Promemoria 2007-12-17 Förvaltningsavdelningen Sponsring av Regeringskansliet Sammanfattning Enligt de riktlinjer som föreslås får Regeringskansliet ingå avtal om att ta emot sponsring under förutsättning att sponsringssamarbetet avser en internationell konferens eller ett liknande evenemang. Därutöver krävs även att sponsringssamarbetet inte innebär någon risk för att Regeringskansliets opartiskhet kan ifrågasättas eller att Regeringskansliets anseende kan skadas, att sponsringssamarbetet stärker bilden av Sverige samt att värdet av det som sponsorn tillhandahåller överstiger Regeringskansliets kostnader för sponsringssamarbetet. Regeringskansliet får endast ta emot sponsring i form av varor eller tjänster. Reglerna om offentlig upphandling i kombination med kravet på att ett sponsringssamarbete ska stärka bilden av Sverige, innebär att de motprestationer som Regeringskansliet kan tillhandahålla en sponsor är begränsade. Den huvudsakliga motprestationen utgörs av den naturliga produktsynlighet som en sponsor får genom att sponsra Regeringskansliet. Därutöver kan Regeringskansliet även upplysa om att ett företag eller en organisation sponsrar ett evenemang. Upplysningen får dock inte utformas på ett sådant sätt att den kan anses utgöra ett upplåtande av reklamplats eller någon annan form av exponeringstjänst. Sponsorn kan hänvisa till sponsringen i sin egen marknadsföring, men får inte använda Regeringskansliets logotyp. Sponsorn kan också få ensamrätt att i samband med ett visst evenemang leverera den typ av vara eller tjänst som sponsringsavtalet avser. Arbetsgruppen lämnar även förslag när det gäller beredningen av sponsringsärenden i Regeringskansliet samt uppföljning, utvärdering och stöd. Till riktlinjerna har bifogats förslag till mallar för beslut och avtal om sponsring samt utvärderingsrapport.
2 Innehållsförteckning 1 Förslag till beslut... 4 2 Förslag... 5 2.1 Riktlinjer för sponsring av Regeringskansliet... 5 2.2 Föreskrifter med ändring i Regeringskansliets föreskrifter (2005:12) med arbetsordning för Regeringskansliets förvaltningsavdelning... 18 3 Inledning... 19 3.1 Uppdraget... 19 3.2 Arbetsgruppen... 19 3.3 Närmare om arbetsgruppens arbete... 19 3.4 Promemorians disposition... 21 4 Bakgrund... 21 4.1 Allmän beskrivning av sponsring... 21 4.2 Tidigare sponsring av Regeringskansliet... 22 4.2.1 Sveriges ordförandeskap i EU år 2001... 22 4.2.2 Sponsring i andra sammanhang... 23 4.3 Sponsring av andra länders ordförandeskap i EU... 24 4.3.1 Finland... 24 4.3.2 Frankrike... 24 4.3.3 Nederländerna... 24 4.3.4 Storbritannien... 25 4.3.5 Tyskland... 25 4.3.6 Portugal... 26 4.4 Ställningstaganden av statsmakterna beträffande sponsring... 26 4.4.1 Inledning... 26 4.4.2 Kulturutskottet... 26 4.4.3 Riksdagens revisorer... 26 4.4.4 Konstitutionsutskottet... 27 4.4.5 Regleringsbrev... 27 5 Den rättsliga regleringen... 28 5.1 Om myndigheternas opartiskhet... 28 5.1.1 Regeringsformen... 28 5.1.2 Kapitalförsörjningsförordningen... 28 5.1.3 Ärenden hos Justitiekanslern och Justitieombudsmannen 29 5.2 Sponsring och reglerna om offentlig upphandling... 30 5.2.1 Inledning... 30 5.2.2 Allmänt om offentlig upphandling... 30 5.2.3 Definition av upphandling... 31 5.2.4 Gåvor utan krav på motprestation... 32 5.2.5 Motprestationer som har ett ekonomiskt värde... 33 5.2.6 Värdet överstiger motprestationerna... 34
5.2.8 Direktupphandling... 34 6 Definition och avgränsning av begreppet sponsring... 35 6.1 Definition av sponsring... 35 6.2 Sponsring eller samverkan?... 36 6.3 Sponsring eller rabatt?... 37 6.4 Utlandsmyndigheternas främjandeverksamhet... 38 7 Bör Regeringskansliet ingå sponsringsavtal?... 40 7.1 Inledning... 40 7.2 Finns rättsliga hinder mot sponsring av Regeringskansliet?... 40 7.3 Endast i syfte att stärka bilden av Sverige... 42 7.4 Vilka verksamheter ska kunna sponsras?... 43 7.5 Värdet måste överstiga Regeringskansliets kostnader... 44 7.6 Vilka ska kunna sponsra Regeringskansliet?... 45 7.7 Endast varor och tjänster får tas emot... 47 8 Möjliga motprestationer till följd av reglerna om upphandling... 47 8.1 Inledning... 47 8.2 Ska avtal om utbyte av varor och tjänster upphandlas?... 47 8.3 Ska sponsring med inslag av både byte och gåva upphandlas?.. 48 8.4 Bör Regeringskansliet upphandla sponsring?... 49 8.5 Gränsen mellan upplysning och reklam... 50 8.6 Utgör massmediaexponering en motprestation?... 54 8.7 Hänvisning i sponsorns egen marknadsföring... 55 8.8 Motprestationer som Regeringskansliet kan lämna... 55 8.9 Är förslagen väl restriktiva?... 58 9 Beredning av sponsringsärenden i Regeringskansliet... 59 9.1 Ansvaret för sponsringsärenden... 59 9.2 Inledande ställningstaganden inför beslut om sponsring... 59 9.3 Beslut om att sponsring ska kunna användas... 61 9.4 Hur ska kontakt tas med potentiella sponsorer?... 62 9.5 Att välja mellan flera sponsorer... 63 9.6 Avtal om sponsring... 64 9.7 Rapportering... 65 10 Uppföljning, utvärdering och stöd... 65 11 Redovisningsfrågor... 68 12 Behov av ändringar i instruktioner och arbetsordningar... 68 13 Försäkringsfrågor... 69 Bilaga 1...70 Bilaga 2...79 3
4 1 Förslag till beslut Arbetsgruppen föreslår att förvaltningschefen antar arbetsgruppens förslag till 1. riktlinjer för sponsring av Regeringskansliet (avsnitt 2.1), 2. föreskrifter med ändring i Regeringskansliets föreskrifter (2005:12) med arbetsordning för Regeringskansliets förvaltningsavdelning (avsnitt 2.2).
