetsnivån på 19 år, och snart har 800 arbetslösa i åldern 16-64 år i Sandviken varit utan arbete i mer än 2 år Sandviken har, med en arbetslöshet kring 14%, en av landets absoluta högsta arbetslöshetsnivåer. Och arbetslösheten tenderar att fortsätta öka i en högre takt än på flera år. Redan idag är arbetslösheten i kommunen den högsta på 19 år. Antalet personer i Sandviken som varit utan arbete längre än två år passerade nivån 700 i början av år 2015 och riskerar att passera nivån 800 i början av år 2016. De nytillträdande på arbetsmarknaden drabbas hårdast och arbetslösheten för unga män i åldern 18-24 år är nu uppe i 29,5% Det är de nytillträdande på arbetsmarknaden, som utrikes födda och ungdomar, som drabbas hårdast av den bristande matchningen mellan efterfrågan och utbud på kompetens på arbetsmarknaden i Sandviken. En matchningsproblematik som till stora delar bara kan lösas genom att fler ungdomar och utrikes födda får ändamålsenlig utbildning och praktik. Ungdomsarbetslösheten bland unga kvinnor 18-24 år i Sandviken uppgick i november 2015 till 24,7%. För unga män i åldern 18-24 år uppgick arbetslösheten till hela 29,5%. Skillnaden mellan unga kvinnor och män beror till stor del på skillnaden i studiedeltagande och utbildningsnivå. I slutet av år 2016 är risken stor att en av tre unga män i arbetskraften i Sandviken kommer att vara arbetslös. I Gävle kommun är arbetslösheten (november 2015) för unga kvinnor 18,3% och för unga män 23,9%. Falun har en ungdomsarbetslöshet på 9,3% för kvinnor och 13,7% för män. I Uppsala kommun är arbetslösheten för unga kvinnor 5,5% och för unga män 10,4%. 66 Page 79 of 187
Sandvikens unga kvinnor har med andra ord nästan fem gånger så hög arbetslöshet som unga kvinnor i Uppsala, och de unga männen i Sandviken har nästan tre gånger så hög arbetslöshet som de unga männen i Uppsala. Sandviken har en högre arbetslöshet för alla åldrar 16-64 år än ungdomsarbetslösheten 18-24 år i Falun. 67 Page 80 of 187
Antal arbetslösa 16-64 år i Sandviken per den 31/12 resp år (Källa: Arbetsförmedlingen) 3000 2500 2000 1500 Öppet arbetslösa I programåtgärder Totalt 1000 500 0 år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 år 2011 år 2012 år 2013 år 2014 år 2015 68 Page 81 of 187
Antal arbetslösa ungdomar 18-24 år i Sandviken 31/12 resp år (Källa: Arbetsförmedlingen) 800 700 600 500 400 Öppet arbetslösa I programåtgärder Totalt 300 200 100 0 år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 år 2011 år 2012 år 2013 år 2014 år 2015 69 Page 82 of 187
Nyanmälda platser till Arbetsförmedlingen ackumulerat under året vecka 1 - vecka 52 resp år i Sandvikens kommun (Källa: Af) 70 Page 83 of 187
Nyanmälda platser, med varaktighet 11 dagar - 3 månader, till Arbetsförmedlingen ackumulerat under året i Sandvikens kommun (Källa: Af) 71 Page 84 of 187
Totalt antal arbetslösa 16-64 år i Sandvikens kommun vecka 1-52 (Källa: Af) 72 Page 85 of 187
Totalt antal arbetslösa utrikes födda 16-64 år i Sandvikens kommun vecka 1-52 (Källa: Af) 73 Page 86 of 187
Totalt antal arbetslösa, utan arbete i mer än 24 månader, 16-64 år i Sandvikens kommun vecka 1-52 (Källa: Af) 74 Page 87 of 187
Totalt antal arbetslösa, utan arbete i mer än 6 månader, ungdomar 18-24 år i Sandvikens kommun vecka 1-52 (Källa: Af) 75 Page 88 of 187
Totalt antal arbetslösa utrikes födda ungdomar 18-24 år i Sandvikens kommun vecka 1-52 (Källa: Af) 76 Page 89 of 187
Andel arbetslösa av arbetskraften 16-64 år i Gävleborgs län november 2015 (Källa: Af) 7,9% (-1,0%-enhter) 11,5% (+0,3%-enheter) 13,2% (+1,2%-enheter) 11,8% (+-0%-enheter) 10,1% (-0,3%-enheter) 8,6% (-0,6%-enheter) 10,6% (+-0%-enheter) 6,9% (-0,6%-enheter) 11,8% (+2,9%-enheter) 9,7% (+0,9%-enheter) 13,8% (+1,1%-enheter) 12,9% (+0,1%-enheter) 77 Page 90 of 187
Andel arbetslösa kvinnor och män av arbetskraften 16-64 år i Gävleborgs län november 2015 (Källa: Af) 78 Page 91 of 187
Andel arbetslösa av arbetskraften ungdomar 18-24 år i Gävleborgs län november 2015 (Källa: Af) 79 Page 92 of 187
Andel arbetslösa kvinnor och män av arbetskraften ungdomar 18-24 år i Gävleborgs län november 2015 (Källa: Af) 80 Page 93 of 187
Andel arbetslösa ungdomar 18-24 år av arbetskraften, november 2015 (Källa: Arbetsförmedlingen) 30 27,3 25 21,3 20 % 15 11,5 13,1 10 7,8 5 0 Falun Sandviken Gävle Uppsala Hela Riket 81 Page 94 of 187
7. Den närmaste framtiden Utvecklingen i Gävleborgs län och Sandviken har inte följt den betydligt mer positiva utvecklingen inom näringsliv och arbetsmarknad i landet som helhet. Under 2014 minskade t o m antalet arbetstillfällen i Gävleborg och ökningen av jobben i Sandviken var procentuellt mindre än hälften så stor som genomsnittet för hela riket, även om ökningen av antalet förvärvsarbetande boende i Sandviken procentuellt var lika stor som i hela riket under 2014 tack vare ökad utpendling. Den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken för tredje kvartalet 2015 indikerar att Gävleborg har en betydligt svagare utveckling än riket som helhet, även om utvecklingen inom den offentliga sektorn innebär att sysselsättningen totalt sett ökar något i länet till skillnad från år 2014. Däremot verkar utvecklingen inom de privata sektorena sammantaget i det närmaste stå still i Gävleborg, till skillnad i landet som helhet som upplever en betydligt starkare sysselsättningsutveckling under 2015 än under 2014. Risken är uppenbar att varken Gävleborg eller Sandviken, med tyngdpunkten av sysselsättningen inom industrin, kommer att få del av den positiva tillväxt som bedöms för landet som helhet under den närmaste framtiden, och som har sin grund i en stark inhemsk privat och offentlig konsumtionsutveckling. Även om exportindustrin skulle få en bättre utveckling framöver är det inte säkert att det fullt ut gäller de industrigrenar som dominerar i vår region. Det skulle även behövas en längre sammanhängande period av uppgång i industrikonjunkturen, likt den mellan andra halvan av 2004 till första halvan av 2008, för att mer kraftfullt påverka arbetsmarknadsläget i Sandviken. Nedåtriskerna i den internationella industrikonjunkturen, bland annat med en svag utveckling i den Kinesiska ekonomin, är dessutom relativt stora. 82 Page 95 of 187
Antal anställda efter sektor och län, 3:e kvartalet 2015 (Källa: SCB. Kortperiodisk sysselsättningsstatistik AM 63 SM 1504) Förändring jämfört med 3:e kvartalet 2014 Län/Sektor Kommunal Landsting Statlig Offentlig HiO 1 Näringsliv Totalt Gävleborg 26 807 7 318 5 207 39 332 2 461 71 694 113 487 - förändring +0,4% +2,6% +0,4% +0,8% +-0,0% +0,3% Hela Riket 831 580 263 493 239 979 1 335 052 104 921 3 015 462 4 455 435 - förändring +1,7% +1,0% +0,6% +1,4% +2,4% +2,1% 1. Från och med andra kvartalet 2015 redovisas hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HiO) separat. Tidigare tillhörde de privat sektor. Antal anställda efter län och bransch. Näringslivet, 3:e kvartalet 2015 (Källa: SCB. Kortperiodisk sysselsättningsstatistik AM 63 SM 1504) Län Bransch 1 Antal anställda 3:e kvartalet Gävleborg 2015 2014 Förändr Industrin 20 300 20 208 Tjänstenäringarna 44 322 45 516 Övriga 7 070 8 408 HiO 2 461 uppgift saknas TOTALT 74 155 74 133 +22 (+-0%) 1. Industrin definieras som branscherna B E, tjänstenäringarna definieras som branscherna G S och Övriga definieras som branscherna A samt F 83 Page 96 of 187
Stark BNP-tillväxt i Sverige som fortsätter kommande kvartal enligt Konjunkturbarometern Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden 120 3.0 110 1.5 100 0.0 90-1.5 80-3.0 70 06 08 10 Barometerindikatorn BNP (höger) 12 14 16-4.5 Källa: Konjunkturinstitutet 84 Page 97 of 187
Företagen rapporterar också om starkare efterfrågeläge än normalt i Konjunkturbarometern Nulägesomdöme, standardiserade avvikelser från medelvärde, säsongsrensade kvartalsvärden 3 3 2 2 1 1 0 0-1 -1-2 -2-3 06 08 10 12 Tillverkningsindustrin, total orderstock Privata tjänstenäringar, uppdragsvolym Handeln, försäljningssituation Byggindustrin, orderstock 14-3 Källa: Konjunkturinstitutet 85 Page 98 of 187
Högkonjunktur 2016 med positiva BNP- och arbetsmarknadsgap Procent av potentiell BNP respektive potentiellt arbetade timmar, säsongsrensade kvartalsvärden 4 4 2 2 0 0-2 -2-4 -4-6 -6-8 01 03 05 07 BNP-gap Arbetsmarknadsgap 09 11 13 15 17-8 Källa: Konjunkturinstitutet 86 Page 99 of 187
Rekordstark ökning av offentlig konsumtion 2016 (lika stark som 1991 och 1998 per invånare) Miljarder kronor, fasta priser respektive procentuell förändring 1140 5 1080 4 1020 3 960 2 900 1 840 0 780-1 720-2 660 80 85 90 95 00 Miljarder kronor Procentuell förändring (höger) 05 10 15-3 Källa: Konjunkturinstitutet 87 Page 100 of 187
8. Slutsatser Ett värstascenario - både bristen på kompetens och arbetslöshet ökar i Sandviken På bara sex år försvann nästan -1 200 jobb i Sandviken som konsekvens av finanskrisen 2008 och eurokrisen 2011/12. I arbetsmarknadsregionen (Gästrikland) har nästan -3 400 arbetstillfällen (-19%) försvunnit sedan 2008. Men det finns fortfarande 14 500 industrijobb kvar i regionen, varav 7 000 i Sandviken som fortfarande har 40% av samtliga jobb i kommunen inom industrin. Invånarna i Sandviken hanterade denna utveckling bland annat genom starkt ökad utpendling till jobb i andra kommuner. Därför har sysselsättningsminskningen bland förvärvsarbetande boende i Sandviken sedan 2008 varit betydligt lägre än antalet jobb som försvunnit i kommunen. Under 2014 ökade också antalet förvärvsarbetande boende i Sandviken, jämfört med året innan, lika mycket som i riket som genomsnitt. Samtidigt har arbetslösheten ökat kraftigt sedan 2008 bland de nytillträdande grupperna på arbetsmarknaden som ungdomar och nyanlända utrikes födda invånare. Under 2014 ökade antalet jobb i Sandviken, med en nettotillväxt med +55 jobb i kommunen och ytterligare netto +67 fler jobb i övriga kommuner inom arbetsmarknadsregionen (Gästrikland) Men denna tillväxttakt räcker inte långt när det finns över 2 600 arbetslösa enbart i Sandviken. Utvecklingen är emellertid dualistisk då det under 2014 nyanmäldes 1 703 lediga jobb i Sandviken, varav 1 111 eller 65% var tillsvidareanställningar. Detta visar att många anställningar var ersättningsrekryteringar för pensionsavgångar, och att en del av de nyanmälda lediga jobben inte kan tillsättas på grund av brist på ändamålsenlig kompetens hos de sökande. Ökningen av antalet förvärvsarbetande över 65 år, särskilt inom vissa sektorer, är i stor utsträckning en konsekvens av bristen på ändamålsenlig kompetens. Inom sektorn Övriga privata företag (d v s företag utöver privata aktiebolag) i Sandviken har andelen förvärvsarbetande över 65 år ökat från 4% år 2004, till hela 29% tio år senare 2014. En 88 Page 101 of 187
näringslivssektor som totalt består av ca 1 240 förvärvsarbetande boende i Sandviken. Under 2015 har arbetslösheten I Sandviken ökat med +10,5%, medan arbetslösheten minskat med -1,1% i landet som helhet. Samtidigt nyanmäldes 2 189 jobb i Sandviken, varav 1 229 eller 56% var tillsvidareanställningar. En ökning av de lediga jobben med 28,5% på ett år. Detta är något av ett värstascenario, att både de lediga jobben och arbetslösheten ökar. Det gäller även tendensen för ungdomsarbetslösheten i Sandviken. Även om antalet arbetslösa ungdomar minskar så riskerar ändå arbetslösheten att öka i procent av antalet i arbetskraften. Den arbetskraft som är tänkt att klara att täcka upp den samtidigt ökande efterfrågan på arbetskraft som inte blivit tillgodosedd. Ytterligare ett tydligt tecken på att kittet mellan efterfrågan och utbud av kompetens, d v s ändamålsenlig utbildning, inte är tillräcklig till omfattning och innehåll. Den något minskade ungdomsarbetslösheten gäller dock inte ungdomar utan arbete längre än sex månader och utrikes födda ungdomar, där trenden är fortsatt klart ökande. Antalet ungdomar i Sandviken utan arbete längre än 6 månader har under 2015 ökat med +5,9%, jämfört med året innan. Antalet ungdomar utan arbete längre än 2 år (24 månader) har ökat med 15,2% under året. Sandviken har under året befäst sin situation som en kommun med en av landets högsta arbetslöshetsnivåer bland ungdomar, vilket bland annat beror på bristande matchning mellan arbetskraftsefterfrågan och kompetensutbud på en arbetsmarknad som ställer allt högre krav på kompetens. De unga kvinnorna i Sandviken har nästan fem gånger så hög arbetslöshet som unga kvinnor i Uppsala, och de unga männen i Sandviken har nästan tre gånger så hög arbetslöshet som de unga männen i Uppsala. Sandviken har en högre arbetslöshet för alla åldrar 16-64 år än ungdomsarbetslösheten 18-24 år i Falun. Studiedeltagandet vad gäller Komvux och högskoleutbildning har utvecklats alldeles för svagt i Sandviken. Däremot har Övriga studerande (exempelvis folkhögskola, yrkeshögskola och SFI) utvecklats starkt. Men sammantaget innebär hittillsvarande utveckling att Sandviken riskerar att ytterligare, från en redan lägre nivå, halka efter i jämförelse med omvärlden vad gäller kompetens och utbildningsnivå. 89 Page 102 of 187
En kort resa mellan skilda världar Situationen på arbetsmarknaden i Sandviken kan illustreras med en kort resa mellan skilda världar. Drygt 1 av 5 arbetslösa ungdomar Drygt 1 av 10 arbetslösa ungdomar Mer än 1 av 4 arbetslösa ungdomar Färre än 8 av 100 arbetslösa ungdomar 90 Page 103 of 187
Denna resa börjar i Falun där antalet unga arbetslösa under 25 år uppgår till lite drygt 1 av 10 ungdomar i arbetskraften. Efter en resa på ca 7 mil hamnar man i Sandviken där mer än 1 av 4 ungdomar i arbetskraften går arbetslösa. Färden går vidare 12,3 mil till Uppsala via Gävle. I Gävle går drygt 1 av 5 ungdomar arbetslösa. Men i Uppsala går färre än 8 av 100 ungdomar arbetslösa. Inom ungefär 1 timme och en kvarts resa söderut, eller en resa på ca 1 timme och fem minuter västerut, tar oss till en helt annan verklighet vad gäller arbetsmöjligheter för en ung människa som utöver utbildning behöver arbetslivserfarenhet och referenser för att få en mer fast förankring på arbetsmarknaden. Uteblivet EU-stöd innebär högre arbetslöshet i Sandviken? Sandviken har tidigare, efter specifika ansökningar baserat på breda partnerskap ofta tillsammans med Hofors och Ockelbo kommuner samt alltid med Arbetsförmedlingen, haft betydande stöd från Socialfonden inom EU Norra Mellansverige. Detta har gällt projekt riktade till nytillträdande på arbetsmarknaden, som Coachingprojektet för ungdomar under 25 år samt projektet Arbetslust för långtidsarbetslösa och huvudsakligen utrikes födda inflyttare. Vidare har projektet Eko-Växthus i Högbo inom Landsbygdsprogrammet och EU:s jordbruksfond bedrivits bland annat för kvotflyktingar från Burma. I den kraftigt försenade (nästan två års försening på regional nivå) nya programperioden, som skulle ha börjat verka fr o m 1 januari 2014, har Sandviken och dess samarbetspartners inte erhållit några socialfondsmedel från EU Norra Mellansverige trots flera nya ansökningar. Istället ingår Sandviken som del i ett nationellt samordnat (SKL) EU-finansierat projekt Plug-in och i ett regionalt samordnat (Region Gävleborg) projekt Ung i Gävleborg. Dessa projekt genererar dock bara bråkdelen så mycket utvecklingsmedel som de direkta EU-stöd som bland annat Sandviken hade under föregående programperiod före år 2014. De projekt Sandviken bedrivit med direktfinansiering från EU:s Socialfond har inneburit att upp till 55% av deltagarna gått till arbete eller utbildning. Frågan är då Hur mycket lägre skulle arbetslösheten bland ungdomar och utrikes födda inflyttare ha varit i Sandviken år 2015 med bibehållet eller ökat EU-stöd? 91 Page 104 of 187
Sandviken har, tillsammans med Hofors och Ockelbo kommuner i vissa projekt och tillsammans med Arbetsförmedlingen i alla projekt, bland sökt för tidiga förebyggande insatser och för arbetslösa ungdomar i FUS15-24. För tidiga förebyggande insatser främst för ungdomar under 20 år i Första steget. Samt för integrationsinsatser inom ikef - sociala företag och språkutveckling, som söktes i form av en flerfondsansökan vilket tyvärr inte kunde behandlas som sådan. Ovanstående ansökningar har varit lika underbyggda som tidigare ansökningar och framgångsrikt genomförda projekt, Coachingprojektet utsågs exempelvis av EU-kommissionen som ett av Sveriges bästa modellprojekt inom ESF. Men de nya ansökningarna har anmodats att dras tillbaka eller avslagits av ESF och beslutsdelegationen för Norra Mellansverige med motiveringen att målgruppen inte kunnat säkrats eller på grund av medelbrist. Trots att Europeiska Socialfonden har som uppdrag att förstärka den nationella arbetsmarknadspolitiken, och då Arbetsförmedlingen anslår mer resursinsatser i Sandviken, så uteblir stödet från ESF. När blir det arbetsmarknadskris som påkallar mobilisering av resursinsatser? En befogad fråga mot bakgrund av arbetsmarknadsutvecklingen i Sandviken och inom arbetsmarknadsregionen är När kan en arbetsmarknadssituation definieras som så krisartad att den påkallar särskild mobilisering av resursinsatser? När arbetslösheten 16-64 år kliver över 15-16%? När ungdomsarbetslösheten uppgår till 30%? När jobbtillväxten är negativ i en situation där arbetslösheten är bland den högsta i Sverige och norra Europa? Trollhättan kan utgöra lite av ett jämförande exempel. När bilindustrin i Sverige drabbades, bland annat av följderna efter finanskrisen, var Trollhättan en av de kommuner som påverkades starkast. Industrin stod 2008 för 28,1% av jobben (dagbefolkningen) i kommunen, att jämföra med 41,3% i Sandviken vid samma tidpunkt. Ju större andel industrisysselsättning i en kommun desto större betydelse har också denna sektor för andra näringsgrenar i kommunen. Trollhättan hade den 31/12 år 2014 en befolkning på 56 929 invånare att jämföra med Sandvikens 37 833 invånare vid den tidpunkten. I Trollhättan är 19% av invånarna utrikes födda, att jämföra med 13,5% i Sandviken. Under 2014 tog Trollhättan emot 445 flyktringar med permanent uppehållstillstånd, att jämföra med 474 i Sandviken. 92 Page 105 of 187
Strax före jul 2011 gick Saab automobil i konkurs, en stor arbetsplats i Trollhättan. Under tre år efter konkursen fick Trollhättan statligt stöd i form av näringslivsutvecklingspengar och extra utbildningsplatser. 93 Page 106 of 187
