2012 Brandplan RÖDGÖLEN / Norrköpings kommun Thomas Aronsson Swedish Fire & Rescue Service AB 2012-07-05
Bakgrund till brandplan Rödgölens Naturreservat Norrköpings kommun Rödgölens naturreservat ligger nordväst om Skriketorp, ca 11 kilometer norr om Norrköping. Naturreservatet består av skogsklätt sprickdalslandskap med branter, hällmarker och dalgångar med en mängd små mossar och gölar. Barrskog dominerar landskapet och har relativt hög ålder. I området finns gölar med höga naturvärden. Syftet med naturreservat är att bevarar arter och sällsynta organismer som är typiska för den aktuella skogsmiljön och i detta bevarandemål ingår naturliga bränder som en naturlig och viktig del i skogens dynamik. I Skötselplan för Rödgölens Naturreservat, upprättad av Länsstyrelsen i Östergötland 2007 går följande att läsa: Naturvårdsbränning Vid skötselplanens upprättande 2007-12-14 finns ännu ingen utarbetad strategi för hur naturvårdsbränning i Kolmårdens/norra Östergötlands skogsområde ska bedrivas för att återfå biologisk mångfald knutna till skogar som tidigare brann naturligt med långa tiders intervall. Delar av Rödgölens naturreservat är har områden som bör ingå i en samlad strategi för skötsel med kontrollerade naturvårdsbränningar på landskapsnivå i framtiden. Naturvårdsbränning kan även tänkas att användas för habitatrestaurering. Inom reservatet, förutom i de södra delarna närmast Skriketorp, kan naturvårdsbränning komma att göras inom mindre områden, främst inom skötselområdena 1, 7 och 8. I skötselområde 8 (hygge) kan en större bränning komma att göras. Även andra skötselmetoder för att gynna arter/strukturer som gynnas av brand kan komma att utvecklas och användas i skötselområdena 1, 7 och 8 (t.ex. röjning av uppväxande gran i talldominerade områden). Genom effektiv brandbekämpning har brandpåverkade skogsarealer kraftigt minskat. I början av 1900 talet brann årligen ungefär 1 % av den svenska skogsarealen, idag är denna siffra nere på 0,01 %. Detta får till följd att de brandberoende organismerna blivit alltmer sällsynta. Listan med rödlistade arter består idag av över 130 arter. För att öka mängden bränd ved är kontrollerade anlagda bränder ett viktigt instrument för att öka den biologiska mångfalden. Norrköpings kommun vill med bränningen uppnå följande syften: 1. Skapa brandhistorik. 2. Gynna flora och faunan som är beroende av brandsubstrat. 3. Skapa naturliga föryngringar av tall och löv ( asp och björk ). Sida 1 av 33
Norrköpings kommuns ambition är att naturvårdsbränningen skall utföras av en professionell entreprenör som har utrustning, personal och erfarenhet av liknande uppdrag. Säkerheten under en bränning är den viktigaste delen i arbetet runt en bränning. För att säkerställa säkerheten för såväl personalen som utför arbetet, som övriga på plats samt att bränningen håller sig inom den gräns som bränningen avser krävs att den som utför arbetet har säkerheten som främsta mått för säkraste resultat. För att minimera oförutsedda händelser krävs av entreprenören 1. I detalj planera uppdraget tillsammans med Norrköpings kommun och berörda parter. 2. Har extraresurser I form av personal i backup. Extra utrustning som kan användas om en brand hoppar över begränsningslinjen. 3. Planerar för agerande utifrån den egna organisationen i händelse av att branden sprider sig utanför begränsningslinjen. 4. Samråder med den kommunala räddningstjänsten runt bränningen. Länsstyrelsen Östergötland medverkar i ett projekt kallat Eldsjäl tillsammans med Länsstyrelserna i Kalmar, Jönköping, Kronoberg samt Södermanland. Detta projekt stöds av Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket. Det finns således en uttalad ambition från Länsstyrelserna och övriga myndigheter med ansvar för skogsskötsel att genomföra bränningar. Mot bakgrund av de höga naturvärdena som finns inom Rödgölens naturreservat bör särskild hänsyn tas till miljön utifrån entreprenörens hantering av bränsle till pumpar och bränsle som används vid själv antändningen av objektet. Sida 2 av 33