5 2 Förslag 2.1 Riktlinjer för sponsring av Regeringskansliet Myndigheternas möjlighet att ta emot och disponera icke-statliga medel regleras i 15 a kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188). Bestämmelsen tar sikte på bl.a. sponsring. Ekonomistyrningsverket har utfärdat föreskrifter till denna bestämmelse som innebär att en myndighet som överväger att ingå ett samarbete om sponsring av myndighetens verksamhet ska upprätta en policy med interna riktlinjer för sådana samarbeten. Förvaltningschefen beslutar följande riktlinjer för sponsring av Regeringskansliet. Riktlinjerna gäller från och med den 1 april 2008. Innehållsförteckning 1 Definition av sponsring... 6 2 Förutsättningar för att Regeringskansliet ska kunna ingå avtal om sponsring... 6 3 Vad får Regeringskansliet ta emot?... 6 4 Regeringskansliets motprestationer... 6 4.1 Produktsynlighet... 6 4.2 Exponering... 6 4.3 Sponsorns marknadsföring... 7 4.4 Ensamrätt... 7 5 Beredningen av sponsringsärenden i Regeringskansliet... 7 5.1 Ansvaret för sponsringsärenden... 7 5.2 Överväganden... 7 5.3 Beslut i sponsringsärenden... 7 5.4 Kontakt med sponsorer... 8 5.5 Att välja mellan flera sponsorer... 8 5.6 Avtal om sponsring... 8 5.7 Rapportering... 8 6 Utvärdering, uppföljning och stöd... 8 Bilaga 1...9 Bilaga 2.10 Bilaga 3...15
6 1 Definition av sponsring Med sponsring avses i dessa riktlinjer en överenskommelse varigenom en sponsor tillhandahåller Regeringskansliet varor eller tjänster i utbyte mot exponering av ett företags- eller organisationsnamn och eventuellt andra förmåner. 2 Förutsättningar för att Regeringskansliet ska få ingå avtal om sponsring Regeringskansliet får endast ingå avtal om att ta emot sponsring under förutsättning att 1. sponsringssamarbetet avser en internationell konferens eller ett liknande evenemang, 2. sponsringssamarbetet inte innebär någon risk för att Regeringskansliets opartiskhet kan ifrågasättas eller att Regeringskansliets anseende kan skadas, 3. sponsringssamarbetet stärker bilden av Sverige, och 4. värdet av det som sponsorn tillhandahåller överstiger Regeringskansliets kostnader för sponsringssamarbetet. 3 Vad får Regeringskansliet ta emot? Regeringskansliet får endast ta emot sponsring i form av varor eller tjänster. 4 Regeringskansliets motprestationer 4.1 Produktsynlighet Den huvudsakliga motprestation som Regeringskansliet kan tillhandahålla en sponsor är den naturliga produktsynlighet som en sponsor uppnår genom att tillhandahålla en vara eller tjänst i anslutning till en internationell konferens eller ett liknande evenemang. 4.2 Exponering Därutöver kan Regeringskansliet tillhandahålla viss exponering av en sponsor genom att upplysa om att ett företag eller en organisation sponsrar ett visst evenemang. Exponeringen får endast förekomma i samband med det evenemang där en sponsors vara eller tjänst förekommer. Exponeringen kan t.ex. ske genom att mindre anslag med sponsorns namn sätts upp i anslutning till de lokaler där det sponsrade evenemanget äger rum. Exponeringen får inte vara så omfattande att det kan anses vara fråga om upplåtande av reklamplats eller någon annan form av exponeringstjänst.
4.3 Sponsorns marknadsföring En sponsor får inte i sin marknadsföring använda Regeringskansliets logotyp eller andra logotyper som tagits fram i Regeringskansliets verksamhet. Om sponsorn ska få möjlighet att på annat sätt hänvisa till sponsringssamarbetet i sin egen marknadsföring ska detta regleras i sponsringsavtal mellan parterna. I avtalet ska också anges på vilket sätt och i vilken omfattning hänvisningen ska ske. 7 4.4 Ensamrätt En sponsor kan även få ensamrätt att, i samband med det evenemang som sponsringen avser, sponsra Regeringskansliet med den typ av vara eller tjänst som sponsorn tillhandahåller. 5 Beredningen av ärenden om sponsring i Regeringskansliet 5.1 Ansvaret för sponsring Det departement, eller den del av Regeringskansliet, som ansvarar för en internationell konferens eller ett liknande evenemang ansvarar också för frågor om sponsring som har anknytning till evenemanget. 5.2 Inledande ställningstaganden Överväganden om det är lämpligt att Regeringskansliet tar emot sponsring i samband med en internationell konferens eller ett liknande evenemang ska ske i god tid före evenemanget. Det ska särskilt övervägas vilka typer av varor eller tjänster som kan vara lämpliga att ta emot som sponsring. En uppskattning ska även göras av inkomster och kostnader för Regeringskansliet. Dessa frågor ska redan i ett tidigt skede av processen tas upp med ansvarig expeditionschef. 5.3 Beslut om att sponsring ska användas Om det bedöms lämpligt att Regeringskansliet ingår avtal om sponsring i samband med en internationell konferens eller ett liknande evenemang ska ett beslut fattas om att ytterligare åtgärder får vidtas för att ingå avtal med lämpliga sponsorer. Ett sådant beslut kan även omfatta flera evenemang som har ett samband med varandra. Beslutet ska beredas med Förvaltningschefens Stab, FA Juridik- och affärsenhet och RK Ekonomi.
Beslutet ska dokumenteras skriftligen. Ett förslag till hur ett sådant beslut kan utformas finns i bilaga 1. 8 5.4 Kontakt med sponsorer Kontakt med sponsorer bör normalt tas genom att Regeringskansliet kontaktar en företagsorganisation eller liknande, som i sin tur kan informera sina medlemmar om möjligheten att ingå sponsringsavtal med Regeringskansliet. Om det är uppenbart att det endast finns en eller några få företag eller organisationer som tillhandahåller den typ av produkt som önskas, kan det emellertid vara lämpligt att i stället kontakta det eller de aktuella företagen eller organisationerna. Regeringskansliet ska inte annonsera efter sponsorer. 5.5 Att välja mellan flera sponsorer Om flera lämpliga företag eller organisationer erbjuder liknande varor eller tjänster, ska en förhandling ske med varje företag eller organisation i syfte att uppnå ett så fördelaktigt sponsringsavtal som möjligt för Regeringskansliet. 5.6 Avtal om sponsring Avtal om sponsring ska alltid upprättas skriftligen. Ett förslag till hur ett sådant avtal kan utformas finns i bilaga 2. Avtal om sponsring ska beredas med Förvaltningschefens stab, FA Juridik- och affärsenheten och RK Ekonomi. När ett sponsringsavtal har träffats ska en kopia av avtalet sändas till Förvaltningschefens stab. 5.7 Rapportering När ett sponsrat evenemang har avslutats, ska en rapport tas fram av de som har haft ansvaret för evenemanget. Rapporten, som ska sändas till Förvaltningschefens stab, ska innehålla en redovisning av relevanta erfarenheter av sponsringssamarbetet. Ett förslag till hur en sådan rapport kan utformas finns i bilaga 3. 6 Uppföljning, utvärdering och stöd Förvaltningschefens stab ska regelbundet följa upp och utvärdera de sponsringsavtal som Regeringskansliet ingår. Förvaltningschefens stab ska även ge departementen råd och stöd i sponsringsfrågor.
