Språk och skrivande i årskurs 9 projektets huvudrapport Fokus på finlandssvenska elevtexter - fördjupande artiklar om skrivförmåga 29.4.

Relevanta dokument
Språk och skrivande i årskurs 9 projektets huvudrapport Fokus på finlandssvenska elevtexter - fördjupande artiklar om skrivförmåga 15.9.

Modersmål och litteratur i åk Sammandrag av utvärderingsresultaten

VILKA MODERSMÅLSKUNSKAPER HAR FINLANDSSVENSKA ELEVER SOM GÅR UT ÅRSKURS 9?

UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTATEN I MATEMATIK I ÅRSKURS 6 ÅR 2007

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

Figur 1. Poängfördelning i uppföljningsutvärderingen i matematik (alla uppgifter sammanslagna).

NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska. Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut?

Förmåga att kommunicera i olika kommunikationsmi ljöer. beakta andra i en kommunikationssit uation. använda mångsidiga retoriska uttrycksmedel

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Terminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan

Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230. Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10

ÄNDRINGAR SOM GÄLLER GYMNASIEKURSERNA I DE GEMENSAMMA EXAMENSDELARNA

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

Högskolan i Borås Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT Sektionen för förskollärarutbildning Sektionen för lärarutbildning.

Årsplanering i Svenska år 4-5 Planeringen rullar över totalt två läsår för varje enskild elev

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16

HISTORIA. Läroämnets uppdrag

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga

Exempel på ämnen för examensarbete inom kurserna UÖÄ007, HOA400, UÖÄ008: (Se också DIVA:

Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan 4-6 Sjötofta

KANSALLINEN KOULUTUKSEN ARVIOINTIKESKUS NATIONELLA CENTRET FÖR UTBILDNINGSUTVÄRDERING INLÄRNINGSRESULTATEN I SPRÅK I ÅRSKURS 9 ÅR 2013 TIIVISTELMÄ

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Student Personnummer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

US208P/A, Svenska/svenska som andraspråk i mångfaldens skola II, skolår 5-9 samt skolår 7-9 och gymnasieskolan, 30 hp

Svenska som andraspråk

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Swedish ONL attainment descriptors

Beslut för förskoleklass och grundskola

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Nyanlända barn i Stockholms skolor. Till dig som är förälder eller vårdnads havare med annan skolbakgrund än svensk

Utveckling och lärande

Broskolans röda tråd i Svenska

Del ur Lgr 11: kursplan i svenska som andraspråk i grundskolan

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Antal elever... 2 Bil 1 Antal elever per skola... 2 Bil 2 Antal elever per årskurs den kommunala skolan... 3 Nyckeltal: Andelen elever i åk 3 i den

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

SPRÅKDAGEN WORKSHOP SPRÅK OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE ARBETSSÄTT MED FOKUS PÅ YNGRE ÅLDRAR

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Resultat nationella ämnesprov årskurs 3 läsåret 2009/2010

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Bilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741

Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva dikter

Beslut om att undervisning i svenska som andraspråk upphör

Centralt innehåll årskurs 7-9

Distansundervisning. Anna Anu Viik. tel +46(0) Facebook: Modersmål Sverige

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar

Internationella Engelska Skolan i Nacka

Svenska Läsa

Förslag den 25 september Engelska

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Prövningen Vid prövningstillfället ska du komma till skolan och göra en läsförståelseuppgift samt en argumenterande skriftlig uppgift.

Könsskillnader i skolresultat NATIONELL STATISTIK I URVAL. Könsskillnader i skolresultat 1

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Aktuell läsforskning. Chris Silverström, specialplanerare

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling

Nationella prov Statistisk analys för Sjöängsskolans resultat årskurs 6 och Anneli Jöesaar

Hur påverkar kön och etnicitet intresset för teknik hos grundskoleelever? Jan Grenholm och Edvard Nordlander

Jämförelse av måluppfyllelse mellan årskurs 1-6 och 7-9. Andel elever i 1-6 och 7-9 som ej nådde målen ht 2010

Inriktning Kommun Kommunkod

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Läsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen

Textkompetenser, Genre och Literacitet

Förslag den 25 september Engelska

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Reflektera kring hur språket förändras av digitaliseringen

Lokalt åtagande och aktivitet (Tuna skolområde)

Grundskolans resultat

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

INFÖR NATIONELLA PROVEN I SVENSKA. Olika typer av texter

PLANERADE AKTIVITETER FÖR ATT NÅ MÅLEN

Svenska 1 skrivande och olika texttyper del 1. Hösten 2012

Kartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! Willkommen!