Objektets administrativa uppgifter ( namn, koordinater, ägande förhållande mm ) Plats Rödgölens Naturreservat Koordinater Socken Åby socken. Kommun Norrköpings kommun. Län Östergötlands län. Ägare Norrköpings kommun. Kontaktperson Jonas Edlund 0730-201 290 Sem vecka 26-29 Tommy Lundberg 011-151 856 Sem vecka 27-30 Anna Boholm 0761-281 127 Sem vecka 26-27 31-33 Sida 3 av 33
Organisation och ansvarsområden samt kontaktpersoner. Bränningsledare Tändningsledare Crew boss Kontaktperson Norrköpings kommun Länsstyrelsen i Östergötlands Län Räddningstjänst Norrköpings Kommun Deltidskår SOS alarm Mathias Stuifbergen Thomas Aronsson Tobias Rudebeck Enligt lista Olle Jonsson Jörgen Larsson Kvillinge Räddningsstation Norrköping Ansvarsområden Bränningsplan Go / No Go Bränning Bränningstaktik Kontakt räddningstjänst Kontakt SOS Alarm Kontakt Räddningstjänst bränningsdag Kontakt SOS bränningsdag Information till allmänheten Radiomeddelande till allmänheten bränningsdagen Entreprenörens personalutbildning Entreprenörens utrustning Swedish Fire & Rescue Service AB. Entreprenören tillsammans med kontaktperson Norrköpings kommun Bränningsledare. Bränningsledare Entreprenören Räddningstjänsten Bränningsledare Bränningsledare Norrköpings kommun Norrköpings kommun Entreprenören Entreprenören Sida 4 av 33
Sjukvårdsutrustning på plats Kartmaterial Brandgator Ev. avverkning Identifierande av särskilt skyddsvärda objekt Base camp Logistik Entreprenören Riskidentifiering Översiktskarta för körvägar Brandflyg Brandtekniks uppföljning under bränningen Intern radiokommunikation Externa besökare, tillstånd, personlig skyddsutrustning Bränning och erforderlig eftersläckning Total eftersläckning Efterbevakning Entreprenören Norrköpings kommun. Norrköpings kommun. Norrköpings kommun. Norrköpings kommun. Entreprenören Entreprenören Norrköpings kommun. Norrköpings kommun. Norrköpings kommun. Entreprenören Entreprenören Entreprenör Entreprenören Entreprenören. Norrköpings kommun. Sida 5 av 33
Kort beskrivning av personalens erfarenhet och utbildning. Bränningsledare Mathias Stuifbergen Brandman SMO S 100 S 230 Bränningsledare med ett stort antal bränder både nationellt och internationellt bakom sig. Arbetat med naturvårdsbränning sedan 2005. Driver idag AWPE-gymnasiet, ett av få friskolegymnasie med inriktning på naturvårdsbränning. Har ett flertal utbildningar internationellt. Tändningsledare Thomas Aronsson Frivillig brandman / gruppchef sedan 1997 S 100 S 230 SLU steg 1 SLU steg 2 Brandens beteende i terräng. Har sedan 2001 arbetat med naturvårdsbränningar i främst norra Sverige som crew boss i andra bolag, driver sedan 2009 Swedish Fire & Rescue Service AB. Arrangör av utbildningar i anturvårdsbränningar fr.o.m 2012. Crew Boss / Tändare Tobias Rudebeck Frivillig brandman sedan 2006 S 100 SLU steg 2 Sida 6 av 33
Har under två säsonger arbetat med alla förekommande arbetsuppgifter vid bränningar. Pumpskötare Jesper Carlberg Frivillig brandman sedan 2009 S 100 S 230 Har arbetat i fält med naturvårdsbränningar under två säsonger, med främst inriktning på högtryckspumpar. Pumpskötare Simon Hagman SLU steg 1 S 100 Har arbetat en säsong med naturvårdsbränningar och då arbetat med högtryckspumpar som specialitet. Tändare Mikael Lindmark Frivillig brandman sedan 2002 S 100 SLU steg 2 Har under två säsonger arbetat med alla förekommande arbetsuppgifter vid bränningar. Övrig personal Övrig personal har varierande utbildning och erfarenhet, dock lägst S 100, majoriteten av personalen är antingen heltids-, deltids eller frivilliga brandmän och har vana av att agera ute i fält under förhållande som kräver lång uthållighet. Hela organisationen är självgående och vana av att vara ute i fält under längre tid. Sida 7 av 33
All personal samtrimmas minst en ggr varje månad för att de ska kunna hantera utrustning, få personlig kännedom om varandra, kunna hantera uppkomna situationer i fält etc. Sida 8 av 33