Koncept Bilaga 1 Protokoll X 9 2007-10-26 (Ärendenr) X-departementet Sponsring i samband med (Y-konferensen) i (ort) den (datum) (X-departementet) ska den (datum) anordna en internationell konferens om (beskriv vad konferensen handlar om) i (ort). Regeringskansliet får enligt första punkten i avsnitt 2 i riktlinjerna om sponsring av Regeringskansliet (RKFC 2007:?) ingå avtal om att ta emot sponsring under förutsättning att sponsringssamarbetet avser en internationell konferens eller annat liknande evenemang. Y-konferensen bedöms uppfylla detta krav. Regeringskansliets intäkter bedöms vidare överstiga kostnaderna för sponsringen. Mot denna bakgrund beslutar (NN) att ytterligare åtgärder får vidtas för att ingå avtal med lämpliga sponsorer, under förutsättning att de krav som uppställs i andra fjärde punkterna i avsnitt 2 i riktlinjerna om sponsring av Regeringskansliet är uppfyllda. Utdrag till: FA Stab FA JA RK Ekonomi
Bilaga 2 10 Avtalsnummer: (diarienummer) AVTAL OM SPONSRING 1 Avtalsparter Regeringskansliet Sponsor 103 33 Stockholm (nedan kallad sponsorn) Adress Postadress Organisationsnummer Organisationsnummer 202100-3831 (ange) 2 Bakgrund I detta avsnitt ska en beskrivning ges av det evenemang som sponsringsavtalet avser, t.ex. när och var evenemanget äger rum och vad det har för syfte. Under avsnitten i avtalet ges förslag på skrivningar. Skrivningarna i avtalet måste dock givetvis anpassas till det enskilda fallet. 3 Avtalsperiod Avtalsperioden måste bestämmas utifrån behovet i varje enskilt fall. Om det finns avtalsvillkor som gäller även efter evenemanget har avslutats bör avtalet gälla fram till dess att alla åtaganden som regleras i avtalet, utom vad gäller sekretess (se punkten x nedan), är avslutade. Detta avtal gäller från och med att det undertecknats av båda parter till och med (dag månad år) och upphör att gälla utan föregående uppsägning.
11 4 Sponsorns åtagande Avsnittet ska innehålla en detaljerad beskrivning av vilken vara eller tjänst som sponsorn ska tillhandahålla Regeringskansliet. Beroende på vad avtalet avser bör följande punkter regleras. Specifikation av varan eller tjänsten Mängd eller omfattning Leveranstidpunkt / utförandetidpunkt Leveranssätt / utförandesätt Övriga kostnader som sponsorn står för Övriga villkor Om sponsorns åtagande innefattar tjänster bör följande skrivning tas in i avtalet. Sponsorn ska utföra de beskrivna tjänsterna med omsorg. 5 Regeringskansliets åtagande Avsnittet ska innehålla en beskrivning av Regeringskansliets åtaganden. Om Regeringskansliets åtagande innebär att sponsorns namn ska exponeras bör avtalet reglera på vilket sätt detta ska ske. Exponering Regeringskansliet åtar sig att i samband med (X-konferensen) upplysa om att sponsorn tillhandahåller Regeringskansliet (varor/tjänster). Upplysningen ska lämnas på följande sätt. Om sponsorn ska hänvisa till sponsringssamarbetet i sin egen marknadsföring bör avtalet reglera på vilket sätt och i vilken omfattning detta ska ske. Observera att sponsorn inte har rätt att använda Regeringskansliets logotyp eller andra logotyper som tagits fram i Regeringskansliet. Hänvisning till sponsringssamarbetet i sponsorns marknadsföring Sponsorn får hänvisa till sponsringssamarbetet på följande sätt. Om sponsorn ska få ensamrätt att i samband med det evenemang som sponsringsavtalet avser sponsra Regeringskansliet med den typ av vara eller tjänst som sponsorn tillhandahåller bör detta anges i avtalet. Ensamrätt Sponsorn ska ha ensamrätt att sponsra Regeringskansliet med (aktuell vara/tjänst) i samband med (X-konferensen).
12 6 Övriga villkor/krav på./ krav Detta avsnitt kan tas med om det finns andra krav som Regeringskansliet ställer på sponsorn. Det kan t.ex. vara att sponsorn ska uppfylla vissa miljökrav när sponsringen avser en konferens om miljöfrågor. I avsnittet ska i sådant fall dessa krav anges. 1 7 Försäkringar Om det är någon speciell försäkring som det är angeläget att sponsorn tecknar bör detta anges särskilt, se exempel nedan. 2 Sponsorn ska, innan åtagandet påbörjas, teckna och vidmakthålla (ange vad det är för försäkring/försäkringar). Sponsorn är skyldig att vid förfrågan uppvisa gällande försäkringsbrev. Om sponsorns åtagande innefattar en tjänst bör följande text finnas med i avtalet. Sponsorn förbinder sig att tillse att all hos sponsorn anställd och anlitad personal är försäkrad mot skador under åtagandets utförande. Sponsorn är skyldig att vid förfrågan uppvisa gällande försäkringsbrev. 7 Sekretess Sponsorn får aldrig röja eller utnyttja uppgift som omfattas av sekretess enligt sekretesslagen (1980:100). Sponsorn får inte heller röja eller utnyttja andra uppgifter som sponsorn får ta del av inom ramen för det här avtalet, om uppgifterna inte finns i en allmän handling som inte omfattas av sekretess. Sponsorn ska innan uppgifter lämnas ut eller utnyttjas alltid kontrollera hos Regeringskansliet om uppgifterna finns i en allmän handling som inte omfattas av sekretess. Förbudet att röja eller utnyttja uppgifter som omfattas av sekretess gäller även efter att detta avtal har upphört att gälla. Sponsorn ska göra de medarbetare som används vid utförandet av sponsorns åtaganden enligt detta avtal uppmärksamma på avtalets bestämmelser om sekretess. 1 Jfr. även avsnitt 7.6 i rapporten. 2 Jfr. även avsnitt 13 i rapporten.
