AMA Anläggning 10 samt Trafikverkets regelverk Metoddagen Solna 2012-02-09 Kenneth Lind Trafikverket VO Investering / Avd: Teknik och Miljö / Enhet: Vägteknik Borlänge, bakgrund NCC samt Vägverket TRVKB Bitumenbundna lager, Regler för reglering AMA Anläggning 10 + TRVAMA Anläggning Standardisering CENTC 227 / SIS/TK 202 Nationellt stöd till Investering + Underhåll Regelvärk Tekniska krav vid dimensionering, konstruktiv utformning/ projektering TRVK Väg ( används ihop med TK Geo) Tekniska råd vid dimensionering, konstruktiv utformning, projektering TRVR Väg (Används ihop med TK Geo) Utförande TRVAMA Anläggning 10 Trafikverkets ändringar/tillägg till AMA Anl 10 Riktat mot projektering Krav på material, utförande och kontroll Krav tillverkning,färdig g produkt TRVKB 10 Bitumenbundna lager TRVKB 10 Tätskikt för bro TRVKB 10 Obundna lager Trafikverkets regler för reglering av beläggningsarbeten 2 2012-02-09
Trafikverkets etsanläggningsstyrning gssty g Regler för reglering ingår ej i anläggningsstyrning Kontraktshandling. Myndighetsföreskrifter Ges ut av Trafikverket, Boverket m fl. Gäller för alla väg och banhållare TRVK Väg, TK Geo, AMA, TRVAMA, TRVKB TRVR Övergripande krav som Trafikverket ställer vid byggande av egna anläggningar ska alltid tillämpas Kraven är oftast ställda på en funktionell nivå för att styra krav på samhällsnytta, livscykelkostnader och standard för systemet (anläggningen) Krav används för UPPHANDLING av planering, projektering, byggande, underhåll och drift Råd beskriver hur krav (eller övergripande krav) kan uppfyllas/verifieras eller förslag på hur krav kan ställas. 3 2012-02-09 TEKNISKA DOKUMENT KOPPLADE TILL AMA ANL 10 I samband med utgivningen av AMA Anläggning 10 har nedanstående TRV dokument publicerats. TRVKB 10 dokument åberopas i AMA 10 TRVAMA Anläggning 10. Bitumenbundna lager Tätskikt för bro Obundna lager Trafikverkets ändringar och tillägg till AMA 10 Årsangivelsen 10 för TRVAMA samt TRVKB visar relationen till AMA10. Vid revideringar under AMA10:s levnad anges 10 Rev 1 Rev 2 etc. + Nytt publikationsnummer 4 2012-02-09
TRVK Väg TRVR Väg Övergripande struktur och innehåll 5 2012-02-09 TRVK Väg Övergripande struktur och innehåll 1. Inledning allmänt, enheter, ht bt beteckningar, ki benämningar 2. Tillåten trafik DK (dimensioneringsklasser), underlag för dimensionering av vägkonstruktion 3. Säkerhet vid användning dimensionering för tjäle, krav, utformning för tjälsäkring 4. Bärförmåga, stadga och beständighet klimatzoner, klassificering av ingående material, tjälfarlighetsklasser, ingående materials hållfasthetsegenskaper för DK 2, beräkningsmodeller för verifiering av bärighet 5. Avvattningssystem dränering, dimensioneringsförutsättningar, gf g konstruktiv utformning 6. Sidområde konstruktiv utformning 7. Överbyggnadslager bitumenbundna lager, cementbundna lager, obundna lager 8. Referenser VVFS, TRV:s metodbeskrivningar, övriga TRV publ, standarder, externa publ. 6 2012-02-09