Utbildningssatsningarna i Trollhättan innebar bland annat att antalet studerande inom Komvux ökade med 362 deltagare eller +43% till 1 205 studerande mellan 2011och 2012. År 2012 hade Sandviken 460 studerande inom Komvux, en minskning med -5% från 2011. Andelen män i Komvux-utbildning uppgick år 2014 till 43% i Trollhättan, att jämföra med 35% i Sandviken. Antalet högskolestuderande i Trollhättan uppgick till 2 304 år 2014, att jämföra med 660 i Sandviken. Andelen högskolestuderande av samtliga studerande i Trollhättan uppgick till 32,9% att jämföra med 18,6% i Sandviken. Andelen män i högskoleutbildning uppgick år 2014 till 42% i Trollhättan, att jämföra med 30% i Sandviken. Antalet studerande inom Övriga utbildningar i Trollhättan ökade från 1 171 till 1 942, eller med +66%, under de tre åren 2012-2014. I Sandviken var motsvarande ökning +35% under samma period för antalet studerande inom Övriga utbildningar. År 2014 satsade Trollhättans kommun 100 miljoner kronor på arbetsmarknad/sysselsättning, varav 42 miljoner kronor i kommunbidrag och 58 miljoner kronor i externa intäkter. Samma år satsade Sandviken 61,6 miljoner kronor på arbetsmarknad/sysselsättning, varav 15,5 miljoner kronor i kommunbidrag och 46,1 miljoner kronor i externa intäkter. Samma år satsade Trollhättan 28,3 miljoner kronor på integration/flyktingmottagning, att jämföra med 14,3 miljoner kronor i Sandviken. Vad har satsningarna i Trollhättan gett för resultat? Satsningarna på utbildning och arbetsmarknads- och sysselsättningsinsatser har medfört att arbetslösheten minskat kraftigt. Mellan år 2013 och 2015 har arbetslösheten i Trollhättan 16-64 år minskat med över -20%, varav med -10,3% mellan 2014 och 2015. Mellan 2014 och 2015 ökade arbetslösheten med +10,5% i Sandviken. Antalet arbetslösa ungdomar under 25 år i Trollhättan har minskat från 1 064 i december 2013 till 777 i december 2015, en minskning med -27,0%. Under samma period har antalet arbetslösa ungdomar i Sandviken minskat från 635 till 596, eller med -6,1%. Antalet arbetstillfällen i Trollhättan ökade med +0,9% under 2014 jämfört med året innan. I Sandviken ökade antalet 94 Page 107 of 187
arbetstillfällen med +0,3% under samma period. Antalet förvärvsarbetande boende i Trollhättan ökade med +1,9% under 2014, att jämföra med en ökning på +0,8% i Sandviken. Ökningen av antalet jobb i Trollhättan var tre gånger så stor som i Sandviken, och ökningen av antalet förvärvsarbetande boende i kommunen mer än dubbelt så stor under 2014. Mellan november 2014 och november 2015 hade antalet registrerade aktiebolag i Trollhättan ökat med +6,2%, att jämföra med +1,8% i Sandviken under samma period. Vidare har antalet utpendlare till annan kommun från förvärvsarbetande boende i Trollhättan (nattbefolkning) ökat kraftigt med +29,1% mellan 2008 och 2014, till 7 765 utpendlare eller nästan 1 av 3 (31,1%) av de förvärvsarbetande boende i kommunen. Motsvarande siffror för Sandviken är en ökning med +15,5% under samma period, till 4 402 utpendlare eller drygt 1 av 4 (26,2%) av de förvärvsarbetande boende i kommunen. Samtidigt har befolkningen i Trollhättan ökat med 1 430 invånare eller +2,6% mellan 2011 och 2014, att jämföra med 838 fler invånare eller +2,3% i Sandviken. Vilka slutsatser går att dra av betydelse för Sandviken? Trollhättan visar att en kraftfull satsning på utbildning samt arbetsmarknad/sysselsättning/integration kan ge ett motsvarande kraftfull resultat på arbetstillfällen och arbetslöshet. För att åstadkomma en liknande kraftfull utveckling i Sandviken krävs sannolikt ännu större insatser än i Trollhättan, eftersom Trollhättan ligger ännu något närmare en större tillväxtregion (ca 1 timme och 7,6 mil till Göteborg). Följande insatser skulle behövas i Sandviken för att mer påtagligt vända på nuvarande utveckling inom näringsliv och arbetsmarknad: Antalet utbildningsplatser och studerande inom Komvux i Sandviken skulle behöva öka med minst 50%, och andelen män öka till 45% av de studerande. En satsnings som sannolikt för att nå ända fram skulle behöva kombineras med möjligheter för Arbetsförmedlingen att anvisa till reguljär utbildning och längre utbildningar, alternativt kombineras med nya finansieringsformer för arbetslösa som under Kunskapslyftet i slutet av 1990-talet. Förutsätter också att arbetet med lokalfrågorna för vuxenutbildningen kan leda till ändamålsenliga lösningar på såväl kort- som lång sikt. 95 Page 108 of 187
Antalet högskolestuderande Sandvikenbor skulle behöva vara minst dubbelt så många, och helst tre gånger fler, än idag. Och andelen män skulle behöva öka till 45% av de studerande. En större utökning av antalet utbildningsplatser på Högskolan i Gävle, liksom en större satsning på Lärcentrum i Sandviken är några förutsättningar för att kunna uppnå detta. Utökad satsning på arbetsmarknadsprogram med fler jobb- och studievägar, och fler praktikplatser inkl ersättningar till arbetsgivare för handledarkostnader och arbetsutrustning m m. Fler subventionerade visstidsanställningar av ungdomar och nyanlända i kommunal och offentlig regi. Utökad satsning på entreprenörsspåret bland annat för nyanlända och för studerande inom yrkesutbildningar. Fler utpendlare till andra kommuner till ytterligare en nivå kring 1 av 3 förvärvsarbetande boende i Sandviken. Även ökad utpendling förutsätter fler i utbildning och fler med fullständig examen/betyg, för att klara matchningen på dagens arbetsmarknad. EU-stöd från Socialfonden till förstärkning av arbetsmarknadsprogram och innovativt utvecklingsarbete minst i den omfattning som gällde under förra programperioden. EU-stöd från Regionala fonden och Jordbruksfonden för investeringar i infrastruktur för social företagande bland utrikes födda invånare. Mer omfattande tidigare och förebyggande insatser inom gymnasie- och grundskolan för att öka motivationen och förebygga avhopp bland annat genom feriepraktik och kunskaper om arbetslivet, och betydelsen av utbildning för att erhålla jobb liksom vilka karriärvägar som finns för att uppnå sina livsmål. 96 Page 109 of 187
Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i regionen (dagbefolkning) (RAMS) efter region, näringsgren SNI 2007 och år Trollhättans Stad/kommun 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jmf-08 % jmf-13 % Andel av tot-08 Andel av tot-14 A jordbruk, skogsbruk och fiske 155 157 177 238 255 257 253 98 63,2-4 -1,6 0,5 0,9 B+C tillverkning och utvinning 8549 7790 7531 6142 3949 3994 4016-4 533-53,0 22 0,6 28,1 14,7 D+E energiförsörjning; miljöverksamhet 561 577 606 598 647 659 654 93 16,6-5 -0,8 1,8 2,4 F byggverksamhet 1813 1775 1813 1838 1801 1701 1716-97 -5,4 15 0,9 6,0 6,3 G handel 2891 2779 2904 3045 3074 3125 3038 147 5,1-87 -2,8 9,5 11,1 H transport och magasinering 968 778 790 809 743 725 741-227 -23,5 16 2,2 3,2 2,7 I hotell- och restaurangverksamhet 632 636 711 698 731 733 757 125 19,8 24 3,3 2,1 2,8 J information och kommunikation 578 531 500 494 494 507 541-37 -6,4 34 6,7 1,9 2,0 K finans- och försäkringsverksamhet 219 217 199 205 193 182 164-55 -25,1-18 -9,9 0,7 0,6 L fastighetsverksamhet 356 361 382 431 445 419 447 91 25,6 28 6,7 1,2 1,6 M+N företagstjänster 2790 2327 2426 2328 2804 2784 2824 34 1,2 40 1,4 9,2 10,3 O offentlig förvaltning och försvar 763 823 830 828 864 872 863 100 13,1-9 -1,0 2,5 3,2 P utbildning 3300 3212 3276 3252 3195 3338 3482 182 5,5 144 4,3 10,9 12,7 Q vård och omsorg; sociala tjänster 5862 5837 6094 6364 6771 6845 6829 967 16,5-16 -0,2 19,3 25,0 R+S+T+U kulturella och personliga tjänster m.m. 778 804 809 877 841 806 841 63 8,1 35 4,3 2,6 3,1 00 okänd verksamhet 160 148 130 167 680 129 146-14 -8,8 17 13,2 0,5 0,5 TOTALT 30375 28752 29178 28314 27487 27076 27312-3 063-10,1 236 0,9 100,0 100,0 97 Page 110 of 187
Förvärvsarbetande 16+ år med bostad i regionen (nattbefolkning) (RAMS) efter region, näringsgren SNI 2007 och år Trollhättans Stad/kommun 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 jmf-08 % jmf-13 % Andel av tot-08 Andel av tot-14 A jordbruk, skogsbruk och fiske 161 163 186 244 264 263 259 98 60,9-4 -1,5 0,6 1,0 B+C tillverkning och utvinning 6133 5412 5255 4650 3618 3591 3593-2 540-41,4 2 0,1 24,4 14,4 D+E energiförsörjning; miljöverksamhet 421 445 465 469 524 533 531 110 26,1-2 -0,4 1,7 2,1 F byggverksamhet 1536 1496 1583 1689 1702 1688 1744 208 13,5 56 3,3 6,1 7,0 G handel 2622 2522 2566 2707 2758 2799 2759 137 5,2-40 -1,4 10,4 11,0 H transport och magasinering 1046 952 1008 996 981 964 960-86 -8,2-4 -0,4 4,2 3,8 I hotell- och restaurangverksamhet 597 630 672 703 764 751 829 232 38,9 78 10,4 2,4 3,3 J information och kommunikation 529 499 507 537 555 579 601 72 13,6 22 3,8 2,1 2,4 K finans- och försäkringsverksamhet 248 249 249 254 261 257 249 1 0,4-8 -3,1 1,0 1,0 L fastighetsverksamhet 339 355 391 426 438 447 454 115 33,9 7 1,6 1,3 1,8 M+N företagstjänster 2412 2018 2071 2190 2604 2634 2692 280 11,6 58 2,2 9,6 10,8 O offentlig förvaltning och försvar 1076 1106 1146 1186 1213 1238 1248 172 16,0 10 0,8 4,3 5,0 P utbildning 2737 2600 2658 2617 2666 2755 2880 143 5,2 125 4,5 10,9 11,5 Q vård och omsorg; sociala tjänster 4319 4291 4464 4669 4925 5068 5180 861 19,9 112 2,2 17,2 20,7 R+S+T+U kulturella och personliga tjänster m.m. 777 803 785 844 813 832 860 83 10,7 28 3,4 3,1 3,4 00 okänd verksamhet 161 174 152 192 691 148 173 12 7,5 25 16,9 0,6 0,7 TOTALT 25114 23715 24158 24373 24777 24547 25012-102 -0,4 465 1,9 100,0 100,0 98 Page 111 of 187
Totalt antal arbetslösa 16-64 år i Trollhättans Stad/kommun vecka 1-52 (Källa: Af) 99 Page 112 of 187
Totalt antal arbetslösa ungdomar 18-24 år i Trollhättans Stad/kommun vecka 1-52 (Källa: Af) 2 Page 113 of 187
Årsrapport - Sammanfattning Utveckling av antalet arbetstillfällen, antal förvärvsarbetande, företagande, studiedeltagande, utbildningsnivå, lediga jobb och arbetslöshet i Sandvikens kommun December 2015 Page 114 of 187
Förord Denna årsrapport beskriver utvecklingen inom Sandvikens arbetsmarknad och näringsliv, baserat på den senaste statistiken. När det gäller förvärvsarbetande och pendling samt studiedeltagande och utbildningsnivå kommer statistiken med ett års fördröjning, d v s de aktuella siffrorna gäller år 2014 (Källa:SCB). Övrig statistik som gäller företagande (Källa: Bolagsverket) och sysselsättning per län (Källa: SCB) samt arbetslöshet (Källa: Arbetsförmedlingen) är från i år 2015, 3:e kvartalet 2015 samt november månad respektive vecka 52 i år 2015. Beskrivningen av den närmaste framtiden bygger på Konjunkturinstitutets senaste lägesrapport och prognoser från december 2015. Årsrapporten utgör underlag till en läges- och utvecklingsbeskrivning som kan användas till att bättre förstå var Sandviken befinner sig och hur kommunen hamnat i nuvarande situation, och skulle därmed också kunna vara utgångspunkten för en diskussion om var Sandviken vill befinna sig i framtiden Sandviken, med sin starka tyngdpunkt inom industrin, är en av de kommuner i landet som är mest beroende av den internationella konjunkturutvecklingen. Den senast stora brytpunkten i utvecklingen av Sandvikens arbetsmarknad kom med finanskrisen 2008, och den därpå följande eurokrisen 2011. Därför relaterar många av jämförelserna i denna årsrapport till utvecklingen sedan 2008. När det gäller utvecklingen av antalet jobb och förvärvsarbetande är rapportens fokus även utvecklingen under 2014 jämfört med året innan. Föreliggande årsrapport är även ett svar på Skolinspektionens efterfrågan på en analys vad gäller behovet av vuxenutbildning i Sandvikens kommun. Sandviken i december 2015 Förv chef Page 115 of 187 2
1. Antal arbetstillfällen (förvärvsarbetande dagbefolkning) i Sandviken Utvecklingen sedan 2008 nästan 1 200 färre arbetstillfällen Sedan 2008 har Sandviken netto förlorat -1 198 arbetstillfällen (-6,5%). Det är bara två näringsgrenar som ökat antalet förvärvsarbetande mellan 2008 och 2014, och det är jord- och skogsbruksnäringen (+166 förvärvsarbetande och +6,0%) samt personliga tjänster m m (+134 förvärvsarbetande och + 26,1%). I detta ingår exempelvis hästuppfödning-/skötsel samt hår- och skönhetsvård samt hushållsnära tjänster. Den näringsgren som i antal tappat mest arbetstillfällen i Sandviken sedan 2008 är tillverkningsindustrin med -689 förvärvsarbetande (-9,0%). Procentuellt har finansoch försäkringsverksamheten i kommunen (-32 förvärvsarbetande och -32,6%) samt offentlig förvaltning (-234 förvärvsarbetande och -28,0%) förlorat flest arbetstillfällen i Sandviken. Andra näringsgrenar som i antal förlorat många arbetstillfällen i Sandviken sedan 2008 är handeln med -193 (-14,1%) förvärvsarbetande, företagstjänster med -141 jobb (-12,3%) samt hotell- och restaurangverksamhet med -104 (-20,1%) arbetstillfällen. Minskningen av antalet arbetstillfällen i kommunen med -6,5% sedan 2008 kan jämföras med genomsnittet för hela riket +5,5%, genomsnittet för Gävleborgs län - 0,2% och arbetsmarknadsregionens (Gästriklands) genomsnitt på -1,1%. Utvecklingen under 2014 en nettoökning med 55 nya jobb Under 2014 vände sysselsättningen, jämfört med året innan, totalt sett uppåt igen i Sandviken med netto +55 fler förvärvsarbetande. Fördelat på näringsgrenar såg utvecklingen under året ut som följer: A jordbruk, skogsbruk och fiske B+C tillverkning och utvinning D+E energiförsörjning; miljöverksamhet F byggverksamhet G handel H transport och magasinering I hotell- och restaurangverksamhet J information och kommunikation K finans- och försäkringsverksamhet L fastighetsverksamhet M+N företagstjänster O offentlig förvaltning och försvar P utbildning Q vård och omsorg; sociala tjänster R+S+T+U kulturella och personliga tjänster m.m. 00 okänd verksamhet TOTALT 2014 jmf-13 % 434 +6,00 +1,40 6948 +33,00 +0,48 161 +1,00 +0,63 904-47,00-4,94 1171 +52,00 +4,65 422 +3,00 +0,72 413-4,00-0,96 102-48,00-32,00 66-2,00-2,94 219-5,00-2,23 1008-16,00-1,56 603-12,00-1,95 1523 +28,00 +1,87 2503 +66,00 +2,71 647 +20,00 +3,19 149-20,00-11,83 17273 +55,00 +0,32 Page 116 of 187 3
I antal ökade antalet förvärvsarbetande mest inom omsorgen och sociala tjänster liksom handeln i Sandviken under 2014. Även tillverkningsindustrin och utbildning samt personliga tjänster tillhörde de näringsgrenar som ökade mest i antal under året. Procentuellt ökade handeln mest med +4,6%. Noteras ska då exempelvis att handeln i Gävle tappade netto -75 jobb (-1,5%) under samma period. Däremot minskade framförallt byggsektorn (-4,9%) liksom informations- och kommunikationsnäringen (-32,0%) i kommunen under året. Ökningen med antalet arbetstillfällen i Sandviken under 2014 med +0,3% kan jämföras mer genomsnittet för hela riket på +0,8%, genomsnittet för Gävleborgs län på -0,1% samt för arbetsmarknadsregionen (Gästrikland) på +0,1%. 2. Antalet förvärvsarbetande boende i Sandviken (förvärvsarbetande nattbefolkning) Utvecklingen sedan 2008 381 färre förvärvsarbetande boende i kommunen Även om det försvunnit -1 198 arbetstillfällen från arbetsmarknaden i Sandviken sedan år 2008 har antalet förvärvsarbetande som bor i Sandviken enbart minskat med -381 (-2,2%) under denna period. En betydande förklaring till detta återfinns i den ökade utpendlingen till arbete i annan kommun (+589 förvärvsarbetande utpendlare till annan kommun i jämförelse med år 2008). Minskningen av förvärvsarbetande boende i Sandviken med -2,2% sedan 2008 kan jämföras med +5,4% i hela riket som genomsnitt, med +0,4% i Gävleborgs län samt +0,5% i arbetsmarknadsregionen (Gästrikland). Utvecklingen under 2014 en ökning med 129 förvärvsarbetande boende i kommunen som är en lika stor procentuell ökning som i hela riket Under 2014 ökade antalet förvärvsarbetande boende i Sandviken med +129 eller +0,8%. Ökningen av antalet förvärvsarbetande boende i Sandviken med +0,8% under 2014 kan jämföras med genomsnittet för hela riket på +0,8%, med genomsnittet för Gävleborgs län med +-0,0% samt arbetsmarknadsregionen (Gästrikland) på +0,4%. Under 2014 ökade med andra ord antalet förvärvsarbetande boende i kommunen (nattbefolkning) lika mycket som riksgenomsnittet. Antalet förvärvsarbetande med bostad i Sandviken var år 2014 högre än under perioden 2009-2013 och även högre än år 2004. Förvärvsintensiteten för män i Sandviken är högre än för genomsnittet i länet och nästan lika hög som i landet som genomsnitt. Däremot är förvärvsintensiteten för kvinnor i Sandviken klart lägre än både läns- och riksgenomsnitt. Page 117 of 187 4
2.1 Pendling Utpendlingen till jobb i annan kommun har ökat med 15,4% sedan 2008 och med 3,3% under 2014 Av de 16 790 förvärvsarbetande som bor i Sandviken pendlar 4 402 eller 26,2% till arbete i annan kommun. Mer än 1 av 4 förvärvsarbetande Sandvikenbor pendlar till sitt arbete. Detta är en ökning med +1 049 arbetspendlande Sandvikenbor jämfört med år 2004, då 1 av 5 (20,0%) Sandvikenbor pendlade till jobbet. Sedan år 2004 har antalet arbetspendlare ökat med 31,3% i Sandviken. Jämfört med år 2008 har antalet utpendlare till jobb ökat med +15,4% i Sandviken, och med +3,3% det senaste året. Samtidigt har antalet inpendlare till jobb i Sandviken ökat med +1 084 eller +28,5% sedan år 2004. Däremot minskade antalet inpendlare mellan 2008, som var ett toppår för inpendlingen, och 2014 med -4,5%. Under det senaste året ökade inpendlingen med +1,3%. Totalt var det netto 483 fler inpendlare till än utpendlare från Sandviken år 2014. Vid en jämförelse mellan förvärvsarbetande natt- och dagbefolkning framgår att det är inom tillverkningsindustri och utbildning där Sandviken har fler förvärvsarbetande dagbefolkning än nattbefolkning, med 1 915 respektive 101 fler arbetande dagbefolkning år 2014. Inom samtliga övriga näringsgrenar var det fler förvärvsarbetande nattbefolkning än dagbefolkning, och totalt netto 483 fler förvärvsarbetande dag- än nattbefolkning. Mellan Sandviken och Gävle uppgår pendlingsnettot till 265 fler inpendlare från Gävle. Sedan år 2004 har pendlingen från Sandviken till Gävle ökat med +33,5% och från Gävle till Sandviken med +34,0% 2.2 Förvärvsarbetande boende i Sandviken (nattbefolkning) fördelat på näringsgrenar och kön Vid en fördelning av de förvärvsarbetande boende i Sandviken på bransch och kön framgår exempelvis att: Kvinnorna har kraftigt stärkt sin ställning inom den expanderande och den annars så mansdominerade jord- och skogsbruksnäringen. Antalet förvärvsarbetande kvinnor boende i Sandviken har ökat med 124% sedan år 2008 och med 11% under år 2014. Samtidigt som även antalet förvärvsarbetande män ökat med 45% inom denna näringsgren så har kvinnorna ökat sin sysselsättningsandel från 19,9% till 27,8% sedan år 2008. Jord- och skogsbruk är den näringsgren som ökat sin sysselsättning mest bland Sandvikenborna, såväl räknat i antal som procent (+167 förvärvsarbetande och +60,5%) sedan år 2008. Inom den mansdominerade tillverkningsindustrin har kvinnorna bara hälften så stor sysselsättningsminskning som männen sedan år 2008, och kvinnorna hade till skillnad från männen ingen minskning av sysselsättningen inom tillverkningsindustrin under 2014. År 2014 stod kvinnorna för 21% av jobben inom tillverkningsindustrin bland de förvärvsarbetande bosatta i Sandviken. Även om kvinnorna utgör en mycket liten andel av de förvärvsarbetande inom byggverksamhet så stod de för mer än en dubbelt så stor ökning av sin Page 118 of 187 5