Objektsbeskrivning ( gränsdragning, vattenkällor, bränsletyp / -struktur, skyddsobjekt, riskobjekt Bilagor objektskarta, närområdeskarta, översiktskarta. Gränsdragningar Vattenlinje med 38 / 42 mm slang. Gräva begränsningslinje mellan Lilla och Stora Namnsgölen. Topografin Höjdskillnaden mellan Lilla och Stora Namnsgölen och högst belägna punkt ca 20 m. Det finns dalar och kullar inom området. Mycket av terrängen är mossbeklädda bergshäl. Särskilt skyddsvärda objekt Inga i dagsläge identifierade. Vattentillgång Obegränsad vattentillgång från Lilla och Stora Namnsgölen Pumpstation vid Lilla Namnsgölens nordöstra sida. Avstånd objekt / pumpplats 10 meter. Avstånd väg / objekt 0 meter. Kartmaterial Objektskarta, Räddningstjänsten vid smitning - Närområdeskarta, Översiktskarta, Waterlinekarta, Safety zones Sida 9 av 33
Säkerhetsrisker kring och på objektet. Objektet ligger till stor del i en uppförsluttning med en väg som begränsningslinje i södra delen av objektet, objektet forsätter mot öster längs vandringsleden, viker av mot norr längs vandringsleden, mynnar därefter över till fuktig myrmark och avslutas vid Stora Namnsgölen. Längs västra delen av objektet, mellan Lilla och Stora Namnsgölen utgörs objektet av mossbevuxen bergshäl. I anslutning till objektet finns obegränsade mängder med vatten från Stora och Lilla Namnsgölen, från potentiell pumpplats till objektets närmaste gräns är avståndet drygt 10 m. Pumpplatsen etableras på nordöstra sidan av Lilla Namnsgölen. För att säkerställa att flygbränder inte får fäste på andra sidan av begränsningslinjen längs vägen, ska personal placeras i vindens riktning på så kallad patrol. För att uppnå de resultat som är önskvärda med bränningen och framförallt för säkerheten krävs att entreprenören har högkvalitativa pumpar som klarar av att arbeta med höga tryck under lång tid och driftsäkerhet. Det är viktigt att det finns alternativa / reserv pumpar i direkt till pumpplatsen för det fall att förstapumpen drabbas av ett pumphaveri. För att minimera risken för bränsleutsläpp i Lilla och Stora Namnsgölen samt i myren bör bränsledunkar placeras i bassäng eller kar som samlar upp eventuellt spill. Även pumpar bör placeras i speciella kar för att minimera eventuellt spill. Den närhet till vägen som pumpplatsen har medger inget behov av stora mängder bränsle nere vid pumpplatsen, utan reservbränsle kan med fördel hämtas från separat pumpplats som upprättas längs vägen på behörigt avstånd från själva bränningen. Sida 10 av 33
Säkerhet vid bränning. Streckad blå linje vattenslang runt hela objektet i dimension 38 / 42 mm, med svenska klokopplingar. Dock kommer inte slang att dras längs Stora Namnsgölens sydvästra flank ( objektets nordöstra del ). Brun linje mineralsträng. Röd punkt pumpstation Under bränning är det viktigt att säkerheten är mycket hög. För att uppnå högsta säkerhet krävs under vissa delar av objektet att det grävs mineralsträng ca 1 m bred. Genom jordsträngen får det inte ligga ris eller träd som ligger på båda sidorna av begränsningslinjen. För det fall ris eller träd ligger genom begränsningslinjen, medför detta en potentiell spridningsrisk som måste elimineras. Mineralsträngen behöver inte skapas i anslutning till vägen. Sida 11 av 33
Runt hela objektet, där objektet inte gränsar till vattendrag eller myrmark, skall slang läggas och på vissa ställen ( vilka ställen avgörs på bränningsdagen ) skall slangdepåer placeras. Mellan respektive sjö skall slang och på delar av objektet skall även en mineralslang grävas. Mineralsträngen markeras med brunt i objektskartan. Under bränningen kommer entreprenören att tillhandahålla extrapersonal i form av nattpersonal som vid behov kan sättas in om det anses att brandförloppet inte kan kontrolleras. Entreprenören har extraresurser i form av pumpar, slang, bassänger mm för att kunna hantera en smitning av elden över begränsningslinjen. Den organisation som Swedish Fire & Rescue Service AB förfogar över har en uthållighet som gör att personalen klarar sig i fält under lång tid. Bassänger och reservpumpar placeras så att de klarar av en smitning av branden, ett pumphaveri, vindkantring etc. Bränning kommer troligen att genomföras genom att först bränna av längs vägen för att senare låta branden krypa ner mot sjön / -arna. Vindriktningen har mindre betydelse för själva bränningen utifrån objektets form och att det längst ner finns sjöar. Sida 12 av 33
