Tillsammans räddar vi liv!

Tillsammans räddar vi liv! TACK FÖR ATT du är en av oss. Tillsammans räddar vi liv till sjöss. Berätta gärna om oss för någon annan här är våra viktigaste fakta. Sjöräddningssällskapet är en ideell förening som räddar liv till sjöss. Vi är den enda aktören i Sverige som har sjöräddning som huvuduppgift. Sjöräddningssällskapet gör 70 % av all sjöräddning i Sverige. Sjöräddningssällskapets 2000 frivilliga sjöräddare har jour dygnet runt, året om. När larmet går lämnar vi kaj inom 15 minuter. Vår höga beredskap gäller även när miljön hotas. Vi är utrustade för miljöräddning och kan ringa in utsläpp och förhindra spridning tills samhällets sanerande resurser hinner fram. Sjöräddningssällskapet har 67 räddningsstationer längs hela Sveriges kust och i Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och i Helgasjön/Kronoberg. Över 190 räddningsenheter är placerade på räddningsstationerna. Sjöräddningssällskapet arbetar även förebyggande genom att informera om sjösäkerhet lokalt men också genom att aktivt delta och påverka på de globala arenorna. Vi begär inga bidrag från staten utan är helt beroende av medlemsavgifter, gåvor och donationer. Sjöräddningssällskapet Box 5025 426 05 Västra Frölunda Telefon: 077-579 00 90 E-post: info@ssrs.se Plusgiro: 90 05 00-0 Bankgiro: 900-5000 Organisationsnummer: 857201-7179

Alla kan behöva en hjälpande hand på sjön.

LEDAREN, ORD FRÅN VD Estonia. Inte en gång till. I ÅR ÄR det tjugo år sedan Estonia sjönk. 852 människor miste sina liv, en händelse som aldrig får upprepas. Jag glömmer aldrig den natten. Olyckan skedde på finskt sjöräddningsområde men påverkade hela världen. Sjöräddningssällskapets räddningskryssare larmades inte ut då räddningsledarna gjorde bedömningen att med 8 9 knops fart skulle det vara för sent för att rädda liv. 28 lastfartyg och färjor kom till olycksplatsen inom några timmar, dock med mycket begränsade möjligheter att hjälpa till. Evakuering av ett fartyg brukar i stort sett fungera ganska bra, men utrustning för att möjliggöra en räddningsinsats från närliggande fartyg har inte lagstadgats ännu. Just detta är något som Sjöräddningssällskapet har försökt utveckla och påverka ända sedan den tragiska septembernatten 1994. I början av juni anordnar vi en tredje massräddningskonferens vid vårt kontor i Göteborg med deltagare från hela världen. Allt från praktiska övningar till havs till simulatorer tränas, diskuteras och varje möte har gett nya förslag till förbättringar. Det känns bra att det rör sig i rätt riktning, även internationellt, om än något långsamt. Tack vare alla generösa donationer från privatpersoner, stiftelser och företag till Sjöräddningssällskapet, har vi på mindre än tjugo år kunnat specialutveckla och färdigställa fler än hundra nya räddningsbåtar. Rausing- klassen, Odd Fellow-klassen och Victoria-klassen kan i grov sjö hålla en hög hastighet och nå en olycka långt ute till havs mycket snabbt. Idag hade fyra av våra räddningsbåtar nått Estonias haveriplats, i samma väderförhållanden, inom 2,5 3 timmar. Det är ett stort steg framåt i rätt riktning. Min förhoppning är att vi de kommande tjugo åren kan få ett lika fint stöd genom donationer, gåvor och frivilliga sjöräddares tid till förfogande, som vi fått de senaste tjugo åren. Alla delar är lika viktiga för fortsatt utveckling och behövs för att arbeta vidare med vårt viktiga ändamål, att rädda liv till sjöss. ROLF WESTERSTRÖM, VD SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPET FOTO: SEBASTIAN FORSMAN