sysselsättning jämfört med männen inom näringsgrenen mellan 2008 och 2014. Inom handeln har männen boende i Sandviken tappat mer än dubbelt så många arbetstillfällen som Sandvikenkvinnorna i denna bransch sedan år 2008. Det är kvinnorna i Sandviken som fått bära hela sysselsättningsminskningen inom hotell- och restaurangnäringen, medan männen boende i Sandviken haft en klart positiv sysselsättningsutveckling inom denna näringsgren sedan år 2008. Även inom informations- och kommunikationssektorn är det männen i Sandviken som klart ökat sin sysselsättning medan kvinnorna tappat sedan år 2008, vilket innebär att branschen blivit än mer mansdominerad. Inom fastighetsverksamhet är utvecklingen den motsatta som inom informationsoch kommunikationssektorn, d v s här har kvinnorna kraftigt ökat sin sysselsättning medan männen tappat, vilket medfört att kvinnorna ökat sin sysselsättningsandel från 30% till 40% sedan år 2008. Däremot har den tidigare könsmässiga sysselsättningsbalansen inom företagstjänster minskat då männen i Sandviken ökat sin sysselsättning betydligt mer än kvinnorna i Sandviken sedan 2008. Räknat i antal är företagstjänster den näringsgren som totalt sett ökat sin sysselsättning näst mest bland Sandvikenborna sedan år 2008. Företagstjänster är den näringsgren som i antal har den största utpendlingen till jobb från Sandviken till annan kommun. Inom utbildningssektorn, där det råder stor kvinnodominans, har det skett relativt små sysselsättningsförändringar såväl för kvinnor om män, även om kvinnorna tappat något sedan 2008 men börjat öka sin sysselsättning mer märkbart det senaste året. Kvinnodominansen är än större inom vård och omsorg samt sociala tjänster, även om männen i Sandviken klart ökat sin sysselsättning sedan år 2008 och då framförallt under det senaste året. Inom kulturella och personliga tjänster m m, som är en kvinnodominerad näringsgren, har kvinnorna och männen i Sandviken procentuellt ökat sin sysselsättning ungefär lika mycket sedan år 2008. Totalt sett är kulturella och personliga tjänster den näringsgren som procentuellt ökat sysselsättningen mest bland Sandvikenborna, näst efter jord- och skogsbrukssektorn. 2.3 Förvärvsarbetande boende i Sandviken (nattbefolkning) fördelat på ålder När det gäller utvecklingen av antalet förvärvsarbetande fördelat på ålder i Sandviken framgår några tydliga mönster. Dels har antalet förvärvsarbetande under perioden tydligt minskat i de på arbetsmarknaden som regel mest intressanta åldrarna 30-44 år. Dels har antalet förvärvsarbetande i åldrarna 65-74 år ökat kraftigt. Att antalet förvärvsarbetande i åldrarna 30-44 år minskar kan ha flera olika samverkande orsaker. De naturliga demografiska förändringarna kan förstärka denna utveckling, men enbart till en viss del. Perioder av stora varsel kan påverka att betydligt fler, som hunnit skaffat sig en längre tids yrkeserfarenhet, ser om sitt hus och kompletterar eller bygger på sin formella skolbakgrund, och på grund av detta Page 119 of 187 6
övergår till kategorin ej förvärvsarbetande. Om dessa ersätts av andra, antingen på vikariat eller som nyanställningar, så är det ofta yngre mindre erfarna som får chansen. Detta kan skönjas i det faktum att antalet förvärvsarbetande i åldrarna 20-29 år sammantaget ökat bland de förvärvsarbetande i Sandviken under perioden. En ökad osäkerhet på den lokala arbetsmarknaden kan också påverka utflyttningen till jobb på annat håll i landet, särskilt för de som uppnått en attraktiv kompetens via gedigen yrkeserfarenhet och särskilt i kombination med ändamålsenlig utbildning. Dessa personer återfinns ofta i åldersspannet 30-44 år. Även en ökad frekvens barnafödande i dessa åldrar påverkar övergångarna mellan förvärvsarbete och tillfällig frånvaro från arbetsmarknaden. Att antalet förvärvsarbetande i åldern 45-49 år ökat i Sandviken beror sannolikt i högre utsträckning på naturliga demografiska förändringar, men här kan också fler utbildade senare i yrkeslivet ha haft positiv påverkan. I åldersspannet 55-64 år har antalet förvärvsarbetande i Sandviken sammantaget minskat, dels på grund av demografiska förändringar men även som en följd av hur avgångar från företag blivit lösta under perioder av personalneddragningar inom industrin. Under 2014, till skillnad i jämförelse med år 2004 och år 2008, ökade däremot totalt sett antalet förvärvsarbetande 16-64 år boende i Sandviken med 117 personer eller 0,7% i jämförelse med året innan. Åldersgruppen 65-74 år, och procentuellt särskilt då förvärvsarbetande i åldergruppen 70-74 år, har emellertid stått för en ökning av antalet förvärvsarbetande sammantaget såväl i jämförelse med år 2004 och 2008 som under 2014. Med åldersgruppen förvärvsarbetande 65-75+ år inräknat ökade antalet förvärvsarbetande boende i Sandviken med +129 personer eller +0,8% under år 2014. Att antalet förvärvsarbetande i åldern 65-74 år ökat så kraftigt under perioden beror dels på att fler kan och vill jobba längre än till 65 år, men också på att bristen på ändamålsenlig kompetens stadigt ökar med ökade krav inom arbetslivet. Denna bild framträder än tydligare vid fördelning av antalet förvärvsarbetande på arbetsmarknadssektor och ålder. 2.4 Förvärvsarbetande boende i Sandviken (nattbefolkning) fördelat på sektor och ålder Vid en fördelning av antalet förvärvsarbetande i Sandviken på arbetsmarknadssektor och ålder framgår bl a följande: Antalet förvärvsarbetande, boende i Sandviken, som arbetar inom statlig förvaltning har ökat något i jämförelse med år 2004 och år 2008. En betydande del av ökningen består av förvärvsarbetande i åldrarna över 65 år. Inom statliga affärsverk arbetade enbart 3 Sandvikenbor år 2014. Antalet förvärvsarbetande Sandvikenbor inom statligt ägda företag och organisationer har ökat, särskilt i jämförelse med 2008, under perioden. Under 2014 minskade antalet något jämfört med året innan, mycket beroende på pensionsavgångar. I denna sektor återfinns bl a Samhall. De förvärvsarbetande Sandvikenborna inom primärkommunal sektor har minskat under perioden i åldrarna 16-64 år, men ökat kraftigt i åldrarna över 65 år. Det är under de senaste tre åren som antalet förvärvsarbetande i Page 120 of 187 7
åldrarna över 65 år som ökningen är mest framträdande. Totalt och sammantaget för alla åldrar har dock antalet förvärvsarbetande inom denna sektor minskat i jämförelse med såväl 2004 som 2008. Men under 2014, i jämförelse med året innan, har antalet förvärvsarbetande Sandvikenbor inom primärkommunal sektor börjat öka igen. Antalet förvärvsarbetande boende i Sandviken inom kommunägda företag och organisationer har, till skillnad från primärkommunal förvaltning, ökat under perioden. Antalet landstingsanställda förvärvsarbetande boende i Sandviken har minskat under hela perioden för personer i åldrarna 16-64 år. Däremot har antalet landstingsanställda Sandvikenbor ökat i åldrarna över 65 år under perioden som helhet. Sammantaget för samtliga åldrar har antalet förvärvsarbetande inom denna sektor minskat, utom för år 2014 med en sammanlagd liten ökning. Inom privata Aktiebolag minskade antalet förvärvsarbetande Sandvikenbor i åldern 16-64 år med 499 personer mellan 2008 och 2014. Däremot ökade dito med 62 personer i åldrarna över 65 år. Under 2014 ökade emellertid antalet förvärvsarbetande med 58 personer eller 0,6% inom privata AB i jämförelse med året innan. Antalet förvärvsarbetande Sandvikenbor inom övriga privata företag har ökat under perioden tack vare ökningen av antalet förvärvsarbetande över 65 år, då antalet förvärvsarbetande minskat i åldrarna 16-64 år. År 2004 fanns 957 förvärvsarbetande Sandvikenbor inom denna sektor, och då var andelen förvärvsarbetande över 65 år 4% av det totala antalet. År 2008 ökade antalet förvärvsarbetande till 1 103, och andelen över 65 år låg på 7%. År 2014 uppgick det totala antalet förvärvsarbetande inom denna sektor till 1 238, och andelen över 65 år till hela 29%. Nästan var tredje förvärvsarbetande inom denna sektor i Sandviken är över 65 år. Inom denna sektor kan kompetensbristen med andra ord skönjas relativt tydligt med en mycket stor ökning av antalet förvärvsarbetande över 65 år fr o m år 2011, då konjunkturen gick upp tillfälligt under år 2010 innan eurokrisen slog till med full kraft. Det är bland annat denna kategori små företag och företagare som regel har minst marginaler att lära upp nyanställda från grunden, och därför är mest beroende av en fungerande kompetensmatchning och anpassade yrkesutbildningar på rätt kunskapsnivå. Inom övriga organisationer har antalet förvärvsarbetande sandvikenbor inte varierat så mycket sammanlagt under perioden och sett till hela åldersspannet 16-65+ år. 3. Företagandet Det högsta antalet registrerade företag någonsin i Sandviken noterades i maj 2015 Utvecklingen av företagandet i Sandviken, mätt i antalet registrerade företag (de fyra vanligaste företagsformerna), har varierat något med konjunktur- och strukturförändringar. En rejäl ökning av antal företag skedde 1994 i samband med tillkomsten av nya företagsformer. Andra förändringar exempelvis av beloppsgränser Page 121 of 187 8
för aktiekapital för start av aktiebolag, har också påverkat företagandet i kommunen. Perioder av varsel och uppsägningar samt större volymer utrikes inflyttning har ofta också påverkat antalet företag i positiv riktning. Noteringen från maj 2015 med 3 203 registrerade företag är det historiskt högsta antalet företag någonsin i kommunen. Sedan 2007 har antalet registrerade företag (de fyra vanligast företagsformerna) successivt ökat, med en viss utplaning under de senaste 4 åren. Under 2015 har nettoantalet företag varit i stort sett oförändrat under året som helhet. Stadig ökning av antalet aktiebolag, med +38% sedan 2008, men fortfarande relativt låg andel aktiebolag i Sandviken Antalet registrerade aktiebolag, som är den kanske mest stabila företagsformen, i Sandviken har emellertid ökat stadigt under den senaste 10-årsperioden. Mellan år 2004 och år 2015 ökade antalet aktiebolag med +55% i Sandviken, och under perioden 2008-2015 med +38%. Sedan november 2014 är ökningen hittills under 2015 +18 nya aktiebolag eller +1,8% fler aktiebolag jämfört med samma tid förra året. Jämfört med exempelvis Gävle och Falun samt Uppsala kommuner är andelen aktiebolag, relaterat till den förvärvsarbetande dagbefolkningen, emellertid lägre i Sandviken. Denna andel uppgår till 5,9% i Sandviken att jämföra med 8,8% i Gävle och 9,6% i Falun samt 9,8% i Uppsala. Svag utveckling av enskilda näringsidkare men ändå relativt hög andel i Sandviken När det gäller antalet enskilda näringsidkare, som ofta är relaterat till efterfrågad individuell kompetens, så har utvecklingen varit svagare i Sandviken då den hittillsvarande toppnoteringen är från februari 2007. I Sandviken fanns 1 939 enskilda näringsidkare i november 2015, att exempelvis jämföra med 3 415 i Falun samt 5 466 i Gävle kommun och 14 038 i Uppsala kommun. Relaterat till förvärvsarbetande nattbefolkning är detta 11,5% i Sandviken, 12,0% i Gävle, 12,3% i Falun och 13,8% i Uppsala. Detta är ändock en relativt sett stor andel enskilda näringsidkare i Sandviken, framförallt jämfört med en del andra industrikommuner. 4. Studiedeltagandet Sandviken har en sedan år 2001 haft en svagare utveckling än främst riket som helhet vad gäller studiedeltagandet inom gymnasieskolan. Utvecklingen inom denna skolform har även varit svagare än inom arbetsmarknadsregionen som helhet Denna utveckling är emellertid mest relaterat till den demografiska utvecklingen. Den kommunala vuxenutbildningen Komvux i Sandviken har halverats (-50%) i jämförelse med år 2001, då det s k nationella Kunskapslyftet verkade i hela landet. Det är en större minskning inom Komvux i Sandviken än framförallt riket som helhet, men även större än inom arbetsmarknadsregionen. I jämförelse med 2008, då arbetsmarknaden i början av året relativt sett var mycket bra i en toppad högkonjunktur men med efterföljande finanskris, har studiedeltagandet inom Komvux i Sandviken ökat med +40%. Det är dock en svagare ökning än i arbetsmarknadsregionen och i länet som helhet, som uppvisar ökningar över +50%. Under år 2014 var ökningen av studiedeltagandet inom Komvux, i jämförelse med året innan, emellertid högre (+12%) än i länet och riket som helhet men lägre än inom arbetsmarknadsregionen. Sandviken hade toppnoteringar av antalet högskolestuderande åren efter Page 122 of 187 9
Kunskapslyftet (år 2002 och 2003) och en uppgång året efter krisåret 2008. Men år 2014 var det -15% färre högskolestuderande från Sandviken jämfört med år 2001. Däremot har antalet högskolestuderande från Sandviken ökat med +7,5% jämfört med år 2008, vilket är mer än såväl inom arbetsmarknadsregionen och länet som inom landet som helhet under samma period. Sandviken ökade antalet högskolestuderande även under 2014 jämfört med året innan, mer än i arbetsmarknadsregionen och länet samt riket. Antalet övriga studerande (exempelvis på folkhögskola, inom yrkeshögskoleutbildningar och SFI) har ökat mycket kraftigt i Sandviken, från och med året efter Kunskapslyftet och fram till år 2014. Ökningen är sammantaget större än inom arbetsmarknadsregionen, länet och riket som helhet. Antalet ej studerande från Sandviken har minskat under perioden från år 2000, men detta är i huvudsak på grund av den demografiska utvecklingen. Fördelat på män och kvinnor framgår att det är fler pojkar än flickor som studerar på gymnasieskolan i Sandviken (53% respektive 47% av det totala antalet). Men i övrigt är det kvinnorna som dominerar studiedeltagandet bland de boende i Sandviken. Inom Komvux är andelen kvinnor och män 65% respektive 35%. Bland högskolestuderande är det mer än dubbelt så många kvinnor som män, 70% respektive 30% av det totala antalet 660 högskolestuderande boende i Sandviken. Inom gruppen övriga studerande är andelen kvinnor och män 54% respektive 46%. Sett över perioden 2001-2014 är det emellertid männen i Sandviken som procentuellt ökat sitt studiedeltagande mer än kvinnorna, men detta då från en lägre nivå på studiedeltagandet. Studiedeltagandet i olika utbildningsformer visar att Komvux i Sandviken minskat sin andel kraftigt sedan år 2001, och även dess relativa omfattning jämfört med utvecklingen inom arbetsmarknadsregionen och länet. År 2014 hade gymnasieskolan den största relativa volymen inom befolkningens studiedeltagande i Sandviken, vilket även gällde för arbetsmarknadsregionen och länet som helhet. I riket som helhet var det däremot studiedeltagandet inom högskoleutbildning som hade störst relativ omfattning inom befolkningen år 2014. Sandviken med 18,6% studiedeltagande inom högskola och universitet hade den lägsta andelen år 2014, jämfört med arbetsmarknadsregionen på 26,8% och Gävleborgs län med 22,9% samt riket som helhet på 33,2%. Inom övriga utbildningar var förhållandet omvänt med Sandviken i topp på 32,1% och hela riket på 22,9%. 5. Utbildningsnivån Sedan 2008 har utvecklingen av utbildningsnivån i Sandviken inneburit att antalet i befolkningen 16-64 år med lägre utbildning är treårigt gymnasium minskat medan andelen med gymnasieskola eller högre ökat. Procentuellt är det antalet med eftergymnasial utbildning tre år eller längre samt forskarutbildning som ökat mest, men i det senare fallet handlar det om ökningar från mycket små antal. Mellan 2013 och 2014 ökade emellertid antalet Sandvikenbor i åldern 16-64 år med högst 9-årig grundskola, till skillnad från utvecklingen inom arbetsmarknadsregionen och riket som helhet. Gävleborgs län som helhet har dock upplevt samma utveckling som Sandviken i detta avseende, vilket kan hänföras till utrikes inflyttning som består av såväl personer med lägre som högre utbildning än genomsnittet inom befintlig befolkning. Page 123 of 187 10
Sett till utbildningsnivåerna som andel av totala antalet i befolkningen 16-64 år framgår att Sandviken, relativt sett arbetsmarknadsregionen och länet samt riket som helhet, har den högsta andelen med 20,3% av invånarna med högst 9-årig grundskola samt lägsta andelen med 13,5% som har en eftergymnasial utbildning på tre år eller längre. 6. Lediga jobb och arbetslöshet Arbetslösheten ökade med 10,5% under 2015 samtidigt som de nyanmälda lediga jobben ökade med 20,5% under året Arbetsmarknaden i Sandviken upplever just nu ett påtagligt dualistisk utveckling, med en påtaglig ökning av arbetslösheten samtidigt med en ännu starkare ökning av de nyanmälda lediga jobben. Efter att arbetslöshetsutvecklingen stabiliserades på en hög nivå under 2014 har den börjat öka igen i Sandviken under 2015, ungefär lika brant uppåt som när euro-krisen slog till 2011. I jämförelse med vecka 52 förra året har arbetslösheten under 2015 ökat med 10,5% i Sandviken. Samtidigt ökar nu antalet nyanmälda lediga jobb till Arbetsförmedlingen ännu starkare, hittills i år med hela 28,5%. Ökningen gäller såväl tillsvidareanställningar som både kortare och längre visstidsanställningar. Procentuellt är ökningen allra störst bland anställningar 11 dagar till 3 månader. Antalet ungdomar utan arbete längre än 6 månader ökade med +5,9% under året, och ungdomar utan arbete längre än 2 år ökade med 15,2% under 2015 Trenden i riket som helhet är just nu att ungdomsarbetslösheten minskar mer påtagligt. Ungdomsarbetslösheten i Sandviken har även den minskat något under året, både i antal och i relation till arbetskraften. En minskning i antal är att räkna med på grund av ett minskat antal ungdomar i befolkningen. Den något minskade arbetslösheten i Sandviken gäller dock inte ungdomar utan arbete längre än sex månader och utrikes födda ungdomar, där trenden är fortsatt klart ökande. Antalet ungdomar utan arbete längre än 6 månader har under 2015 ökat med +5,9%, jämfört med året innan. Antalet ungdomar utan arbete längre än 2 år (24 månader) har ökat med 15,2% under året. Sandviken har under året befäst sin situation som en kommun med en av landets högsta arbetslöshetsnivåer bland ungdomar, vilket bland annat beror på bristande matchning mellan arbetskraftsefterfrågan och kompetensutbud på en arbetsmarknad som ställer allt högre krav på kompetens. Sandviken har den högsta arbetslöshetsnivån på 19 år, och snart har 800 arbetslösa i åldern 16-64 år i Sandviken varit utan arbete i mer än 2 år Sandviken har, med en arbetslöshet kring 14%, en av landets absoluta högsta arbetslöshetsnivåer. Och arbetslösheten tenderar att fortsätta öka i en högre takt än på flera år. Redan idag är arbetslösheten i kommunen den högsta på 19 år. Antalet personer i Sandviken som varit utan arbete längre än två år passerade nivån 700 i början av år 2015 och riskerar att passera nivån 800 i början av år 2016. 11 Page 124 of 187