Miljöhänseende Mot bakgrund av de höga naturvärde som finns inom Rödgölens Naturreservat skall bränsle som används förvaras uppe på vägen och därifrån transporteras ner efter behov ner till pumparna. Blandning av pumpoch bränningsbränsle skall genomföras uppe på vägen på betryggande avstånd från själva branden. Det medför att onödiga bränslen inte förvaras nere vid pumpstationen som kan vältas omkull av misstag eller dylikt. Pumparna skall placeras i särskilda bassänger alternativ på presenningar som kan samla upp bränslespill och spill från oljor mm. Släckmedel som används, Wipe Out 2, bland annat i ryggpumpar och som också kan kopplas direkt till slangsystemet är hundra procent nerbrytbart. Dels genom objektets tillgänglighet och dels mot bakgrund naturvärdena i naturreservatet kommer inga terränggående motorcyklar att användas under bränningen. Sida 13 av 33
Förberedande åtgärder gränser, vattenkällor, skydds- och riskobjekt mm. Förberedande åtgärder Slangdragning runt objektet längs den streckade blå linjen på kartorna. Gräva begränsningslinje mellan Lilla och Stora Namnsgölen. Provkörning av samtliga pumpar. Vattenkällor Lilla Namnsgölen. Risk-& skyddsobjekt Inga särskilda skyddsobjekt eller särskilda objekt som medför förhöjda risker. På motsvarande sida av Stora Namnsgölen finns ett vindskydd uppe på en bergshäl. Risken för brandspridning till aktuell plats bedöms som mycket liten. Sida 14 av 33
Målsättning med bränningen Mål: Skapa en brandpräglad miljö som ger förutsättningar för rödlistade arter ute i skogen. Bränning kommer att vara olika djup utifrån mängden bränsle, detta är också något som i sig är positivt, då det under en naturlig brand blir olika hårt bränt under delar av objektet. För att öka mängden bränd ved är kontrollerade anlagda bränder ett viktigt instrument för att öka den biologiska mångfalden. Norrköpings kommun vill med bränningen uppnå följande syften: 1. Skapa brandhistorik. 2. Gynna flora och faunan som är beroende av brandsubstrat. 3. Skapa naturliga föryngringar av tall och löv ( asp och björk ). Det är önskvärt med brandljud på 30 50 % av kvarvarande tallar i mitten av objektet. Med bränningen är det även önskvärt med en trädmortalitet på ca 20 % av kvarvarande träd i objektet, dock inget krav. Särskilt skyddsvärda objekt: Finns inga Sida 15 av 33
Bränningsförutsättningar För att målsättning med bränningen skall uppnås och att önskad trädmortalitet uppnås samt brandljudsbildning uppstår på tall krävs att branden har en hög intensitet åtminstone inom delar av objektet. För att uppnå önskat bränningsdjup krävs en torr miljö i humuslagret på stora delar av objektet. Planerad tidpunkt för bränning är någon gång under 2012, företrädesvis juli månad och första veckan i augusti. Om rätt förutsättningar inte infinner sig under 2012 kan objektet att komma att brännas med samma förutsättningar fram till 2014. Vid valet av bränningsdag kommer FWI ( Fire Weather Index ) tillsammans med SMHI:s brandriskprognos att ligga till grund till beslutet. Bedömningen att objektet kan brännas redan med ett FFMC-värde på 86 med tillfredsställande resultat. För att undvika 30 / 30 cross over, bör en temperatur på över 30 grader Celsius samt en luftfuktighet på under 30 % undvikas. Vid 30 / 30 cross over och samtidigt erhålla en vindkantring mot söder, medför en påtaglig risk för att branden sprider sig över begränsningslinjen och kan då få allvarliga konsekvenser för säkerheten. En okontrollerad brandspridning kan då bli följden. Sida 16 av 33