TRVK Väg 7.1 Bitumenbundna lager Allmänt Detta kapitel omfattar krav på bitumenbundna lager vid konstruktiv utformning. Prioritering av egenskaper hos bitumenbundna lager ska utföras med hänsyn till: typ av trafik trafikintensitet Dubb klimat Salt miljö ÅDT 7 2012-02-09 TRVK Väg 7.1 Bitumenbundna lager Allmänt Vid underhåll och förstärkning ska orsaker till skador och defekter hos beläggningen klargöras. Anvisningar om undersökningar av befintlig beläggning finns i TRVMB 120. Resultat från TRVMB 120 ska beaktas i tillämpliga delar vid såväl dimensionering som val och utformning av bitumenbundna lager. Vid val av åtgärd ska återvinning i någon form alltid övervägas. OBS! VVMB 120 är under omarbetning till TRVMB 120. Åberopad publikation avser 2009:106 i dagsläget, g vilket är VVMB 120. 8 2012-02-09
TRVK Väg 1. Inledning TRVK Väg innehåller krav som ska uppfyllas av vägkonstruktionen och som riktas till den som projekterar. Undergrund doch underbyggnad dbh behandlas i TK Geo. Övergripande krav och råd i VVFS 2003:140 samt VVFS 2004:31 samt IFS 2009:2 Bilaga A gäller. 1.1 Allmänt Beskrivningar ska upprättas enligt AMA Anläggning med tillägg och ändringar senaste utgåvan av TRVAMA Anläggning. Material finns beskrivna i TRVKB serien (TRVKB Obundna lager, TRVKB Bitumenbundna lager). Råd finns samlade i TRVR Väg, de återfinns under samma rubrik som i denna skrift. Det finns råd till i princip samtliga rubriker i denna skrift. 9 2012-02-09 TRVK Väg 1.1.1 Särskild kravspecifikation Om utformningar, dimensioneringsmetoder, material, utförande eller kontroll som inte är beskrivna enligt TRVK Väg, DK1 eller DK2, samt senaste AMA Anläggning med tillhörande TRVAMA och TRVKB dokument föreslås, ska ett förslag till teknisk lösning innehållande en särskild kravspecifikation upprättas. DK = dimensioneringsklass: DK1 är mycket enkla metoder vid låg trafikbelastning DK 2 är Trafikverkets standardmetod som även stöds av PMS Objekt DK3 innebär att den som använder sig av denna ska redovisa beräkningsmetoden som använts, vilka kriterier som man använt, samt hur detta ska göras i produktionen. Metoden används oftast vid Totalentreprenader med funktionsansvar. 10 2012-02-09
TRVK Väg 7.1 Bitumenbundna lager struktur/innehåll 7.1.1 Krav på beläggning 7.1.2 Konstruktiv utformning 713 7.1.3 Utformning av standardbeläggningar 7.1.4 Ballast till standardbeläggningar 7.1.5 Bindemedel till standardbeläggningar 716 7.1.6 Kontroll av blä beläggning 7.1.7 Tillsatsmedel 7.1.8 Beläggningar med funktionskrav på lager 7.1.9 Beläggningar med funktionskrav på vägytan Omhändertas till stor del i TRVKB. Råd till projektören finns i TRVR Väg 11 2012-02-09 TRVK Väg 7.1 Bitumenbundna lager 7.1.1 Krav på beläggning Krav ska ställas på vägytans egenskaper avseende : friktion, jämnhet i längsled och tvärled samt tvärfall. Därutöver ska nedan angivna krav på bitumenbundna lager ställas med hänsyn till trafik m m enligt ett av följande alternativ: Standardbeläggning Krav på material, sammansättning och kontroll framgår av TRVKB Bitumenbundna lager. Utförandekrav enligt gällande AMAmed kompletteringar enligt TRVAMA Anläggning. Beläggning med funktionskrav på lager Krav ska ställas med ledning av avsnitt 7.1.8 718 Beläggning med funktionskrav på vägytan Krav ska ställas med ledning av avsnitt 7.1.9 12 2012-02-09