De nytillträdande på arbetsmarknaden drabbas hårdast och arbetslösheten för unga män i åldern 18-24 år är nu uppe i 29,5% Det är de nytillträdande på arbetsmarknaden, som utrikes födda och ungdomar, som drabbas hårdast av den bristande matchningen mellan efterfrågan och utbud på kompetens på arbetsmarknaden i Sandviken. En matchningsproblematik som till stora delar bara kan lösas genom att fler ungdomar och utrikes födda får ändamålsenlig utbildning och praktik. Ungdomsarbetslösheten bland unga kvinnor 18-24 år i Sandviken uppgick i november 2015 till 24,7%. För unga män i åldern 18-24 år uppgick arbetslösheten till hela 29,5%. Skillnaden mellan unga kvinnor och män beror till stor del på skillnaden i studiedeltagande och utbildningsnivå. I slutet av år 2016 är risken stor att en av tre unga män i arbetskraften i Sandviken kommer att vara arbetslös. I Gävle kommun är arbetslösheten (november 2015) för unga kvinnor 18,3% och för unga män 23,9%. Falun har en ungdomsarbetslöshet på 9,3% för kvinnor och 13,7% för män. I Uppsala kommun är arbetslösheten för unga kvinnor 5,5% och för unga män 10,4%. Sandvikens unga kvinnor har med andra ord nästan fem gånger så hög arbetslöshet som unga kvinnor i Uppsala, och de unga männen i Sandviken har nästan tre gånger så hög arbetslöshet som de unga männen i Uppsala. Sandviken har en högre arbetslöshet för alla åldrar 16-64 år än ungdomsarbetslösheten 18-24 år i Falun. 7. Den närmaste framtiden Utvecklingen i Gävleborgs län och Sandviken har inte följt den betydligt mer positiva utvecklingen inom näringsliv och arbetsmarknad i landet som helhet. Under 2014 minskade t o m antalet arbetstillfällen i Gävleborg och ökningen av jobben i Sandviken var procentuellt mindre än hälften så stor som genomsnittet för hela riket, även om ökningen av antalet förvärvsarbetande boende i Sandviken procentuellt var lika stor som i hela riket under 2014 tack vare ökad utpendling. Den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken för tredje kvartalet 2015 indikerar att Gävleborg har en betydligt svagare utveckling än riket som helhet, även om utvecklingen inom den offentliga sektorn innebär att sysselsättningen totalt sett ökar något i länet till skillnad från år 2014. Däremot verkar utvecklingen inom de privata sektorena sammantaget i det närmaste stå still i Gävleborg, till skillnad i landet som helhet som upplever en betydligt starkare sysselsättningsutveckling under 2015 än under 2014. Risken är uppenbar att varken Gävleborg eller Sandviken, med tyngdpunkten av sysselsättningen inom industrin, kommer att få del av den positiva tillväxt som bedöms för landet som helhet under den närmaste framtiden, och som har sin grund i en stark inhemsk privat och offentlig konsumtionsutveckling. Även om exportindustrin skulle få en bättre utveckling framöver är det inte säkert att det fullt ut gäller de industrigrenar som dominerar i vår region. Det skulle även behövas en längre sammanhängande period av uppgång i industrikonjunkturen, likt den mellan andra halvan av 2004 till första halvan av 2008, för att mer kraftfullt påverka arbetsmarknadsläget i Sandviken. Page 125 of 187 12
Nedåtriskerna i den internationella industrikonjunkturen, bland annat med en svag utveckling i den Kinesiska ekonomin, är dessutom relativt stora. 8. Slutsatser Ett värstascenario - både bristen på kompetens och arbetslösheten ökar i Sandviken På bara sex år försvann totalt nästan -1 200 jobb i Sandviken, varav nästan -700 industrijobb som konsekvens av finanskrisen 2008 och eurokrisen 2011. I arbetsmarknadsregionen (Gästrikland) har nästan -900 jobb försvunnit totalt, varav -3 400 arbetstillfällen (-19%) inom industrin, sedan 2008. Men det finns fortfarande 14 500 industrijobb kvar i regionen, varav 7 000 i Sandviken som fortfarande har 40% av samtliga jobb i kommunen inom industrin. Invånarna i Sandviken hanterade denna utveckling bland annat genom starkt ökad utpendling till jobb i andra kommuner. Därför har sysselsättningsminskningen bland förvärvsarbetande boende i Sandviken sedan 2008 varit betydligt lägre än antalet jobb som försvunnit i kommunen. Under 2014 ökade också antalet förvärvsarbetande boende i Sandviken, jämfört med året innan, lika mycket som i riket som genomsnitt. Samtidigt har arbetslösheten ökat kraftigt sedan 2008 bland de nytillträdande grupperna på arbetsmarknaden som ungdomar och nyanlända utrikes födda invånare. Under 2014 ökade antalet jobb i Sandviken, med en nettotillväxt med +55 jobb i kommunen och ytterligare netto +67 fler jobb i övriga kommuner inom arbetsmarknadsregionen (Gästrikland) Men denna tillväxttakt räcker inte långt när det finns över 2 600 arbetslösa enbart i Sandviken. Utvecklingen är emellertid dualistisk då det under 2014 nyanmäldes 1 703 lediga jobb i Sandviken, varav 1 111 eller 65% var tillsvidareanställningar. Detta visar att många anställningar var ersättningsrekryteringar för pensionsavgångar, och att en del av de nyanmälda lediga jobben inte kan tillsättas på grund av brist på ändamålsenlig kompetens hos de sökande. Ökningen av antalet förvärvsarbetande över 65 år, särskilt inom vissa sektorer, är i stor utsträckning en konsekvens av bristen på ändamålsenlig kompetens. Inom sektorn Övriga privata företag (d v s företag utöver privata aktiebolag) i Sandviken har andelen förvärvsarbetande över 65 år ökat från 4% år 2004, till hela 29% tio år senare 2014. En näringslivssektor som totalt består av ca 1 240 förvärvsarbetande boende i Sandviken. Under 2015 har arbetslösheten I Sandviken ökat med +10,5%, medan arbetslösheten minskat med -1,1% i landet som helhet. Samtidigt nyanmäldes 2 189 jobb i Sandviken, varav 1 229 eller 56% var tillsvidareanställningar. En ökning av de lediga jobben med 28,5% på ett år. Detta är något av ett värstascenario, att både de lediga jobben och arbetslösheten ökar. Det gäller även tendensen för ungdomsarbetslösheten i Sandviken. Även om antalet arbetslösa ungdomar minskar så riskerar ändå arbetslösheten att öka i procent av antalet i arbetskraften. Den arbetskraft som är tänkt att klara att täcka upp den samtidigt ökande efterfrågan på arbetskraft som inte blivit tillgodosedd. Ytterligare ett tydligt tecken på att kittet mellan efterfrågan och utbud av kompetens, d v s ändamålsenlig utbildning, inte är Page 126 of 187 13
tillräcklig till omfattning och innehåll. Den något minskade ungdomsarbetslösheten gäller dock inte ungdomar utan arbete längre än sex månader och utrikes födda ungdomar, där trenden är fortsatt klart ökande. Antalet ungdomar i Sandviken utan arbete längre än 6 månader har under 2015 ökat med +5,9%, jämfört med året innan. Antalet ungdomar utan arbete längre än 2 år (24 månader) har ökat med 15,2% under året. Sandviken har under året befäst sin situation som en kommun med en av landets högsta arbetslöshetsnivåer bland ungdomar, vilket bland annat beror på bristande matchning mellan arbetskraftsefterfrågan och kompetensutbud på en arbetsmarknad som ställer allt högre krav på kompetens. De unga kvinnorna i Sandviken har nästan fem gånger så hög arbetslöshet som unga kvinnor i Uppsala, och de unga männen i Sandviken har nästan tre gånger så hög arbetslöshet som de unga männen i Uppsala. Sandviken har en högre arbetslöshet för alla åldrar 16-64 år än ungdomsarbetslösheten 18-24 år i Falun. Studiedeltagandet vad gäller Komvux och högskoleutbildning har utvecklats alldeles för svagt i Sandviken. Däremot har Övriga studerande (exempelvis folkhögskola, yrkeshögskola och SFI) utvecklats starkt. Men sammantaget innebär hittillsvarande utveckling att Sandviken riskerar att ytterligare, från en redan lägre nivå, halka efter i jämförelse med omvärlden vad gäller kompetens och utbildningsnivå. En kort resa mellan skilda världar Situationen på arbetsmarknaden i Sandviken kan illustreras med en kort resa mellan skilda världar. Drygt 1 av 10 arbetslösa ungdomar Drygt 1 av 5 arbetslösa ungdomar Mer än 1 av 4 arbetslösa ungdomar Färre än 8 av 100 arbetslösa ungdomar Page 127 of 187 14
Denna resa börjar i Falun där antalet unga arbetslösa under 25 år uppgår till lite drygt 1 av 10 ungdomar i arbetskraften. Efter en resa på ca 7 mil hamnar man i Sandviken där mer än 1 av 4 ungdomar i arbetskraften går arbetslösa. Färden går vidare 12,3 mil till Uppsala via Gävle. I Gävle går drygt 1 av 5 ungdomar arbetslösa. Men i Uppsala går färre än 8 av 100 ungdomar arbetslösa. Inom ungefär 1 timme och en kvarts resa söderut, eller en resa på ca 1 timme och fem minuter västerut, tar oss till en helt annan verklighet vad gäller arbetsmöjligheter för en ung människa som utöver utbildning behöver arbetslivserfarenhet och referenser för att få en mer fast förankring på arbetsmarknaden. Uteblivet EU-stöd innebär högre arbetslöshet i Sandviken? Sandviken har tidigare, efter specifika ansökningar baserat på breda partnerskap ofta tillsammans med Hofors och Ockelbo kommuner samt alltid med Arbetsförmedlingen, haft betydande stöd från Socialfonden inom EU Norra Mellansverige. Detta har gällt projekt riktade till nytillträdande på arbetsmarknaden, som Coachingprojektet för ungdomar under 25 år samt projektet Arbetslust för långtidsarbetslösa och huvudsakligen utrikes födda inflyttare. Vidare har projektet Eko-Växthus i Högbo inom Landsbygdsprogrammet och EU:s jordbruksfond bedrivits bland annat för kvotflyktingar från Burma. I den kraftigt försenade (nästan två års försening på regional nivå) nya programperioden, som skulle ha börjat verka fr o m 1 januari 2014, har Sandviken och dess samarbetspartners inte erhållit några socialfondsmedel från EU Norra Mellansverige trots flera nya ansökningar. Istället ingår Sandviken som del i ett nationellt samordnat (SKL) EU-finansierat projekt Plug-in och i ett regionalt samordnat (Region Gävleborg) projekt Ung i Gävleborg. Dessa projekt genererar dock bara bråkdelen så mycket utvecklingsmedel som de direkta EU-stöd som bland annat Sandviken hade under föregående programperiod före år 2014. De projekt Sandviken bedrivit med direktfinansiering från EU:s Socialfond har inneburit att upp till 55% av deltagarna gått till arbete eller utbildning. Frågan är då Hur mycket lägre skulle arbetslösheten bland ungdomar och utrikes födda inflyttare ha varit i Sandviken år 2015 med bibehållet eller ökat EU-stöd? Sandviken har, tillsammans med Hofors och Ockelbo kommuner i vissa projekt och tillsammans med Arbetsförmedlingen i alla projekt, bland sökt för tidiga förebyggande insatser och för arbetslösa ungdomar i FUS15-24. För tidiga förebyggande insatser främst för ungdomar under 20 år i Första steget. Samt för integrationsinsatser inom ikef - sociala företag och språkutveckling, som söktes i form av en flerfondsansökan vilket tyvärr inte kunde behandlas som sådan. Ovanstående ansökningar har varit lika underbyggda som tidigare ansökningar och framgångsrikt genomförda projekt, Coachingprojektet utsågs exempelvis av EUkommissionen som ett av Sveriges bästa modellprojekt inom ESF. Men de nya ansökningarna har anmodats att dras tillbaka eller avslagits av ESF och beslutsdelegationen för Norra Mellansverige med motiveringen att målgruppen inte kunnat säkrats eller på grund av medelbrist. Trots att Europeiska Socialfonden har som uppdrag att förstärka den nationella arbetsmarknadspolitiken, och då Arbetsförmedlingen anslår mer resursinsatser i Sandviken, så uteblir stödet från ESF. Page 128 of 187 15
När blir det arbetsmarknadskris som påkallar mobilisering av resursinsatser? En befogad fråga mot bakgrund av arbetsmarknadsutvecklingen i Sandviken och inom arbetsmarknadsregionen är När kan en arbetsmarknadssituation definieras som så krisartad att den påkallar särskild mobilisering av resursinsatser? När arbetslösheten 16-64 år kliver över 15-16%? När ungdomsarbetslösheten uppgår till 30%? När jobbtillväxten är negativ i en situation där arbetslösheten är bland den högsta i Sverige och norra Europa? Trollhättan kan utgöra lite av ett jämförande exempel. När bilindustrin i Sverige drabbades, bland annat av följderna efter finanskrisen, var Trollhättan en av de kommuner som påverkades starkast. Industrin stod 2008 för 28,1% av jobben (dagbefolkningen) i kommunen, att jämföra med 41,3% i Sandviken vid samma tidpunkt. Ju större andel industrisysselsättning i en kommun desto större betydelse har också denna sektor för andra näringsgrenar i kommunen. Trollhättan hade den 31/12 år 2014 en befolkning på 56 929 invånare att jämföra med Sandvikens 37 833 invånare vid den tidpunkten. I Trollhättan är 19% av invånarna utrikes födda, att jämföra med 13,5% i Sandviken. Under 2014 tog Trollhättan emot 445 flyktringar med permanent uppehållstillstånd, att jämföra med 474 i Sandviken. Strax före jul 2011 gick Saab automobil i konkurs, en stor arbetsplats i Trollhättan. Under tre år efter konkursen fick Trollhättan statligt stöd i form av näringslivsutvecklingspengar och extra utbildningsplatser. Utbildningssatsningarna i Trollhättan innebar bland annat att antalet studerande inom Komvux ökade med 362 deltagare eller +43% till 1 205 studerande mellan 2011och 2012. År 2012 hade Sandviken 460 studerande inom Komvux, en minskning med - 5% från 2011. Andelen män i Komvux-utbildning uppgick år 2014 till 43% i Trollhättan, att jämföra med 35% i Sandviken. Antalet högskolestuderande i Trollhättan uppgick till 2 304 år 2014, att jämföra med 660 i Sandviken. Andelen högskolestuderande av samtliga studerande i Trollhättan uppgick till 32,9% att jämföra med 18,6% i Sandviken. Andelen män i högskoleutbildning uppgick år 2014 till 42% i Trollhättan, att jämföra med 30% i Sandviken. Antalet studerande inom Övriga utbildningar i Trollhättan ökade från 1 171 till 1 942, eller med +66%, under de tre åren 2012-2014. I Sandviken var motsvarande ökning +35% under samma period för antalet studerande inom Övriga utbildningar. År 2014 satsade Trollhättans kommun 100 miljoner kronor på arbetsmarknad/sysselsättning, varav 42 miljoner kronor i kommunbidrag och 58 miljoner kronor i externa intäkter. Samma år satsade Sandviken 61,6 miljoner kronor på arbetsmarknad/sysselsättning, varav 15,5 miljoner kronor i kommunbidrag och 46,1 miljoner kronor i externa intäkter. Samma år satsade Trollhättan 28,3 miljoner kronor på integration/flyktingmottagning, att jämföra med 14,3 miljoner kronor i Sandviken. Vad har satsningarna i Trollhättan gett för resultat? Satsningarna på utbildning och arbetsmarknads- och sysselsättningsinsatser har medfört att arbetslösheten minskat kraftigt. Mellan år 2013 och 2015 har Page 129 of 187 16
arbetslösheten i Trollhättan 16-64 år minskat med över -20%, varav med -10,3% mellan 2014 och 2015. Mellan 2014 och 2015 ökade arbetslösheten med +10,5% i Sandviken. Antalet arbetslösa ungdomar under 25 år i Trollhättan har minskat från 1 064 i december 2013 till 777 i december 2015, en minskning med -27,0%. Under samma period har antalet arbetslösa ungdomar i Sandviken minskat från 635 till 596, eller med -6,1%. Antalet arbetstillfällen i Trollhättan ökade med +0,9% under 2014 jämfört med året innan. I Sandviken ökade antalet arbetstillfällen med +0,3% under samma period. Antalet förvärvsarbetande boende i Trollhättan ökade med +1,9% under 2014, att jämföra med en ökning på +0,8% i Sandviken. Ökningen av antalet jobb i Trollhättan var tre gånger så stor som i Sandviken, och ökningen av antalet förvärvsarbetande boende i kommunen mer än dubbelt så stor under 2014. Mellan november 2014 och november 2015 hade antalet registrerade aktiebolag i Trollhättan ökat med +6,2%, att jämföra med +1,8% i Sandviken under samma period. Vidare har antalet utpendlare till annan kommun från förvärvsarbetande boende i Trollhättan (nattbefolkning) ökat kraftigt med +29,1% mellan 2008 och 2014, till 7 765 utpendlare eller nästan 1 av 3 (31,1%) av de förvärvsarbetande boende i kommunen. Motsvarande siffror för Sandviken är en ökning med +15,5% under samma period, till 4 402 utpendlare eller drygt 1 av 4 (26,2%) av de förvärvsarbetande boende i kommunen. Samtidigt har befolkningen i Trollhättan ökat med 1 430 invånare eller +2,6% mellan 2011 och 2014, att jämföra med 838 fler invånare eller +2,3% i Sandviken. Vilka slutsatser går att dra av betydelse för Sandviken? Trollhättan visar att en kraftfull satsning på utbildning samt arbetsmarknad/sysselsättning/integration kan ge ett motsvarande kraftfull resultat på arbetstillfällen och arbetslöshet. För att åstadkomma en liknande kraftfull utveckling i Sandviken krävs sannolikt ännu större insatser än i Trollhättan, eftersom Trollhättan ligger ännu något närmare en större tillväxtregion (ca 1 timme och 7,6 mil till Göteborg). Följande insatser skulle behövas i Sandviken för att mer påtagligt vända på nuvarande utveckling inom näringsliv och arbetsmarknad: Antalet utbildningsplatser och studerande inom Komvux i Sandviken skulle behöva öka med minst 50%, och andelen män öka till 45% av de studerande. En satsnings som sannolikt för att nå ända fram skulle behöva kombineras med möjligheter för Arbetsförmedlingen att anvisa till reguljär utbildning och längre utbildningar, alternativt kombineras med nya finansieringsformer för arbetslösa som under Kunskapslyftet i slutet av 1990-talet. Förutsätter också att arbetet med lokalfrågorna för vuxenutbildningen kan leda till ändamålsenliga lösningar på såväl kort- som lång sikt. Antalet högskolestuderande Sandvikenbor skulle behöva vara minst dubbelt så många, och helst tre gånger fler, än idag. Och andelen män skulle behöva öka till 45% av de studerande. En större utökning av antalet utbildningsplatser på Högskolan i Gävle, liksom en större satsning på Lärcentrum i Sandviken är några förutsättningar för att kunna uppnå detta. Utökad satsning på arbetsmarknadsprogram med fler jobb- och studievägar, och fler praktikplatser inkl ersättningar till arbetsgivare för handledarkostnader och arbetsutrustning m m. Page 130 of 187 17
Fler subventionerade visstidsanställningar av ungdomar och nyanlända i kommunal och offentlig regi. Utökad satsning på entreprenörsspåret bland annat för nyanlända och för studerande inom yrkesutbildningar. Fler utpendlare till andra kommuner till ytterligare en nivå kring 1 av 3 förvärvsarbetande boende i Sandviken. Även ökad utpendling förutsätter fler i utbildning och fler med fullständig examen/betyg, för att klara matchningen på dagens arbetsmarknad. EU-stöd från Socialfonden till förstärkning av arbetsmarknadsprogram och innovativt utvecklingsarbete minst i den omfattning som gällde under förra programperioden. EU-stöd från Regionala fonden och Jordbruksfonden för investeringar i infrastruktur för social företagande bland utrikes födda invånare. Mer omfattande tidigare och förebyggande insatser inom gymnasie- och grundskolan för att öka motivationen och förebygga avhopp bland annat genom feriepraktik och kunskaper om arbetslivet, och betydelsen av utbildning för att erhålla jobb liksom vilka karriärvägar som finns för att uppnå sina livsmål. Page 131 of 187 18
