Borlänge Kommun ska bli bäst på Social Hänsyn

Borlänge Kommun ska bli bäst på social hänsyn Borlänge Kommun ska bli bäst på social hänsyn Borlänge Kommun ska bli bäst på Social Hänsyn 2018-05-08 Borlänge Kommun ska bli bäst på Social Hänsyn 3

Sammanfattning Social hänsyn eller socialt ansvarsfull upphandling är ett koncept som används i svensk upphandlingslagstiftning. Social hänsyn i offentlig upphandling kan kategoriseras i tre delar; Öka möjlighet till sysselsättning, arbetsrättsliga villkor och reserverad upphandling. Byggnads (Svenska Byggnadsarbetarförbundet) har länge noterat dåliga arbetsrättsliga villkor inom byggbranschen och har därför krävt att upphandlande myndigheter ställer striktare krav gällande arbetstid, lön och semester. I en uppmärksammad artikel i Dalarnas Tidningar skriver de om vad upphandlande myndigheter bör beakta samt hur de bör utforma sina krav för arbetsrättsliga villkor. Social hänsyn är därför ett aktuellt ämne, vilket resulterat i att Borlänge kommun fattade beslut om att ta fram en Borlängemodell för social hänsyn, med UpphandlingsCenter som samordnare. För att besluta om en gemensam modell och Borlängeskrivning för social hänsyn har en empirisk studie och möten med relevanta aktörer genomförts. Syftet med uppdraget är att lämna förslag om att arbeta med social hänsyn inom Borlänge kommun samt att ta fram förslag till modell för en Borlängeskrivning som ska gälla för hela kommunen inklusive dess helägda bolag Omvärldsanalysen av upphandlande myndigheter i framkant (Göteborgs Stad, Region Skåle, Uppsala kommun och Landstinget Dalarna) visar att samtliga aktörer har ett dokumenterat arbetssätt för social hänsyn. Man har dels utformat riktlinjer eller policydokument för styrning och arbetssätt, och dels mallar att använda i upprättande av upphandlingsdokument. Noterbart är att Region Skåne och Uppsala kommun har beslutat att kollektivavtalsliknande villkor ska ställas när upphandlingens art så kräver. Empiri studien visar att samtliga aktörer inom Borlänge Kommun har en positiv inställning till social hänsyn i upphandlingar, framförallt då dessa krav karaktäriseras av en frivillighet och möjlighet. Samtliga parter är överens om att det absolut viktigaste vid användning av social hänsyn är att lagen står bakom sådana krav. Dessutom anses en Borlängeskrivning som lämpligt i syfte att skapa ett arbetssätt som är likvärdig för hela koncernen. Företagarna och Svenska Byggnadsarbetarförbundet (Byggnads) är tydligt överens om att upphandlande myndigheter bör ställa krav om ökad sysselsättning och arbetsrättsliga villkor i de branscher där det så krävs, framförallt bygg- och anläggningsbranschen. Som ett resultat av uppdraget har UpphandlingsCenter utarbetat ett förslag till interna riktlinjer för social hänsyn som kan användas i samband med upphandling där antingen ökad sysselsättning, arbetsrättsliga villkor och/eller reserverad upphandling tillämpas. Borlänge Kommun ska bli bäst på Social Hänsyn 4

Innehåll 1 Inledning...6 2 Bakgrund...6 3 Uppdraget...6 4 Tillvägagång...7 5 Vad är social hänsyn?...7 6 Omvärldsanalys...8 6.1 Göteborgs modell...8 6.2 Region Skåne...9 6.3 Uppsala Kommun...9 6.4 Landstinget Dalarna...10 6.5 Arbetsrättsliga villkor Mathias Sylvan...11 7 Empirisk studie...12 7.1 Borlänge Energi...12 7.2 Fastighets AB Hushagen...12 7.3 AB Stora Tunabyggen...13 7.4 Kommunfastigheter...14 7.5 Företagarna...14 7.6 Svenska Byggnadsarbetarförbundet (Byggnads)...15 8 Följder och konsekvenser...15 9 Rekommendationer från UhC...16 Bilaga 1...17 Borlänge Kommun ska bli bäst på Social Hänsyn 5