DETTA ÄR SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPET INNEHÅLL Ledaren, ord från vd 4 Vi räddar liv till sjöss SJÖRÄDDNING ÄR ETT SAMSPEL i Sverige, men det är bara Sjöräddningssällskapet som har sjöräddning som huvuduppgift. Och vi gör mycket nytta. I sju av tio larm är räddaren i nöden en frivillig och oavlönad sjöräddare. UTAN GÅVOR KAN VI INGET GÖRA. Vi får inga bidrag från staten. Att samla in pengar genom många medlemmar och givare är vår ekonomiska förutsättning. Och så har det varit sedan föreningens start den 1 juni 1907. INGEN SKA OMKOMMA TILL SJÖSS. Vår vision har inga gränser. Oavsett vatten och oavsett geografi, genom förebyggande arbete, forskning och utveckling, samt medverkan på de internationella arenorna, driver vi frågan om sjöräddning i Sverige och i hela världen, aktivt och medvetet. MEDMÄNSKLIGHET ÄR VÅR VÄRDEGRUND. Sjöräddningssällskapet kännetecknas av en ödmjuk och hjälpsam attityd, där omdöme, skicklighet och erfarenhet kommer till uttryck i varje handling och möte. Detta är Sjöräddningssällskapet 6 2013 i korthet 8 Sjöräddning idag 10 Våra medlemmar 18 Så samlar vi in våra pengar 26 Så använder vi våra pengar 34 Kunskapsspridning 46 Årsredovisning 52 Våra frivilliga sjöräddare 84 Föreningsinformation 92 Sjöräddningssällskapets årsbok 2014 Ansvarig utgivare: Sjöräddningssällskapet Foto: Sjöräddningssällskapet där inget annat anges Redaktör: Ann Jansson Grafisk form: Spoon Tryckeri: Göteborgstryckeriet Omslag: Olof Stenhammar, Sjöräddningssällskapets ordförande Foto: Sebastian Forsman

2013 I KORTHET En snabbrepris av fjolåret STRÅLANDE SOL OCH sköna sommardagar. Så tänker många om 2013, och visst var det så! Sommaren höll aldrig på att ta slut, och sjöräddarna fick jobba som aldrig förr. De skarpa larmen ökade med 13 % jämfört med året innan och vår assistans till medlemmarna, förebyggande utryckning, ökade med det dubbla. Den i särklass viktigaste anledningen till att vara medlem i Sjöräddningssällskapet är att man medverkar till en fungerande sjöräddning i Sverige. Att fler och fler inser detta är mycket glädjande för sjösäkerheten. Fler och fler, det stämmer väl in på året som gått. Vid utgången av 2013 var vi 85 700 medlemmar. Vår högsta siffra någonsin och 4 700 fler än i fjol. Förra året bad vi medlemmar att värva, vilket gav resultat. Fortsätt prata varmt om föreningen som räddar liv till sjöss. Ju fler vi är ombord på skutan, ju fler kan vi inkludera i trygghet till sjöss! Sjöräddningssällskapet är en organisation med 90-konto. Det betyder att vi kontrolleras av si, Svensk Insamlingskontroll, som bland annat strikt reglerar att minst 75 % av en förenings insamlade medel måste gå tillbaka till ändamålet. Vår totala insamling i fjol blev 155 miljoner kronor, fördelat på 57 i medlemsintäkter och 98 i övriga intäkter. UNDER ÅRET SJÖSATTE vi vår andra båt ur Postkod Lotteri-klassen, rescue Sparbanksstiftelsen Öresund. Att utveckla en helt ny båtklass, med fokus på miljö, är bara ett av många projekt vi kunnat ro iland tack vare Svenska PostkodLotteriet. Lotteriet har sedan starten 2005 delat ut 4,9 miljarder kronor till den ideella sektorn. PostkodLotteriet är tillsammans med sina systerlotterier i Holland och Storbritannien världens andra största privata givare till ideell verksamhet. Sjöräddningssällskapet har, inklusive årets gåva 2014, tagit emot 148 miljoner kronor totalt. Pengar som går till att uppgradera vår båtflotta, utbilda sjöräddare, bygga räddningsbåtar och anpassa dem till miljövänligt bränsle, förse räddningsstationerna med tankar för miljövänlig bunkring, inköp av båtliftar mm. Tack vare Svenska PostkodLotteriet genomför vi projekt som annars inte varit möjliga. Vi driftsatte sex nya räddningsenheter 2013, alla donerade av generösa privatpersoner och företag. Dessutom bestämde sig vår åländska systerförening för att beställa en räddningsbåt ur vår 12-meters Victoria-klass. Båttypen finns därmed representerad på Åland, på Färöarna och längs med vår svenska kust. Den har också väckt mycket nyfikenhet i usa. ATT VIDMAKTHÅLLA INTRESSET för sjöräddning är Sjöräddningssällskapets första ändamål. Under 2013 har vi intensifierat vårt förebyggande informationsarbete på alla fronter och ansträngt oss för att nå nya målgrupper. Vi har lanserat Sjöräddningssällskapet på mynewsdesk, vilket ger direktkontakt med Sveriges samlade journalistkår. Vi har gjort fem utskick av vårt nya elektroniska nyhetsbrev. Sjöräddningssällskapet på facebook fortsätter att växa och har nu passerat 42 000 vänner. Vi skickade ut närmare 400 000 medlemstidningar Trossen. Vår tidning om sjövett