13 8 Sponsorns upplysningsplikt Sponsorn ska så snart som möjligt underrätta Regeringskansliet när en risk för försening av sponsorns åtagande föreligger, orsaken till detta och när sponsorns åtagande i stället kan beräknas slutföras. Sponsorn ska även underrätta Regeringskansliet om det finns en risk för att sponsorn inte kan fullgöra sitt åtagande och andra omständigheter som är av vikt för Regeringskansliet att få kännedom om. 9 Ansvar Sponsorn ansvarar för de fel eller försummelser som ligger sponsorn till last vid åtagandets utförande och ska ersätta Regeringskansliet för direkta skada som åsamkas Regeringskansliet eller den mot vilken Regeringskansliet svarar. Sponsorns ansvar omfattar inte indirekt skada såvida inte sponsorn gjort sig skyldig till grov vårdslöshet. 10 Hävning av avtalet Part har rätt att säga upp avtalet till omedelbart upphörande om motparten åsidosätter villkor i avtalet som är av väsentlig betydelse för parten. Regeringskansliet har vidare rätt att säga upp avtalet till omedelbart upphörande om 1. sponsorn kommer i dröjsmål med betalning av skatter eller avgifter till staten, försätts i konkurs, inleder ackordsförhandlingar, träder i likvidation eller på annat sätt kan antas ha kommit på obestånd, eller 2. det på grund av sponsorns agerande finns en risk för att Regeringskansliets anseende skadas. Om en part häver avtalet är motparten skyldig att ersätta de direkta skador som parten lider till följd av hävningen. 11 Avtalshandlingar Detta avsnitt behövs endast om det finns flera avtalshandlingar. I avtalet ingår följande handlingar: Detta avtal (Bilaga) (Eventuella andra handlingar) Avtalshandlingarna ska i första hand tolkas så att de överensstämmer med varandra. Om det trots sådan tolkning finns villkor i
14 avtalshandlingarna som strider mot varandra gäller de i ovan nämnd rangordning. 12 Ändringar och tillägg Ändringar och tillägg till detta avtal ska göras skriftligen och ska för att vara gällande undertecknas av båda parter. 13 Tvist Parterna är överens om att frågor som rör detta avtal i första hand ska försöka lösas i samförstånd mellan parterna. Tvist angående tillämpningen eller tolkningen av detta avtal och därmed sammanhängande rättsförhållanden, ska prövas och slutligt avgörs av svensk allmän domstol med Stockholms tingsrätt som första instans. 14 Kontaktpersoner Kontaktperson för det här avtalet är för sponsorn: (ange namn och kontaktuppgifter) för Regeringskansliet: (ange namn och kontaktuppgifter) Kontaktpersonen är den som ska kontaktas vid frågor med anledning av avtalet. Part ska skriftligen underrättas om ny kontaktperson utses. Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. (Ort och datum) Regeringskansliet (Ort och datum) X AB (Namn) (Titel) (Namn) (Titel)
Bilaga 3 15 Datum Förvaltningsavdelningen Uppföljningsrapport om sponsring i samband med (X-konferensen) i (X-stad) den (datum) När ett evenemang där Regeringskansliet har tagit emot sponsring har avslutats ska, enligt avsnitt 5.1 i Regeringskansliets riktlinjer för sponsring av Regeringskansliet (RKFC 2007:?), en rapport om de sponsringssamarbeten som har förekommit sammanställas inom den del av Regeringskansliet som har haft ansvaret för det sponsrade evenemanget. Rapporten ska skickas till Förvaltningschefens stab. Allmän del I denna del finns övergripande frågor om sponsring i samband med det aktuella evenemanget. 1. Varför användes sponsring i samband med evenemanget? 2. Vilka överväganden gjordes när det gäller risken att sponsringssamarbete kan medföra att Regeringskansliets opartiskhet kan ifrågasättas eller att Regeringskansliets anseende kan skadas? 3. Hur har arbetet med att hitta lämpliga sponsorer gått till? 4. Beskriv vad som har fungerat bra respektive mindre bra vid arbetet med sponsring? Finns det något som hade kunnat göras på ett bättre sätt? 5. Övriga anmärkningar
16 Särskild del Denna del av rapporten tar sikte på de enskilda sponsringsavtal som Regeringskansliet har ingått. För varje sponsringsavtal som Regeringskansliet har ingått i samband med det sponsrade evenemanget ska nedanstående frågor besvaras. A. Sponsringsavtal med (X AB) Sponsringsavtalet avsåg: (Beskriv kortfattat vilka typer av varor eller tjänster avtalet omfattade) Regeringskansliet (Beskriv kortfattat vilka motprestationer motprestationer: som Regeringskansliet har tillhandahållit sponsorn) Sponsringsavtalet bifogas: (se bilaga 1) 1. Ekonomiskt utfall Regeringskansliets kostnader Kostnaderna för Regeringskansliet som har samband med sponsringssamarbetet uppgår till totalt (x) kr. Kostnaderna fördelas enligt följande. Kostnad för motprestationer Nedlagt arbete Kostnader för (..) Kostnader för (..) Summa x kr x kr x kr x kr x kr Värdet av sponsringen Värdet av de varor eller tjänster som sponsorn har tillhandahållit beräknas uppgå till totalt (x) kr. Värdet fördelas enligt följande. (Vara/tjänst) (Vara/tjänst) (Vara/tjänst) (Vara/tjänst) Summa x kr x kr x kr x kr x kr
17 Ekonomiskt utfall av sponsringssamarbetet Sponsringen innebar en (vinst/förlust) för Regeringskansliet med (x) kr. 2. Varför ingicks sponsringsavtal med just denna sponsor? 3. På vilket sätt har sponsringssamarbetet stärkt bilden av Sverige? 4. Har sponsringssamarbetet medfört några praktiska problem för Regeringskansliet? 5. Har sponsringssamarbetet medfört några oförutsedda kostnader för Regeringskansliet? 6. Vad har fungerat bra i samarbetet med sponsorn? 7. Vad har fungerat mindre bra i samarbetet med sponsorn? 8. Övriga anmärkningar: B. Sponsringsavtal med (Y AB)
18 2.2 Föreskrifter med ändring i Regeringskansliets föreskrifter (2005:12) med arbetsordning för Regeringskansliets förvaltningsavdelning Förvaltningschefen föreskriver med stöd av 31 och 32 förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet i fråga om arbetsordningen (2005:12) för Regeringskansliets förvaltningsavdelning 3 att bilagan till Förvaltningsavdelningens arbetsordning ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Förvaltningschefens stab Staben ger stöd till förvaltningschefen i dennes båda egenskaper som förvaltningschef för Regeringskansliet och chef för Förvaltningsavdelningen. Staben ger också stöd till personaldirektören. Staben ansvarar för beredning av ärenden som gäller Utgiftsområde 1 Rikets styrelse, anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. I detta ingår beredning inför vårproposition och budgetproposition. Staben ansvarar för fördelningen av RK-anslaget mellan Statsrådsberedningen, departementen och Förvaltningsavdelningen. Staben följer upp utfallet på anslaget och lämnar prognoser till Finansdepartementet och Ekonomistyrningsverket. Staben bereder ärenden som rör budgetramen för gemensamma ändamål samt följer upp och analyserar utfallet på budgetramen. Staben ansvarar för utvärdering och uppföljning av sponsringsavtal som Regeringskansliet ingår och ger stöd till enskilda departement i frågor som rör sponsring. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2008. 1 Författningen omtryckt RKF 2006:13.