1 Inledning Social hänsyn eller socialt ansvarsfull upphandling är ett koncept som används i svensk upphandlingslagstiftning. Detta för att hänvisa till kontraktbestämmelser rörande social hållbarhet och samhällsansvar. Sveriges offentliga myndigheter omsätter på årsbasis omkring 600 miljarder SEK, vilket därigenom gör dem till stora aktörer som inköpare. Genom att använda sig av social hänsyn, exempelvis genom att öka möjlighet till sysselsättning, arbetsrättsliga villkor och/eller reserverad upphandling, i upphandlingar kan därför upphandlande myndigheter generera samhälleliga vinster och bidra till ett socialt hållbart samhälle. 2 Bakgrund Byggnads (Svenska Byggnadsarbetarförbundet) har länge noterat dåliga arbetsrättsliga villkor inom byggbranschen och har därför krävt att upphandlande myndigheter ställer striktare krav gällande arbetstid, lön och semester. I en uppmärksammad artikel i Dalarnas Tidningar skriver Byggnads i Dalarna och Socialdemokraterna i Dalarna följande: Därför vill vi: 1. Att upphandlingar som finansieras med våra gemensamma skattemedel ska bidra till ordning och reda på svensk arbetsmarknad. 2. Att upphandlingar ska värna kvalité och trygghet för löntagare. 3. Att lägst pris inte ska vara det enda och avgörande kriteriet vid val av leverantörer inom offentlig upphandling. För att uppnå detta är Byggnads Gävledala och Socialdemokraterna i Dalarna överens om ett gemensamt handslag som fastslår följande; 4. att kollektivavtal krävs vid offentlig upphandling, 5. att, givet ovan, om leverantör bryter mot kollektivavtalet, ska upphandlat avtal rivas upp, 6. att leverantörer med egen arbetskraft prioriteras, 7. att det ska ställas krav på lärlingsutbildningsplatser och praktikplatser för yrkesutbildningselever. Det kan därför konstateras att social hänsyn i upphandling, särskilt arbetsrättsliga villkor, är ett aktuellt ämne. Därför fattades ett beslut om att ta fram en modell och en Borlängeskrivning för social hänsyn, med UpphandlingsCenter som samordnare. 3 Uppdraget Borlänge Kommun har gett UpphandlingsCenter (UhC) i uppdrag att utreda hur kommunen på bästa sätt kan arbeta med social hänsyn; ökad möjlighet till sysselsättning, arbetsrättsliga villkor och reserverad upphandling. Syftet med uppdraget är att lämna förslag om att arbeta med social hänsyn inom Borlänge kommun samt att ta fram ett förslag till modell för en Borlängeskrivning som ska gälla för hela kommunen inklusive dess helägda bolag. Borlänge Kommun ska bli bäst på Social Hänsyn 6

4 Tillvägagång För att besluta om en gemensam modell och Borlängeskrivning för social hänsyn har en dels en omvärldsanalys och dels en empirisk studie och möten med relevanta aktörer genomförts. Syftet med undersökningen är att fastställa i vilken utsträckning som externa och interna aktörer arbetar med social hänsyn samt vilken kunskap, erfarenhet och åsikt de har. Den empiriska undersökningen har dels genomförts med interna intressenter inom Borlänge Kommun; Lars Larsson; Borlänge Energi, Jörgen Olsson; AB Stora Tunabyggen, Veronica Lekare; Borlänge Kommunfastigheter och Jörgen Isaksson; Fastighets AB Hushagen, och dels externa aktörer: Karin Ringsby; Företagarna och Kim Söderström: Svenska Byggnadsarbetarförbundet (Byggnads). 5 Vad är social hänsyn? Social hänsyn eller socialt ansvarsfull upphandling är ett koncept som används i svensk upphandlingslagstiftning. Detta för att hänvisa till kontraktbestämmelser rörande social hållbarhet och samhällsansvar. Enligt Upphandlingsmyndigheten kan socialt ansvarsfull upphandling inkludera bland annat följande: arbetstagarens rättigheter, sysselsättningsmöjligheter, lika möjligheter och rättigheter, social integration, tillgänglighet och beaktande av samtliga användares behov, samt rättvis handel. Att införa social hänsyn i upphandlingar kan resultera i förbättring av arbetsmiljö och skäliga arbetsvillkor för de personer som arbetar med utförande av offentliga kontrakt. Samtidigt kan krav om social hänsyn främja sysselsättningen för de personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och förebygga att leverantörer som inte uppfyller sina sociala- och arbetsrättsliga skyldigheter styr de offentliga kontrakten. Social hänsyn i offentlig upphandling kan kategoriseras i tre delar; Öka möjlighet till sysselsättning, arbetsrättsliga villkor och reserverad upphandling. Öka möjlighet till sysselsättning innebär att en upphandlande myndighet vidtar åtgärder för att bidra till minskad arbetslöshet och ökad sysselsättning. Det kan exempelvis inkludera praktik-, lärlings- eller traineeplatser åt personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. En