TRVK Väg 7.1 Bitumenbundna lager 7.1.2 Konstruktiv utformning Dimensionering av beläggningslager ska genomföras med ledning av avsnitt 44 4.4 45 4.5. Klimatzoner framgår av karta i avsnitt 4.2 Bitumenbundet slitlager 80 80 Bergunderbyggnad Bitumenbundet bärlager Obundet bärlager 420 Dessa mått kan variera beroende på andel okrossat material i förstärkningslagret. Förstärkningslager med krossat material Skyddslager Tabell 4.5-3 Styvhetsmoduler, Ms, (MPa) för bitumenbundet bärlager, typ AG tjocklek 100 mm. På underbyggnad eller undergrund av materialtyp 2-5 Tjocklek Klimatzon 1 2 3 4 5 Vinter 11500 11500 12500 13500 15000 Tjällossningsvinter 10000 10000 Tjällossning 10000 9000 8000 6500 6000 Senvår 8000 8500 Sommar 2000 2500 3000 2500 3000 Höst 6500 8000 8000 8000 8500 13 2012-02-09 TRVK Väg 7.1 Bitumenbundna lager 7.1.2.1 Beräkning av trafik med hänsyn till nötning För konstruktiv utformning av bitumenbundna slitlager används det justerade aktuella ÅDT k värdet, ÅDT k, just, d v s årsdygnstrafik per körfält, multiplicerat med justeringsfaktorer för: trafikandel med dubbdäck (DD) skyltad hastighet (SH) vägbredd/körfältsbredd (KF) typ av vinterväghållning i (VH) Det justerade ÅDT k värdet ÅDT k, just används vid val av beläggningstyp och ballast till slitlager. ÅDT k, just = ÅDT J k DD J SH J KF J VH Tabell 7.1-3 Justeringsfaktorer för vägbredd/körfältsbredd Vägbredd/körfältsbredd Justeringsfaktor (J KF ) 13 m, 5,5 m körfältsbredd 0,7 13 m,,3,75 m körfältsbredd 0,8 11 m 0,9 9 m 1,0 Flerfältig väg och vägbredd < 9 m 1,1 Smala körfält, < 3,75 m Extremt smala körfält 3,25 m 1,2 1,3 14 2012-02-09
TRVK Väg 7.1 Bitumenbundna lager 7.1.2.2 Beräkning av trafik med hänsyn till utmattning mm Val av ballast och bindemedel för justeringslager, bindlager och bärlager, styrs av antalet tunga fordon, ÅDT k,tung. Antalet tunga fordon per körfält beräknas enligt nedan: ÅDT k, tung = ÅDT k A 100 Formel 7.1-2 Beräkning av tung trafik med hänsyn till utmattning, mm. A = Andel tunga fordon i % 15 2012-02-09 TRVK Väg 7.1 Bitumenbundna lager 7.1.3 Utformning av standardbeläggningar 7.1.3.1 Bärlager Som standardbärlager används AG, MJAG eller IM. Beläggningstypen ABT kan användas där större krav ställs på täthet hos bärlager. I detta fall ska största nominella stenstorlek vara 16 mm och ABT ska proportioneras som bärlager enligt TRVKB Bitumenbundna lager. För råd vid val av bärlager samt rekommenderade beläggningstjocklekar vid utläggning av lager se TRVR Väg. 7.1.3.1 1 Gott om direkta hänvisningar till råden för att underlätta för projektören 16 2012-02-09
TRVR Väg Bitumenbundna lager 7.1.3 Utformningav standardbeläggningar 7.1.3.1 Bärlager Rekommenderade beläggningstjocklekar g vid utläggning g av lager Bärlager av asfaltgrus, AG Lagertjocklekar, k Beläggningstyp min-max (mm) AG 16 AG 22 AG 32 Lagertjocklek 32-55 44-75 64-110 Bärlager av indränkt makadam, IM, Lagertjocklekar, mm Typ av indränkning i IM 8/22 IM 16/22 40 och 60 40 och 60 Bärlager av tät asfaltbetong, ABT Lagertjocklekar, Beläggningstyp min-max (mm) ABT 16 ABT 22 Lagertjocklekar 36-53 48-73 Bärlager av mjukgjort asfaltgrus, MJAG Lagertjocklekar, Beläggningstyp min-max (mm) MJAG 16 MJAG 22 Lagertjocklek 32-46 44-63 17 2012-02-09 TRVR Väg 7.1 Bitumenbundna lager 7.1.8 Beläggningar med funktionskrav på lager Tabell över funktionskrav på lager och hur de inbördes är kopplade. Ny tabell 18 2012-02-09
