MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete
Bakgrund Arbets- och miljömedicin i Lund utarbetade i slutet av 1980-talet en standardmetod för klinisk undersökning av nacke och övre extremiteter (Ohlsson et al., 1994). Detta skedde i samarbete med Institutet för sjukgymnastik, och utgick från vetenskapliga artiklar från Finland (Waris et al., 1979; Viikari-Juntura, 1983). Metoden har sedan dess använts i en lång rad studier av olika yrkesgrupper (Nordander et al., 2009). Undersökningen leder fram till att man enligt förutbestämda kriterier har möjlighet att ställa nitton olika diagnoser (tendiniter, nervinklämningar, ledaffektioner eller myalgier). Syftet var ursprungligen främst att beräkna förekomsten av diagnoser i nacke/axlar respektive armbågar/händer, för epidemiologiska studier. I en rad studier undersöktes risken för kvinnor med ensidigt repetitivt industriarbetare. En uppdatering av de ursprungliga diagnoskriterierna har gjorts baserat på ett förslag från Holland (Sluiter et al., 2001). Denna uppdatering rörde främst nervinklämningar i handen, och gjordes för att få en känsligare metod, det vill säga en metod som har större möjlighet att skilja belastande från ickebelastande arbete i rimligt stora grupper (tidigare diagnoskriterier hade visat sig vara allt för stränga). Efter uppdatering räknades gamla data om, och för samtliga yrkesgrupper har därför nu prevalensen av diagnoser med nuvarande kriterier kunnat beräknas. Data från de olika yrkesgrupperna har sammanställts till en enda databas, och resultat från denna har publicerats (Nordander et al., 2009). Databasen innehåller ett flertal yrkesgrupper med repetitivt och/eller låst arbete, vilka ofta haft hög prevalens av diagnoser. Det finns också sådana med rörligt och varierat arbete, vilka sammantaget bildar en referensgrupp för jämförelse. Data från ovanstående yrkesgrupper finns också beträffande besvär i nacke/axlar respektive armbågar/händer de senaste 12 månaderna och de senaste 7 dagarna [Nordiska ministerrådets frågeformulär (Kuorinka et al., 1987)]. Medicinska kontroller vid ergonomiskt belastande arbete. Sedan 2005 gäller att När en riskbedömning enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (Arbetsmiljöverket, 2001), visar att det är motiverat att genomföra medicinska kontroller av arbetstagarna skall sådana kontroller erbjudas dem av arbetsgivaren (Arbetsmiljöverket, 2005). Denna regel är en svensk implementering av ett EU-direktiv om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (89/391/EEC, 1989). De medicinska kontrollerna har två syften: Att upptäcka tidiga tecken till ohälsa/ skydda känsliga individer Att upptäcka skadliga arbetsmiljöer
Den metod med tillhörande databas som utarbetats vid arbets- och miljömedicin i Lund har visat sig lämplig för att uppfylla dessa syften. Genom att på ett systematiskt sätt undersöka övre rörelseapparaten upptäcks individer med besvär och adekvata åtgärder kan vidtas. Sker undersökningen regelbundet upptäcks de tidigt i förloppet vilket ökar möjligheten att vända utvecklingen. Genom att undersöka hela avdelningar/arbetsställen kan man genom att jämföra med databasen bedöma huruvida sjukligheten är anmärkningsvärt hög. För att uppnå kostnads- och tidseffektivitet har metoden anpassats för företagshälsovården på så vis att den delats i en screening del för samtliga arbetstagare, och en fördjupning fullständig undersökning för arbetstagare med pågående besvär. Vem bör erbjudas MEBA? Om en riskvärdering visat ökad risk för besvär i nacke, armar eller händer är MEBA en lämplig metod för medicinsk kontroll. Riskvärdering kan ske med hjälp av arbetsmiljöverkets föreskrift om belastningsergonomi (Arbetsmiljöverket, 2012) eller på annat sätt. Det är lämpligt att undersöka hela grupper med relativt homogena arbetsuppgifter avseende ergonomisk belastning. För att man ska kunna jämföra med resultat från andra arbetsgrupper behöver alla delta. Det räcker inte med att undersöka de som är sjuka (skulle ge resultatet 100 %). Självklart måste undersökningen vara frivillig, det är arbetsgivaren som är skyldig att erbjuda kontrollen, arbetstagaren är inte skyldig att gå dit. Utrustning MEBA är utformat för att kunna utföras ute på arbetsplatserna. För att genomföra MEBA behövs två stolar, helst utan armstöd, ett litet bord och ett avskilt rum med möjlighet att stänga dörren. Hur lång tid tar det? En tränad undersökare utför oftast MEBA på 30 minuter. Några personer kan ta längre tid att undersöka, för att de har mycket besvär eller mycket att berätta. Andra går snabbare, om endast screeningdelen behöver utföras. Har man möjlighet är det är en fördel att befinna sig nära arbetsplatsen och låta personerna lösa av varandra efter hand som de blir klara. Behövs fördjupning är det bättre att kalla personen för separat uppföljning på företagshälsovården.