Nyanmälda platser till Arbetsförmedlingen ackumulerat under året vecka 1 - vecka 52 resp år i Sandvikens kommun (Källa: Af) Antal arbetslösa 16-64 år i Sandviken per den 31/12 resp år (Källa: Arbetsförmedlingen) 3000 2500 2000 1500 Öppet arbetslösa I programåtgärder Totalt 1000 500 0 år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 år 2011 år 2012 år 2013 år 2014 år 2015 Page 132 of 187 19
Arbetslivsnämnden Budget- och planeringsprocess 2017 Dec - Gemensamma planeringsförutsättningar för år 2015 2017-2019 (GPF) i KF (inkl KF:s mål o mått) Jan 2016 - Bokslut med uppföljning av mål o mått år 2015 jan - E-chefer arbetar med verksamhetsbeskrivning 2016 med framtidsbild och verksamhetens mål inför 2017 feb - Dialog e-chefer/nämnd inför arbetet med UTK 2017-2019 (underlag: bokslut och uppföljning av 2015 års nämndsmål, nämndens satta mål för 2016 samt e-chefernas verksamhetsbeskrivning 2016 med framtidsbild) Page 133 of 187
Arbetslivsnämnden Budget- och planeringsprocess 2017 Feb-mars - Arbete i nämnden UTK (underlag till kommunplan) inkl. nämndens mål för 2017 Mars - Nämnden tar beslut om förslag till UTK (underlag till kommunplan), med mål 2017 Mars -april - Dialog mellan nämnd/ks Maj - Uppföljning av arbetsplaner och nämndens mål o mått per april 2016 Juni - Beslut från KS om resursfördelning 2017-2019 Juni - Dialog nämnd e-chefer inför prioriteringar för verksamhetsplan 2017 Page 134 of 187
Arbetslivsnämnden Budget- och planeringsprocess 2017 juni - -Förvaltningens arbete med verksamhetsplan aug för 2017 sept - Beslut i nämnden om resursplan för år 2017-2019 + eventuell förändring av UTK. Rapport (Beslut?) Verksamhetsplan 2017 sept - Bokslut-uppföljning av mål o mått per aug 2016 aug-nov - Förvaltningens arbete med detaljbudget för år 2017. Enheternas arbete med arbetsplaner för 2017 dec - Beslut i nämnden om detaljbudget 2017. Rapport Arbetsplaner 2017 Page 135 of 187
Bostadsförsörjningsprogram i Sandvikens kommun för perioden 2016-2025 Version 2015-12-08 Samrådshandling (intern - och externremiss) Dokumentnamn Dokumenttyp Beslutad av Beslutsdatum Diarienummer Paragrafnummer Giltighetstid Dokumentansvarig Bostadsförsörjningsprogram Program och inriktningsmål Kommunfullmäktige KS2015/533 Stadsarkitekt Helena Tallius Myhrman Page 136 of 187
Förord Sandvikens kommun arbetar inom många områden för att skapa förutsättningar för tillväxt. En avgörande förutsättning är tillgången på bra bostäder och syftet med detta bostadsförsörjningsprogram är att inspirera till utveckling av vår kommun. Genom bostadsförsörjningsprogrammet vill jag att vi ska skapa attraktiva, väl fungerande och hållbara bostäder och boendemiljöer för alla som vill bo i Sandviken, och för de olika behov som uppstår genom livet. Bostadsförsörjningsprogrammet ska också lyfta fram bostadsförsörjningen och dess betydelse för kommunens planering i olika förvaltningar och bolag. Bostadsförsörjningsprogrammet ska även ge en tydlig inriktning för det arbete som vi tillsammans med andra aktörer på marknaden ska genomföra framöver. Förhoppningen är att med bostadsförsörjningsprogrammet som grund utveckla optimism och marknadsföra Sandvikens kommun gentemot bostadsbolag, finansiärer, entreprenörer och framtida Sandvikenbor. Peter Kärnström Kommunalråd Page 137 of 187
2015-12-08 FK SAMMANFATTNING...4 BESLUTSDEL...5 Inledning...5 Utgångspunkter...5 Förutsättningar...6 Syfte...6 Kommunens ansvar...7 Inriktningsmål...8 Riktlinjer för bostadsförsörjning...9 God mark- och planberedskap...9 Strategisk markupplåtelse och markförvärv...9 Detaljplan...10 Riktlinjer för markanvisning och exploateringsavtal...10 Hållbart byggande...10 Social hållbarhet...10 Ekologisk hållbarhet...11 Ekonomisk hållbarhet...11 God bebyggd miljö...12 Utgångspunkter för bostadsbyggandet...13 Tillväxt...13 Marknadsmekanismer och attraktivitet...14 Bolån och beskattning...14 Ny lagstiftning för kommuners arbete med markanvisning och exploateringsavtal...14 INFORMATIONSDEL...16 Bostadsefterfrågan...16 In - och utflyttning...16 Bostäder för ungdomar och studenter...17 Bostäder för äldre...18 Parboende...19 Bostäder för personer med funktionsnedsättning...20 Bostäder med särskild service enligt LSS...20 Bostäder med särskild service enligt SoL...20 Behov av bostäder för särskilda grupper...21 Bostäder för utsatta vuxna...21 Ensamkommande barn...21 Flyktingmottagning...22 Nuläge...22 Detaljplaneläget och centrumplanering...22 Det kommunala bostadsbolaget mfl...23 Upprustning av Nya Bruket...24 Övrigt bostadsbyggande...24 Bostadsbeståndet i kommunen...24 Historisk bostadsproduktion...25 Page 138 of 187 3 (26)
2015-12-08 FK SAMMANFATTNING År 2025 planeras för att Sandvikens kommun ska ha cirka 41 000 invånare, vilket innebär en ökning med cirka 3 600 personer jämfört med 2014. Med detta som planeringsförutsättning behövs det planeras för minst 1 600 nya bostäder till 2025 vilket betyder en årlig planeringsberedskap för 480 nya bostäder och en faktisk produktion av 160 nya bostäder. Inriktningsmål ska ligga till grund för att förverkliga nya bostäder. Samtidigt ska de bostäder som redan finns vårdas och utvecklas. Nedan presenteras befolkningsprognosen för hela kommunen. Befolkningsprognosen ligger till grund för de gemensamma planeringsförutsättningarna (GPF) i Sandvikens kommun. Befolkningsutveckling fram till 2030 Figur 1: Befolkningsutveckling och prognos befolkningsutveckling. Källa: Demos 46 000 44 000 42 000 40 000 38 000 36 000 34 000 32 000 Scenario 2 Totalbefolkning 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 2031 2033 2035 2037 Alla invånare ska kunna erbjudas en god bostad till rimlig kostnad i en god boendemiljö med bra boendeservice. Utbudet av bostäder ska vara attraktivt och stimulera till inflyttning i kommunen. Utvecklingen av boendet och bostadsområden ska präglas av strävan mot social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet såväl vid nybyggnad som vid insatser i befintliga bostadsområden. De viktigaste strategierna för att uppnå de övergripande målen för bostadsförsörjningen i Sandviken ryms under följande tre rubriker: Plan- och markberedskap Hur arbetet med översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner och detaljplaner bedrivs. Att det finns en tydlig strategi för hur kommunen ska jobba med strategisk markupplåtelse och markförvärv och dess koppling till planering har även en central betydelse. Hållbart byggande Att kommunen i sin boendeplanering har med aspekterna om ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Boendemiljö Det som byggs, utvecklas och renoveras/restaureras ska upplevas som ett attraktivt boende med god boendemiljö. Attraktivitet har olika innebörd för olika grupper, men betyder att lösningarna ska vara tydligt efterfrågade. 2039 Page 139 of 187 4 (26)
2015-12-08 FK BESLUTSDEL Inledning Bostadsfrågan har uppmärksammats som en av de viktigaste frågorna för utveckling och regionens samtliga kommuner arbetar nu aktivt med frågan. I flera kommuner är bostadsbristen akut. En utmaning är hur vi faktiskt kan få till ett ökat bostadsbyggande. Vad behöver göras, vem gör det, och hur får vi till en fungerande samverkan med fastighetsägare och andra aktörer? Bostadsplanering i en tid med nya rörelsemönster och förstorade geografiska upptagningsområden har i hög grad utvecklats till att få en stor regional betydelse. Genom Bostadsförsörjningsprogrammet skapas en beredskap för tillväxt och näringslivsutveckling, vilket i sin tur ger möjligheter att belysa långsiktigt viktiga planeringsstrategier för kommunens utveckling, samt att graden av händelsestyrd planering kan minskas. Bostadsförsörjningsplanering är det begrepp som oftast har använts om denna verksamhet. Boverket använder numera vanligen begreppet boendeplanering. Dels därför att det inte bara handlar om bostäder utan även om en planering för hur man vill att boendet i vid bemärkelse ska utvecklas i olika delar av kommunen. Dels är ordet försörjning något som får tankarna till ett ovanifrån perspektiv, vilket känns otidsenligt. Alternativa begrepp kan t.ex. vara boendestrategisk planering eller strategisk boendeplanering. I detta program använder vi både begreppen bostadsförsörjning och boendeplanering. Kommunens bostadsförsörjning bygger på följande övergripande mål: Alla innevånare i kommunen ska kunna erbjudas en god bostad till rimlig kostnad i en god boendemiljö med bra boendeservice. Tillgången på bostäder ska vara attraktivt och stimulera till inflyttning i kommunen. Utvecklingen av boendet och bostadsområdena ska präglas av strävan mot social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet såväl vid nybyggnation som vid insatser i befintliga bostadsområden. I Bostadsförsörjningslagen är det fastställt att varje kommun en gång per mandatperiod ska ta fram riktlinjer för bostadsförsörjning. Kommunen har också enligt lag ett ansvar för särskilda boenden för äldre samt för personer med funktionsnedsättningar. Regeringen har också satt som mål att ingen ska behöva vara bostadslös. I bostadsförsörjningsprogrammet är det viktigt att göra tydliga avgränsningar för vad som är kommunens roll och uppgift och i vilka sammanhang kommunen kan och ska agera. Utgångspunkter Ett bostadsförsörjningsprogram ska lyfta fram bostadsförsörjningens betydelse i kommunens olika förvaltningar och bolag, samt utgå ifrån ett antal kommunala planer och beslut som ska ligga till grund för kommunala prioriteringar och beslut. Bostadsplanering är tillsammans med översiktsplanering (ÖP) ett grundläggande verktyg i kommunens strategiska planering. Utöver kommunens övergripande strategiska planering utgör även omsorgsförvaltningens mål en stor del av boendeplaneringen. Omsorgsförvaltningen tillgodoser att det finns särskilda Page 140 of 187 5 (26)
2015-12-08 FK boendeformer för olika utsatta grupper, t.ex. äldre och personer med funktionsnedsättning. Bostadsförsörjningen bygger på fem grundläggande behov hos människor tak över huvudet, lokalisering, ägande, bostadsstandard och miljöegenskaper. Det första behovet är lika för alla, de övriga behoven kan se olika ut för olika människor och därför behövs ett varierat utbud av bostäder och boendemiljöer som tillfredsställer våra olika behov skapas. Förutsättningar Bostadsförsörjning handlar inte bara om nybyggnation av bostäder, utan lika mycket om utveckling av det befintliga bostadsbeståndet. Det rör inte heller bara bostadsbebyggelse utan även de fysiska, sociala och gestaltningsmässiga värdena i boendemiljön. Även tillgång på bra fritidsboende är en del av bostadsförsörjningen. I bostadsförsörjningsprogrammet berörs även frågor som ligger utanför kommunens makt att förändra t.ex. kostnadsutvecklingen i byggbranschen, bristande konkurrens i byggbranschen, bankväsendet, skatteregler, redovisningsregler m.m. För att förstå de lokalt påverkbara faktorerna är det ibland nödvändigt att sätta dessa i ett större sammanhang. Bostadsförsörjningsprogrammet ska också betona betydelsen av en god samverkan med stat, grannkommuner och näringsliv för att lyckas med en god bostadsförsörjning. Referensmaterial för bostadsförsörjningsprogrammet har varit Länsstyrelsens informationsmaterial samt bostadsförsörjningsprogram för Umeå, Gävle och Östhammars kommuner. Bostadsförsörjningsprogrammet har tagits fram av en arbetsgrupp inom Sandvikens kommunkoncern bestående av Anna Boman (Kommunledningskontoret, Jenny Glumoff (Sandvikenhus AB), Christina Bro (Omsorgsförvaltningen), Andreas Sundström (Tekniska kontoret), Lotta Holmström (Individ och familjeomsorgsförvaltningen) och Martin Larsson (NAI Svefa) har sammanställt och innehållsmässigt granskat dokumentets texter. Helena Tallius Myhrman (Samhällsbyggnadsförvaltningen) har varit projektledare för bostadsförsörjningsprogrammet och med ansvar för texter i beslutsdel. Syfte Bostadsförsörjningen har en grundläggande betydelse för människors välfärd och för kommunens möjligheter att utvecklas. Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande kvaliteter som påverkar såväl tillväxten som välfärden i en kommun. Att utveckla boendet är därför en viktig del i Sandvikens kommuns strategiska planering. Strategin för bostadsförsörjningen för perioden 2016-2025 har som syfte att vara ett verktyg för att skapa förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande i Sandvikens kommun utifrån riktlinjer för bostadsförsörjning, inriktningsmål och de nya utgångspunkterna för bostadsbyggande som redovisas i dokumentet. Strategin är ett gemensamt underlag för kommunen och bygg- och bostadsbranschens parter där kommunen skapar förutsättningarna och marknaden svarar för bostadsbyggandet. Strategin är ett koncernövergripande styrdokument för flertalet av kommunens verksamheter. Bostadsförsörjningsprogrammet utgör tillsammans med översiktsplanen ett underlag för markupplåtelse, markförvärv, planläggning, infrastrukturfrågor och planering av trafik och kommunikationer. Strategin är en viktig utgångspunkt för prognosarbetet och utgör ett betydelsefullt dokument för behovsbedömning av bostäder, plan- och markberedskap. Strategin innehåller riktlinjer och inriktningsmål som också anger hur Sandvikens kommun ska samverka med privata intressenter, både när det gäller kommunal mark samt privat mark. Page 141 of 187 6 (26)
2015-12-08 FK Ett syfte med bostadsförsörjningsprogrammet är också att ge en beskrivning av bostadsmarknaden och aktuella regleringar inom bostadspolitiken. Idag sker snabba förändringar i vår omvärld. God kunskap är en förutsättning för att ha beredskap för snabba förändringar. Kommunens ansvar Det är kommunens ansvar att genom boendeplanering ge förutsättningar för att alla i kommunen kan bo i Goda bostäder. Detta är av avgörande betydelse såväl för ekonomisk och befolkningsmässig tillväxt, som för invånarnas välfärd och trivsel. Boendeplanering handlar om att analysera och bedöma behovet av förändringar i bostadsbeståndet utifrån de krav och önskemål som medborgarna kan komma att efterfråga. Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar började gälla från 1 januari år 2001. I korthet innebär lagen att varje kommun ska planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för goda bostäder åt kommuninvånarna. I det följande beskrivs och redovisas bostadsförsörjningsansvaret med utdrag ur lagens innehåll och med kommentarer från Boverket och Länsstyrelsen. Den 1 januari 2014 kom en reviderad och tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar som innebär att: innehållet och processen för att ta fram kommunala riktlinjer för bostadsförsörjning preciseras (1 ) ett regionalt perspektiv införs länsstyrelsen och andra regionala organ ska ges tillfälle att yttra sig regeringen får möjlighet att förelägga kommunen att ta fram nya riktlinjer (5 ) bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet förs in som allmänintresse i PBL (Plan- och bygglagen) En del av den nya lagstiftningen handlar om precisering av riktlinjernas innehåll, t.ex. hur kommunen tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. I den nya lagstiftningen finns även en koppling till PBL. Vidare preciseras länsstyrelsens roll och att länsstyrelsen ska uppmärksamma kommunerna på behovet av samordning mellan kommuner i frågor om bostadsförsörjning och verka för att sådan samordning kommer till stånd. Om regeringens nya ingripandemöjligheter sägs att; Om kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen saknar någon sådan uppgift som specificeras lagen (2 ) får regeringen förelägga kommunen att anta nya riktlinjer. Övriga revideringar i lagen är att bostadsförmedling ska anordnas om det behövs och att köavgift får tas ut. Kommunens ansvar är att: planera för bostadsförsörjning med hjälp av riktlinjer, som är antagna av kommunfullmäktige varje mandatperiod eller när förutsättningar ändras analysera behov, efterfrågan och marknadsförutsättningar som grund för riktlinjerna samråda med berörda kommuner och låta länsstyrelsen och regionala organ yttra sig över riktlinjerna i riktlinjerna redovisa inriktningsmål och planerade insatser och hur man beaktat övergripande planer samt att anordna bostadsförmedling (vid behov) I begreppet Goda bostäder ingår inte bara bostäderna utan hela boendemiljön. Det handlar om nyproduktion men också i hög grad om insatser i redan befintliga bostadsområden. Det Page 142 of 187 7 (26)
2015-12-08 FK gäller alla invånares behov av bostäder men vissa grupper kan behöva uppmärksammas särskilt, t.ex. äldre, funktionshindrade och ungdomar. Regeringen framhåller också att medborgarna genom en väl fungerande bostadsförsörjningsplanering kan få bättre inflytande och överblick över boendesituationen i kommunen. Hur kommunerna ska bedriva sin bostadsförsörjningsplanering eller vad planeringen ska omfatta regleras inte närmare. Förutsättningarna varierar starkt och bostadsförsörjningsplaneringen måste anpassas efter situationen i den enskilda kommunen. Bostadsförsörjningsfrågorna är så viktiga att de bör förankras väl i den lokala politiska debatten. Därför är det obligatoriskt att behandla dem i kommunfullmäktige där de ska antas varje mandatperiod eller när förutsättningarna förändras. Kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning ska minst innehålla följande uppgifter: mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet planerade insatser för att nå uppsatta mål hur hänsyn tagits till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen Länsstyrelsens ansvar är att: Länsstyrelsens ansvar är ge kommunerna information, råd och underlag för planering som t.ex. Bostadsmarknadsenkäten, Bostadsmarknadsanalys för Gävleborg och samrådsyttrande till översiktsplaner. De ska också uppmärksamma kommunerna på behov av samråd med andra kommuner, och verka för att det blir ett samråd, samt yttra sig över kommunernas planering ur ett regionalt perspektiv och se till att varje kommun planerar bostadsförsörjningen så att alla i kommunen kan leva i goda bostäder. Inriktningsmål De viktigaste målsättningarna för bostadsförsörjningen i Sandvikens kommun är följande: Nr Inriktningsmål 1 Det ska ständigt finnas antagna detaljplaner för byggande av minst 320* bostäder, av varierande typ och i olika delar av kommunen. 2 Det ska ständigt finnas byggklar mark för minst 320* bostäder av varierande typ och i olika delar av kommunen 3 Verka för att det årligen produceras 160 nya bostäder i Sandviken. Varav Sandvikenhus årligen ska bygga minst 24 hyresbostäder 4 Kommunen ska arbeta aktivt med strategiska markförvärv och arbeta långsiktigt och målinriktat med markupplåtelse av egen mark 5 Kommunen ska vara en aktiv part tillsammans med bostadsmarknadens aktörer, för att förverkliga inriktningsmålen 6 Nya bostäder ska i första hand lokaliseras centrum-, och kollektivtrafiknära eller på/vid redan ianspråktagen mark 7 Ha blandade upplåtelseformer och tillföra nytt i befintliga områden 8 Vara proaktiva och ta ett brett ansvar för bostäder för äldre 9 Vara pådrivande för energieffektiva bostäder, eller andra miljömässigt och socialt hållbara lösningar *(2xbehovet) Page 143 of 187 8 (26)