TRVR Väg 7.1 Bitumenbundna lager 7.1.8 Beläggningar med funktionskrav på lager 7.1.8.1 Nötningsresistens Provning av nötningsresistens med Prall metoden utförs i första hand på slitlager med beställd beläggningstjocklek blä klk> 35 mm. Metoden fungerar väl på täta beläggningar typ ABT och ABS med bra stenmaterial. Vid tunnare lager kan beställaren begära provning och resultatredovisning, men resultaten ska då inte användas i regleringssyfte. Prallkrav för lågtrafikerade vägar har utgått ur denna tabell 19 2012-02-09 TRVK Väg 7.1 Bitumenbundna lager 7.1.8 Beläggningar med funktionskrav på lager 7.1.8.2 Deformationsresistens (Stabilitet) Erforderligt antal borrprov för att ge sex provkroppar tas ut från varje påbörjad yta om 40 000 m 2. Proven tas ut parvis på 3 slumpvis valda ställen inom dl delytan enligt TRVMB 703. Borrning av prov för deformationsprovning utförs tidigast en dag efter utläggning. Provningen ska utföras enligt FAS Metod 468. Analysen ska utföras tidigast 8 dagar och senast 30 dagar efter utläggning. Analysresultaten ska delges beställaren senast en dag efter genomförd provning. För råd vid val av krav på deformationsresistens se avsnitt 7.1.8.2 7182TRVR Väg. 20 2012-02-09
TRVAMA Anläggning 10 21 2012-02-09 TRVAMA Anläggning 10 Trafikverkets ändringar och tillägg till AMA Anläggning 10 TRV 2011:102 Tidigare texter från senaste VVAMA Anläggning 09 avseende DCC har införts i AMA Anläggning10. TRVAMA finns ännu inte i Svensk Byggtjänsts webbtjänst p g a tekniska problem För närvarande handlar dt det om upplösningskvalitet lit t på bilder / figurer. OBSERVERA ATT DOLD TEXT I DOKUMENTET (RA TEXT) ENDAST VISAS MED RÄTT INSTÄLLNING I WORD. Se Läsanvisning till TRVAMA Anläggning10. Sidan 5. Den dolda texten kommer inte med vid utskrift. 22 2012-02-09
TRVAMA Anläggning10 Exempel: Vid krav på deformationsresistens. Provning av deformationsresistens! Med tanke på den omfattande förprovning som krävs bör stabilitetskrav ej ställas på objekt < 6000 m 2 om det inte finns särskilda skäl.! Metoden lämpar sig för provning av beläggningslager med tjocklek 40 mm.! Enligt TRVKB 10 Bitumenbundna lager finns inget krav på provning av deformationsresistens.! Om provning ska utföras måste det skrivas in enligt något av nedanstående alternativ.! Alt 1. När krav på stabilitet ställs! Ange kravvärde för deformationsresistens med ledning av TRVR Väg avsnitt itt7182 7.1.8.2. Beläggning typ? på objekt? ska uppfylla följande krav på deformationsresistens enligt FAS 468:? 23 2012-02-09 TRVKB 10 Bitumenbundna lager Nyheter Relation till övriga dokument 24 2012-02-09
NYHETER I TRVKB 10 Bitumenbundna lager 2.1.2.1 Kontroll av ballast Leveranskontroll av ballast Provtagning av bll ballast ska utföras enligt metod SS EN 932 1. Prov ska tas ut så sent som möjligt i processen vid tillverkning av beläggning. För asfaltmassa innebär detta att prov ska tas ur eller vid kalldosering innan ballasten matas in i asfaltfabriken. För tankbeläggning innebär detta att prov ska tas från lastbil alternativt upplag vid läggningsplats. 25 2012-02-09 NYHETER I TRVKB 10 Bitumenbundna lager 3.1.5.1 Typblad för asfaltbetong, Abb, ACBind Tabell deformationsresistens utgått ur TRVKB OBS!!!! Funktionskrav på deformationsresistens ska anges i TEKNISK BESKRIVNING Beräkning av trafik med hänsyn till trafikbelastning, i ÅDT k,tung TRVK Väg 7.1.2.2 7122 Råd samt tabell för val av kravnivå baserad på ÅDT k,tung TRVR 7.1.8.2 Även löpande text i TRVKB gällande provtagning samt frekvenser i tabell har utgått. Val av antal prov, provtagningsfrekvens, provyta TRVK Väg 7.1.8.2 Hjälptexter för formulering i TB finns i TRVAMA 26 2012-02-09