upphandlande myndighet kan och är skyldiga att ställa krav på arbetsrättsliga villkor, det vill säga lön, semester och arbetstid i nivå med kollektivavtal, i de områden där det är behövligt. Lagen innebär dock inte att det är tillåtet att ställa krav på att leverantörer ska vara knutna till ett kollektivavtal. Vissa obligatoriska regler måste även uppfyllas för att en upphandlande myndighet eller enhet ska få ställa arbetsrättsliga villkor; bland annat ska avtalet avse varor, tjänster, byggentreprenader och koncessioner, minst uppgå till aktuellt tröskelvärde enligt LOU, LUF eller LUK, inte avse sociala eller andra särskilda tjänster, ha påbörjat tidigast den 1 juni 2017, det är behövligt, samt att det går att fastställa arbetsrättsliga villkor. Därefter bör även en behövlighetsbedömning göras, vilken bedömer risken för oskäliga arbetsvillkor och snedvridning av konkurrensen. Utöver ökad möjlighet till sysselsättning och arbetsrättsliga villkor tillåter LOU upphandlande myndigheter att reservera deltagandet i olika upphandlingar till sociala företag. Lagen togs fram i syfte att främja de företag som i regel inte kan eller har möjlighet att tilldelas kontrakt under normala konkurrensförhållanden. För att en verksamhet ska räknas som ett så kallat socialt företag ska vissa krav vara uppfyllda, däribland ska verksamhetens huvudsakliga syfte vara att främja och stödja social och yrkesmässig integration av personer som av någon anledning står långt ifrån Borlänge Kommun ska bli bäst på Social Hänsyn 7

arbetsmarknaden. Dessutom ska minst 30 % av den personal som ingår i företaget vara personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. 6 Omvärldsanalys Kommuner runt om i Sverige har aktivt börjat arbeta med social hänsyn mer och mer, och Göteborgs Stad, Region Skåne, Uppsala Kommun och Landstinget Dalarna placerar sig bland upphandlande myndigheter i framkant. 6.1 Göteborgs modell Göteborgs Stad har till exempel tagit fram en modell för social hänsyn som de kallar för Göteborgs modell och ett av deras prioriterade mål vid upphandling är att öka andelen hållbara upphandlingar. Modellen inriktar sig på ökad sysselsättning och fokuserar på grupperna unga, utrikes födda och personer med funktionsnedsättning. I deras modell har arbetsmaterial och mallar tagits fram för att användas i upphandlingsdokument. Mallarna är indelade i fyra olika alternativ och utdrag ut texterna presenteras nedan: Alternativ 1 Krav på dokumentation i anbudet Som ett led i Göteborgs Stads arbete med social hållbarhet ska leverantörer till Göteborgs Stad kunna redogöra för hur de arbetar inom sin verksamhet med social hänsyn i enlighet med modellen för social hänsyn som enligt Göteborgs Stads Budget ska främja sysselsättningsmöjligheter för personer som står långt från arbetsmarknaden, stimulera social integration, lika möjligheter och sociala rättigheter. En beskrivning av anbudsgivarens arbete med social hänsyn, enligt denna definition ska bifogas till anbudet. Alternativ 2 Framtida diskussioner Göteborgs Stad kommer under avtalsperioden kontinuerligt att följa utvecklingen av leverantörens arbete med social hänsyn i sin verksamhet. Med social hänsyn menas här Göteborgs Stads modell för social hänsyn, som enligt Göteborgs Stads Budget ska främja sysselsättningsmöjligheter för personer som står långt från arbetsmarknaden, stimulera social integration, lika möjligheter och sociala rättigheter. Göteborgs Stad förbehåller sig rätten att ta upp diskussioner med blivande avtalsleverantörer om möjligheterna till ett samarbete för att nå de prioriterade budgetmålen avseende modellen, genom exempelvis att ge en individ en inledande praktikperiod följt av en avlönad allmän visstidsanställning (AVA). Alternativ 3 Anställningar Leverantören ska under den pågående avtalsperioden tillhandahålla tjänst för X personer för allmän visstidsanställning (AVA) i högst 720 dagar eller den maximala tid som centrala kollektivavtal stadgar. Tjänsten/-erna ska vara heltidstjänster. Personen/-erna ska anställas på tjänst/-er vars uppgifter i första hand är relaterade till genomförandet av det aktuella avtalet. Kontraktsvillkoret gäller under förutsättning att det inte innebär att leverantören skulle bryta mot 25 25a i lag (1982:80) om anställningsskydd och leverantören kan styrka detta. Alternativ 4 Lärlingar (används tillsammans med alternativ 3) Borlänge Kommun ska bli bäst på Social Hänsyn 8