2015-12-08 FK Riktlinjer för bostadsförsörjning Kommunen har en rad styrmedel till hands som på olika sätt kan underlätta att nå uppsatta mål med bostadsförsörjningen. Exempel på sådana är kommunens strategi för att arbeta med mark- och planberedskap, hur kommunen planerar och arbetar för ett hållbart samhälle samt hur kommunen genom sitt sätt att arbeta ska medverka till goda bostäder i en god boendemiljö. God mark- och planberedskap Översiktsplanen är kommunens avsiktsförklaring som visar hur kommunen anser att den fysiska miljön bör användas och utvecklas på kort och långsikt. Den är också ett underlag för en strategisk markpolitik och en god planberedskap både vad gäller fördjupade översiktsplaner och i förlängningen detaljplaner. Att arbeta med fördjupade översiktsplaner är ett sätt att ta kommunalt ansvar för att mer i detalj utreda förutsättningarna för ett visst område att utvecklas enligt uppsatta riktlinjer i översiktsplanen. Att genom en fördjupad översiktsplan utreda de ekonomiska, miljömässiga och övriga förutsättningar för ett projekts genomförande bidrar också till att i ett tidigt skede bedöma ett projekts genomförbarhet och underlätta ett framtida genomförande. Strategi för framtida arbete med översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner kan sammanfattas i följande punkter: Ha en aktuell kommuntäckande översiktsplan med tillhörande fördjupningar. Översiktsplanen ska utgöra underlag för att ta fram detaljplaner, områdesbestämmelser och bygglov. Prioritera att göra fördjupade översiktsplaner utifrån utpekade utvecklingsområden i översiktsplanen. Engagera övriga aktörer som markägare, fastighetsägare, fastighetsutvecklare och byggare i arbetet med översiktsplan och dess fördjupningar. Vilket ger möjlighet att göra tidiga bedömningar av ett projekts genomförbarhet i översiktsplanearbetet. Strategisk markupplåtelse och markförvärv Kommunen ska genom framsynta markinköp i strategiska lägen och vid nyttjande av egen mark vara en aktiv part tillsammans med bostadsmarknadens aktörer för att förverkliga att nya bostadsområden utvecklas i kommunen. Strategi för framtida arbete med strategiska markinnehav och förvärv kan sammanfattas i följande punkter: Att det finns en stark koppling till arbetet med kommunens översiktsplan och fördjupningar. Att all markupplåtelse och möjliga förvärv noggrant utreds med hänsyn till möjligheter för framtida genomförande. Kommunal mark ska så långt som möjligt anvisas och fördelas i konkurrens, gärna genom arkitekt- och/eller markanvisningstävlingar. Anordna möten med aktörerna på den lokala bostadsmarknaden. Detaljplan Att arbeta fram färdiga detaljplaner för bostäder, är ett sätt för kommunen att kunna erbjuda intressenter planlagd och byggklar mark. Att ha en planberedskap för detaljplaner kan också kombineras med fördjupade översiktsplaner där grundläggande förutsättningarna för Page 144 of 187 9 (26)
2015-12-08 FK bostadsbyggande arbetas fram tillsammans med aktörer intresserade av att utveckla, investera och bygga bostäder i Sandviken. Strategi för framtida arbete med detaljplaner kan sammanfattas i följande punkter: En tydlig strategi för i vilken omfattning och för vilka projekt det är lämpligt med planberedskap. Detaljplaner som tas fram i beredskapssyfte utan att byggherre utsetts, bör göras flexibla. Markanvisningar och exploateringsavtal kan användas för vidare detaljering i planarbetet. Ett tydligt fokus på dialog med samtliga som berörs av en detaljplan för att minska risken för överklagande samt få en bättre slutprodukt. Riktlinjer för markanvisning och exploateringsavtal Antagna och väl genomarbetade riktlinjer för markanvisning och exploateringsavtal är ett sätt för en kommun att visa för marknadens aktörer och byggföretag att det finns tydliga rutiner för arbetet, vilket ofta underlättar ett projekts genomförande. Strategi för framtida arbete med riktlinjer för markanvisning och exploateringsavtal kan sammanfattas i följande: Under 2016 ska ett policydokument med riktlinjer för markanvisningar och exploateringsavtal antas. Hållbart byggande Sandvikens kommun ska verka för en bostadsförsörjning som är socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar och med det menas: Den sociala hållbarheten - målet om det goda livet Den ekonomiska hållbarheten - medlen för att uppnå det goda livet Den ekologiska hållbarheten - ramarna för målet och medlen för att inte förstöra för kommande generationer Social hållbarhet I social hållbarhet ligger begrepp som tillgänglighet, valfrihet, integration, mångfald, trygghet, jämställdhet, delaktighet och inflytande. För att öka valfriheten och för att stärka integrationen ska en variation av lägenhetsstorlekar eftersträvas. Hur väl samhället lyckas med detta beror bland annat på faktorer som tillgången på lokal service och kollektivtrafik, hur utomhusmiljön är, vilka aktiviteter som finns i området, attraktiva mötesplatser, lokala utvecklingsgrupper, medbestämmande osv. Tillsammans skapar detta stadsdelens identitet som utgör grunden för respektive stadsdels utveckling. En bra bostad och boendemiljö är en viktig förutsättning för god hälsa. Bostaden och närområdet har stor betydelse för social gemenskap och trygghet, vilket hör till mänskliga grundläggande behov. Det räcker inte med att förbättra de fysiska kvaliteterna (t.ex. ventilation, vitvaror, tillgång till grönområden och service). De sociala kvaliteterna behöver också utvecklas (t.ex. känsla av trygghet och säkerhet, möjligheter till en meningsfull fritid samt människors attityder till området). Det finns flera vetenskapliga undersökningar som pekar på vilka faktorer som är viktiga i boendemiljön. Enligt de boende är de viktigaste boendepreferenserna bland annat: Närhet till kommunikationer, grönområden, idrottsanläggningar och barnomsorg samt skolor Tillgång till hälso- och sjukvård samt daglig service Page 145 of 187 10 (26)
Småskalig och varierande bostadsbebyggelse 2015-12-08 FK Blandning av bostäder, verksamheter och servicefunktioner (funktionsblandning) Tillgång till mötesplatser Den nationella folkhälsopolitiken har betydelse vid om -, till- och nybyggnad när bostadsområden och stadsdelar ska förnyas. Det finns ett antal målområden och bestämningsfaktorer som särskilt bör uppmärksammas, bl.a. tillgång till mötesplatser, fysisk tillgänglighet till, mellan och i bostäder, trygghet i närmiljön, meningsfull fritid, exponering för radon, grönytors betydelse för hälsan samt stödjande miljöer för fysisk aktivitet och aktiv transport. Ekologisk hållbarhet Den ekologiska hållbarheten handlar mycket om energi både i bostaden och i de transporter som omger boendet. Men även avfallshantering och VA-lösningar är viktiga hållbarhetsfrågor, liksom anpassning till kommande klimatförändringar. Hållbarhet i materialval är också en viktig fråga och här kommer livscykelanalyser (LCA) att bli ett allt viktigare verktyg, tillsammans med miljöklassning av byggnader. EU:s ramdirektiv för vatten anger bland annat att inga åtgärder får beslutas som kan försämra statusen på någon vattenförekomst. Detta inverkar på olika sätt på kommunens planläggning och markanvändning. Nybyggnation av bostäder får inte bidra till att god status inte uppnås i Sandvikens kommuns vattenförekomster. Här blir VA-frågan viktig. Lokalisering av bostäder ska i första hand ske på eller invid redan ianspråktagen mark, i andra hand på mindre värdefull mark och i sista hand på värdefull mark. Exploatering av jordbruksmark bör undvikas helt. Om park eller naturmark påverkas av exploatering bör kompensationsåtgärder uppfyllas. Ytterligare förslag för ett ekologiskt hållbart samhälle och för att nå de nationella klimatmålen är att: Vid såväl nybyggnation som upprustning av befintligt bestånd ska en hög ambitionsnivå hållas avseende bebyggelsens klimatpåverkan och kommunen ska vara pådrivande i utvecklingen av att bygga med förnyelsebara byggnadsmaterial som trä. Bostadsprojekt med energisnål teknik och uppvärmningssystem ska uppmuntras, som t.ex. lågenergi-, och passivhus. Arbete med riktlinjer för energikrav vid nybyggnation ska påbörjas. All nybyggnation ska vara anpassad för optimal avfallshantering avseende källsortering, tillgänglighet och säkerhet. För att minska transportbehov bör centrumnära och kollektivtrafiknära lägen prioriteras vid utveckling. Planering ska göras för ett energieffektivt transportsystem gång, cykel, buss och tåg. Lösningar med bilpooler och en ny sänkt parkeringsnorm bör tas fram. Ekonomisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet innebär att kommunen ska ha god kunskap om den lokala bostadsmarknaden och på förändringar i efterfrågan. Ekonomisk hållbarhet innebär också att bygga vidare på gjorda investeringar och att ha en hållbar strategi för framtida utbyggnader. Genom att skapa god social hållbarhet samt utveckla ännu bättre miljömässiga lösningar, uppnås också god ekonomisk hållbarhet. Page 146 of 187 11 (26)
2015-12-08 FK Det finns olika lösningar för enkla och billiga bostäder bland annat olika koncept för studentlägenheter. Det är viktigt i bedömningen av sådana lösningar att kraven på långsiktig hållbarhet vägs in. Av samma anledning är det även viktigt att våga säga nej till initiativ som inte uppfyller de krav som kommunen vill ställa. Detta med hänvisning till att kommunen vill uppnå en hög grad av hållbarhet i bostadsbyggandet och minimera framtida och kostsamt underhållsbehov. Exempel på övriga faktorer som kommunen bör ta hänsyn till för att uppnå ett hållbart byggande kan vara: Prioritera bostadsbebyggelse längs starka kollektivtrafikstråk Förtäta och omvandla centrumnära områden för bostadsändamål Bygga bostäder på lediga lucktomter i Sandvikens centrumkärna Kommundelarnas och de mindre tätorternas goda livsmiljöer ska lyftas fram i syfte att öka bostadsbyggandet, samt för att nyttja den redan befintliga infrastrukturen God bebyggd miljö Kommunens bostadsförsörjningsansvar vid nyproduktion och insatser i befintliga bostadsområden omfattar inte bara bostäderna i sig utan även boendemiljön. Med boendemiljö avses bostad, bostadsområde och service. God boendemiljö är ett helhetsbegrepp som syftar till att skapa god boendekvalitet såväl inne som ute. Enligt Statens Folkhälsoinstitutet är en god bostad i ett tryggt bostadsområde en av de allra viktigaste förutsättningarna för en god folkhälsa. I det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö som ska nås till 2020 säger följande: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas Det är platsens egenskaper, såsom topografi, storlek, beskaffenhet, ljudexponering med mera, som skapar förutsättningen för vilken typ av bebyggelse som kan komma att uppföras. Exempel på faktorer som kommunen bör ta hänsyn till för att uppnå god boendemiljö kan vara: Genom att arbeta med utformning och gestaltningen kan platsens, byggnadernas, utemiljöns och belysningens förutsättningar tas till vara på rätt sätt för att skapa en trygg och hälsosam livsmiljö. Det framtida bostadsbyggande kommer till stor del att utgöras av förtätning centralt och utefter kollektivstråk. Detta innebär att buller kommer att vara ett problem som måste hanteras och särskilt buller från trafik. Avgörande för att dämpa och avskärma bullret är hur bebyggelsen placeras, planeras och utformas på aktuell plats. En mer sluten utformning, som en kvartersstruktur, skapar bättre förutsättningar för att styra och avskärma bullret vilket ger möjlighet till en ljuddämpad uteplats. En bullrig sida kan kompenseras med en ljuddämpad sida utomhus. En mer öppen bebyggelsestruktur, som punkthus, lamellhus, radhus och så vidare, har inte samma Page 147 of 187 12 (26)
2015-12-08 FK avskärmande effekt eftersom bullret i större utsträckning letar sig in mellan huskropparna. Genom att arbeta med byggnadens utformning och material på fasaden och tak kan ytterligare ljuddämpande effekter utformas. Gröna tak, ljudabsorberande balkonger, delvis inglasade balkonger eller glaspartier mellan byggnaderna kan också medverka till att buller reduceras. Utgångspunkter för bostadsbyggandet Tillväxt Tillgången på bra och attraktiva bostäder är en avgörande förutsättning för tillväxt i kommunen och bostadsförsörjningen är i hög grad kopplad till arbetsmarknaden. Genom bättre kommunikationer och kortare restider i regionen har storleken på arbetsmarknaden ökat. Detta har förbättrat möjligheten att bo i en kommun och arbeta i en annan. En större arbetsmarknadsregion innebär att kommunens bostadsförsörjning inte kan göra stopp vid kommungränsen. Förr var det mer vanligt att arbetskraften flyttade dit företagen fanns. Idag är det mer vanligt att företagen flyttar dit arbetskraften finns och vill bo. Bostadsförsörjningen kan därför inte bli en fråga som stannar vid kommungränsen. Det är därmed viktigt att betona att det är arbetsmarknadsregionen som är utgångspunkten för bosättning. Möjligheterna att skapa nya intressanta områden med en större mångfald av attraktiva boendemiljöer kan öka om ett större geografiskt område med goda kommunikationer står till buds, därför är det viktigt med ett regionalt perspektiv på frågan. En viktig utgångspunkt för bostadsförsörjning är att befolkningen ökar i Sandvikens kommun och i Gävleregionen vilket gör att fler bostäder behövs. En god bostadsförsörjning är ett viktigt konkurrensmedel för lokalisering av företag. De faktorer som främst påverkar en kommuns tillväxt är: närhet till storstad väl utbyggd infrastruktur universitet/högskola Det finns dagliga tåg- och bussförbindelser mellan Sandviken och Stockholm, två europavägar, E4 och E16, leder till och genom kommunen. Högskola finns på 2 mils avstånd från Sandvikens station. Sandvikens närhet till Gävle gör även att goda tillväxtförutsättningar i regionen spiller över på Sandviken. Genom att systematiskt arbeta med att stärka tillväxtpåverkande faktorer som väl utbyggd infrastruktur och välfungerande kollektivtrafik har Sandviken en potential att utvecklas till en mer attraktiv kommun att bo och verka i. Centrumnära och kollektivtrafiknära bostäder är viktiga för att uppnå kortast möjliga restid för pendling mellan omkringliggande orter och mot Stockholm - Mälardalsregionen. Studentbostäder är ett betydelsefullt konkurrensmedel för Högskolan och här finns möjligheter också för Sandvikens kommun att erbjuda boende. Page 148 of 187 13 (26)
2015-12-08 FK Marknadsmekanismer och attraktivitet Det är viktigt för en kommun att aktivt arbeta med bostadsförsörjning. Tillgång på attraktiva bostäder och boendemiljöer är en viktig motor för regionens utveckling. Därför är det viktigt att se bostadsförsörjningen och bostadsregionen/arbetsmarknadsregionen i ett sammanhang. För att nå den förväntade befolkningsväxten är det viktigt att kunna erbjuda attraktiva bostäder. Attraktivitet har olika innebörd för olika människor, men vissa kriterier används och återkommer på bostadsmarknaden och andra är belagda i forskning om boendepreferenser. Det är centrum- och servicenära lägen (nära järnvägsstation och affärscentrum) och närhet till bra kollektivtrafik. Närhet till anhöriga, grönområden, natur, rekreationsområden och möjligheten att lätt ta sig mellan bostad och arbete/skola är andra viktiga kriterier för ett attraktivt boende. Bostadsbyggande sker numera på marknadens villkor och det är i huvudsak kreditinstitut och byggherrar som ytterst avgör var och hur mycket som byggs. Förutsättningar för hyresrätten förändrades radikalt när investeringsstöd och räntebidrag togs bort. Numera byggs i huvudsak små hyresrätter för främst unga och äldre. De skattemässiga villkoren är under utredning. Kommunens roll på bostadsmarknaden har förändrats, men det är viktigt att kommunen tar ett tydligt ansvar i den nya rollfördelningen. Brist på bostäder är dessutom ett välfärdsproblem och uppstår när utbudet av bostäder inte möter efterfrågan. En bristsituation påverkar i första hand utsatta grupper, ofta med negativa sociala konsekvenser och bristande integration som resultat. För att öka valfriheten och stärka integrationen behövs en variation i lägenhetsstorlekar eftersträvas. Bolån och beskattning Nya regler för amortering av bolån finns på förslag. Förslaget kan medföra att det kan komma att ställas högre krav på amortering i framtiden, vilket kan få konsekvenser för betalningsförmågan hos framtida bostadsköpare. Att ta bort räntebidraget och höja fastighetsskatten är andra förslag som diskuteras för att komma tillrätta med obalanser på bostadsmarknaden. Ny lagstiftning för kommuners arbete med markanvisning och exploateringsavtal Den 1 jan 2015 trädde Lagen om riktlinjer för kommunala markanvisningar (2014:899) i kraft. Denna lag anger att samtliga kommuner som arbetar med markanvisning ska ha antagna riktlinjer för hur arbetet bedrivs. Lagen är ett led i att skapa en mer transparant process kring planering och byggande vilket i framtiden förhoppningsvis kan leda till ett ökat byggande. Riktlinjerna ska innehålla kommunens utgångspunkter och mål för överlåtelser eller upplåtelsen av markområden för bebyggande, handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisningar samt principer för markprissättning. Den 1 januari 2015 trädde en ändring av Plan- och bygglagen (2010:900) i kraft som ställer krav på kommuner att det ska finnas antagna riktlinjer för exploateringsavtal. I Plan- och bygglagen, 6 kap, 39, anges att om kommunen ska ingå exploateringsavtal ska kommunen ha antagna riktlinjer som anger utgångspunkter och mål får sådana avtal. Riktlinjerna ska ange hur kostnader och intäkter till följd av genomförande av detaljplaner ska ske samt andra förhållanden som har betydelse för bedömning av konsekvenserna av att ingå ett exploateringsavtal. Sandvikens kommun planerar att under 2015 arbeta fram ett policydokument för hur arbetet med markanvisningar och riktlinjer för exploateringsavtal ska bedrivas i framtiden. Detta Page 149 of 187 14 (26)