TRVK Väg 7.1 Bitumenbundna lager 7.1.2.2 Beräkning av trafik fkmed hänsyn till utmattning mm Val av ballast och bindemedel för justeringslager, bindlager och bärlager, styrs av antalet tunga fordon, ÅDT k,tung. Antalet tunga fordon per körfält beräknas enligt nedan: ÅDT k, tung = ÅDT k A 100 Formel 7.1-2 Beräkning av tung trafik med hänsyn till utmattning, mm. A = Andel tunga fordon i % 27 2012-02-09 TRVR Väg 7.1 Bitumenbundna lager 718 7.1.8 Beläggningar med funktionskrav k på lager 7.1.8.2 Deformationsresistens (Stabilitet) Metoden lämpar sig för provning av beläggningslager med tjocklek 40 mm. Vid beläggningstjocklek ned till 40 mm kan provningen utföras på två provkroppar lagda ovanpå varandra. 28 2012-02-09
TRVK Väg 7.1 Bitumenbundna lager 718 7.1.8 Beläggningar med funktionskrav k på lager 7.1.8.2 Deformationsresistens (Stabilitet) Erforderligt antal borrprov för att ge sex provkroppar tas ut från varje påbörjad yta om 40 000 m 2. Proven tas ut parvis på 3 slumpvis valda ställen inom delytan enligt TRVMB 703. Borrning av prov för deformationsprovning utförs tidigast en dag efter utläggning. Provningen ska utföras enligt FAS Metod 468. Analysen ska utföras tidigast 8 dagar och senast 30 dagar efter utläggning. Analysresultaten ska delges beställaren senast en dag efter genomförd provning. För råd vid val av krav på deformationsresistens se avsnitt 7.1.8.2 7182TRVR Väg. 29 2012-02-09 TRVAMA Anläggning 10 Exempel: Vid krav på deformationsresistens för ABb. DCC.1213 Bindlager kategori A av asfaltbetong (ABb)! Med tanke på den omfattande förprovning som krävs bör stabilitetskrav ej ställas på objekt < 6000 m 2 om det inte finns särskilda skäl.! Alt 1. När krav ställs på deformationsresistens för bindlager av ABb.! Ange kravvärde för deformationsresistens med ledning av TRVR Väg avsnitt itt718 7.1.8 Bindlager av ABb? på objekt? ska uppfylla följande krav på deformationsresistens enligt FAS 468:?! Om beställaren ställer krav på stabilitet (deformationsresistens) ska ej bindemedelstyp anges. Entreprenören väljer bindemedelstyp. Bindemedelstyp ska väljas av entreprenören. Dock ska kalkylvärde för bindemedel 70/100 användas och bindemedelsreglering ska utföras enligt Trafikverkets regler för reglering av beläggningsarbeten, Publikation?.! Ange aktuellt publikationsnummer 30 2012-02-09
NYHETER I TRVKB 10 Bitumenbundna lager 3.1.2.1 Proportionering av asfaltmassa Effekten av vidhäftningsmedel ska för varma massor säkerställas genom provning av vattenkänslighet enligt TRVMB 704 och för halvvarma massor enligt VVMB 701. FAS metod 446 har omarbetats till TRVMB metod 704 ( Inga förändringar i övrigt ) 31 2012-02-09 NYHETER I TRVKB 10 Bitumenbundna lager 3.2.1 Leveranskontroll av asfaltmassa Leveranskontroll ska utföras för att verifiera att asfaltmassa följer arbetsreceptet. Vid