19 3 Inledning 3.1 Uppdraget Förvaltningschefen beslutade den 13 mars 2007 att uppdra åt en arbetsgrupp att, med beaktande av 1 kap. 9 regeringsformen och 15 a kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188), överväga om Regeringskansliet bör ingå sponsringsavtal. Anser arbetsgruppen att Regeringskansliet bör ingå sponsringsavtal, ska den lämna förslag till riktlinjer för Regeringskansliets användning av sponsorer. Arbetsgruppen ska i det sammanhanget överväga bl.a. i vilka fall och i vilket syfte sponsringsavtal kan ingås, i vilken typ av verksamhet som sponsring skulle kunna vara en lämplig finansieringskälla, vilka företag och organisationer som Regeringskansliet ska kunna ingå sponsringsavtal med, vilka former av sponsring som Regeringskansliet kan ta emot och vilka motprestationer som kan erbjudas. Arbetsgruppen ska vidare ta ställning till hur kostnaderna för sponsring ska beräknas samt lämna förslag om administrativa rutiner och rutiner för utvärdering av sponsring. Arbetsgruppen ska förankra sina förslag med berörda departement. Uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2007. Uppdraget bifogas i sin helhet som bilaga 1. 3.2 Arbetsgruppen Arbetsgruppen har bestått av ämnesrådet Sara Colliander (SB), departementsrådet Lars Nilsson (UD), departementsrådet Erik Nymansson (Fi), rätts- och expeditionschefen Knut Weibull (Ku), kanslirådet Catarina Eklundh Ahlgren (FA), departementssekreteraren Pia Heyman (FA) och departementssekreteraren Marcus Oscarsson (FA). Pia Heyman entledigades från och med den 1 november och i hennes ställe förordnades Marcus Oscarsson från och med den 25 september 2007. Arbetsgruppen har letts av Knut Weibull fram till den 24 september 2007 och av Erik Nymansson från och med den 25 september 2007 4. 3.3 Närmare om arbetsgruppens arbete Arbetet inleddes i mars 2007. Arbetsgruppen höll sitt första sammanträde den 18 april 2007 och har därefter sammanträtt vid ytterligare sex tillfällen. 4 FA 2007/394/JA, RK 264.
Arbetsgruppen har samrått med företrädare för Enheten för upphandlingsrätt i Regeringskansliet. Arbetsgruppen har inhämtat uppgifter från de administrativa cheferna i departementen om tidigare förekomst av sponsring av Regeringskansliet. Arbetsgruppen har haft kontakter med företrädare för Ekonomistyrningsverket beträffande redovisning av sponsring. Arbetsgruppen har inhämtat uppgifter om sponsring av ordförandeskap i EU från företrädare för andra ländes ordförandeskap. Uppgifter har inhämtats från Finland, Frankrike, Nederländerna, Storbritannien och Tyskland. Arbetsgruppen har i uppdrag att förankra de förslag som lämnas med berörda departement innan de förs till förvaltningschefen för beslut. Arbetsgruppen har därför berett samtliga expeditionschefer, chefsjuristen i Förvaltningsavdelningen och den biträdande chefen för det blivande Sekretariatet för EU-möten i Sverige 2009 samt följande enheter i Regeringskansliet tillfälle att lämna synpunkter på ett utkast till förevarande promemoria: SB EU-kansliet, SB Internrevisionen, Ju Enheten för ledningsstöd och administration, Ju Enheten för immaterialrätt och transporträtt, UD Enheten för främjande och EU:s inre marknad, UD Enheten för internationell handelspolitik, UD Protokollet, UD Planeringsstaben, UD Ekonomienheten, Fö Enheten för ekonomi, personal och samordning, S Samordningskansliet, Fi Budgetavdelningen, Fi Internationella avdelningen, Fi Avdelningen för samordning och stöd, U Internationella sekretariatet, U Samordningssekretariatet, Jo EUI-sekretariatet, Jo Sekretariatet för administration och utveckling, M Administrativa enheten, M Internationella enheten, N Administrativa sekretariatet, N och A Sekretariatet för EU och internationell samordning, IJ Administrativa enheten, Ku Samordningssekretariatet, A Administrativa sekretariatet, Förvaltningschefens stab, FA Juridik- och affärsenheten, RK Ekonomi, Information Rosenbad, FA Arkiv och Bibliotek samt EUrepresentationen i Bryssel. Synpunkter för utkastet till promemorian med förslag har lämnats av expeditionscheferna för Utrikesdepartementet, Socialdepartementet och Integrations- och jämställdhetsdepartementet samt den biträdande chefen för det blivande Sekretariatet för EU-möten i Sverige 2009, Ju Enheten för ledningsstöd och administration, Ju Enheten för immaterialrätt och transporträtt, Fi Avdelningen för samordning och stöd, U Samordningssekretariatet, Ku Samordningssekretariatet, Förvaltningschefens stab och RK Ekonomi. Flertalet synpunkter har beaktats. 20
Vad gäller de synpunkters om inte har beaktats kommer dessa att redovisas för förvaltningschefen tillsammans med arbetsgruppens bedömning. Skälen för arbetsgruppens bedömning har även redovisats till dem som har lämnat synpunkterna. 21 3.4 Promemorians disposition Promemorian inleds med ett bakgrundsavsnitt (avsnitt 4), som innehåller en allmän beskrivning av sponsring. I avsnittet redovisas även i vilken utsträckning sponsring tidigare har förekommit i Regeringskansliet och i samband med andra länders ordförandeskap i EU. I avsnittet redovisas också statsmakternas ställningstaganden till sponsring av myndigheter. Avsnitt 5 innehåller en redovisning av de rättsregler som påverkar myndigheternas möjlighet att ingå sponsringsavtal. I avsnitt 6 redovisas den definition av sponsring som ligger till grund för arbetsgruppens vidare ställningstaganden i denna promemoria. Arbetsgruppens ställningstaganden när det gäller Regeringskansliets möjlighet att ingå sponsringsavtal redovisas i avsnitt 7. I avsnitt 8 redovisas arbetsgruppens ställningstaganden när det gäller vilka motprestationer som Regeringskansliet kan tillhandahålla en sponsor. Olika frågor som har anknytning till beredningen av sponsringsärenden i Regeringskansliet redovisas i avsnitt 9. Avsnitt 10 behandlar frågor om uppföljning och utvärdering av sponsringsavtal och vilket stöd departementen bör få i sponsringsärenden. I avsnitt 11 behandlas vissa redovisningsfrågor. Arbetsgruppens bedömning när det gäller behov av ändringar i instruktioner och arbetsordningar redovisas i avsnitt 12. I avsnitt 13 behandlas försäkringsfrågor som kan uppstå i samband med sponsringsavtal. 