Leverantören ska under den pågående avtalsperioden ta emot minst X personer för lärlingsanställning motsvarade heltid under kontraktsperioden, upp till 4000 timmar. Lärlingsanställningen ska ske enligt föreskrivna regler för respektive yrkesgrupp. Efter avslutad anställning ska leverantören lämna arbetsintyg/betyg till lärlingen. Lärlingsanställningen avser endast personer som har genomgått ett byggprogram på gymnasial nivå eller valideringsprogram. 6.2 Region Skåne Upphandling är en strategisk viktig fråga för Region Skåne och ska utgå från välfärdens och medborgarnas behov och målet är framförallt att skapa goda affärer. I goda affärer lever verksamhetens behov av kvalitet service, social hållbarhet och miljömässig utveckling i symbios och ska inkluderas i upphandlingar när detta motiveras. Eftersom att upphandlade varor och tjänster står för en så pass stor del av regionens kostnader anser de att regionen har goda förutsättningar för att utveckla marknaden i en positiv social inriktning. 2018-02-27 fattades beslut om en ny Upphandlingspolicy för Region Skåne. Policyn är bindande för samtliga förvaltningar och bolag inom regionen och har ett stort fokus på social ansvarsfull upphandling i form av arbetsrättsliga villkor och ökad sysselsättning. I Upphandlingspolicyn skriver de: Regionen ska verka för att de varor och tjänster som köps in är producerade under hållbara och ansvarsfulla förhållanden. Uppförandekod för leverantörer ska gälla i alla upphandlingar av varor och tjänster. Genom uppförandekoden ställer Region Skåne krav på att varor och tjänster som levereras till Region Skåne ska vara framställda under förhållanden som är förenliga med: FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. ILO:s åtta kärnkonventioner. FN:s barnkonvention, artikel 32. Det arbetarskydd och den arbetsmiljölagstiftning som gäller i tillverkningslandet. Den arbetsrätt, inklusive eventuell lagstiftning om minimilön, och det socialförsäkringsskydd som gäller i tillverkningslandet. Den miljöskyddslagstiftning som gäller i tillverkningslandet. FN:s deklaration mot korruption. Regionen ska ställa sociala kontraktsvillkor när så bedöms vara lämpligt. Vid formulering av villkoren ska regionens styrande dokument såsom jämställdhet, antidiskriminering, särskild satsning på jobb för ungdomar i Region Skåne, Funktionshinderspolitiskt program samt anställning av personer som står långt ifrån arbetsmarknaden beaktas. Regionen ska ställa villkor enligt kollektivavtal när upphandlingens art motiverar det. 6.3 Uppsala Kommun I Uppsala kommuns Upphandlingspolicy och policy för hållbar utveckling framhävs kommunens ståndpunkt kring social hänsyn. I samtliga upphandlingar bedöms vilka sociala/etiska och arbetsrättsliga faktorer som är aktuella i samband med upphandlingen och under avtalstiden. Samtliga delar av upphandlingsarbetet; område, bransch, upphandlingsförfarande och utvärderingskriterier, ska utformas på ett sådant vis att de bidrar till att främja social utveckling. Utgångspunkten för social hänsyn i Uppsala kommun är följande: Borlänge Kommun ska bli bäst på Social Hänsyn 9

Kommunens leverantörer som tillhandahåller service och tjänster till medborgarna ska utföra det på ett jämställt sätt och förutsättningarna ska vara lika för alla kön. Någon diskriminering på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning får inte förekomma i leverantörernas verksamhet. Samtliga användares behov ska tillgodoses genom att tillgänglighetskrav ställs vid upphandlingar och långtidsarbetslösa eller personer med funktionsnedsättning får sysselsättning. Kommunens leverantörer följer arbetsmarknadens villkor och minst de villkor som motsvarar tillämpliga delar i kollektivavtal för aktuell bransch. Kommunen säkerställer också att kollektivavtalsbestämda minimilöner och vissa