FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15

Relevanta dokument
1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter):

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 7 poäng, FyL2 Tisdagen den 19 juni 2007 kl 9-15

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 21 augusti 2008 kl 9-15

ett uttryck för en våg som beskrivs av Jonesvektorn: 2

Institutionen för Fysik Polarisation

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.

Luft. film n. I 2 Luft

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT

Institutionen för Fysik Polarisation

Tentamen i Optik för F2 (FFY091)

EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER

Tentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 11. juni 2010

(ii) Beräkna sidoförskjutningen d mellan in- och utgående strålar, uttryckt i vinklarna θ i och tjocklekar t i. (2p)

Polarisation. Abbas Jafari Q2-A. Personnummer: april Laborationsrapport

för gymnasiet Polarisation

Ljusets polarisation

Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter Se efter om ni har fått tillbaka dem och om de är godkända!

Övning 4 Polarisation

OPTIK läran om ljuset

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

Gauss Linsformel (härledning)

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?

Kapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion)

Laboration i Geometrisk Optik

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

Föreläsning 6: Polarisation

Polarisation laboration Vågor och optik

Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter. Räknestuga. Förra veckan kapitel 16 och 17 Böjning och interferens

Tentamen i Optik för F2 (FFY091)

I 1 I 2 I 3. Tentamen i Fotonik , kl Här kommer först några inledande frågor.

Tentamen i Fotonik , kl

Vågrörelselära och optik

Föreläsning 6: Polarisation

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik

The nature and propagation of light

Tentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 15. mars 2010

Föreläsning 2 (kap , 2.6 i Optics)

TENTAMEN. Institution: Fysik och Elektroteknik. Examinator: Pieter Kuiper. Datum: 7maj2016. Tid: 5timmar Plats: Kurskod: 1FY803

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

Lösningar till Tentamen i Fysik för M, del 2 Klassisk Fysik (TFYY50) Lördagen den 24 April 2004, kl

Tentamen i Fotonik , kl

Polarisation Laboration 2 för 2010v

Tentamen i Fysik för M, TFYA72

Mer om EM vågors polarisation. Vad händer om man lägger ihop två vågor med horisontell och vertikal polarisation?

Vågrörelselära och Optik VT14 Lab 3 - Polarisation

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

Tentamen i Våglära och optik för F

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK december 2011

Tentamen i Fotonik , kl

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Kapitel 35, interferens

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

Vågrörelselära och optik

Polarisation Stockholms Universitet 2011

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t s(x,t) =s 0 sin 2π T x. v = fλ =3 5 m/s = 15 m/s

räknedosa. Lösningarna ska Kladdblad rättas. (1,0 p) vationen

Tentamen i Fotonik , kl

Böjning. Tillämpad vågrörelselära. Föreläsningar. Vad är optik? Huygens princip. Böjning vs. interferens FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

FK Elektromagnetism och vågor, Fysikum, Stockholms Universitet Tentamensskrivning, måndag 21 mars 2016, kl 9:00-14:00

Optik. Läran om ljuset

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: KBAST16h KBASX16h. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: 09:00 13:00

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i El- och vågrörelselära,

Tillämpad vågrörelselära FAF260. Svängningar genererar vågor - Om en svängande partikel är kopplad till andra partiklar uppkommer vågor

Repetition Ljus - Fy2!!

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK november 2011

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

TENTAMEN. Linje: Tekniskt-Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik A Hjälpmedel: Miniräknare, formelsamling. Umeå Universitet. Lärare: Joakim Lundin

Vågrörelselära och optik

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret

Övning 9 Tenta från Del A. Vägg på avståndet r = 2.0 m och med reflektansen R = 0.9. Lambertspridare.

Polarisation en introduktion (för gymnasiet)

Övning 9 Tenta

Instuderingsfrågor extra allt

Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från vänster, sträcka i ljusets riktning = positiv

TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M

1 AKUSTIK Håkan Wennlöf, I = P A m 2 P effekt, A arean effekten är spridd över (ofta en sfär, ljud utbreds sfärsiskt).

Tentamen i Fotonik , kl

Ljusets böjning & interferens

Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från vänster, sträcka i ljusets riktning = positiv

Ljusets böjning & interferens

5. Elektromagnetiska vågor - interferens

för M Skrivtid i hela (1,0 p) 3 cm man bryningsindex i glaset på ett 2. två spalter (3,0 p)

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t 2π T x. s(x,t) = 2 cos [2π (0,4x/π t/π)+π/3]

Vågrörelselära och optik

Repetitionsuppgifter i vågrörelselära

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus

Geometrisk optik reflektion och brytning. Optiska system F9 Optiska instrument. Elektromagnetiska vågor. Det elektromagnetiska spektrumet FAF260

1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick.