leveransprovning av beläggningsmassa ska tre prover tas ut. Proven ska märkas A, B och C med unikt löpnummer. Dessutom ska på varje prov minst anges: Objekt Provtagningsdatum t och tidpunkt Provtagare Reg nr aktuell provtagningsbil/ alternativt löpnummer aktuell leveranssedel. Sektion/ sida ( plats/ läge ) för aktuellt massaparti på objekt Spårbarhet mellan uttaget prov vid asfaltverk till slutlig läge för aktuellt massaparti ska säkerställas med lämplig rutin Förtydligat för att underlätta nationell likriktning avseende provhantering mm 32 2012-02-09
NYHETER I TRVKB 10 Bitumenbundna lager 3.2.1 Leveranskontroll av asfaltmassa Provtagning ska utföras på massa från bil vid asfaltverk enligt TRVMB 702. Provtagning ska utföras med frekvenser enligt tabell 3 2. Provtagningstillfälle inom angiven frekvens ska slumpas enligt VVMB 908. FAS metod 417 har omarbetats till TRVMB metod 702 ( Inga förändringar i övrigt ) 33 2012-02-09 NYHETER I TRVKB 10 Bitumenbundna lager 3.2.2.2 Kontrollblad för stenrik asfaltbetong ABS,SMA Andel passerande ballast mellan siktarna 2 mm och 4 mm för ABS11 och ABS16skasärskiltnoteraspåvarje särskilt enskildanalysrapport. På typbladet finns följande tilläggskrav idag: Ett tilläggskrav är att andel passerande ballast mellan siktarna 2 mm och 4 mm får vara max 5 viktprocentenheter för ABS 11 och max 4 viktprocentenheter för ABS 16. Gäller bara för receptkurvan, men det finns klara samband mellan andel 2 4 mm och texturen hos färdig beläggning. Idag spelar man på toleranserna och vi behöver se över detta. Ett led i detta är att synliggöra andelen på analysrapporten. 34 2012-02-09
NYHETER I TRVKB 10 Bitumenbundna lager 3.4 Kontroll av färdigt lager av asfaltmassa Provning av hålrumshalt Uttagning av borrprov för kontroll av hålrumshalt ska ske genom borrning på en slumpvis vald provplats enligt TRVMB 703 Provtagningen ska börja på den första kontrollytan.hålrumshalten ska bestämmas på provkroppar som uppfyller tjocklekskrav enligt SS EN 12697 6. FAS metod418 haromarbetats till TRVMB metod 703. Vid heating, remixing, remixing plus och repaving ska provtagningen utföras enligt TRVMB 703 punkt 6, provtagning av slitlager på ojusterat underlag. 35 2012-02-09 ÄNDRINGSBREV TRVKB 10 Bitumenbundna lager Daterat 2011 09 13 SAMMANFATTNING AV ÄNDRINGAR Ny fastställd specifikation för polymermodifierad bitumen enligt SS EN 14023 medför att nuvarande tabell 2 2, Specifikationer för polymermodifierad bitumen PMB, utgår och ersätts med reviderad tabell enligt bilaga 1. Ändring av provtagningsfrekvens för leveranskontroll av polymermodifierad bitumen enligt 2.1.2.2 Kontroll av bindemedel. Kravet på undersökning av vidhäftningsegenskaperna g mellan ballast och bitumen med rullflaska enligt SS EN 12697 11 utgår tillsvidare. Beslut att utge ändringsbrev istället för ny utgåva av TRVKB 10 Rev 1 under samma år + Ändring blir tydliggjord Viktigt att Ändringsbrevet åberopas i handlingarna för att gälla 36 2012-02-09