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK

Läs- och skrivfärdigheter inom andra stadiet,

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING,

Tentamen (språkdel2) den 12 augusti, 2011

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Max18skolan Gymnasiet. Delaktighet

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen

Transkript:

Språk och skrivande i årskurs 9 projektets huvudrapport Fokus på finlandssvenska elevtexter - fördjupande artiklar om skrivförmåga

Material 1 700 elever i 30 skolor i Svenskfinland, april 2014 20 skolor i den pappersbaserade utvärderingen, 10 skolor i det digitala försöket (316 elever) Resultatrapporteringen bygger i första hand på pappersversionen. Sjätte utvärderingen i årskurs 9, 1999-2014 https://sv.wikipedia.org/wiki/svenskfinland 2

Fokus på språk och skrivande större djup i resultatanalysen Skrivkompetenser (Makkonen-Craig 2011, isbergsmetafor) - Motorisk och visuell kompetens - Språklig kompetens Diskurskompetenser - Kognitiv kompetens - Textuell kompetens - Genrekompetens - Social kompetens 3

Vilken information om skrivande ger utvärderingen? 4

Liknande resultattrender som tidigare Resultatskillnader framkom mellan könen och mellan elever med olika planer för fortsatta studier. Det framkom även resultatskillnader i förhållande till föräldrarnas utbildning. Skrivkunskaperna låg i genomsnitt på samma nivå i alla regioner och kommuntyper i Svenskfinland. 5

Resultatfördelning i skrivande 6

Lösningsandel i % Resultat i skrivande för elever med olika framtidsplaner 90 80 70 60 50 40 43 47 37 48 52 61 42 58 58 65 52 62 72 80 68 73 30 20 10 0 Pojkar som sökt till yrkesutbildning Flickor som sökt till yrkesutbildning Pojkar som sökt till gymnasiet Flickor som sökt till gymnasiet Hela delområdet Brev Insändare Att skriva till bild 7

Skrivresultat enligt föräldrars bakgrund Föräldrarnas utbildning Södra Finland Antal elever Skrivande Västra och Inre Finland Antal elever Skrivande Sydvästra Finland Antal elever Skrivande p-värde h² Ingendera föräldern student Den ena föräldern student Båda föräldrarna studenter 74 51 % 169 60 % 13 56 % p < 0,01 189 60 % 197 62 % 40 61 % 276 65 % 124 65 % 61 62 % p-värde p 0,001 n.s. n.s. h² h² = 0,06 n.s. n.s. h² = 0,04 8

Stor skillnad mellan pojkars och flickors känsla för skriftspråkets normer 9

Vilka andra bakgrundsfaktorer verkar ha betydelse för skrivresultatet? Läxläsning Attityder till ämnet och skrivande som en del av ämnet Läsning av böcker på fritiden åk 9 åk 9 år 2005 år 2010 år 2014 Alla elever 67 % 64 % 58 % Södra Finland Västra och Inre Finland Sydvästra Finland Läsningen av böcker går nedåt: i tabellen syns andel elever som läser minst en bok per månad på sin fritid åk 9 68 % 65 % 57 % 71 % 64 % 58 % 66 % 60 % 62 % 10

Lösningsandel i % Läsningens betydelse: elevresultat enligt månatlig läsning av böcker på fritiden 80 70 60 50 Språkkännedom Skrivande 52 53 61 63 64 67 71 74 65 71 40 30 20 10 0 Inte en enda bok 1 bok 2 böcker 3 böcker 4 eller fler böcker 11

Attityder till skrivande, andel i % Jag vill bli en bättre skribent. FLICKOR Jag vill bli en bättre skribent. POJKAR 12 19 27 34 40 70 Helt eller delvis av annan åsikt Osäker eller ingen klar uppfattning Jag tycker om att lära mig mer om skrivande. FLICKOR 18 23 59 Helt eller delvis av samma åsikt Jag tycker om att lära mig mer om skrivande. POJKAR 27 28 45 0 20 40 60 80 100 12

Finlandssvenskar flickors och pojkars attityder till matematik, engelska och modersmålet Matematik 2012 A-engelska 2013 Modersmål och litteratur 2014 Flickor (n = 336) Pojkar (n = 376) Flickor (n = 265) Pojkar (n = 245) Flickor (n = 662) Pojkar (n = 695) Alla attitydpåståenden 3,3 3,3 3,8 3,7 3,5 3,0 Att tycka om ämnet 2,9 2,9 3,5 3,4 3,1 2,4 Att behärska ämnet 3,1 3,4 3,6 3,8 3,4 3,1 Att ha nytta av ämnet 4,0 3,9 4,3 4,0 4,0 3,3 13

Lösningsandel i % Uppfattning om egen skrivförmåga i förhållande till resultat i provuppgifter 100 90 80 75 70 60 50 40 60 60 44 47 66 50 62 Flickor Pojkar 30 20 10 0 Svag Låg Måttlig Stark Uppfattning om egen skrivförmåga 14

Deltagarnas användning av svenska i hemmet (i %) 6 % 3 % 23 % 50 % 18 % Aldrig svenska Ganska sällan svenska Lika mycket svenska som annat språk Mest svenska Alltid svenska 15

Deltagarnas användning av svenska i hemmet enligt region (i %) Södra Finland 3 8 35 24 30 Västra och Inre Finland 2 4 11 12 71 Sydvästra Finland 5 3 28 20 44 44 Aldrig svenska Ganska sällan svenska Lika mycket svenska som annat språk Mest svenska Alltid svenska 16