Uppföljande åtgärder på individnivå MEBA leder ibland fram till en diagnos, exempelvis lateral epikondylit. För andra personer upptäcks ett smärttillstånd i armbågen som inte uppfyller alla kriterier på sådan, men som ändå motiverar åtgärder. Exempel på sådana kan vara arbetstekniska råd, sjukgymnastik, medicinsk behandling, remiss till ortoped Det är viktigt att företagshälsovården och arbetsgivaren (kunden), innan undersökningarna startar, kommit överens om hur man på individnivå har möjlighet att följa upp de sjukdomstillstånd som upptäcks. MEBA sker självklart under sedvanlig sekretess, dvs företagshälsovården får inte utan individens medgivande föra vidare information som framkommer till arbetsgivaren. Resultatsammanställning För gruppen beräknas andel personer med minst en diagnos i nacke och/ eller axlar. En ny stapel förs in i nedanstående diagram. En eller flera diagnoser i nacke/axlar Kvinnliga yrkesgrupper Rörligt/varierat arbete 60 50 40 (%) 30 20 10 0 Varierat kontorsarbete Varierat kontorsarbete Varierat industriarbete Varierat kontorsarbete Kontors- datorarbete Formsprutning gummi Parkettstavsortering Frisörer Montering keramik Daghem Hemtjänst Lokalvård Lokalvård Laminattillverkning Detaljhandel Flygledning Fiskberedning Plastgradning Bromsmontering Tandhygienister Den streckade linjen anger medelvärdet för grupper med rörligt/varierat arbete. Motsvarande diagram för diagnoser i armbågar/händer. Metoden ger också information om andel personer med besvär senaste 12 månader eller senaste 7 dagar. Även för denna information finns diagram att utnyttja för jämförelse med andra yrkesgrupper.
Dessutom kan man beräkna hur stor andel av personalen som anger frekventa besvär (besvär ofta/mycket ofta), alternativt besvär med hög intensitet (minst tre på skala noll till tio), För att få meningsfulla resultat bör dessa sammanställas separat för grupper med relativt homogena arbetsgrupper (exempelvis alla lokalvårdare respektive alla sekreterare, inte alla på kontoret). Gruppen får samtidigt inte vara allt för liten. Slumpen kommer då att spela stor roll, och huruvida en enskild person uppfyller kriterierna för diagnos kommer att få stor betydelse. Dessutom är risken alltför stor att personer kan identifieras. I de dataark som medföljer MEBA finns ingen grupp som är mindre än 30 personer. Även sjukskrivna ska ingå. Resultat sammanställs separat för män och kvinnor. Det finns många sätt att genomföra kliniska undersökningar, och att ställa diagnoser. Fördelen med MEBA är endast att den är standardiserad, och att det finns ett vetenskapligt publicerat referensmaterial. Metoden gör inte anspråk på att på annat sätt vara bättre än någon annan. På den enskilde patienten kan man naturligtvis göra kompletterande undersökningar, för att ta ställning till lämpliga åtgärder. Om man däremot på gruppnivå vill jämföra sina resultat med databasen måste man följa MEBAs diagnoskriterier. Uppföljande åtgärder på gruppnivå Om MEBA visar förhöjd förekomst av diagnoser eller besvär bör åtgärder vidtas på arbetsplatsen. Exempel på sådana kan vara ergonomiundervisning, tekniska hjälpmedel, förändrad organisation, sänkt tempo Det är viktigt att företagshälsovården och arbetsgivaren (kunden), innan undersökningarna startar, kommit överens om hur man på gruppnivå har möjlighet att arbeta vidare om kartläggningen visar ökad risk. Det kan ibland vara lämpligt att samtidigt som MEBA genomförs ställa kompletterande frågor rörande arbetsmiljön som kan leda fram till förbättringar. Kurs För att lära sig metoden kan man gå kurs hos AMM Lund, AMM Göteborg, AMM Uppsala eller AMM i Umeå. Inför kursen får man hemsänt undersökningsformulär med bruksanvisning och instruktionsfilm. Kursen är en dag, och i slutet av kursen får man tillgång till en kod för att komma in på hemsidan och ladda ner excelark för inmatning av resultat.