Åberopande av ändringsbrev i Teknisk beskrivning DCC BITUMENBUNDNA ÖVERBYGGNADSLAGER FÖR VÄG, PLAN OD MATERIAL OCH VARUKRAV Material, sammansättning, proportionering och arbetsrecept till, samt tillverkning av bitumenbundna massor, indränkningar,,ytbehandlingar mm ska uppfylla krav enligt TRVKB 10 Bitumenbundna lager, TRV 2011:082, med tillhörande ändringsbrev daterat 2011 09 13. Teknisk beskrivning ansluter till AMA Anläggning 10. Ändringsbrevet innebär ett tillägg ( ändring ) av befintlig text under DCC i AMA. Följer riktlinjen för hur ändringar/ tillägg till befintliga AMA texter ska anges. I EK listas alla åberopade kontraktshandlingar 37 2012-02-09 ÄNDRINGSBREV TRVKB 10 Bitumenbundna lager Daterat 2011 09 13 Motiv till tillbakadragandet av redovisning av förprovning med Rullflaska Provning med rullflaska i sitt nuvarande utförande ger ett osäkert resultat Utvärdering av genomförda ringanalyser mellan olika laboratorier. Utvärdering av redovisade resultat under säsongen Metoden kan dock rekommenderas som vägledning vid val av vidhäftningsmedel till aktuell ballast om analysen utförs av samma laborant inom ett laboratorium med hänsyn taget till egna erfarenheter av ballastmaterial och deras funktion i använda produkter/ arbetsrecept. 38 2012-02-09
Metodstandard EN 12697 11 Scope This European Standard specifies procedures for the determination of the affinity between aggregate and bitumen and its influence on the susceptibility of the combination i to stripping. i This property is intended to be of assistance to the designer for mixture design rather than as a type test. Ytterligare ett motiv för att detta krav på förprovning EJ ska anges i TRVKB. Målsättning är att TRVKB ska innehålla krav där verifiering att krav uppfyllts ska ske med metoder som har god precision och repeterbarhet. NOTE 1 The rolling bottle test is a simple but subjective test and suitable for routine testing. It is not appropriate for aggregates that are highly abrasive. 39 2012-02-09 NYHETER i Trafikverkets regler för reglering av beläggningsarbeten I korthet. Inga genomgripande förändringar Förtydligande av skrivningar Förbättring av struktur/ rubriksättning Rättningar Faktor 2 ballastkrav borttagen Förenklat tabeller 40 2012-02-09
Regler för reglering av beläggningsarbeten Nyheter 41 2012-02-09 NYHETER i Trafikverkets regler för reglering INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. REGLER FÖR KOSTNADSREGLERING AV BINDEMEDELSMÄNGD 1.11 ALLMÄNT 1.2 KALKYLVÄRDEN 1.3 REGLERING AV MASSABELÄGGNINGAR 1.3.1 1 Reglering mot kalkylvärdel 1.3.2 Reglering mot utfall 1.4 REGLERING AV TANKBELÄGGNINGAR 1.4.1 1 Reglering mot kalkylvärde 1.4.2 Reglering mot utfall Enhetlig rubriksättning / tydligare struktur 42 2012-02-09
NYHETER I TRAFIKVERKETS Regler för reglering 5. REGLER FÖR AVDRAG VID BELÄGGNINGSARBETEN 5.2 MATERIAL 5.2.1 Ballastkvalitet Kulkvarnsvärde Ex: Krav 7 innebär i praktiken att vi accepterar 7,4 Om erhållet analysresultat överstiger angivet kravvärde med mer än 0,4 enheter ska avdrag göras enligt nedan. Maximal avvikelse för reglering gär 30 % från med heltal angivet kravvärde. Krav Kulkvarnsvärde = a Analysresultat Kulkvarnsvärde = b Avvikelse c = b a Avdrag i % av a pris = (/) (c/a) x 100 Faktor x 2 borttaget. Innebär mindre konsekvens i form av avdrag men är mer realistiskt sett till den beräknade förkortade livslängden. 43 2012-02-09 OBS! Viktigt att beställaren sätter relevant kravvärde baserat på ÅDTk,just. Värdering av erforderlig kravnivå med beaktande av vilka täkter som finns inom valt transportavstånd till aktuella objekt. 44 2012-02-09