till barn, Trossen Junior, fick vi trycka upp i flera omgångar. Trots det tog alla 15 200 exemplaren slut. Vår hummerkampanj var rädd om dig nådde ut till 500 000 människor vilket är glädjande ur ett sjösäkerhetsperspektiv. Men mest av allt har en öppen dialog präglat 2013. I kölvattnet på den maritima utredningen, som bla föreslog att sjöräddningen skulle organiseras om på myndighetsnivå, har vi etablerat en mängd nya, viktiga och angelägna kontakter. Förslaget har inte antagits och försvarsminister Karin Enström uttrycker: Om man ska göra förändringar vore det väldigt tråkigt om det fantastiska engagemanget som läggs ner av frivilliga krafter skulle påverkas negativt. Det tar vi som ett kvitto på att vår ideella verksamhet sedan mer än hundra år behövs även i framtiden. FOTO: CHRIS WESTERSTRÖM

FOTO: HENRIK TRYGG SJÖRÄDDNING IDAG

SJÖRÄDDNING IDAG SJÖRÄDDNING IDAG Sjöräddningssällskapets Mattias Wengelin (sonen på bilden) har startat upp lokal tillverkning av flytvästar i Uganda. Det är positivt, både ur ett sjösäkerhets- och arbetsmarknadsperspektiv. SJÖRÄDDNING I VÄRLDEN Viktig hjälp till Afrika LAKE VICTORIA ÄR den största sjön i Afrika med en yta större än Schweiz. Hundratusentals människor lever av fisket på sjön, utan att kunna simma, utan att bära flythjälpmedel och utan möjligheter att slå larm om båten kapsejsar. Många vittnar om hur deras fiskarkollegor dukat under. Men de ger sig ut på sjön ändå. De har inget val om de ska kunna försörja sig och sin familj. De allra flesta har mobiltelefon, men det finns ingen sjöräddningscentral att ringa till om olyckan är framme tills nu. Sjöräddningssällskapet (genom Safe Water Foundation) hjälper till att bygga upp en larmcentral i Uganda, som både kan ta emot nödsamtal och koordinera räddningsinsatser. Vi stöttar också med rädd ningsenheter och utbildning i sjöräddningstjänst och har även startat en lokal tillverkning av flytvästar. SJÖRÄDDNING ÄR OCH förblir en global fråga med gemensamt ansvar. Varje år omkommer uppskattningsvis 5 000 personer, bara på Lake Victoria. Chanserna för nödställda att överleva är idag mycket små. De afrikanska fiskarna både lever och dör av sin inkomst, bokstavligen. För varje fiskare som omkommer står ytterligare sju personer utan försörjning. Vi kan inte bara sitta vid våra skrivbord och konstatera fakta. Vi måste hjälpa till. Medmänsklighet är Sjöräddningssällskapets värdegrund, och den inkluderar alla. Vad har hänt sedan Estonia? 20 ÅR SEDAN Estonia. Är vi bättre rustade idag? Det hade känts bra att kunna svara självklart!. Men det mest korrekta svaret är både ja och nej. Världen har absolut tagit lärdom av Estonia. Framför allt har världen förstått att dagens massräddningsmetoder inte på långa vägar är tillräckliga. Det fanns inget färdigt koncept för att rädda tusentals människor ur havet för tjugo år sedan, och det finns det fortfarande inte. Räddningshelikoptrar som vinschar och räddningsbåtar som kör i skytteltrafik kommer inte att räcka till vid nästa olyckstillfälle heller. Definitionen på en massräddning är just det: en räddningsaktion som kräver insatser utöver vad som finns i regelverk, utrustning och tränade metoder. Ponera att en liknande olycka som Estonias förlisning sker idag. Att å ena sidan veta att extraordinära insatser krävs och å andra sidan inte sätta i system hur de insatserna rimligen ska kunna genomföras det är en paradox vi måste lösa. I JUNI 2014 står Sjöräddningssällskapet värd för den tredje internationella massräddningskonferensen i Göteborg. imrf, International Maritime Rescue Federation, är arrangör och deltagare kommer från jordens alla hörn. Vi har hela världens sjöräddningsöron och ögon samlade på ett och samma ställe. FIRST, vår massräddningsmetod, provas i fiktiv olycka vid internationell konferens i Göteborg i början av juni. På Chalmers Tekniska Högskola får de vara med om något unikt: i flertalet simulatorer iscensätter vi fiktiva olyckor och ställer olika räddningsmetoder mot varandra. Både godkända och icke godkända. En icke godkänd metod betyder inte att den är