4 Bakgrund 4.1 Allmän beskrivning av sponsring Sponsring har tidigare förknippats med ett allmänt ekonomiskt stöd från företag till organisationer eller personer inom framför allt idrottsvärlden och på kulturområdena. Under senare år har dock den sponsrades motprestationer kommit att betonas allt mer. Sponsring har även börjat bli vanligare inom andra områden. Sponsring har numera normalt sin grund i affärsmässiga överväganden för båda parter i ett sponsringsavtal. Ur sponsorns perspektiv kan sponsring närmast ses som ett marknadsföringsinstrument, där sponsorn erbjuder pengar, varor eller tjänster i utbyte mot exponering av
företagsnamn eller varumärke eller andra förmåner, som t.ex. gratis tillgång till lokaler eller fribiljetter. För den som tar emot sponsring är detta oftast ett sätt att finansiera verksamheter som kanske annars inte hade kunnat komma till stånd. 22 4.2 Tidigare sponsring av Regeringskansliet Sponsring av Regeringskansliets verksamhet har främst förekommit i samband med Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd under det första halvåret 2001. Enligt uppgifter från de administrativa cheferna i departementen har sponsring och liknande samverkan med näringslivet även förekommit i andra sammanhang. 4.2.1 Sveriges ordförandeskap i EU år 2001 Inför ordförandeskapet tog regeringen ställning till att knyta svenskt näringsliv till ordförandeskapet. Utrikesdepartementet tog fram riktlinjer för samarbete med näringslivet i samband med ordförandeskapet, se bilaga 2. I riktlinjerna reglerades de motprestationer i form av exponering av sponsorns varumärke m.m. som Regeringskansliet kunde erbjuda sponsorer som tillhandahöll varor eller tjänster under hela ordförandeskapet (s.k. nationella officiella leverantörer) eller i samband med begränsade evenemang (s.k. lokala officiella leverantörer). I ett skriftligt svar från utrikesministern på en riksdagsfråga (1999/2000:557) om privat sponsring av det svenska ordförandeskapet, anförde utrikesministern att ett samarbete med näringslivet skulle kunna tillföra ett mervärde åt mötesverksamheten och dess kringverksamheter samt att det kunde ses som en del av den Sverige- och exportfrämjande verksamhet som bedrivs i andra sammanhang. I svaret framhölls även att ordförandeskapet pågår under en begränsad tid och att samarbetet var tänkt att avse insatser relaterade till möten och kringaktiviteter som genomförs i ordförandeskapets namn, vilket är en väl avgränsad verksamhet. Vidare anfördes att traditionen bjuder att sponsring genomförs med omsorg och bör inskränkas till att omfatta varor och tjänster samt att det inte skulle råda något tvivel om vem som verkligen är värd för ett möte. Avtal slöts med nio företag och en organisation som åtog sig att vara nationella officiella leverantörer samt med sju företag och en folkrörelse som åtog sig att vara lokala officiella leverantörer. Samtliga leverantörer tillhandahöll varor eller tjänster. Det rörde sig bl.a. om chokladbitar och chokladaskar, bordsvatten, kontorspapper och pappmuggar, bilar och chaufförer, bemannad sjukstuga vid vissa möten samt mobiltelefoner till nyckelpersoner. Samarbetsavtal slöts med samtliga leverantörer. Två företag skänkte gåvor i form av en fotobok och en CD-skiva. De motprestationer Regeringskansliet tillhandahöll reglerades genom att de
ovan nämnda riktlinjerna för samarbete med näringslivet införlivades i avtalen. I promemorian Mötesverksamheten i Sverige 2001-sekretariatets rapport om de pratiska arrangemangen vid möten i Sverige under EUordförandeskapet första halvåret 2001 (dnr. UD2001/51555/Historik) konstateras att samarbetet med näringslivet inte var en förutsättning för mötesverksamheten, men att detta tillförde ett mervärde samt att samarbetet även gav uttryck för det breda engagemanget kring det första svenska ordförandeskapet i EU. 23 4.2.2 Sponsring i andra sammanhang Enligt uppgift i en promemoria, som har utarbetats inom Utrikesdepartementet, ska sponsring ha förekommit i samband med tidigare konferenser, bl.a. Östersjöstaternas regeringskonferens 1996. Av promemorian framgår dock inte på vilket sätt eller i vilken omfattning sponsring har förekommit. Arbetsgruppen har kontaktat de administrativa cheferna i departementen för att efterhöra om sponsring av verksamheter i Regeringskansliet förekommer eller har förekommit. Därvid har följande framkommit. Under den förra regeringen fanns en s.k. IT-strategigrupp som var knuten till Näringsdepartementet. Gruppen fungerade som ett rådgivande organ till ansvarigt statsråd. Ledamöterna representerade myndigheter, organisationer och företag, bl.a. Myndigheten för skolutveckling, Kommunförbundet och olika IT-företag. Gruppen hade ett kansli som bestod av tjänstemän som var anställda i departementet. Strategigruppen anordnade ett antal olika evenemang i samverkan med företag och myndigheter. Bland annat anordnades en konferens om IT i skolan under 2006, där företag som Microsoft och Apple medverkade och betalade för sin del av arrangemanget. Ett annat exempel är ett frukostseminarium som anordnades i samverkan med tidskriften Computer Sweden. Enligt uppgift från Näringsdepartementet förekommer det även vid internationella resor och besök med främjandeinriktning att intresserade företag tar visst ansvar för delar av programmet. Sådan verksamhet hålls dock åtskild från den officiella delen av besöket och det förekommer inte någon motprestation i form av t.ex. exponering av företagsnamn. Enligt uppgift från Jordbruksdepartementet kan Södra skogsägarna ha stått för vissa arrangemang i samband med Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2003.
