Avfall Sverige Göteborg 27 oktober Forskning inom Waste Refinery och SP med inriktning mot biologiskt avfall Hanna H Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se
SP-koncernen 2010 Antal personer ca 1 000 (moderbolaget ca 600) Ägare Näringsdepartementet (RISE Holding under 2009)
Profilområden ingång för omvärlden
Parter inom Waste Refinery
Vi som arbetar med biologisk behandling på SP Christina Anderzén (1 dec) Bo von Bahr Hanna Hellström Gunilla Henriksson Magnus (Andreas) Holmgren Johan Yngvesson Karine Arrhenius, Susanne Ekendahl, Linda Eriksson m.fl. på Kemi och Material JTI, SIK
HEMSIDA www.wasterefinery.se 34 beviljade projekt 22 publicerade rapporter
Samfinansierat projekt av Waste Refinery, CBI & Avfall Sverige Kartläggning av vittrings- och korrosionsskador på biologiska behandlingsanläggningar Start: juni 2009 Slut: februari 2010 Projektledare: Hanna Hellström & Gunilla Henriksson Forskare från CBI och SP Problemägare: Gunnar Jansson & Lisa Arnwald Storm, Atleverket, Örebro Kjell-Olof Matsson, Borlänge Energi Niklas Leksell & Carl-Magnus Pettersson, VafabMiljö, Västerås Irene Bohn, NSR, Helsingborg Slutsats: Betong håller inte måttet oavsett kvalitet! Betongen måste skyddas med ett ytskikt eller liknande.
Fortsättningen Etapp II Tätskikt på betong Start: april 2010 Slut: december 2010 Projektledare: Gunilla Henriksson/Ylva Edwards Forskare från CBI och SP Problemägare: Mattias Persson, Atleverket, Örebro Kjell-Olof Matsson, Borlänge Energi Lia Detterfelt, Renova Stort intresse från världen Syftet: Formulera allmänna tekniska krav och en kravspecifikation för tätskikt eller tätskiktsystem som skydd på betong i biologiska behandlingsanläggningar. Ta fram ett lämpligt provningsprogram för verifiering av fastställda krav. Mål: Anläggningsägaren tillsammans med byggherren ska vid konstruktion eller reparation av en biologisk behandlingsanläggning veta vilka krav som ska ställas på ett tätskikt eller tätskiktssystem som finns på marknaden. Tätskiktstillverkare ska få kunskap om vad som fordras för att tätskiktet ska uppfylla den biologiska behandlingsanläggningens krav.
Fortsättningen Etapp II Tätskikt på betong Vad gör vi nu? Tar fram underlag för kravspecifikationen: ex. Fältprovning temperatur på bottenplattan i en kompostbox. Jämför tätskiktstillverkares dokumentation och testmetoder: Materialegenskap Provning Matacryl DAB, Domiflex AB MS 901 Arma coatings FCS 304 Chesterton Vidhäftning mot betongunderlag NFP 98 282* (>3,4 MPa) Metodik saknas ( 2,6 MPa) Metodik saknas (> 28 kg/cm 2 = 2,8 MPa) Beständighet mot vatten, olja, lakvatten/ kemikalier, alkali, UV Uppges vara mycket kemikalieresistent Provning saknas Metodik saknas Absorberar 0,7% vatten Inga synliga för ändringar efter 15 dygn i kalciumhydroxid eller efter 15 dygn i saltlösning (3%) Kemikaliebest. vid 21 C redovisas. Klarar enligt denna bl. a. kortvarig/ intermittent nedsänkning i ättikssyra (5%)
MÄTNINGAR I ÖREBRO Längst in Mitten Närmast dörren Kärntemperatur 13-okt 16 12 16 71 14-okt 28 24 28 74 15-okt 40 31 39 76 16-okt 77 17-okt 77 18-okt 50 37 50 78 19-okt 50 37 50 78 20-okt 51 36 51 78 21-okt 51 37 51 78 22-okt 50 36 49 78 23-okt 78 24-okt 77 25-okt 48 36 52 77
Fortsättningen Etapp II Tätskikt på betong Förslag på att tätskikt ska provas mot ca 15 parametrar för att tätskiktets funktion ska kunna fastställas. Specifik metod tas fram i projektet för att mäta beständighet mot: lakvatten temperatur nötning Övriga metoder finns redan standardiserade. Fortsättningen efter avslutat projekt (dec 2010) tätskiktstillverkare bjuds in för att för att testa sina tätskikt mot krav vilka fastställts i kravspecifikationen. Framförallt granskas lakvatten-, temperatur- och nötningsbeständighet.