2015-12-08 FK arbete är ett bra tillfälle för marknadsföring av kommunen och att närma sig tidigare aktiva, men även nya önskade byggherrar. Från 1 januari 2015 ändrades även 8 kap, Plan- och bygglagen. Ändringen anger att det inte längre är tillåtet att ställa tekniska särkrav, utöver vad Boverkets byggregler anger, på byggherrar vid nybyggnation. Denna ändring får konsekvenser för vilka krav en kommun har möjlighet ställa på byggherrar, exempelvis vad gäller energieffektivitet och tillgänglighet. Page 150 of 187 15 (26)
2015-12-08 FK INFORMATIONSDEL Bostadsefterfrågan År 2025 planeras att Sandvikens kommun ska ha cirka 41 000 invånare vilket innebär en ökning med ca 3 600 invånare jämfört med 2014. Figur 2 nedan visar hur många personer per hushåll det finns i Sandviken. Med i genomsnitt 2,17 personer per hushåll och en planerad befolkningsökning på 3 600 invånare till och med år 2025 bör den framtida bostadsproduktionen ligga på ca 1 600 bostäder fram till år 2025. Hushåll Bef. reg. 2012 FOB90 1 boende 6 573 6 824 2 boende 5 835 6 248 3 boende 2 057 2 404 4 boende 1 836 2 054 5 boende 566 571 6+ boende 268 138 Totalt 17 135 18 239 Figur 2: Antal personer per hushåll Källa: Demos Figur 3: Prognos befolkningsutveckling utifrån olika åldersgrupper. Källa Demos In - och utflyttning Mellan år 2002 och 2012 har det i genomsnitt flyttat in 1 489 personer till Sandviken årligen och under samma period har det flyttat ut 1 332 personer. Sandviken har alltså ett positivt årligt flyttningsnetto (+153 personer). Page 151 of 187 16 (26)
500 2015-12-08 FK 400 300 200 Flyttningsnetto totalt 100 0-100 Folkökning 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Födelseöverskott -200-300 Figur 4: Flyttningsnetto, folkökning och födelseöverskott. Källa: SCB Figur 5: Utflyttningsrisk utifrån ålder och kön, y-axeln visar på grad av risk och x-axeln visar på ålder. Källa: Demos. uppsättningsregister Bostäder för ungdomar och studenter Ungdomar och studenter är en betydelsefull grupp för Sandvikens fortsatta tillväxt. Antalet invånare i gruppen 19-24 år har sedan 1990 minskat med 434 personer, se figur 6 nedan, och för att vända den trenden är det viktigt att unga och studenter får fäste på bostadsmarknaden. Tillgången till bra, yteffektiva och billiga bostäder gör att ungdomar stannar kvar i Sandviken och rotar sig här. Det råder stor brist på bostäder för denna grupp vilket beror på att byggandet av lämpliga bostäder inte alls har motsvarat efterfrågan. Hyresrätt är förstahandsval för de allra flesta i den här gruppen. Folkmängd Antal 2013 Ändring 1990-2013 Prognos 2040 Förändring 2013-2040 0-18 år 7442-1165 9622 2180 19-24 år 2856-434 3085 229 25-29 år 1897-572 2420 523 30-49 år 9039-2033 10 723 1684 50-69 år 10098 1440 9 777-321 70+ 5918 108 8677 2759 Totalt 37250-2656 44 303 7053 Figur 6: Befolkningsutveckling uppdelat i ålderskategorier Unga och studenter är som grupp, priskänsliga. Det finns företag på marknaden som skapat särskilda koncept för studentlägenheter med en boyta på 20-27 kvm med 17 (26) Page 152 of 187
2015-12-08 FK komplementutrymmen. I slutrapporten till regeringsuppdraget Varför byggs det så lite studentbostäder? framhålls tre betydelsefulla aktiviteter: Bygg campusnära studentbostäder Sänk parkeringsnormen för bilar, men öka normen för cykelparkering Större grad av benchmarking mellan studieorter Sandvikens kommun har potential att planera för studentbostäder, eftersom Högskolan i Gävle (HiG) ligger nära Sandviken och enkelt nås med buss 41. Sandvikens kommun (kunskapsförvaltningen via Tekniska kontoret) blockhyr idag 37 lägenheter av Sandvikenhus åt gymnasiestudenter. Förhyrningen har en kontraktstid fram till juli 2018. Bostäder för äldre Det finns olika bostadsbehov som kan knytas till gruppen äldre personer. Kommunen har enligt socialtjänstlagen ett särskilt ansvar att se till att det finns särskilda boendeformer för äldre med omfattande behov av service, stöd och omvårdnad. I huvudsak finns dessa i åldrarna över 80 år. Dessa bostäder förmedlas genom omsorgsförvaltningen efter biståndsbeslut. Övriga bostäder som vänder sig mot äldre är t ex seniorboende och trygghetsboende. Dessa fördelas efter kriterier om ålder och utifrån kötid. Omsorgsförvaltningen har fr.o.m. årsskiftet 2015-2016 totalt 395 platser i särskilt boende för äldre, varav 139 är på demensavdelningar. Årligen flyttar cirka 150 personer till särskilt boende. Omsorgsförvaltningen har även 51 biståndsbedömda korttidsplatser. Med 395 platser betraktas Sandvikens kommun ha hög tillgång på platser i särskilt boende. Platserna motsvarar 18 procent av kommuninnevånare över 80 år. Motsvarande andel för Sverige är 14 procent. Det finns idag drygt 2 100 personer över 80 år i Sandviken. Flest äldre bor i Centrala Sandviken, Södra, Västra och Storvik-Hammarby. Fram till år 2026 kommer antalet som är 80 år och äldre att öka med 1100 personer och fram till år 2040 med ytterligare 400. Den snabbaste ökningen ses således de närmaste åren. Den största ökningen kommer att ske i Södra där antalet personer över 80 år kommer att fördubblas fram till år 2026. Figur 7: Folkmängdsutveckling personer över 65 år, y-axeln visar indextalet och x-axeln år. Källa Demos En samlad analys av befolkningsutveckling och tillgänglighet visar att det inom några år kommer att bli stor brist på tillgängliga bostäder i flera kommundelar. Behovet av fler bostäder anpassade för äldre kommer att vara mycket stort under lång tid framåt och det Page 153 of 187 18 (26)
2015-12-08 FK kommer att behövas flera samordnade insatser för att lösa behovet. Den stora ökningen av gruppen 80 år och äldre innebär behov av särskilda åtgärder. Flertalet äldre vill bo kvar hemma så länge det går eller, om det inte går, flytta till en bostad i närområdet. En förutsättning för kvarboende är god tillgång på bostäder med hög grad av tillgänglighet. Forskning visar att låg tillgänglighet medför ökade kostnader för äldreomsorgen, i form av mer hemtjänst och tidigare flytt till särskilt boende. Sandvikens kommun har under 2014 genomfört en tillgänglighetsinventering av bostäder, Wikman-rapporten. Vid inventeringen framkom att flerbostadshusen i Sandviken har låg tillgänglighet. Endast 24 procent av lägenheterna är tillgängliga för rullstolsburen person och 44 procent är tillgängliga för person som behöver förflytta sig med rollator. Rapporten ligger till grund för analys gällande utvecklingsbehov av särskilt boende, trygghetsboende, seniorboende och tillgängliga lägenheter i ordinarie bostadsbestånd. Wikman-rapportens inventering visar också att ytterligare 1 447 lägenheter i kommunen kan göras rullstolstillgängliga med hjälp av ramper vid entrén. Det skulle höja andelen rullstolstillgängliga lägenheter till 40 procent. Drygt hälften (764) av dem finns i Centrala Sandviken varav de allra flesta i Nya Bruket och Centrum. 662 av lägenheterna som kan göras rullstolstillgängliga med ramp har egen entré. En tredjedel av dem finns i Nya Bruket. Vid 21 entréer kan en ramp göra minst fem lägenheter rullstolstillgängliga. De flesta av dem finns i Centrum och Kyrkåsen. Mest kostnadseffektivt att åtgärda är de 15 entréer med hiss där för högt entrésteg medför att de 184 lägenheterna ej är rullstolstillgängliga. En fastighet med 36 lägenheter kan göra rullstolstillgänglig genom installation av en hiss. Med den ökning av personer 80 år och äldre som förväntas fram till år 2026 behöver äldreomsorgen tillföras ca 200 platser inom särskilda boenden, vilket skulle medför avsevärda kostnader. För att motverka en sådan utveckling tar rapporten fram förslag på åtgärder inom ordinarie bostadsbestånd. Med en satsning på trygghetsboenden och ökad tillgänglighet i befintliga flerbostadshus, samt Sandvikenhus ABs planerade nybyggnationer med tillgängliga bostäder, bedöms fler kunna bo kvar i ordinarie bostadsbestånd. Antalet platser i särskilt boende kan genom dessa åtgärder kvarstå på nuvarande nivå, trots ökningen av antalet äldre. Figur 8: Prognos för behov av platser inom särskilt boende uppdelat på olika åldersgrupper, y-axeln visar antalet platser och x-axeln visar år. Källa Demos Parboende Den 1 november 2012 infördes en ny bestämmelse i socialtjänstlagen om parboende i Page 154 of 187 19 (26)
2015-12-08 FK särskilda boenden för äldre, att det ingår i bedömningen av skälig levnadsnivå att kunna sammanbo med make eller sambo. För att garantera parboende för dem som så önskar, är det viktigt att det finns ändamålsenliga bostäder i tillräcklig omfattning. På det nybyggda omsorgsboendet Ängsbacken finns 24 lägenheter som är ihopkopplade i par genom att det finns en öppningsbar dörr mellan. Det öppnar möjligheten för 12 make- eller sambopar att bo tillsammans även i särskilt boendet. En form av parboende kan vara att den make/maka som inte är i behov av bistånd bereds plats i trygghetsboende. Det förutsätter att trygghetsplatser finns i samma byggnad som det särskilda boendet. Bostäder för personer med funktionsnedsättning Ingen är per definition funktionshindrad utan hindret uppstår i människans möte med miljön. Ungefär tio procent av Sveriges befolkning har någon form av funktionsnedsättning. För många av dessa är en anpassning av miljön nödvändig för att klara av vardagens uppgifter. Dessa anpassningar underlättar dessutom för väldigt många fler (äldre, barn, vuxna med barnvagn osv.). Att bygga och anpassa miljön för personer med funktionsnedsättning är att bygga hållbart och att slippa göra komplicerade och kostsamma anpassningar i efterhand. Det är samhällsekonomiskt lönsamt att satsa på god tillgänglighet i hela samhället. Bostäder med särskild service enligt LSS I begreppet bostad med särskild service för vuxna inryms både gruppbostäder och servicebostäder. Gruppbostad är ett bostadsalternativ för personer som har ett omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov där kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. I gruppbostaden finns bemanning som täcker de boendes hela stödbehov. En servicebostad innebär att personen bor i egen bostad belägen i närheten av särskilda gemensamhetslokaler och platsen i servicebostad innebär också tillgång till personalstöd dygnet runt. Idag finns 47 platser i särskilda gruppbostäder och 56 lägenheter som hör till insatsen servicebostad enligt LSS. Den senare typen av bostäder är integrerat i ordinarie bostadsbestånd. Platsbehovet inom såväl grupp- som servicebostäder ser en ökande tendens. Inga nya gruppbostäder är ännu projekterade medan behovet av fler servicebostäder är anmält. För att beviljas insatsen grupp- eller servicebostad enligt LSS krävs beslut från LSShandläggare på omsorgsförvaltningen. Rådande situation med bostadsbrist där olika grupper har behov av förtur till en bostad kan innebära att det inte finns någon passande lägenhet att tillgå för personer med funktionsnedsättning som beviljas insatsen servicebostad. Ibland har personen själv stått i kö och kan därigenom få en lägenhet där stödinsatser sedan utförs. När ingen lägenhet finns att tillgå riskerar omsorgsnämnden vitesföreläggande för att beslut inte kan verkställas. Önskvärt för att möta behovet av servicebostäder kan vara att alla fastighetsägare i kommunen involveras. En annan väg är att kommunen, som enligt lag har ett särskilt ansvar för bostadsförsörjning för personer med funktionsnedsättning, ger ett ägardirektiv till Sandvikenhus AB att säkerställa tillgången på bostäder för målgruppen. Med en ökande inflyttning till kommunen kan behovet av boende till personer med funktionsnedsättning också antas öka. Behov av insatser i form av grupp- och servicebostäder kan öka utifrån flyktingströmmarna. Särskilda behov uppstår när nyanlända med funktionsnedsättning bär på upplevelser i form av krigstrauman. Bostäder med särskild service enligt SoL Bostäder för psykiskt funktionshindrade tillhandahålls inom omsorgsförvaltningens socialpsykiatri och riktar sig till personer 18 år och äldre, med psykisk och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som bedöms långvarig och som får sociala konsekvenser på den dagliga livsföringen. På Smassen 47 finns ett boende med 20 lägenheter för personer med psykisk funktionsnedsättning. Dessa bostäder förmedlas genom omsorgsförvaltningen efter biståndsbeslut. Boendet har gemensamhetsutrymmen och personal dygnet runt. Det kan också finnas behov av samverkansformer gällande boende mellan Page 155 of 187 20 (26)
2015-12-08 FK Omsorgsförvaltningen och Individ-och familjeomsorgsförvaltningen i Sandviken avseende personer med samsjuklighet, med psykisk funktionsnedsättning och missbruk. Behov av bostäder för särskilda grupper Individ- och familjeomsorgsförvaltningen har fastställt behovet av särskilda bostäder för olika grupper inom nämndens ansvarsområde. Planens tidshorisont sträcker sig fram till 2025. Den långa tidshorisonten innebär att osäkerheten i bedömningarna ökar på längre sikt. Kommunen behöver ett differentierat bostadsutbud vad gäller boendekostnad och standard för att kunna tillhandahålla bostäder för personer som av olika anledningar har problem med att erhålla bostad på den ordinarie bostadsmarknaden. Målgruppen är inte homogen utan består av personer eller familjer med skiftande problematik. Den utveckling som skett på senare år med kraftigt stigande boendekostnader i nyproduktion, men även vid upprustning av befintliga bostäder, ökar risken för att gruppen som inte själva klarar av sina boendekostnader kan öka framöver. I takt med att kommunen gradvis rustar äldre bostäder, minskar även antalet bostäder med enklare standard och lägre hyra. Sandvikens kommun, Individ- och familjeomsorgsförvaltningen och Sandvikenhus har ett samverkansavtal som innebär att personer som står i bostadskö hos Sandvikenhus, men som av en eller annan anledning inte uppfyller kraven i uthyrningspolicyn (kan vara skuld, inkomstnivå osv.) kan få en genomgångslägenhet där Individ- och familjeomsorgsförvaltningen går in som borgensman, om sociala skäl bedöms föreligga. Tanken är att hyresgästen ska få ett eget kontrakt efter ett år eller högst fyra år förutsatt att allting fungerar. Genom en ansökan till Hyresnämnden om anstånd från besittningsrätt för varje enskild individ, kan hyresgästen avhysas på sju dagar (att jämföra med tre månader) om hyresgästen inte uppfyller sina åtaganden. I dagsläget finns ca 85 genomgångsavtal i Sandvikenhus bestånd. Bostäder för utsatta vuxna Inom kommunen finns ett antal vuxna personer som lever under otrygga former och av olika skäl är utestängda från den ordinarie bostadsmarknaden och inte sällan även från övriga stödoch resursboenden. För att förhindra ökade kostnader för placering externt för denna målgrupp kan eventuellt behov av ytterligare boenden/bostäder uppstå inom några år. Alternativet är att gruppen erhåller kvalificerad tillsyn och omsorg i det egna hemmet. Bedömning är att bostäderna i vissa fall behöver ha en avskild placering. Ensamkommande barn Individ- och familjeomsorgen ansvarar för ensamkommande barns mottagande, omsorg och boende. Ansvaret gäller både asylsökande barn och barn som har fått uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsverket har upprättat en överenskommelse med kommunen om antalet ensamkommande barn som placeras i kommunen. Antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige och som placeras i kommunen beror av situationen i omvärlden. Migrationsverket påtalar nu att fler kommunplatser behövs för ensamkommande asylsökande barn. Inledningsvis behöver de ensamkommande barnen beredas plats inom ett boende där flera mindre lägenheter alternativt rum finns samlade kring gemensamhetslokaler. Personal skall även finnas tillgänglig dygnet runt vilket ställer krav på specialanpassade lokaler med både enskilda rum/lägenheter men även personalutrymmen samt gemensamhetslokal. De ensamkommande barnen slussas så småningom ut till egna lägenheter för vilka Individoch familjeomsorgsförvaltningen inledningsvis står som garant för hyreskontrakten. Page 156 of 187 21 (26)
2015-12-08 FK Flyktingmottagning Sandvikens kommun har gjort en överenskommelse med staten om att varje år ta emot 130 nyanlända flyktingar med uppehållstillstånd. Antalet har varit betydligt högre de senaste åren, pga. de många oroshärdarna främst i och kring mellanöstern samt i norra Afrika. Under år 2014 flyttade 474 utrikes födda personer med uppehållstillstånd till Sandviken, under år 2013 uppgick detta antal till 391 personer. De flesta inflyttarna kommer idag från Syrien, Eritrea, Somalia, Afghanistan och Irak. Den sista december 2014 fanns 5 115 utrikes födda boende i Sandviken, vilket motsvarar 13,5 procent av befolkningen i kommunen. Under perioden januari augusti 2015 har 420 nyanlända flyttat till Sandviken. Bedömningen är att ca 650 personer från målgruppen nyanlända folkbokför sig i Sandviken 2015. År 2016 kommer det att vara ett fortsatt stort tryck på kommunerna. Utifrån de stora volymerna av nyinflyttade till kommunen är behovet av bostäder mycket stort. 130 hushåll som sökt försörjningsstöd via Integrationsenheten tom september 2015 bor på c/o adresser. s Integrationsenhet har under etableringsperiodens två år delat ansvar med Arbetsförmedlingen för flyktingarnas boendeanpassning, hälsoundersökningar, anmälan till SFI och förskola och skola samt äldreomsorg, integration bland annat i sociala aktiviteter och fritidssysselsättningar samt praktik och arbetsmarknadsprogram för målgruppen nyanlända. Flertalet flyktingar bor i hyresbostäder, i huvudsak inom Sandvikenhus bestånd. En stor del av flyktingarna väljer att stanna kvar i samma bostad efter de två första åren i etableringen, medan andra flyttar till jobb i större städer. Flera av Migrationsverket upphandlade anläggningsboenden för asylsökande öppnades i Sandviken under 2014 och i början av år 2015. Totalt omfattar dessa omkring 500 boendeplatser för asylsökande och finns i Gysinge och Österfärnebo samt i Kungsgården och på Svarvargatan i centrala Sandviken. Under hösten 2015 har antalet asylsökande ökat kraftigt. I Sandviken fanns det 809 asylsökande vecka 40 nämnda år. Då har man inte räknat in asylsökande bosatta i Gysinge då dessa tillhör enheten i Hedemora. Flyktingmottagandet är viktigt för regionens framtida tillväxt, och en god bostadsförsörjning är nödvändig för en positiv upplevelse som gör att flyktingar som fått uppehållstillstånd vill stanna kvar. Med dagens brist på bostäder blir flyktingar ofta kvar länge i Migrationsverkets anläggningsboende för asylsökande, även efter att ha fått uppehållstillstånd. Detta riskerar att fördröja etableringsprocessen och i värsta fall skapa mer långvariga problem för de nyanlända. Flyktinginvandringen består av en blandning av ensamhushåll och barnrika familjer. Ensamhushållen växer emellertid ofta snabbt genom anhöriginvandring. Därför är behovet av stora lägenheter mycket större för denna grupp än för bostadsmarknaden i övrigt. Tillgång till bra kollektivtrafik i anslutning till bostaden är också en viktig faktor för flyktingar. För att de så snabbt som möjligt ska kunna etablera sig i det svenska samhället är det viktigt att de kan ta sig till bland annat undervisning i svenska för invandrare och samhällsorientering samt till arbetsmarknadspraktik och etableringsanställningar. Nuläge Detaljplaneläget och centrumplanering En inventering har gjorts av alla detaljplaner kommunen som visar att det idag finns planlagd mark (ägd av kommunkoncernen eller landstinget) för att bygga minst 1200 bostäder i centralorten. I kommundelarna finns planlagd mark motsvarande ytterligare 630 bostäder. Totalt blir det i Sandvikens kommun minst totalt 1830 möjliga bostäder på planlagd mark. Page 157 of 187 22 (26)