24 4.3 Sponsring av andra länders ordförandeskap i EU 4.3.1 Finland I samband med det första finska ordförandeskapet i EU 1999 ingicks flera avtal om sponsring, bl.a. med Volvo och Finnair. Värdet av de varor och tjänster som sponsorerna tillhandahöll uppskattades till ca tio miljoner finska mark. All sponsring utgjordes av varor och tjänster. Även i samband med Finlands senaste ordförandeskap i EU 2006 ingicks sponsringsavtal med två företag. Avtalen benämndes samarbetsavtal och de två företagen benämndes EU-ordförandeskapets officiella samarbetsparters. Avtalen omfattade hela ordförandeskapet. Det ena företaget, Volvo, tillhandahöll bilar till de delegationer som deltog i ordförandeskapet (120 bilar/minibussar) och till polisen (30 bilar). Det andra företaget, Finlands Skogsstiftelse, bekostade pappret i mötespublikationer och arrangerade evenemang om den finska skogsindustrin i samband med mötena. Företagens nytta av samarbetet bestod framför allt av den naturliga produktsynligheten på mötesplatserna. De två företagen garanterades en så heltäckande ensamrätt som möjligt, t.ex. genom att endast Volvobilar användes i bilkorteger. Därutöver förekom företagens logotyper i mötespublikationer. Företagen fick också visa videosammandrag i TVmonitorer på mötesplatsen. Slutligen fick företagen rätt att använda EUordförandeskapets logotyp och formuleringen Officiell samarbetspartner under Finlands EU-ordförandeskap i sin reklam. Några närmare överväganden om reglerna om offentlig upphandling var tillämpliga på sponsringen gjordes enligt uppgift inte. 4.3.2 Frankrike Frankrike var senast ordförandeland år 2000. Enligt uppgifter från den svenska ambassaden i Paris var användningen av sponsring tämligen begränsad under Frankrikes ordförandeskap. Frankrike ska ta över ordförandeskapet i EU under hösten 2008. Enligt uttalanden som den franske statssekreteraren för Europafrågor gjorde i samband med ett framträdande kommer ordförandeskapsbudgeten att kompletteras med bidrag från såväl kommuner och län som privata företag. Enligt uppgifter pågår för närvarande en utredning om sponsring av ordförandeskapet. 4.3.3 Nederländerna I samband med det nederländska ordförandeskap i EU 2004togs centrala riktlinjer om sponsring fram. Syftet med sponsringen var att nederländska företag skulle få möjlighet att profilera sig genom att bli associerade med ordförandeskapet. Enligt riktlinjerna fick endast seriösa företag med ett gott rykte sponsra ordförandeskapet. Som motprestation
fick sponsorerna kalla sig officiella leverantörer till ordförandeskapet och företagens logotyper kunde placeras på ordförandeskapets webbsida och publikationer. Sponsorerna fick inte sälja produkter med ordförandeskapets logotyp på den öppna marknaden. Kontakten med sponsorer skedde indirekt genom handelskamrar och arbetsgivarorganisationer. Frågan om sponsringsavtal skulle ingås överlämnades till ministerierna, som i Nederländerna är fristående myndigheter. Enligt uppgift var att företagen inte var speciellt intresserad av att sponsra ordförandeskapet. Endast två sponsorer bidrog i någon större utsträckning till ordförandeskapet. Microsoft tillhandahöll mjukvarulicenser till alla datorer och ett nederländskt telefonbolag tillhandhöll telefoner med laddade kontantkort till alla liasons officers som arbetade med ordförandeskapet. Utöver denna sponsring förekom även viss sponsring via kommunerna där evenemangen ägde rum. Värdet av de produkter som sponsorerna tillhandahöll uppskattades till ca 300 000 euro. 25 4.3.4 Storbritannien Under Storbritanniens ordförandeskap 2005 ingicks inga sponsringsavtal, eftersom det bedömdes att det skulle bli alltför kostsamt att ta fram lämpliga kandidater. 4.3.5 Tyskland Tyskland var ordförandeland första halvåret 2007. Frågan om sponsring skulle användas i samband med det tyska ordförandeskapet övervägdes omsorgsfullt, både på politisk nivå och på tjänstemannanivå. Det beslutades att sponsringen skulle ha en rimlig omfattning och vara relativt diskret. Sponsringsavtal tecknades med två företag, Audi/Volkswagen och Daimler/Chrylser, som ställde limousiner och minibussar till förfogande för transporter av t.ex. regeringschefer, ministrar och officiella delegationer. En pool på ca 150 bilar disponerades av det tyska regeringskansliet under ordförandeskapet. Värdet av transporttjänsterna uppskattas ha uppgått till ca 4 5 miljoner euro. I övrigt förekom ingen sponsring av ekonomisk betydelse. Motprestationerna som det tyska regeringskansliet tillhandahöll bestod i att förbundsregeringen i delegationshandböcker och vissa andra dokument tackade för understödet från företagen. Företagens logotyper förekom också i dessa dokument. Företagen erbjöds vidare att fotografera bilkolonnerna framför de officiella byggnaderna före de stora mötena. Företagens fotografer fick däremot inte vara närvarande under själva mötena. I avtalen fastställdes att kortegerna skulle vara renodlade,
dvs. bestå antingen av enbart Audi eller Mercedes. Det förekom inga logotyper i fonden vid exempelvis presskonferenser. En bidragande orsak till att det tyska regeringskansliet var relativt återhållsamt när det gällde sponsring var att reglerna om offentlig upphandling är stränga. På politisk nivå ansågs det lämpligt att den tyska bilindustrin, som av tradition är viktig för den tyska imagen, fick viss exponering. Man bedömde emellertid att det skulle bli tidsödande och dyrbart med många mindre sponsringsavtal inom flera områden, och man tackade därför nej till ett antal propåer från större företag. 26 4.3.6 Portugal Portugal innehar ordförandeskapet i EU under andra halvåret 2007. Av det portugisiska ordförandeskapets webbplats framgår att ordförandeskapet sponsras av åtta företag, varav fem är stora internationella företag utan någon särskild anknytning till Portugal. 4.4 Ställningstaganden av statsmakterna beträffande sponsring 4.4.1 Inledning Under de senaste 20 åren har det blivit allt vanligare med sponsring av myndigheter. Det gäller framför allt myndigheter inom kultur- och utbildningssektorerna, men det förekommer även att andra myndigheter låter sig sponsras. Sponsring har under senare år berörts av såväl riksdagen som regeringen i olika sammanhang. 4.4.2 Kulturutskottet Sponsring av kulturmyndigheter har behandlats av riksdagen vid några tillfällen. I kulturutskottets betänkande (1997/98:KrU1), med anledning av regeringens proposition om kulturpolitik (1996/97:3), anfördes att sponsring är allmänt accepterat inom kulturens område och att den ger ett värdefullt tillskott till finansieringen av kulturinstitutioner och annan kulturverksamhet. Utskottet framhöll dock att förutsättningen är att sponsringen inte avser basverksamheten och att sponsorn inte uppställer krav på medbestämmande i fråga om verksamhetens innehåll. Vidare anförde utskottet att det självfallet ligger i kulturinstitutionernas intresse att inte skada sitt anseende genom att ingå olämpliga sponsringsavtal. 4.4.3 Riksdagens revisorer Dåvarande Riksdagens revisorer genomförde en granskning av förekomsten av sponsring hos statliga myndigheter. Granskningen mynnade ut i ett förslag till riksdagen, Riksdagens revisorers förslag angående sponsring av statliga myndigheter (2001/02:RR9). I förslaget framhöll revisorerna att det för statliga myndigheter finns vissa risker med sponsringssamarbete. Förvaltningsmyndigheter ska iaktta saklighet och opartiskhet i sin verksamhet och ett samarbete med sponsorer borde
enligt revisorernas uppfattning därför noga övervägas. Revisorerna anförde att samarbetet t.ex. inte ska stå i strid med övergripande politik och politiska mål eller med myndighetens mål och grundprinciper. Revisorerna pekade vidare på risken för att myndigheten kan få en ekonomisk beroendeställning i förhållande till sponsorn. I verksamheter där myndighetsutövning gentemot enskilda eller företag förekommer borde enligt revisorernas mening särskild försiktighet iakttas vid finansiell samverkan med extern part. Revisorerna anförde vidare att en myndighets objektivitet inte ska kunna ifrågasättas och att bara misstanken om att en myndighet inte agerar opartiskt kan rubba förtroendet för myndigheten och vara till skada för dess verksamhet. I förslaget kommenterade revisorerna också bl.a. Finansinspektionens användning av sponsorer för att finansiera en värdepapperskonferens som inspektionen skulle stå värd för. Åtta av de nio sponsorerna var företag eller organisationer som stod under Finansinspektionens tillsyn. Revisorerna ansåg att det var olämpligt att en tillsynsmyndighet sluter affärsöverenskommelse med företag som står under dess tillsyn, eftersom myndighetens kärnverksamhet kan komma att lida skada genom att det finns en risk för jävsliknande förhållanden och ett ifrågasättande av myndighetens opartiskhet. I sitt remissvar 5 på revisorernas förslag anförde Justitieombudsmannen (JO) att det förhållandet att en myndighet som sysslar med myndighetsutövning ingår sponsoravtal ett affärsmässigt samarbete till ömsesidig nytta med enskilda personer eller företag är en omständighet som är ägnad att rubba allmänhetens förtroende för myndigheten. Detta gällde enligt JO även om den del av verksamheten som berörs av sponsoravtalet är skild från myndighetens verksamhet i övrigt. 4.4.4 Konstitutionsutskottet Riksdagsbehandlingen av revisorernas förslag (bet. 2001/02:KU19, rskr. 2001/02:176) mynnade ut i att riksdagen tillkännagav att regeringen borde ta ställning till vilka myndigheter eller verksamheter som får finansieras med sponsring. Konstitutionsutskottet anförde att olika myndigheter kan förhålla sig olika till sponsring beroende på arten av deras verksamhet. Enligt utskottet är det viktigt att slå vakt om att extern finansiering inte undergräver de beslut som fattas i politisk ordning, men att det dock i första hand ankommer på regeringen att utöva den styrning av myndigheterna som behövs. 27 4.4.5 Regleringsbrev Sedan 2002 har ett antal myndigheter inom utgiftsområdet 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid i respektive regleringsbrev fått tillstånd att söka kompletterade finansieringskällor i form av bidrag eller sponsring. 5 JO dnr 2382-2001.