NYHETER I TRAFIKVERKETS Regler för reglering 5 REGLER FÖR AVDRAG VID BELÄGGNINGSARBETEN MicroDeval värde Om erhållet analysresultat överstiger angivet kravvärde ska avdrag göras enligt nedan. Maximal avvikelse för reglering är 30 % från med heltal angivet kravvärde. Krav MicroDeval värde = a Faktor x 2 borttaget. t Analysresultat MicroDevalvärde = b Innebär mindre konsekvens i form av avdrag men är mer relevant sett till den Avvikelse, c = b a förkortade livslängden. Avdrag i % av a pris = (c/a) x 100 45 2012-02-09 OBS! Vid MicroDeval krav <15 blir max regleringsintervall = 27 %. 46 2012-02-09
NYHETER I TRAFIKVERKETS Regler för reglering 5 REGLER FÖR AVDRAG VID BELÄGGNINGSARBETEN Los Angelestal Om erhållet värde överstiger angivet kravvärde ska avdrag göras med 10 % inom regleringsintervallet 2 < X 4. Rättning av undre intervall: Frizonen ska vara 2 enheter innan avdrag sker 47 2012-02-09 NYHETER I TRAFIKVERKETS Regler för reglering 5 REGLER FÖR AVDRAG VID BELÄGGNINGSARBETEN Tbll25 Tabell Avdrag Ad pga avvikelser i kornstorleksfördelning k l Rättning av värde tabell för övriga kravsiktar Siktstorlek på kravsiktar 0,063 mm 1,0 2,0 2,1 3,0 Enskilt värde Medelvärde Avdrag på á pris 0,5 2,0 2,1 3,0 2 % 5 % Övriga kravsiktar 2 3 1 3 2 % 4 6 4 6 5 % 48 2012-02-09
NYHETER I TRAFIKVERKETS Regler för reglering 5 REGLER FÖR AVDRAG VID BELÄGGNINGSARBETEN 5.3.6 Nötningsresistens Om nötningsresistensen enligt Prall överstiger angivet kravvärde med mer än 2 cm 3 ska avdrag göras enligt tabell 29. Tabell 29 Avdrag p g a avvikelser i nötningsresistens. Avvikelse för nötningsresistens, cm3 Avdrag på à pris % Förenklat tabell. Fört in en nivå i mitten. 2 3 5 Sänkt högsta 4 8 10 reglervärde till 10 9 10 20 från 12. 49 2012-02-09 Not: Prallkrav på lågtrafikerat borttaget i TRVR Väg ARBETSGRUPP REGELVERK BELÄGGNING Kenneth Lind Investering/ Vägteknik Johanna Thorsenius Underhåll väg Torbjörn Jacobson Investering/ Vägteknik Torsten Nordgren Underhåll väg Björn Kullander Investering/Vägteknik PIA Produktivitetsökning i anl. Branschen Genomlysning av krav Relevanta krav Utveckla/ förbättra regelverk Enhetlig / renodlad beställare Möten 3 ggr / år Vid större genomgripande förändringar Intern /och externremiss TRVAMA Anläggning TRVKB Bit.bundna lager Regler för reglering Årlig uppdatering När ny AMA utges Vid behov Rättning av allvarliga fel Införande nya specifikationer etc I form av ändringsbrev ( tydligt ) 50 2012-02-09
FÖRUTSÄTTNING FÖR EFFEKTIV UTVECKLING AV REGELVERK Tillämpning ( säkerställa informationsspridning, hur använda?) Erfarenhetsåterföring ( slutbesiktningar mm ) Riktad FOI ( utveckla, förbättra metoder mm ) Samverkan med branschen Projektledare, konsulter, entreprenörer Öppen dialog samarbetsvilja lyhördhet.vilja Löpande synpunkter förbättringsförslag 51 2012-02-09 FÖRUTSÄTTNING FÖR EFFEKTIV UTVECKLING AV REGELVERK Anpassad blankett för lämnade av löpande synpunkter konkreta förslag Lämpligt om blankett finns för nedladdning i anslutning till aktuellt dokument på www.trafikverket.se/tekniska Asfaltskolans hemsida Metodgruppens hemsida Tankgruppens hemsida? 52 2012-02-09