Miljöeffekter av polymerer i biogasbranschen - förstudie Start: april 2010 Slut: augusti 2010 (publiceras dec 2010) Projektledare: Gunilla Henriksson Forskare från JTI, SP samt Läckeby Water/Purac Problemägare: Per Lundgren, Skellefteå Biogas Jessica Cedervall, E.ON Biogas Thomas Engström Findus Varför polymerer i processen? Öka TS Öka gasutbyte Minska transportkostnader och CO 2 - utsläpp Polymerer följer med substrat Kunskapen om polymerens påverkan på biogödselns kvalitet och miljöpåverkan vid slamspridning är relativt låg Certifieringssystemet för biogödsel, SPCR 120 godkänner till exempel inte polymerer som tillsats. Representanter från livsmedelsindustrin är också tills vidare negativt inställda tills mer kunskap och information finns om dessa produkter.
Litteraturstudier Litteraturstudier för att erhålla kunskaper från tidigare studier eller annan nyttig information kring polymeranvändning samt identifiera möjliga analysmetoder för att hitta polymerer eller rester av polymerer i marken. Akrylamid (AMD) är polyakrylamidens (PAM) monomerer. PAM kan brytas ner både aerobt och anaerobt. Det finns inte rapporterat att nedbrytning av PAM bildar AMD. Även om inga toxiska effekter har visats kan biogödsel ge ackumulering av PAM i jord. Med dagens information är det svårt att förutse de långsiktiga konsekvenserna av användande av PAM i biogödsel. Det är svårt att finna studier som handlar om nedbrytning av polymerens grundstruktur. Rapporterade effekter av PAM på biogasprocessen är motstridiga, vissa visar att det finns några inhiberande effekter på biogasprocessen, andra inte. Långtidsstudier på nedbrytning av PAM finns ej. Längsta studien har pågått under 6 mån.
Myndigheter, lagar och krav Kartläggning av lagar och andra krav för polymeranvändning. Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket, Skogstyrelsen och Jordburksverket kommer att utfrågas avseende deras syn på polymeranvändning, risker och lagstiftning. ------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Kemikalieinspektionen ingen fara att använda polymerer på biogasanläggningar, används vid dricksvattentillverkning. Jordbruksverket och Naturvårdsverket har inte funderat på frågeställningen tidigare, kan inte uttala sig. Livsmedelsverket det finns gränsvärden för monomeren akrylamid i dricksvatten Skogsstyrelsen mer forskning inom området behövs! ------------------------------------------------------------------------------------------------------------ Projektet kommer att ge rekommendationer till styrgruppen avseende polymeranvändning vid biogasanläggningar.
Konsekvensanalys WR33 Konsekvensanalys vad händer om man inte får använda polymerer inom biogasprocessen? - Möjligheten till ökat biogasutbyte minskar. - Möjligheten att optimera/minimera transporter av rötat substrat minskar. - Möjligheten att anpassa biogödseln till mottagarens krav för optimala möjligheter till spridning minskar. - Förutsättningarna för att ytterligare fas-separera t.ex. vattenfasen i N- och P- fraktioner försämras. - Försämrad kvalitet på rejektvattnet ställer större krav på behandling. Detta medför betydande behandlingskostnader antingen i egna reningsanläggningar eller vid t.ex. kommunala reningsverk som tar emot rejektvattnet.