andra i lag bestämda villkor efterlevs vid utförande av ett offentligt kontrakt i samband med utstationerings-situationer. Kommunen använder de möjligheter som ges enligt upphandlingslagstiftningen för att säkerställa att varor som levereras till kommunen eller varor som är framställda för kommunens räkning är producerade under förhållanden som är förenliga med tillämplig lagstiftning i tillverkningslandet samt internationella konventioner (Internationella arbetstagarorganisationens (ILO) kärnkonventioner) och förklaringar som uttrycks i Förenta Nationernas Global Compact avseende mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och korruption. Företag verksamma inom den sociala ekonomin har möjlighet att delta i kommunens upphandlingar på samma villkor som övriga anbudsgivare och det ska varken vara komplicerat eller tidskrävande att lämna anbud. Kommunen samverkar med den ideella sektorn/idéburna organisationer som kan tillhandahålla komplement till offentliga sociala tjänster. 6.4 Landstinget Dalarna Landstinget Dalarna värdesätter etisk, social, ekonomiskt och miljömässig hänsyn och har därför tagit fram en hållbarhetspolicy. Ett prioriterat mål, som understryks, är arbetsrättsliga villkor. I policyn skriver de: Vi genomför social ansvarfulla upphandlingar i syfte att de personer som arbetar med att utföra våra uppdrag har skäliga arbetsvillkor och en bra arbetsmiljö. Nedanstående skrivning ska finnas med bland övrigt ovillkorliga krav på anbudsgivare i Landstinget Dalarnas upphandlingsunderlag: AFD. Arbetsrättsliga villkor gällande lön, semester och arbetstid De arbetstagare som är engagerade för utförande av entreprenaden, ska minst erhålla minimilön och andra minimivillkor på de områden som avses i LOU kap 17 2-3, under förutsättning att sådan minimilön m.m. är tydligt definierad i ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Av detta följer att entreprenören inte heller får anlita underleverantörer e.d. som ger sina arbetstagare sämre villkor för lön m.m. än det sagda. Produktion och transport av varor som används i entreprenaden ska ske under sådana förhållanden som är förenliga med grundläggande rättigheter för arbetstagarna i leverantörskedjan. I de fall det är skillnad mellan nationella och internationella bestämmelser, är det högsta tillämpliga kravnivå som gäller. Under kontraktstiden har B, självt eller av denne utsedd oberoende tredje part, rätt att kontrollera, anmält eller oanmält, E s uppföljning av de arbetsrättsliga villkoren. E är skyldig att möjliggöra för B att själv eller genom ombud utföra revision, både på Borlänge Kommun ska bli bäst på Social Hänsyn 10

företags- och individnivå, på plats hos E och/eller hos UE, för att säkerställa att villkoren uppföljs. Om avvikelser från kraven kommer till B s kännedom, ska E inom den tidsfrist som B anger, vidta åtgärder till förbättringar enligt en gemensamt framtagen handlingsplan. Om åtgärder inte vidtas inom stipulerad tid, har B rätt att häva kontraktet. Väsentliga eller upprepade avvikelser och/eller upprepade fall av bristfällig dokumentation är att anse som ett väsentligt kontraktsbrott, vilket kan utgöra grund för hävning från B s sida. Detta innebär ändring av ABT 06 kap 8 1. Dessutom skriver de att E ska tillse att lärlings- och praktikplatser erbjuds. 6.5 Arbetsrättsliga villkor Mathias Sylvan I december 2017 presenterade Mathias Sylvan sin studie Arbetsrättsliga villkor i upphandlingar, detta på uppdrag av Upphandlingsdialog Dalarna (UDD). Uppdraget utgick från att utreda hur upphandlande myndigheter på bästa sätt kan uppfylla bestämmelserna om arbetsrättsliga villkor samt ge förslag på hur krav på arbetsrättsliga villkor kan utformas. I studien presenteras bland annat några punkter som en upphandlande myndighet bör beakta vid kravställande av arbetsrättsliga villkor: Det är inte tillräckligt att hänvisa till ett kollektivavtal och låta leverantörerna leta fram de relevanta villkoren på egen hand. De lägsta nivåerna måste alltså preciseras i upphandlingsdokumenten. Villkoren ska bestämmas enligt ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Om