Smitningsplan För att förhindra att flygbränder får möjlighet att antända intilliggande skötselområde, skall personal placeras i skötselområde framför vindriktningen, på patrol. Denna personal skall ha ryggpumpar och pulaski samt kommunikationsradio för att kunna hantera mindre flygbränder. Ryggpumparna skall innehålla WIPE OUT 2 för säkra att det som smiter utanför begränsningslinjen inte antänds efter att det släckts exempelvis vid vindpustar eller vid torrdestillering av humuslagret. Slang skall placeras i speciella slangdepåer, så att de snabbt kan nå intilliggande skötselområde, personalen skall känna till dessa slangdepåernas placeringar. Mängden slang skall vara så omfattande att en flygbrand kan hanteras dubbelt så långt in, än vad som kan anses troligt att flygbränder kan inträffa i förhållande till vinden den aktuella bränningsdagen. För det fall objektet och intilliggande skötselområde måste evakueras skall personalen följa de evakueringsplaner som finns och bege sig till närmaste säkerhetszon för att därefter återsamlas på uppsamlingsplatsen alternativt invänta vidare arbetsdirektiv. För det fall elden sprider sig över begränsningslinjen i södra delen av objektet samt att spridningshastigheten är av sådan art att det medför svårigheter att släcka branden. Sida 17 av 33
Räddningstjänst vid smitning För det fall kommunal räddningstjänst behöver kallas till platsen skall dessa ansluta till objektet från vägen via Skriketorp. De vägar som finns och är farbara medför vissa problem för räddningstjänstens större och tyngre fordon, varpå mindre, terränggående fordon, fyrhjulingar eller bandvagnar är att föredrar tillsammans med lättare utrustning. De vägar som finns inom området och deras beskaffenhet kan inte garanteras för större och tyngre fordon med tanke på svängradier, bärigheten på vägarna mm. I händelse av brand kan räddningstjänsten enligt eget utsaga vara på plats ute på objektet efter ca 10-15 minuter Sida 18 av 33
Det finns möjlighet för den kommunala räddningstjänsten att fylla vatten till sina fordon ( under förutsättning att fordonen når objektet ) i anslutning till vägarna i det närområdet. Tyngre fordon kan med lätthet köra fram till den röda pilen på ovanstående karta. Den streckade röda linjen visar väg norr om objektet som är farbar med tyngre fordon, värt att veta vid en smitning norröver objektet. Vid ankomst kommer räddningstjänsten att koppla in sig på det befintliga slangsystem som entreprenören använder i begränsningssyftet. Sida 19 av 33
Antändningsplan Med anledning av vädret och vindarna den aktuella bränningsdagen är det svårt att i detalj redogöra för hur objektet skall antändas. Det är önskvärt att börja i den sydostra delen av objektet med anledning av den naturliga bilväg som ligger framför branden. Det är de enskilda förutsättningarna sammantaget under bränningsdagen som kommer vara avgörande vid valet av antändningsmetod, dock kommer med största sannolikhet linjärbränning att användas. Bränning skall göras i lä, för att kontroller brandspridningen. Antändningsplanen kan komma att förändras under själva bränningen om det är så att förutsättningarna ändras under bränningsdagen. Dock skall inte konvektionsbränning eller fläckvis bränning användas som antändningsmetod, då dessa metoder kräver helt andra förutsättning topografiskt. Valet avbränningsmetod och tändningsmönster bör avgöras av bränningsledare och tändningsledare under aktuell bränningsdag. Sida 20 av 33
Akut omhändertagande Vid situation med akut läge, skall bränningen omgående avbrytas, personal på vattenlinjen skall omgående gå in och släcka av det område som senast bränts. Därefter skall omgående akutsjukvårdsutrustning som finns antingen i närmaste fordon eller på terränggående motorcykel hämtas till den skadade. Beroende på incidentens art, fattar bränningsledaren beslut om typ av insats. Base camp skall omgående informeras och förbereddas på att patient eventuellt kommer in för behandling. Vid behov tillkalla ambulans för mer kvalificerad vård och eventuell avtransport. På plats skall det finnas defibrillator, bårar, möjlighet att temporärt omhänderta ett brutet ben eller stukad fot, utrustning för akut omhändertagande så att en insats ska kunna påbörjas inom 3 minuter. En guideline skall finnas upprättad för akut omhändertagande och skall följas. Bränningen får återupptas först efter att insatsen om akut omhändertagande är avslutad och den skadade är avtransporterad. Beslut fattas av bränningsledaren om att återuppta bränningen. Sida 21 av 33