Skrivresultat i förhållande till användning av svenska i hemmet På delområdesnivå framkom inga skillnader i förhållande till graden av användning av svenska i hemmet. Nytt är däremot att det fanns signifikanta skillnader i enskilda uppgifter i språkkännedom (ordföljd, menings- och satsstruktur, abstrakta konkreta ord) samt i språklig korrekthet i skrivuppgifterna. 17

Resultat i argumenterande/utredande skrivande ALLA UPPGIFTER TILLSAMMANS: 60 % (P 51 %, F 69 %) Brev: 66 % av poängen (P 56 %, 77 %) Insändare: 54 % av poängen (P 45 %, F 64 %) Beskrivningar/nyhetstexter: 63 % av poängen (P 56 %, F 70 %) 11.5.2014 18

Procent Blivande gymnasisters totalpoäng i insändare, åk 9 år 2014 mo n = 849 (mv 61 %); äi n = 1837 (mv 67 %) 25 20 15 10 5 0 0 %- 10 % 10 %- 20 % 20 %- 30 % 30 %- 40 % 40 %- 50 % 50 %- 60 % 60 %- 70 % 70 %- 80 % 80 %- 90 % 90 %- 100 % svenska skolor finska skolor 19

Lösningsandel i % Blivande gymnasisters resultat i insändaruppgiften enligt användning av svenska i hemmet (N = 848) 100 80 60 40 20 0 uttrycka åsikt motivera åsikt motsatta uppf. använda text struktur korrekt språk mångsidigt totalresultat språk aldrig (N = 29) ganska sällan (N = 49) lika mycket som annat (N = 210) mest (N = 167) alltid (N = 393) 20

Att argumentera är inte lätt Lösnings- Flickor Pojkar andel, alla Att uttrycka sin åsikt 85 % 89 % 80 % Att motivera sin åsikt 58 % 68 % 49 % Att beakta avvikande uppfattningar 27 % 35 % 19 % Att använda utgångstexten 37 % 47 % 27 % Textstruktur 58 % 70 % 46 % Språklig korrekthet 59 % 70 % 49 % Språklig mångsidighet 56 % 66 % 46 % Hela uppgiften 54 % 64 % 45 % 21

Djupanalys av 140 insändartexter (Silén, 2015) Eleverna skriver argumenterande, men också problemlösande och utredande texter. I materialet går 40 % av eleverna rakt på sak utan att på något sätt introducera debattfrågan (Ska sommarlovet flyttas eller inte?). Eleverna borde gå i dialog med utgångstexten som skrivits av Juha Ruusuvuori. Texten kräver presentation men många elever presenterar inte den, även om de kanske nämner Ruusuvuori och vad han tycker. Första meningen i några texter: 1. Själv är jag av nästan olik åsikt om när sommarlovet skall infalla. 2. Det där var en av de fånigaste idéer, som jag har hört, Juha Ruusuvuori. Ingen bryr sig om ofta är junikvällarna mörka, varma och mjuka. På riktigt, ingen vill vara på sommarlov, när det är mörkt. I de flesta texter framgår det tydligt vad eleverna anser om sommarlovets placering. Det är vanligen inte oklart vad eleven tycker. 22

Djupanalys av 140 insändartexter (Silén, 2015) Eleverna behärskar inte till fullo den skriftliga genren insändare. Elevernas sätt att argumentera karakteriseras ofta av drag som är mer typiska för en muntlig kontext än en skriftlig. I många fall har skribenterna som i en muntlig dialog direkt berättat vad de tycker om Ruusuvuoris åsikt utan att ange vilken den är. I många texter framgår det inte ens att det är Ruusuvuoris åsikt de utgår från. De elever som bedöms som särskilt goda skribenter kan tänka utöver skolkontexten. I sådana fall ser de till att läsaren får veta vems text de skriver ett svar på, vilken åsikt som framförts där och hur den motiverats. Att i skrift kunna referera en annan person och ge läsaren den bakgrundsinformation hen behöver är något många av eleverna ännu inte behärskar när de lämnar grundskolan. 23

Viktiga områden för insatser skriva, skriva, skriva handledning av elever, särskilt elever som inte får stöd för språket och/eller sina gymnasiestudier i hemmet tid och resurser behövs uppmuntran till läsning av olika slags texter och särskilt längre texter uppföljning av läxor, respons på uppgifter elevernas motivation betoning av nyttan med ämnet språklig medvetenhet i skolorna och hemmet elevernas möjligheter att använda svenska i vardagen 24

Digitalt försök: resultat i skrivande 30 25 Digitalt På papper 20 21 19 19 Procent 15 10 5 3 2 2 1 6 4 10 7 15 13 17 17 12 8 13 5 4 0 10 % 10 % 20 % 20 % 30 % 30 % 40 % 40 % 50 % 50 % 60 % 60 % 70 % 70 % 80 % 80 % 90 % 90 % eller över Lösningsandel i skrivande 25