det finns flera tillämpliga kollektivavtal avtal får den upphandlande myndigheten bestämma vilket av avtalen som ska tillämpas. Om kollektivavtalets villkor skiljer sig från lagens ska den lägstanivå som är förmånligast för arbetstagaren gälla. Är minimivillkoren i kollektivavtalet förmånligare än lagen ska kraven i upphandlingen hämtas från kollektivavtalet. Samtliga villkor ska vara hämtade från ett och samma kollektivavtal. Krav på kollektivavtalsvillkor måste samtliga vara hämtade ur ett och samma kollektivavtal eftersom dessa är förhandlade i ett sammanhang. Villkoren ska avse lägsta nivåer. Kraven ska formuleras så att de anger vilka nivåer på lön, semester och arbetstid som minst ska gälla. Saknas förutsättningar måste lägstanivå inte anges. I s.k. sifferlösa avtal saknas fastställda lönenivåer. Kollektivavtalets parter kan tolka villkoren på olika sätt. Om det inte går att få fram någon lägsta nivå trots kontakter med arbetsmarknadens parter behöver en sådan inte anges. Berörda centrala arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer ska ges tillfälle att yttra sig om det inte är obehövligt. Finns flera avtalsparter till kollektivavtalet bör samtliga höras. I utredningen konstaterar även Sylvan att det skulle kunna vara möjligt att, i vissa upphandlingar, ställa striktare krav än kollektivavtalsliknande villkor; Det borde vara möjligt att dels, om behövligt, ställa krav på de lägsta nivåer som följer av de obligatoriska bestämmelserna i LOU för leverantörer som avser använda sig av utstationerad arbetskraft, dels strängare villkor för övriga leverantörer. Noterbart är dock att ett liknande krav inte ännu har prövats i domstol. Ett sådant krav skulle kunna utformas på följande vis: Borlänge Kommun ska bli bäst på Social Hänsyn 11

För arbetstagare som medverkar vid fullgörandet av kontraktet och som inte är utstationerad arbetskraft gäller att leverantören ska säkerställa att dessa, under avtalstiden, har anställningsvillkor som vid en helhetsbedömning är minst likvärdiga för arbetstagare som omfattas av [namn och beteckning på ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen] eller annat tillämpligt kollektivavtal. I stället för avsättning till tjänstepension och försäkringar kan leverantör som saknar kollektivavtal betala motsvarande värde i form av påslag på lönen. 7 Empirisk studie 7.1 Borlänge Energi Borlänge Energi är en av Borlänge kommuns helägda bolag och bedriver verksamhet inom värme, el, vatten, stadsnät samt ansvarar för avfall och avlopp. Företagets ledstjärnor är hög leveranskvalitet, miljöriktig hantering, bra service och låga priser. Omkring 15-20 entreprenadupphandlingar genomförs av Borlänge Energi varje år, vilka varierar i storlek och omfång. För att genomföra upphandlingarna används konsulter väldigt sällan, istället görs allt i egen regi. Det främsta syftet för Borlänge Energi vid upphandling är affärsnyttan. Därför finns ingen värdering om att lägsta pris eller kvalitet skulle vara ett bättre eller sämre utvärderingskriterium, val av utvärderingskriterium bestäms från upphandling till upphandling. Borlänge Energi anser att en framgångsfaktor är att intensivare arbeta med tidig dialog. Av egen erfarenhet har de kunnat konstatera att tidig dialog med leverantörer kan resultera i kostnadsbesparingar för beställare så väl som leverantör. Bolaget arbetar även med att ställa miljökrav i sina upphandlingar, i huvudsak när det gäller transport/bilar. Detta har till exempel resulterat i att Samhall har köpt en biogasbil som de använder i tjänsten. Borlänge Energi har en väldigt positiv inställning till social hänsyn (praktikplatser, mm) och arbetar själv till viss del med det. Framförallt arbetar man med nystartsjobb och i en upphandling av städtjänster kunde de tilldela kontraktet till Samhall. Dessutom har Borlänge Energi och Tunabyggen ett projekt tillsammans där de kommer att bilda ett socialt företag som bland annat ska arbeta med rengöring av sopkärl. När det gäller arbetsrättsliga villkor är det absolut viktigaste att lagen står bakom kraven Att ställa krav på kollektivavtal känns riskabelt i dagsläget. 