Kommunikationsplan Journummer 0722-506 200 Bränningsledare Mathias Stuifenberg 0705-720 323 Crew Boss Thomas Aronsson 0722-506 202 Base camp 0722-506 200 Norrköpings kommun Jonas Edlund 0730-201 290 Tommy Lundberg 011-151 856 Anna Boholm 0761-281 127 Länsstyrelsen i Östergötland 013-196 475 SOS Alarm, ej akut 011-120 404 Räddningstjänsten Jörgen Larsson 0730-201 731 Räddningstjänsten Norrköping 010-480 41 09 Räddningstjänsten 011-151 713 Norrköpings kommun 011-150 000 Norrköpings kommun, Miljö & hälsa Norrköpings kommun, Socialtjänst Sida 22 av 33
Uppföljning Brandtekniks uppföljning, under själva bränningen kommer fortlöpande väderförhållande att följas upp och utvärderas. Som en del av det fortlöpande arbetet kontrolleras vädret så inga oväder eller väderomslag drar över objektet utan att berörd personal känner till det. Entreprenören kommer fortlöpande att göra en uppföljning av själva bränningen under bränningen. Under varje moment kommer utfallet av bränningen att utvärderas. I samband med att själva bränningen övergår från bränning till erforderlig eftersläckning skall utvärdering av bränningen genomföras. Entreprenören skall lämna en kort i samband med övergången från bränning till erforderlig eftersläckning till beställarens kontaktperson. När eftersläckningen övergår till total eftersläckning lämnar entreprenören en preliminär uppföljning av det förmodade resultatet av bränningen och eftersläckning. Sida 23 av 33
Personlig skyddsutrustning Personalens skyddsutrustning är i 100 % bomull och anpassad för naturvårdsbränning i Nordamerika och Kanada. Utrustningen är lätt och säker i sin utformning och utformad för att personalen skall klara längre insatser. Personalens skyddsutrustning består av: Läderkängor. Svarta arbetsbyxor av 100 % bomull. Röd t-shirt av 100 % bomull. Röd skjorta av 100 % bomull. Munskydd med kolfilter. Skyddsglas. Gul skyddshjälm, bränningsledare, har röd hjälm. Lättare arbetshandskar. Grövre arbetshandskar. Mindre akutsjukvårdsutrustning. Vattenflaska. Ryggsäck eller annan bärsele. Karta över område med markerad samlingsplats och evakueringsvägar. Snacks / lättare föda. Visselpipa Sida 24 av 33
Go / No go checklista Ja Nej Pumpar finns på plats och är funktionstestats. Bränsle finns i anslutning till pumparna. Finns all utrustning på plats och är allt funktionstestat? Personalen finns på plats. Har all personal erhållit information om kraven i brandplanen? All personal är informerad om bränningen och om objektet och utförande och målsättningen med bränningen är. Har all personal fått information om säkerhetsplanen, kända faror, och L.C.E.S ( Look óuts, communication, escape routes, safety zones )? Är all personal införstådda med brandplanen och lämpliga för den tilldelade arbetsuppgiften? Föreligger risk för 30 x 30 Cross over. Är väderförhållande positiva och går det att förutbestämma? Finns det något i väderförhållanden som pekar på att det bli väderomslag, ostadigt väder etc den närmaste tiden? Är brandplanen komplett och godkänd. Är alla tillgängliga resurser, även back up resurser kontrollerade och klara för en eventuell reträtt? Finns tillräckliga resurser på plats? Är alla brandföreläggande specifikation uppfyllda? Har allmänheten informerats angående brandrökens orsak? Är kommunikationsplanen realistisk? Är testbranden tillräcklig för att bedöma brandens potential? Kan enligt bränningsledaren branden genomföras enligt planerna och kan målsättningen med bränningens målsättning uppfyllas? Är en plan för alla eventualiteter utformad? Har denna plan kommunicerats med personalen och godkänts av ansvarig? Är anmälan slutförd? Sida 25 av 33
Eftersläckning / Eftersläckningszoner Eftersläckningszon Minst 10 meter in från objektskanten utgör det som kallas för erforderlig eftersläckningsområde. Efter erforderlig eftersläckning avslutat, övergår arbetet till total eftersläckning. Entreprenören utför detta arbete på uppdrag åt Norrköpings kommun, per timme. Erforderlig eftersläckning är när hela objektets yttre brandkanter och yttre zoner är säkrade för brandspridning gentemot intilliggande objekt. Beslut om total eftersläckning tas i samråd mellan uppdragsgivaren och entreprenören direkt efter att erforderlig eftersläckning är genomförd. Sida 26 av 33