Hemsidan På www.fhvmetodik.se/metoder/meba finns information om metoden, kommande kurser och reklamfolder att ladda ner. För de som gått kurs och fått personlig inloggningskod finns den senaste versionen av undersökningsformulären och övriga dokument. Här kan man också se instruktionsfilmen, och ladda ner en PowerPoint-presentation för att visa för exempelvis kundföretag.
Referenser 89/391/EEC, 1989. Council Directive on the introduction of measures to encourage improvements in the safety and health of workers at work. Article 14. Arbetsmiljöverket, 2001. AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete http://www.av.se/lagochratt/afs/afs2001_01.aspx. Arbetsmiljöverket, 2005. AFS 2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet. http://www.av.se/lagochratt/afs/afs2005_06.aspx. Arbetsmiljöverket, 2012. AFS 2012:02 Belastningsergonomi http://www.av.se/lagochratt/afs/afs2012_02.aspx. Kuorinka, I., Jonsson, B., Kilbom, Å., Vinterberg, H., Biering-Sørensen, F., Andersson, G., Jørgensen, K., 1987. Standardised Nordic questionnaires for the analysis of musculoskeletal symptoms. Applied Ergonomics 18, 233-237. Nordander, C., Ohlsson, K., Akesson, I., Arvidsson, I., Balogh, I., Hansson, G.A., Stromberg, U., Rittner, R., Skerfving, S., 2009. Risk of musculoskeletal disorders among females and males in repetitive/constrained work. Ergonomics 52, 1226-1239. Ohlsson, K., Attewell, R.G., Johnsson, B., Ahlm, A., Skerfving, S., 1994. An assessment of neck and upper extremity disorders by questionnaire and clinical examination. Ergonomics 37, 891-897. Sluiter, J.K., Rest, K.M., Frings-Dresen, M.H., 2001. Criteria document for evaluating the work-relatedness of upper-extremity musculoskeletal disorders. Scandinavian Journal of Work Environment and Health 27, 1-102. Waris, P., Kuorinka, I., Kurppa, K., Luopajarvi, T., Virolainen, M., Pesonen, K., Nummi, J., Kukkonen, R., 1979. Epidemiologic screening of occupational neck and upper limb disorders. Methods and criteria. Scandinavian Journal of Work Environment and Health 5 suppl 3, 25-38. Viikari-Juntura, E., 1983. Neck and upper limb disorders among slaughterhouse workers. An epidemiologic and clinical study. Scand J Work Environ Health. 9, 283-290.
Arbets- och miljömedicin i Lund, Göteborg, Uppsala och Umeå Kontaktpersoner Lund: Jenny Gremark- Simonsen 046 17 31 64, jenny.gremarksimonsen@skane.se Göteborg: Ewa Gustafsson 031 786 62 81, ewa.gustafsson@amm.gu.se Uppsala: Peter Palm, 018 611 36 47, peter.palm@akademiska.se Umeå: Pernilla Eriksson, 090 785 69 94, pernilla.eriksson@vll.se