dålig. Det betyder bara att den inte antagits i regelverken som tvingande metod i branschen. Sjöräddningssällskapet har tillsammans med Stena Line och Chalmers utvecklat en massräddningsmetod, first (First Independent Responder Safe Transfer). Metoden bygger på att fartyg i reguljär trafik sannolikt är först på plats vid en olycka till havs. Med rätt utrustning ombord och med tränad besättning kan de starta räddningsarbetet omgående istället för att invänta dedikerade resurser från land. Metoden går ut på att lyfta fulllastade livflottar ombord till säkerhet och trygghet på ett annat fartyg. DEN STORA FRÅGAN i de simulerade övningarna är vilken metod som visar sig vara bäst. Om det finns någon icke godkänd metod som är bättre än dagens godkända, som i så fall borde regleras? Svart på vitt är en liten del på vägen till ett förändrat regelverk och vårt mål är att nå hela vägen fram. Massräddningsfrågan globalt kan inte förbli olöst samtidigt som kryssningsfartygen blir allt större och ger sig av allt längre bort. 12 13

SJÖRÄDDNING IDAG SJÖRÄDDNING IDAG På Färöarna finns en av sjöräddningsbåtarna ur Sjöräddningssällskapets Victoria-klass. Under 2014 kommer den trettiotredje båten ur klassen att tas i drift på Åland. Första gången med FIRST i Holland REGELVERKET FÖR massräddning tar slut vid evakuering från det olycksdrabbade fartyget. Väl i livflotten eller ännu värre i havet, så finns inga regelverk alls. Men vem känner sig räddad, guppandes långt ut till havs utan land i sikte? Sjöräddningssällskapet, tillsammans med Stena Line, har utvecklat en fungerande massräddningsmetod, first. Vår idé bygger på att fartyg i reguljär trafik troligen är först på plats vid en olycka ute till havs. Snabbgående småbåtar sjösätts och manövrerar livflottar försedda med hake, som fullastade lyfts ombord med hjälp av lyftkran. På kort tid sätts alla personer i flotten i säkerhet, vilket idag ska jämföras med att vinscha en person i taget till en räddningshelikopter. Under 2013 testades first av holländska rederiet teso. Inför sitt nästa nybygge har teso planer på att göra beredskapsbåten säkrare med hjälp Ja till Victoria UNDER LÅNG TID har Sjöräddningssällskapet utvecklat sjöräddningsbåtar i egen regi för att få dem så ändamålsenliga som det tuffa sjöräddningsuppdraget kräver. Vår 12-meters Victoriaklass, uppkallad efter kronprinsessan Victoria, har ett världsrykte att vara unik i sammanhanget. Färöarna var först ut att beställa sin egen Victoriabåt, och då ska man veta att de har ett väderläge, där vindstyrkor på 25 m/s är vardagsmat. Efter noggrant utvärderande och testande av olika organisationers olika räddningsenheter föll valet på Victoria. Under 2013 beställde även vårt åländska systersällskap en egen Victoria-båt, den trettiotredje i båtklassen. Räddningsbåten är självrätande och kännetecknas av hög manöverbarhet och goda gångegenskaper, som gör det möjligt att undsätta nödställda under alla väderförhållanden. Den åländska Victoria-båten tas i drift under första halvan av 2014. Sjöräddningssällskapets massräddningsmetoder testas av holländska rederiet teso. av vårt massräddningstänk, vilket är glädjande. Att fler företag runt om i världen tar massräddningsproblematiken på allvar leder frågan fram mot en internationell hållbar lösning. 60000 Det kryllar av öar i svenska vatten. Och hälften av dem finns i Stockholms skärgård. 8000 Sveriges totala kuststräcka i kilometer om man räknar alla öar, uddar och vikar. Det är ett femtedels varv runt jordklotet. 60 000 000 Årlig siffra på antalet passagerare på svenska vatten. 827 Så många sjöräddningsuppdrag genomförde vi 2013. En ökning med 13 % jämfört med 2012. 