28 5 Den rättsliga regleringen 5.1 Om myndigheternas opartiskhet 5.1.1 Regeringsformen Enligt 1 kap. 9 regeringsformen ska förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Kravet på saklighet och opartiskhet gäller även regeringen när den agerar som högsta förvaltningsmyndighet (se prop. 1975/76:209 s. 138). Stadgandet uppställer krav på objektivitet, opartiskhet och lika behandling av medborgarna vid tillämpningen av lagar, förordningar och andra rättsliga normer. 5.1.2 Kapitalförsörjningsförordningen Till följd av det ovan nämnda tillkännagivandet av riksdagen (se avsnitt 4.4.4) infördes den 1 januari 2007 en ny bestämmelse i kapitalförsörjningsförordningen, 15 a, som reglerar myndigheternas möjlighet att ta emot och disponera icke-statliga medel. Bestämmelsen tar sikte på bl.a. sponsring. En myndighet får enligt denna bestämmelse ta emot och disponera ickestatliga medel endast om inkomsten är av tillfällig natur eller mindre omfattning, och inkomsten inte rubbar förtroendet för myndighetens opartiskhet i myndighetsutövningen eller annars skadar myndighetens anseende. Myndigheten får inte heller ta emot icke-statliga medel om det skulle medföra ett ökat behov av medel från statsbudgeten eller att högre avgifter måste tas ut i avgiftsfinansierad verksamhet. Regeringskansliet ska enligt 45 förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet tillämpa de ekonomiadministrativa bestämmelser som gäller för myndigheter under regeringen, om regeringen inte beslutar något annat. Ekonomistyrningsverket (ESV) har utfärdat föreskrifter till 15 a kapitalförsörjningsförordningen 6 som innebär att en myndighet som överväger att ingå ett samarbete om sponsring av myndighetens verksamhet ska upprätta en policy med interna riktlinjer för sådana samarbeten. I samband med att 15 a infördes i kapitalförsörjningsförordningen har ESV i allmänna råd till denna bestämmelse uttalat att med sponsring avses normalt en överenskommelse varigenom en sponsor tillhandahåller 6 ESV Cirkulär 2006:5.
den sponsrade parten kontanta medel, varor eller tjänster i utbyte mot exponering av ett företagsnamn eller varumärke samt eventuellt andra förmåner. 29 5.1.3 Ärenden hos Justitiekanslern och Justitieombudsmannen Justitiekanslern Justitiekanslern (JK) har behandlat sponsring i ett ärende om bilföretags sponsring av räddningsfordon inom försvaret och kommunal räddningstjänst (JK dnr 1934-95-22). Sponsringen bestod i att bilföretag stod för en del av kostnaden för leasing av bilarna, mot att bilföretagen fick viss reklam genom att företagens namn fanns angivna på bilarna. JK ansåg att sponsring där ett företag ger ekonomiskt stöd till offentlig verksamhet och i gengäld erhåller någon form av motprestation, principiellt står i strid med grunderna för hur den offentliga verksamheten är tänkt att bedrivas och finansieras. En grundläggande princip i all offentlig förvaltning är enligt JK att omfattningen och inriktningen av verksamheten bestäms av politiska behöriga organ och att dessa organ också ställer erforderliga resurser till förfogande för att verksamheten ska kunna bedrivas på ett tillfredsställande sätt. JK framhöll vidare att det finns risk för att jävsliknande förhållanden kan uppstå när privata ekonomiska intressen och offentlig verksamhet sammanblandas i ett avtal som för en utomstående kan ge intryck av att de berörda privata bolagen har givits en särställning när myndigheterna utövar sina offentliga funktioner. Redan det förhållandet att allmänheten kan misstänka att otillbörliga hänsyn kan komma att tas i den offentliga verksamheten på grund av den nära kopplingen till ett privat ekonomiskt intresse är enligt JK till skada för det allmänna. Justitieombudsmannen JO har behandlat två ärenden om sponsring. Det första ärendet gällde lämpligheten av att privata företag betalade polisens annonser i en lokaltidning och bjöd allmänheten på kaffe och bullar i samband med att polisens husvagn besökte olika orter (JO:s ämbetsberättelse 1997/98 s. 155). Rikspolisstyrelsen, som yttrade sig i ärendet, anförde att det är en självklar grundprincip att polisen inte får ta emot bidrag med hänsyn till de särskilda krav som måste ställas på polisen och för att förtroendet för verksamhetens objektivitet ska kunna bibehållas. Rikspolisstyrelsen framhöll vidare att det på detta område är påkallat att iaktta mycket stor försiktighet. Gåvor eller bidrag till verksamheten, s.k. sponsring, kan ge upphov till misstankar att givaren även kommer i åtnjutande av en positiv särbehandling från polisens sida. Redan att skapa en grogrund för sådana misstankar ansåg Rikspolisstyrelsen vara helt oacceptabelt. JO anslöt sig i beslutet till den restriktiva syn på polisens möjlighet att motta gåvor från enskilda som Rikspolisstyrelsen gett uttryck för.