Efterbevakning Efterbevakning skall ske till dess att rök ej uppstått under minst 3 dagar, under dygnets varmaste tid. Entreprenören ansvarar för erforderlig och total eftersläckning. När total eftersläckning är genomförd övergå arbetet till efterbevakning och det är entreprenören tillsammans med Norrköpings kommun som avgör när detta sker. Det som kan hända under efterbevakning är att glödhärdar inom det avbrända området blossar upp om obrunnet material torkar upp (ffa humus och mosskuddar). Dessa bränder är oftast glödbränder utan lågor, s.k. jordbränder. Den stora faran är att glödbränderna kan kasta gnistor utanför kanterna och att det då startar en brand. Det viktigaste vid efterbevakningen är att se till att kanterna säkras så att inte branden sprider sig. Hur bevakningen ska utföras är beroende av hur kanterna ser ut och hur torrt det är. De första dagarna bör bevakningen sker från soluppgång till solnedgång. Därefter under dygnets varmaste timmar. Utrustning och personal dimensioneras för att klara av att bevaka hela objektet vid hög risk, och vid behov kunna göra förstärkningar av kanterna. Grund för bedömning bör vara risk för fortsatt spridning av branden och då är ytterkanternas beskaffenhet den viktigaste faktorn. Kan glödbränder komma i kontakt med nytt bränsle? Kommer kanterna att vara säkra vid ändrad vindriktning eller tilltagande vind? Är kanterna säkra vid solsken med upptorkning och lägre luftfuktighet? Vilken brandspridningsprognos är det? Hur ser väderprognosen ut för kommande dagar? Sida 27 av 33
Entreprenörens materiella resurser på plats. 2 st Mark III högtryckspump 28 bar 400 m/l 1 st Ministrike skogsbrandpump 38 mm slang 2 400 m. 19 mm slang 400 m. Terränggående fordon. Internt kommunikationssystem. Flygradio. Brännkannor. Sjukvårdsutrustning. Spine board. Skopbår. Defibrillator. Sida 28 av 33
Behovet av helikopter. Behovet av helikopter bedöms som minimal under förutsättningar att entreprenören under förarbetet, bränningen samt eftersläckningen använder sig av det som anförs i brandplanen. Förutom ovanstående krävs givetvis att vädret, vinden, luftfuktigheten samt markfuktigheten är inom de gränsvärden som gynnar en brand av denna karaktär. Sida 29 av 33
Översiktskarta Rött område är objektet Norrköpings kommun har för avsikt att bränna säsongen 2012. Det område som Norrköpings kommun skall bränna omfattar ca 7 ha. 1. Det röda området avser hygget på ca 7 ha som skall brännas. Totalt omfattar området ca 7 ha. Sida 30 av 33
Wetline Bästa alternativet för att garantera vattenförsörjningen under bränning och eftersläckning är att upprätta en särskild pumpstation vid Lilla Namnsgölen. Vid pumpstation skall två pumpar ( två röda prickar på kartan ) med högtryckskapacitet placeras för att garantera att vattentillgången är säker även vid haveri av en pump. Eventuellt kommer en mindre pump att placeras i södra delen av Stora Namnsgölen. Redan i planeringstadiet skall trevägskopplingar / grenrör kopplas in i slangsystemet för att inte personalen skall behöva bryta slangsystemet vilket kan få till följd att slang sprängs på grund av för högt tryck i slangsystemet.. Trevägskopplingarna / grenrör skall placeras med ett avstånd på var 4:e slanglängd. På detta sätt täcks hela objektet och personalen behöver inte bryta slangsystemet med slangtång. Sida 31 av 33
Safety Zones Runt objektet finns fem stycken sk safety zones, vars syfte är att återsamla personalen i händelse av att de behöver evakuera själva arbetsplatsen och själva objektet. Vid en beordrad evakuering skall personalen bege sig till närmaste safety zone och därifrån meddela närmaste ansvarig i vilken zon de befinner sig i. Befälet skall utifrån deras placering meddela vidare order som möjliggör att arbetet snarast kan återupptas. Sida 32 av 33