5 000 Så många omkommer uppskattningsvis på Lake Victoria i Afrika. Varje år. SJÖRÄDDNING I SVERIGE Lagspelare i topp SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPET är en ideell förening, utan politisk bindning. Men ansvaret för sjöräddning i Sverige vilar på politikerna via Sjöfartsverket. Sjö- och flygräddningscentralen, som tar emot nödsamtal, larmar ut tillgängliga räddningsenheter och koordinerar räddningsinsatsen, ingår fortsatt i Sjöfartsverkets ansvar. Det glädjer oss, eftersom en statlig utredning 2012 föreslog att ansvaret för sjöräddning skulle flyttas från det civila Sjöfartsverket till Kustbevakningen, ett förslag vi motsatte oss och som heller inte antagits. Sjöfartsverket har under 2013 fastställt Svenskt program för sjöoch flygräddningstjänst. Sveriges samtliga sjöräddningsresurser har delats in i fyra nivåer, beroende på tillgänglighet (tid innan insats startar), kapacitet och kompetens. Det är bara Sjöräddningssällskapet som når upp till högsta nivån (nivå ett), bland ytgående resurser. Vår höga beredskap, att lämna kaj inom 15 minuter 24/7, är avgörande för att Sjöfartsverket ska kunna uppfylla sina mål som ansvarig myndighet (att undsätta 90 % av alla nödställda på svenskt territorialvatten inom 60 minuter, om larmpositionen är känd), och vi gör också 70 % av all sjöräddning i Sverige, år från år. SVENSK SJÖRÄDDNING ÄR en internationell och framgångsrik förebild. Framgången stavas sam Försvarsminister Karin Enström besökte Sjöräddningssällskapets kontor i Göteborg 2013, för ett givande samtal med Sjöräddningssällskapets vd Rolf Westerström. verkan. När samhällets samtliga resurser bidrar blir resultatet allra bäst. Det är vår fasta övertygelse. Alla svenska organisationer som på något sätt är involverade i sjöräddning lägger mycket tid på att samöva, inte minst över nationsgränserna. Ett exempel är återkommande Baltic sarex, världens största internationella sjöräddningsövning. Ett gyllene tillfälle för oss och andra att byta erfarenheter, stärka samband och förfina sjöräddningstjänsten i såväl stort som smått. Men det räcker inte med att mötas i det praktiska. Det behövs också ett ständigt pågående samtal på myndighetsnivå. Vi tackar särskilt infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd och Försvarsminister Karin Enström, för goda, framåtsträvande och samstämmiga samtal under det gångna året. 14 15

SJÖRÄDDNING IDAG SJÖRÄDDNING IDAG Ovärderlig resurs INGEN ORGANISATION har fler svävare än Sjöräddningssällskapet. När isen varken bär eller brister är svävaren ovärderlig som räddningsverktyg. Samtliga våra svävare är mobila och kan transporteras dit behovet för närvarande är som störst. Det är en viktig parameter i vår svävarsatsning, att göra våra resurser flyttbara, för att kunna tjäna hela samhället. En annan viktig del i satsningen är att utbilda svävarpiloter. Att köra en svävare är som att blåsa en smörklick i en stekpanna med en hårfön, har en av våra frivilliga sjöräddare uttryckt i samband med utbildning. Och det stämmer på pricken. En svävare har i stort sett ingen friktion mot underlaget, utan styrs enbart genom att en fläkt blåser luft på ett roder i aktern. Det finns ingen broms. Istället måste man vända svävaren ett halvt varv och gasa framåt, samtidigt som svävaren färdas bakåt. Att precisionsköra en svävare i samband med islivräddning är inte svårt. Det är jätte svårt! Det krävs mängder av övningstid för att bli en duktig pilot. Därför patrullerar vi isarna så ofta vi kan. Det ger oss övningstillfällen och chans att prata issäkerhet direkt med skrinnarna. Vår patrullering har också lönat sig genom att vi är på plats när larmet går. Sjöräddningssällskapet har idag över 100 svävarpiloter, frivilliga sjöräddare som gör sitt ideella arbete såväl vinter som sommar. Sjöräddningssällskapet är Sveriges största svävarresurs. Alla våra svävare är mobila och kan transporteras dit behovet uppstår. Vår verksamhet gäller alla vatten SVENSKA VATTEN ÄR indelade i statligt och kommunalt räddningsområde. Kusterna och havet samt de stora sjöarna Vänern, Vätten och Mälaren inkluderas i statens uppdrag medan alla hamnar, insjöar och vattendrag på land är kommunens ansvar. Sjöräddningssällskapets operativa verksamhet, att handha sjöräddningstjänst, är enligt föreningens stadgar knutet till statligt vatten, men vi har även verksamhet på Hjälmaren och Helgasjön, tack vare gott samarbete med den kommunala räddningstjänsten och ett stort engagemang hos