2015-12-08 FK En första översiktlig inventering har gjorts för att beräkna möjlig utökning av exploateringen i centralorten, som skulle kunna skapa minst ytterligare 1000 bostäder. För kommundelarna kan ökad exploatering också ge ytterligare bostäder. Med planeringsförutsättning att det behövs planeras för minst 1 600 nya bostäder till år 2025 behövs en årlig planeringsberedskap på 2-3 gånger behovet. Vid en faktisk produktion av 160 nya bostäder per år, behöver vi ha minst 320 bostäder i planeringsberedskap (om 2xbehovet). Samhällsbyggnadsförvaltning har genom stadsarkitekten tagit fram ett arbetsmaterial för centrumplaneringen för den inre stadskärnan och en radie på ca 20 minuters gångväg från stadens mitt. Möjliga lägen för utvecklingsområden och förtätning, för att bygga bostäder har kartlagts översiktligt och oavsett vem som är markägare. För att ha en beredskap vid förfrågningar om tomter och planbesked för centrala lägen, har i en 3D datamodell och i situationsplaner olika alternativ med varierande grad av förtätning och exploatering prövats. Antal lägenheter, parkeringsplatser, utemiljö och ljusförhållanden har då studerats. Materialet används internt och externt vid möten med markägare, fastighetsägare, fastighetsutvecklare, byggentreprenörer med flera bostadsaktörer samt vid informationsmöten och dialoger med medborgare, samverkan och intresseföreningar. Det kommunala bostadsbolaget mfl Sandvikenhus bildades 1962 som ett allmännyttigt bostadsföretag. Företaget bedrevs i stiftelseform fram till 1994 då det ombildades till aktiebolag. År 2001 övertog Sandvikenhus ansvaret för delar av kommunens tekniska verksamhet. Förvaltning av kommunala parker, anläggningar och fastigheter (ca 300 000 kvm) övertogs med målsättningen att effektivisera verksamheten genom bättre utnyttjande av resurser. Sandvikenhus äger idag 4 377 lägenheter, 4 081 av dessa hyrs av privatkunder och 275 lägenheter ägs och hyrs ut av dotterbolaget Sandviken Nyttofastigheter som hanterar alla specialkontrakt som gruppbostäder och äldreboenden. Bestånd i övriga kommundelar (utanför Sandvikens tätort) är Järbo 138 lägenheter, Årsunda 113 lägenheter samt Storvik 224 lägenheter. Se kartbild. 1 oktober 2015 var uthyrningsgraden 99,1 procent. Figur 9: Karta över Sandvikenhus bestånd Sandvikenhus har år 2011-2014 stambytt ca 200 lägenheter per år och har pågående stadsdelsförnyelseprojekt i alla tre stora centrala bostadsområden i Sandviken. I oktober 2016 har Sandvikenhus 74 inflyttningsklara lägenheter. De nyproducerade lägenheterna ligger centralt beläget på Sveavägen (Kv. Körkarlen). Under 2016 kommer Sandvikenhus styrelse Page 158 of 187 23 (26)
2015-12-08 FK att ta fram inriktningsbeslut för var och om det ska nyproduceras de kommande åren. Ett par möjliga platser som är aktuella, är bland annat följande mark med färdig byggrätt: Kv. Snickaren, Köpmanagatan 34, 20-24 lägenheter Kv. Säljan, Radhus/kedjehus, ca 60 lägenheter Upprustning av Nya Bruket I maj 2015 påbörjades en renovering av Nya Bruket som har nästan 800 lägenheter och är ett av Sandvikenhus största bostadsområden som byggdes mellan åren 1973-1979. Renoveringen är omfattande och kommer att genomföras i etapper, uppskattningsvis kommer upprustningen att ta cirka 10-15 år. Under 2015 genomförs den första etappen, bestående av lägenheter belägna på Skolgatan 10 (56 lägenheter). Avsikten är att genomföra en genomgripande upprustning av hela som inte bara omfattar lägenheter och byggnader, utan även inom området belägna gemensamma ytor såsom parkeringar, garage, genomfartsvägar och grönområden. Resultatet av renoveringen av Skolgatan 10, som beräknas ta minst 8 månader, kommer att ligga till grund för en utvärdering av de insatser som gjorts, och för eventuella förändringar in förkommande etapper. Ambitionen är att återställa området till det skick som arkitekten Ralph Erskine en gång skapade, samtidigt som området anpassas till vår tids behov. Övrigt bostadsbyggande Under sen höst 2015 har kommunens nya omsorgsboende Ängsbacken i Västanbyn färdigställts för inflyttning och Kanalkyrkans trygghetsboende stadskärnans centrum invigdes första advent. Bostadsbeståndet i kommunen I Sandvikens kommun är de två boendeformerna småhus med äganderätt samt hyresrätt i flerbostadshus vanligast förekommande. År 2012 fanns det totalt 18 126 bostäder i Sandviken. Av dessa var 9 597 småhus och 8 246 lägenheter i flerfamiljshus. Av lägenheter i flerbostadshus är 5 225 upplåtna med hyresrätt och 3 005 med bostadsrätt. Den övervägande delen av småhusen är äganderätter. I begreppet småhus ingår även rad- /kedjehus och gruppbyggda småhus. Figur 10-11: Diagram över fördelningen mellan småhus och flerbostadshus samt upplåtelseformer i flerbostadshus. Page 159 of 187 24 (26)
2015-12-08 FK Figuren nedan visar fördelningen mellan olika bostadstyper i kommunen. Bostadstyp Sandvikens kommun år 2012 40 000 35 000 30 000 25 000 21 360 20 000 15 000 10 000 7650 3826 5 000 572 1481 0 Småhus, äganderätt Småhus, bostadsrätt Småhus, hyresrätt Flerbostadshus, bostadsrätt Flerbostadshus, hyresrätt Specialbostad 37089 758 722 720 Övrigt boende Uppgift saknas Samtliga boendeformer Bostadstyp Sandvikens kommun år 2012 Figur 12: Bostadstyper i kommunen, 2012. Källa SCB Historisk bostadsproduktion Sandvikens mest expansiva skede kom under 1960- och 70-talet när de riktigt stora bostadsområdena Björksätra, Norrsätra och Nya bruket tillkom (ca 800 lägenheter per område). De första åren byggs 500-600 lägenheter per år och cirka 80 procent av Sandvikenhus bestånd är ifrån denna period. Figur 13: Antal byggda lägenheter per decennium Mer information återfinns i boken Upptäck arkitekturen! under rubriken Yttre Sandviken en dynamisk plats, som författades av Janerik Bywall (stadsarkitekt 1964-95 i Sandviken). Industrins krav på framförhållning i bostadsbyggandet och en stor inflyttning på över 1000 personer per år tvingade fram ett omfattande bostadsbyggande. Allvarliga ansträngningar gjordes för att ge de nya stora områdena en egen karaktär och prägel. Samtidens byggnadskultur och byggnadsindustrins krav på långa raka rader verkade emellertid oftast Page 160 of 187 25 (26)
2015-12-08 FK emot sådana strävanden. Som föll i god jord och som resulterade i ett omvittnad gott resultat. Efter att rekordårens bostadsområden byggts färdigt gick bostadsbyggandet ned och i början av 70-talet minskar efterfrågan på arbetskraft hos Sandvik och därmed också efterfrågan på bostäder vilket ledde till en lägre uthyrningsgrad. Bostadsområdet Vallhov blir därför mindre än planerat från början och resurserna går till byggandet av Nya Bruket. Det anses viktigt att det gamla tvåvåningsbruket förnyas. Nya Bruket ritades av den världsberömde arkitekten Ralph Erskine, som fick Ytongpriset, utses 1974 till Årets bostadsområde av tidskriften Allt i hemmet och inte minst området tilldelas av Sveriges Arkitekter, Sveriges förnämsta arkitekturpris, Kasper Sahlinpriset. Kring 2000-talet var bostadsefterfrågan fortsatt låg och därför revs bostadshus i både Björksätra och Norrsätra. Fram till att första etappen av Kanalgrändsområdet som färdigställdes år 2009 rådde stiltje efter miljonprogramsåren, för nyproduktion av flerbostadshus i Sandviken under många år. Men kort därefter färdigställdes även etapp 2 år 2011. Totalt har Kanalgränd 116 lägenheter. 2013 tillfördes ytterligare 30 nyproducerade lägenheter i och med påbyggnaden av Barrsätragatan 31 med två våningar. Mellan 2009 och 2013 nyproducerade Sandvikenhus 146 lägenheter. Page 161 of 187 26 (26)
Remissvar Arbetslivsnämnden Diarienummer Datum Sida KS2015/533 2016-01-14 1 (3) Till Kommunstyrelsen Remissvar på förslag till Bostadsförsörjningsprogram i Sandvikens kommun 2016-2025 Bakgrund Arbetslivsnämnden har på remiss från Kommunstyrelsen erhållit förslag på bostadsförsörjningsprogram med sista svarsdatum den 28 januari 2016. Arbetslivsnämndens synpunkter Arbetslivsnämnden ser det som mycket positivt att Sandvikens kommun arbetar med ett bostadsförsörjningsprogram, dels med anledning av att kommunen ökat påtagligt befolkningsmässigt med över 1 100 invånare de senaste 9 åren och dels med en befolkningsprognos med en ökning med ytterligare över 3 000 invånare till år 2025. Befolkningsutveckling i Sandvikens kommun 2000-2014 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 37 36 36 36 36 36 36 36 36 36 36 36 37 37 37 064 805 765 817 835 690 748 804 879 978 916 995 089 250 833-447 -259-40 52 18-145 58 56 75 99-62 79 94 161 583 Till bilden hör också de flera tusentals personer som redan står i kö för en egen bostad, med eget hyreskontrakt, i Sandviken. Arbetslivsnämnden ansvarar bland annat för mottagningen av inflyttade utrikes födda, och för integrationsinsatser kopplat till etableringen och andra insatser i samarbete med bland andra Arbetsförmedlingen. Den hittillsvarande befolkningsökningen i Sandviken, liksom i många andra svenska kommuner, är direkt kopplad till invandringen. I statistiken över inflyttningen från andra kommuner ingår även s k sekundärer, d v s immigranter som flyttat till Sandviken men som har annan kommun som första ankomstkommun. För år 2015 kommer Sandvikens kommun preliminärt att ta emot närmare 700 personer med permanent uppehållstillstånd (PUT) i etableringen, en ökning med över +45% jämfört med år 2014 som var en ökning med +21% jämfört med år 2013. Detta är nya kommuninvånare som passerat asylfasen och som söker en permanent hemvist i Sandvikens kommun. Många av de nyanlända utrikes födda i Sandviken bor idag på c/oadresser på grund av den stora bristen på hyresbostäder. Page 162 of 187
Sandvikens kommun Remissvar Arbetslivsnämnden Diarienummer Datum Sida KS2015/533 2016-01-14 2 (3) När det gäller bedömningen av utvecklingen av nettoinvandringen så beror den även på utflyttningsgraden, som i sin tur påverkas av exempelvis tillgången till jobb i Sandviken och i omvärlden såväl i övriga Sverige som utanför landets gränser. Men mot bakgrund av utgångsläget med tusentals personer i bostadskö, och de senaste årens accelererande befolkningsökning samt gällande befolkningsprognos, är Arbetslivsnämnden av den åsikten att det i bostadsförsörjningsprogrammets angivna inriktningsmålet om 160 nya bostäder per år är en för låg ambitionsnivå. Särskilt när målet för Sandvikenhus byggande enbart är minst 24 hyresbostäder per år. Det har, trots befintlig bostadskö och stark befolkningsökning, på senare år inte varit särskilt många andra intressenter i Sandviken än Sandvikenhus som stått för nybyggnation av hyresbostäder, utöver byggandet av trygghetsboende för äldre. Därför blir Sandvikenhus ambitionsnivå i detta sammanhang sannolikt väldigt avgörande dels för uppfyllandet av den totala målsättningen i bostadsförsörjningsprogrammet och dels för intresset från eventuellt andra intressenter för nybyggnation av hyresbostäder i kommunen. Boverkets nya prognosbedömningar säger att det behövs 76 000 nya lägenheter per år i Sverige, och sammanlagt 461 000 nya lägenheter till år 2020 och 700 000 nya lägenheter till år 2025. Med Sandvikens andel av befolkningen i riket skulle detta betyda ett behov om 290 nya lägenheter årligen, och sammanlagt 1 780 fler lägenheter till år 2020 och 2 700 fler lägenheter till år 2025. Arbetslivsnämnden såg därför gärna att ambitionsnivån i förslaget till bostadsförsörjningsprogram höjs, både vad gäller det totala antalet producerade hyreslägenheter per år och särskilt vad gäller Sandvikenhus andel av detta. När det gäller nyproduktion av hyreslägenheter ser Arbetslivsnämnden även förtätning via bostadsomvandling, av exempelvis kontorslokaler till lägenheter i hyreshuskvarter, som ett komplement till ren nyproduktion. Arbetslivsnämnden anser att det även kan vara intressant att testa nya produktions- och finansieringsmodeller, exempelvis av den typ som diskuteras i vissa andra kommuner, som bygger på särskilda överenskommelser mellan stat och kommun. I detta ingår även nya kostnadseffektiva produktionsmetoder av den typ som exempelvis tillämpats för byggandet av studentbostäder i Gävle. Page 163 of 187
Sandvikens kommun Remissvar Arbetslivsnämnden Diarienummer Datum Sida KS2015/533 2016-01-14 3 (3) Beslutsunderlag Bostadsförsörjningsprogram i Sandvikens kommun för perioden 2016-2025, version 2015-12-08 Utkast till remissvar 2016-01-14 Remissvar och protokollsutdrag skickas till Kommunstyrelsen Page 164 of 187
Bilaga till Lokalt kollektivavtal om Bestämmelser för traineejobb Datum: 2015-11-18 Parter: Sandvikens Kommun och Kommunal Närvarande: För arbetsgivaren: Mats Åkerblom För Kommunal: Leif Johansson och Marie Schönning 1 Parterna har under hösten 2015 genomfört överläggningar ang. arbetsplatser till trainee och enats om följande; Anställning Sker via Omsorgsförvaltningen och följer överenskommelse om Bestämmelser för traineejobb (BAL 13) som tecknats mellan centrala parter SKL och Kommunal 2015-11-05 ( hanterar ekonomiska medel från AF och omfördelar till Omsorgsförvaltningen). Anställningen är på viss tid, 2 år inom vård- och omsorgsverksamhet. En förutsättning för anställningen är att studier inom vård- och omsorgs bedrivs vid CVL:s uppdragsutbildning. I de fall det blir aktuellt att avbryta BAL- anställning till traineejobb ska ett avslutningssamtal hållas med den anställde. Arbetstiden fördelning Trainee skall under sin viss tidsanställning arbeta 50 % (18,25 tim/v), och studera vid CVL, vård- och omsorg med en omfattningen av 50 % (20 tim/v). De som viss tidsanställs som trainee kommer att placeras på arbete med handledare inom Omsorgsförvaltningen. Arbetet kommer att schemaläggas tillsammans med studier vid CVL. Onsdagar, torsdagar kommer att vara tid avsedd för studier, det samma gäller för varannan fredag (se bifogad utbildningsplan, bilaga 1). Page 165 of 187
Lön Den som viss tidsanställs för traineejobb erhåller aktuell lägst lön för arbetstagare som fyllt 19 år enligt HÖK med Kommunal. Månadslönen utgår med 50 % av lägst lönen till arbetstagaren för den del av anställningen som räknas som arbete. Arbetstagaren kan ansöka om studiemedel från CSN för studiedelen (se 15 bestämmelser om traineejobb). Arbetsplatser För arbetet som trainee finns inga särskilda tjänster avsatta utan den som utför arbete som trainee kommer att vara en extra resurs. Ett arbetsbibliotek för trainee skapas (se bilaga 2), målsättningen är att trainee skall ha 4 månaders placering utifrån detta arbetsbibliotek (syftet är att under de 2 åren prova på flera olika verksamhetsområden inom Omsorgsförvaltningen). Handledning Ca: 130 utbildade handledare finns inom Omsorgsförvaltningen. Handledaren är en person som genomgått handledarutbildning och har bred erfarenhet av vårdoch omsorgsarbete. Varje trainee kommer att få en egen handledare som kommer att kunna förändras utifrån 4 månaders placering, Omsorgsförvaltningen kommer att sträva efter att varje trainee skall kunna följa handledarens tider. Uppföljning mellan handledare och trainee skall ske kontinuerligt. Handledare har åtagande att föra dokumentation om traineejobbet. Generellt sker satsning på handledare i form av utbildning utifrån riktade medel till handledare hösten 2015 och våren 2016. Vid protokollet Justeras; Sandvikens Kommun Kommunal Mats Åkerblom Maria Östgren Forsberg Marie Schönning Page 166 of 187
Tjänsteskrivelse Arbetslivsnämnden Garanti om Trainee utbildning inom vård- och omsorg i Sandviken Sammanfattning Att de ungdomar som får Traineejobb inom omvårdnad ska erbjudas omvårdnadsutbildning på två år. Begäran om garanti hos att de erbjuds möjlighet att läsa utbildningen under två år även om staten inte beviljar statsbidrag för 2017. Bakgrund Våren 2016 planerar i samarbete med Arbetsförmedlingen och Omsorgsförvaltningen att erbjuda 15 ungdomar Traineejobb. Tanken är att Omsorgsförvaltningen anställer dem som Trainee under 1 år med ev. förlängning på1 år. Kommunen erhåller statsbidrag under 2016 men det finns en osäkerhet om regeringen kommer att bevilja statsbidrag för 2017. Förordningen gällande Tranieeplatser kräver att 50 % av tiden ska vara studier. Trainee-eleverna kommer att studera omvårdnadskurser på CVL på halv studietakt dvs. 20 h/ vecka. Det innebär att de endast hinner läsa 600 poäng av totalt 1500 poäng under 2016. Om de även tillåts studera under 2017 kan de uppnå 1250 poäng av en komplett utbildning till undersköterska. Därefter rekommenderas eleverna att söka resterande 250 poäng eller om Omsorgsförvaltningen ser möjlighet att göra ett anställningsavtal under förutsättning att de t.ex. slutför utbildningen. Om eleverna läser hela utbildningen dvs. 1500 poäng så kommer de även att få ett diplom från Vård och omsorgscollege som är ett krav för tillsvidareanställning inom Omsorgsförvaltningen. Kostnadsberäkning om statsbidraget uteblir; tidsperiod: 2017-01 tom 2017-12 Lönekostnad, lärare -340 tkr Lokalkostnader: -40 tkr Övriga kostnader: -10 tkr Summa: - 380 tkr Ärendet Förvaltningens förslag till beslut är: att Arbetslivsnämnden garanterar Trainee-eleverna möjlighet att läsa kurser motsvarande 1250 poäng på omvårdnadsutbildningen under tiden 2016 och 2017. Sandviken den 7 december 2015 Förvaltningschef Mats Berglund Vuxenutbildningschef/ Rektor Page 167 of 187
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av kommunens integrationsarbete Karin Magnusson David Boman Revisorerna Sandvikens kommun September 2015 Page 168 of 187