Polymeranvändning i branschen Enkätundersökning till utvalda biogasanläggningar vilka idag använder polymerer i sin verksamhet (antingen i ingående substrat, som processhjälpmedel eller för avvattning av biogödsel). - Tre biogasanläggningar och tolv avloppsreningsverk har svarat på enkätundersökningen låg svarsfrekvens - Katjonisk polyakrylamid är mest förekommande - Använd mängd polymer/kg slam varierar
BIOGÖDSELLAGER Utformning av biogödsellager på svenska biogasanläggningar nulägesbeskrivning och smittskyddsrekommendationer Vilka krav är rimliga att ställa inom SPCR120 på konstruktion och täckning av biogödsellager för optimalt smittskydd? Syfte: Kartlägga hur dagens biogödsellager på biogasanläggningar är utformade samt dagens lagstiftning. Mål: utifrån dessa erfarenheter ge rekommendationer till styrgruppen inom certifieringssystemet hur de ska resonera kring utformning och krav med avseende på smittskydd och emissioner på biogödsellager.
Lagstiftning och SPCR 120 Gödsel och miljö m.fl. Vid revision kontrolleras följande De flesta råden kring gödsel rör frågor om att gödseln inte ska orsaka läckage (förorena grundvatten etc) samt emissioner Råd kring säker produkt finns ej. att biogödselns produktkvalitet ska behållas vid leverans till slutanvändaren att förhindra luktolägenheter att säkerställa att biogödseln ej blir återkontaminerad Härliga härliga ABP förordningen säger följande: "Rötrest skall hanteras och lagras på anläggningen på ett sådant sätt att återkontaminering förhindras." För bakterier gäller: Representativa prov från rötrest som tagits under eller omedelbart efter bearbetningen på biogasanläggningen för att övervaka processen skall uppfylla följande krav: För salmonella gäller: Representativa prov från rötrest som tagits under lagring på biogasanläggningen eller vid den tidpunkt då lagringen i anläggningen upphör, att säkerställa att biogödseln ej blir återkontaminerad
Dagens biogödselanläggningar Kostnader: Många lager byggdes i samband med anläggningen, ej specifik prisuppgift. En fjärdedel av alla anläggningar har gasåtervinning Priser från 355 kr/m 3 (lager av betong med täckning av duk) till 1000 kr/m 3 (täckt med rostfritt stål och kraftig presenning) Hexacovers: pris från försäljaren 40 euro per m 2 Fyra anläggningar har krav i tillstånd på täckta biogödsellager. En anläggning har krav på att ingen smittspridning ska ske. Täckning Antal Duk 6 Tak 3 Fyllkroppar 1 Sluten tank 1 Svämtäcke 1 Öppen 1
Slutsatser Biogödsellager bör vara täckta på något sätt, ställ dock inga krav på hur Provtagning av salmonella bör ske efter lagring och så nära leverans till lantbrukaren som möjligt, dvs. efterfölja den strängare skrivningen i ABP förordningen. Där det är tekniskt möjligt vore det önskvärt att fler anläggningar återvinner biogas från lagren.
REVIDERING AV SPCR 120 OCH 152 SPCR 120 Checklista för nya substrat och processhjälpmedel Mikrobiell terminologi Biogödsellager Justerad terminologi och småsaker så 120 och 152 blir samkörda Lathund
Den som väntar på något gott Ny ABP förordning på intågande!!! (EG) nr 1774/2002 (EG) 1069/2009 + okänd Kommer att gälla from 4 mars 2011
SP Biofuels
SP Biofuels En kompetensplattform för att främja innovation inom produktion och användning av flytande och gasformiga biobränslen.
SP Biofuels delområden
PROJEKTFÖRSLAG! Nuläge Stora varia*oner i anläggningarnas resursförbrukning Data från miljörapporter 2009.
¹Johansson, A. m.fl. (2009) Drift och underhåll av avfallsförbränningsanläggningar en jämförelse av två tekniker och strategier. Waste Refinery, WR09.
Andra idéer som flödar Överlever mördarsniglar i kompost? Insamlingsprojekt Rätt slam på rätt plats Hydrolys