lokalbefolkningen. Men Sjöräddningssällskapets förebyggande arbete gäller alla vatten. Vi är ledamot i Sjösäkerhetsrådet, vars syfte är att genom påverkan av beteenden och attityder inom båtlivet förbättra sjösäkerheten och informera om hur sjöolyckor kan och ska undvikas. I Sjösäkerhetsrådet koncentreras all erfarenhet och kunskap från Sveriges samlade sjöräddningstjänst, som ligger till grund för hur informationsarbetet bäst bör ske, vilka målgrupper som är mest utsatta och vilka informationskanaler som är bäst lämpade att göra jobbet. Vi tar uppgiften i Sjösäkerhetsrådet på stort allvar, då vi vet att vi tillsammans genom ihärdigt arbete kan påverka så att antalet dödsolyckor till sjöss ständigt minskar. PÅ SAMMA SÄTT jobbar Sjöräddningssällskapet i Issäkerhetsrådet. Fem organisationer har gått samman och skapat issakerhet.se, i förebyggande syfte. Med flera fina vintrar på rad har aktiviteterna på isarna ökat de senaste åren, och därmed också isincidenterna. Det bästa vapnet mot en olycka till sjöss, såväl på vatten som på is, är att utrusta sig och informera sig. Alla sjö- och isaktiviteter ska ske med glädje men också med respekt. Vi arbetar långsiktigt för ett säkrare liv på alla svenska vatten, i alla sammanhang. Under året valdes Sjöräddningssällskapets vd Rolf Westerström in som ledamot i Kustbevakningens insynsråd. Regeringen utser rådet, som ska utöva insyn i Kustbevakningens verksamhet och ge generaldirektören råd om det fortsatta arbetet. FOTO: OLLE WAKTEL Assistans är inte sjöräddning ENLIGT SJÖLAGEN ÄR alla skyldiga att hjälpa till om man ser eller hör nödställda till sjöss. Det är egentligen en självklarhet, men som inte är så självklart ändå idag. Semesterfirare på sjön ser inte sig själva som en räddningsresurs, utan förlitar sig mer på att andra ska komma till undsättning. Vi tror att det är en bidragande orsak till att assistans på sjön på senare år blivit en kommersiell produkt, vars vinstbärande idé är att sälja trygghet till båtfarare. Allt som samverkar till ett säkrare liv på vatten är bra. Men om fritidsbåtsägare invaggas i en falsk och vilseledande trygghet är det en potentiell sjösäkerhetsrisk. Assistans säljs ofta som en inkluderad tjänst i din båtförsäkring. Säljargumenten handlar om känn dig trygg om något skulle hända, din bästa vän på sjön, var som helst och när som helst. Man använder till och med begreppet larmcentral, bemannad året om, dygnet runt. VAD ÄR ETT larm på sjön? Ordet larm betyder enligt Svenska Akademiens ordlista signalanordning för meddelande av fara. Larm på sjön handlar alltid om sjöräddning, dvs fara för liv. Köp gärna assistans, men glöm inte bort att stötta Sjöräddningssällskapet också. Det finns inget assistansbolag i Sverige som kommer till din hjälp om du är riktigt illa ute. Då kommer Sjöräddningssällskapet. Men bara om vi får fortsatt stöd av medlemmar och givare. FAKTA SÅ FUNGERAR SJÖRÄDDNING I SVERIGE Svensk sjöräddning drivs enligt den tredelade modell som FN rekommenderar: Sjöfartverket är den myndighet som har det juridiska ansvaret. Sjö- och flygräddningscentralen (som lyder under Sjöfartsverket) tar emot alla sjöräddningslarm via 112 och VHF kanal 16. Centralen beslutar om lämplig insats, larmar ut räddningsresurser och koordinerar insatsen. Sjöräddningssällskapet är en av räddningsresurserna. Vi är den enda resursen som har sjöräddning som huvuduppgift och vi gör 70 % av all sjöräddning i Sverige tack vare vår höga beredskap, att lämna kaj inom 15 minuter när larmet går. Övriga räddningsresurser inom sjöräddning är: Sjöfartsverksverket, Sjöpolisen, Kustbevakningen, Räddningstjänsten m fl. 16 17

FOTO: MATS RYDE VÅRA MEDLEMMAR