FK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 16 juni 2015, kl 9:00-14:00

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING

Transkript:

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 1,5 högskolepoäng, FK49 Tisdagen den 17 juni 28 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok (Physics handbook eller motsvarande) och räknare samt bifogad tabell över Jonesformalismen. Varje uppgift ger maximalt 4 poäng. Var noga med att motivera varje steg i lösningarna och ange antaganden och eventuella approximationer. Införda beteckningar ska förklaras. Figurer ska ritas stora och tydliga. Kom ihåg att även om du inte klarar alla detaljer i en uppgift kan en klar och tydlig redogörelse för tillvägagångssättet ge poäng. Lycka till! P-E T 1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum. Det elektriska och det magnetiska fältet, E resp B, ges av:. E ( r, t) = ( E B( r, t) = ( B x x, E, B y y, E, B z z ) = (,, A csin( k[ y ct]) ) = ( A sin( k[ y ct]),, ) där A = 6,7 1-9 T och k = 1, 1 7 m -1. a) Ange (med enheter där så är tillämpligt) vågens frekvens, våglängd, utbredningsriktning, intensitet (irradiance) och polarisation. b) Vilken kraft (maximalt värde och riktning) utsätts en elektron för om den befinner sig i vila respektive om den rör sig med hastigheten,1 c i positiva y-axelns riktning? 2. I laboratoriet har du satt upp en optisk bänk. På bänken placerar du en tunn konvex lins (av okänt material) vars båda ytor är sfäriska med krökningsradien 4 cm. Ett föremål placeras på bänken på avståndet 5 cm från linsen. En skarp bild av föremålet fångas upp på en skärm som placerats 11 cm från linsen. a) Beräkna det okända materialets brytningsindex. b) Hela uppställningen sänks nu ned i vatten. Beräkna var bilden av föremålet nu hamnar? Är bilden reell eller virtuell? 3. En ljusstråle infaller mot ett genomskinligt homogent klot av ett material som har brytningsindex n, se figur 1. a) Härled ett uttryck, δ(), för den utgående ljusstrålens vinkel δ med den inkommande ljusstrålen efter en intern reflektion. Den inkommande ljusstrålen har infallsvinkeln mot den sfäriska ytans normal. b) Beräkna utifrån det härledda uttrycket det maximala värdet av δ då n = 1.329, 1.333 och 1.344 (du har nu beräknat vinkelradien för den röda, gula och violetta delen av regnbågen!). n luft = 1, δ n

4. Soljus träffar en skärm med två långa smala spalter på avståndet,1 mm från varandra och man observerar ett interferensmönster på en vit vägg 2, m bakom skärmen. Bl.a. observerar man fyra regnbågsfärgade områden (två på var sida om ett centralt maximum). Beräkna bredden (i mm) av vart och ett av dessa fyra områden. Bortse från diffraktionseffekter. 5. a) Förklara i ord det speciella som inträffar då infallsvinkeln vid reflektion är lika med den s.k. Brewstervinkeln. b) Den kritiska vinkeln för en viss olja är 42, o. Beräkna Brewstervinklarna för denna olja vid extern respektive intern reflektion. 6. Ljus, med intensiteten I, som är linjärpolariserat längs vertikala axeln infaller mot två stycken ideala linjärpolarisatorer M 1 och M 2. Ljusets intensitet I efter passagen av båda polarisatorerna mäts. Om ordningen på polarisatorerna är sådan att ljuset når M 1 först mäts intensiteten I =. Om ordningen är den omvända uppmäts intensiteten I =,25 I. Beräkna riktningen på transmissionsaxeln för polarisator M 1 och för polarisator M 2. 7. Linjärpolariserat vitt ljus infaller längs normalen till ytan av en,8 mm tjock platta av kvarts. Kvartskristallen är anisotrop och dess optiska axel är parallell med plattans yta (dvs ljusets infallsriktning bildar rät vinkel med den optiska axeln). Ljusets polarisation är sådan att den elektriska fältvektorn bildar 45 o mot den optiska axeln. Brytningsindex för ljus som är polariserat vinkelrätt mot den optiska axeln är n 1 =1,5533 och parallellt med den n 2 =1,5442 (antas vara oberoende av våglängden i denna uppgift). Plattan kommer således att fungera som en fasskiftare. Vi bortser i det följande från eventuella intensitetsförluster som kan uppkomma vid reflektion mot plattans ytor. a) För vilka våglängder (i luft) mellan 6 och 7 nm kommer det ljus som passerat plattan vara cirkulärt polariserat? b) För vilka våglängder (i luft) mellan 6 och 7 nm kommer det ljus som passerat plattan vara linjärt polariserat? Ange polarisationsriktning i förhållande till det inkommande ljusets polarisation. 8. a) Deltafunktionen definieras av att den har följande egenskaper: limω δ ( ω) = = + δ ( ω) dω 1 så att + f ( ω ) δ ( ω) dω = f () Antag att vi har en pulsfunktion ω ) = 1 [ δ ( ω ω ) + δ ( ω + ω )] F ( 2 i frekvensrummet. Bestäm den inversa Fouriertransformen till F (ω) i tidsrummet. b) Antag att vi har en periodisk funktion med perioden 2π. Vi samplar i 6 ekvidistanta punkter i intervallet (, 2π) och erhåller följande värden: y ( n) = (1.,.5,.5, 1.,.5,.5), n =,...,5 Beräkna först den diskreta Fouriertransformen Y = DFT(y). Beräkna därefter Fourierkoefficienterna från de framtagna DFT-värdena och ange slutligen Fourierserien.

En linjärpolarisator med transmissionsaxel som bildar vinkeln med horisontella axeln representeras av 2 2 sin cos sin cos sin cos. En fasskiftare representeras av: y x i i e e ε ε