VÅRA MEDLEMMAR VÅRA MEDLEMMAR FOTO: OLLE WAKTEL 1 370 Så många av Sjöräddningssällskapets medlemmar har valt livstids medlemskap. Genom att vara medlem i Sjöräddningssällskapet medverkar du till en fungerande sjöräddning i Sverige. Som tack får du medlemsförmånen förebyggande utryckning, assistans även när det inte är fara för liv. Många sätt att vara medlem Medlem per månad Fler och fler har insett hur bra det är att vara medlem per månad via autogiro. Och det finns många fördelar. Medlemsavgiften i Sjöräddningssällskapet är baserad på kalenderår. Du betalar alltid full avgift, oavsett när du går med i föreningen. Med månadsdragning betalar du istället per månad från och med den månad du går med. Att fördela medlemsavgiften över året kan också vara ett ekonomiskt smart drag. Istället för 700 kronor (500 kronor ungdom/ pensionär) vid ett tillfälle dras 59 kronor (42 kronor) direkt från ditt konto varje månad, utan att du ens behöver fundera över det. Men det viktigaste av allt är ändå att ditt autogiro sparar stora pengar. När vi slipper skicka ut pappersfakturor, och kanske en eller flera påminnelser, blir det mycket mer pengar över till sjöräddning. Autogiro handlar verkligen om en win-win-situation för alla! Sjöräddningssällskapet lanserade autogiro för fyra år sedan och vid utgången av 2013 var 11 036 personer medlemmar via månadsdragning. Medlem per år De flesta av Sjöräddningssällskapets 85 700 medlemmar är med per år. Inför varje årsskifte blir årsmedlemmarna aviserade via pappersfaktura, eftersom medlemsavgiften i föreningen är baserad på kalenderår. Båtvimpel och plakett, särskilda produkter för Sjöräddningssällskapets livstidsmedlemmar. Under 2014 kommer vi dessutom att lansera en egen medlemsdekal för livstidsmedlemmar. Hur stor avgiften är beslutas på föreningens årsmöte, som hålls någonstans i landet omkring den 1 juni, den dag då föreningen bildades år 1907. Medlemsavgiften 2014 är 700 kronor (500 kronor ungdom/ pensionär). Senaste höjningen av medlemsavgiften, från 600 till 700 kronor, skedde vid årsmötet i Göteborg 2010, inför aviseringen av 2011 års medlemskap. Medlem hela livet Sjöräddningssällskapet räddar liv. Jag tänker vara på sjön resten av livet. Då får medlemskapet också vara på livstid, säger Tomas Tystrand från Trollhättan, livstidsmedlem i Sjöräddningssällskapet. En av Sjöräddningssällskapets medlemsformer är livstids medlemskap. Många tycker att det är en god investering, både i sin egen och i andras framtid, och ibland ges livstids medlemskap som gåva i samband med dop, student eller bröllop. För 15 000 kronor stöttar man svensk sjöräddning, varje dag livet ut. Att bestämma sig för ett livslångt engagemang i en förening är ett stort beslut, som man många gånger vill visa i sin omgivning. Därför kan livstidsmedlemmar köpa en särskild plakett och vimpel, som en fin bekräftelse på en relation som varar för evigt. 58 Sjöräddningssällskapets genomsnittsmedlem är 58 år gammal. Medlemskapen är till 91 % skrivna på män. 11 036 För fyra år sedan lanserade Sjöräddningssällskapet medlemskap via autogiro. 13 % av Sjöräddningssällskapet totala antal medlemmar har hakat på, något som också ger mer pengar över till sjöräddning. 85 700 Vid utgången av 2013 var vi så många medlemmar totalt i Sjöräddningssällskapet. En uppgång med 4 700 från i fjol. Tack alla som hjälpte till att värva. Resultatet är synbart! 20 21

VÅRA MEDLEMMAR VÅRA MEDLEMMAR Assistans ingår alltid DEN I SÄRKLASS viktigaste anledningen till att vara medlem är att man medverkar till en fungerande sjöräddning i Sverige. Sjöräddningssällskapets 2 000 frivilliga sjöräddare gör mer än 70 % av all sjöräddning i Sverige, men de kan bara göra det om medlemmarna och givarna bidrar med ekonomin, år från år. Som tack för att du är en av oss får du medlemsförmånerna: Förebyggande utryckning, assistans när läget inte är akut Ett väderomslag kanske gör att du blir strandsatt? Du kanske får en tamp i propellern eller bränsleproblem? Stucken av en geting eller fallolycka på isen? Eller så undrar du bara var närmaste naturhamn finns. Hjälpen är aldrig längre bort än ett telefonsamtal och oavsett om du är i nöd eller inte, så kommer vi alltid till din hjälp! En avgift, fem föreningar Genom ett nordiskt samarbete får du som medlem i svenska Sjöräddningssällskapet kostnadsfri assistans i våra skandinaviska farvatten. Som svensk medlem får du hjälp enligt respektive lands medlemsvillkor i våra systerorganisationer i Finland, Åland, Danmark och Norge. Oavsett var du kastar loss, från den finsk-ryska gränsen till Norges ytterpunkter i Barents hav, kan du känna dig helt trygg. Årets medlemsdekal. I år skickar vi ut över 85 000 dekalark. Och du, spara gärna dekalarkets baksida. Där finns bland annat alla telefonnummer till våra 67 räddningsstationer, för förebyggande utryckning, assistans när det inte är fara för liv. Ny medlemsdekal varje år Varje år får du nya medlemsdekaler som bekräftar ditt fortsatta engagemang i Sjöräddningssällskapet. Vi skickar totalt fyra dekaler till dig, men vill du ha fler är det bara att höra av sig. Många väljer att sätta sina dekaler på båten och bilen men du får så klart sätta dem var du vill. Har du din dekal på något udda ställe? Hör gärna av dig med en bild, så vi kan glädjas tillsammans! Tidningen Trossen stor i sin genre Sjöräddningssällskapets medlemstidning Trossen har många år på nacken och en trogen läsekrets, som ger oss relevant och värdefull återkoppling. Med Trossen vill vi arbeta förebyggande och ge goda och upplysande insikter, både om lust och risk med båt- och sjöliv. Trossen kommer ut fyra gånger per år i totalt närmare fyrahundratusen exemplar. Genom läsundersökningar vet vi att varje tidning blir läst av mer än en person och varje person lägger tjugo 2013 års samlade produktion av medlemstidningen Trossen. minuter på tidningen. Det glädjer oss att något så viktigt som sjösäkerhet kan framställas så tilltalande, att tidningen kan jämföras med ett magasin man valt att köpa själv. Vår tidning Trossen är en medlemsförmån, som kommer i din brevlåda utan att du själv beställt den. Att den inte hamnar direkt i återvinningen tar vi som ett gott betyg. 2013 vann Trossen Svenska Designpriset och HÄGERSTEN»Mamma är orolig. Jag är våghalsig livstidsmedlem!«anna ERIKSSON SVANSTRÖM, även om tidningen vunnit många priser genom åren är detta något extra. Omröstningen sker på webben och är öppen för vem som helst och det är särskilt glädjande att tidningen får gillande både hos tidningsmakare och hos läsare! Juryns motivering: Till havs i salt och sött, storm och stiltje, grynna och gyllene timme, lastad med trygghet i styrbord och lust i babord. Varför är du medlem i Sjöräddningssällskapet?»Självklart finns delen att själv kunna få hjälp vid behov med i varför jag årligen är medlem, men det är så mycket mer Jag vill bidra till att alla året runt skall kunna få hjälp vid behov, båtfolk och personer i skärgården på sommarhalvåret eller exempelvis skridskoåkare på vintern. Jag vill att ni skall kunna hjälpa. Jag vill att ni fortsatt skall kunna utveckla verksamheten som med miljöräddning. Jag vill att ni skall vara med och förgylla event genom att bara visa upp er. Då behövs mitt och alla andras medlemskap.sjöräddningssällskapet behövs då enbart staten via vår skattsedel tyvärr inte skulle vara i närheten av den snabba hjälp som Sjöräddningssällskapet ger med sina många båtar och sjöräddningsstationer.«björn ZACHRISSON, STOCKHOLM»Fullständig självklarhet, framförallt för oss båtägare. Alla i vår familj använder båten, antingen tillsammans eller enskilt och det är en trygghet att veta att man kan få hjälp om något går fel. Föreningen i min hemmahamn Råå är mycket aktiv och bemöter en på ett väldigt trevligt sätt. Förutom medlemsavgiften skänker vi en årlig slant eftersom Sjöräddningssällskapet står för mycket positiva värden och skänker ökad trygghet till alla som är på, i och vid vattnet.«wilas WIHLSTRAND, RÅÅ»Varför inte?«maria OHLSÉN, MYGGENÄS»Ni behövs och gör ett mycket bra arbete Tacksam för att ni finns!«marianne OCH TOMMY HOGNER, LINKÖPING»Sjöräddningssällskapet skapar trygghet för båtälskare och yrkesmän till sjöss. När olyckan är framme är de en kritisk del av räddningsinsatser insatser som ingen annan organisation kan erbjuda. Som båtägare ser jag medlemskapet som en försäkringspremie. Eftersom arbetet sker med hjälp av frivilliga individers insatser känns det självklart att bidra ekonomiskt till de delar av verksamheten som kräver kapital.«johan WENDELS, GÖTEBORG 22 23