7.2 Fastighets AB Hushagen Fastighets AB Hushagen är en av Borlänge kommuns helägda bolag, och erbjuder kontors- och industrilokaler med möjligheter till anpassning av hyresgästernas behov och framtida expansion. Fastighets AB Hushagens verksamhet ska bidra till en positiv samhällsutveckling för såväl näringslivet, den ideella sektorn och offentlig verksamhet. Genom att vara en självklar samarbetspartner med det lokala näringslivet och ha ett stort nätverk av näringslivskontakter främjar bolaget samhällsutvecklingen i Borlänge. Ett antal entreprenadupphandlingar genomförs varje år, vilka varierar i storlek och omfång. Ramavtal används i stor omfattning avseende tekniska konsulttjänster m.m. vilket är en uttalad strategi för bolaget. Borlänge Kommun ska bli bäst på Social Hänsyn 12

Ett uttalat syfte för Fastighets AB Hushagen vid upphandling är både affärsnytta och samhällsnytta. Framgångsfaktor bedöms vara frivillighet och att arbeta med tidig dialog. I dagsläget arbetar bolaget till viss del med social hänsyn vid upphandling. Bolaget har i några upphandlingar ställt krav på praktikplatser i samband med byggentreprenad, detta med bra utfall som genererat ett antal praktikplatser. En viktig del i social hänsynstagande är att båda parterna, beställare och leverantör, ska finna nytta. 7.3 AB Stora Tunabyggen Tunabyggen är en av Borlänge kommuns helägda bolag, fastighetsbolag, och ansvarar för drift, skötsel och uthyrning av kommunens fastigheter. Nyligen beslutade Tunabyggens styrelse att vårt avtryck ska vara positivt för kommande generation, vilket återspeglar deras övergripande mål om att bedriva samhällsnyttig verksamhet. I dagsläget arbetar Tunabyggen till viss del med social hänsyn. Nyligen har de ställt krav på praktikplatser i en upphandling av måleritjänster. Tillsammans med Arbetsförmedlingen kunde de tillgodose ett antal praktikanter i uppdraget. Däremot noterade de att leverantören hade lagt på ett prispåslag, vilket de misstänker grundar sig i kravet om social hänsyn. För att undvika att leverantören lägger på dyra prispåslag anser de att riskförhållandet mellan leverantör och beställare skulle fördelas lika dela bilden. Detta skulle därmed betyda att andra modeller än de som används idag skulle inrättas. Ett förslag på modell är att skapa ett kluster. Klustret skulle fördelas mellan fem leverantörer och förslagsvis samma antal praktikanter som varvar ett antal praktikveckor hos respektive leverantör. En viktig del i social hänsynstagande är att båda parterna, beställare och leverantör, ska finna nytta. Tunabyggen har en väldigt positiv inställning till social hänsyn. Gällande praktikplatser/vikariat så kan dessa delas upp i olika nivåer: bas, avancerad och spjutspets. Gällande arbetsrättsliga villkor är det viktigt att lagen står bakom kraven, att ställa krav på kollektivavtal bör undvikas i detta skede. För att motivera krav om socialhänsyn bör upphandlingsdokumenten inkludera vad social hänsyn innebär, varför man arbetar med det, syfte, vad det kan bidra till/med och hur det ska fungera i praktiken. Därför borde en skrivning om social hänsyn vara betydligt längre än ett stycke motsvarande tio rader. För att motivera kraven ytterligare skulle faktiska exempel och statisk kunna presenteras, exempelvis vinst/besparing i siffror. En framgångsfaktor skulle även kunna vara att varje avtal avslutas med en handskakning, vilken skulle symbolisera den framtida relationen mellan beställare och leverantör att vi kommer överens. Att stärka relationen på detta vis skulle dessutom resultera i att det blir svårare för samtliga parter att bryta förtroendet mellan varandra. Tunabyggen anser att Borlänge kommun kan upprätta olika mål med social hänsyn. Dock bör de formuleras om minsta måluppfyllelse, exempelvis minst X antal praktikplatser per år. Att inte arbeta med en minsta måluppfyllelse så befaras en risk om att arbetet avslutas i samband med att målet uppfylls. Dock bör man även våga misslyckas i syfte att bli bättre. Förslag på mål: Minst ett kluster per år. Minst 10 praktikplatser per år. Borlänge Kommun ska bli bäst på Social Hänsyn 13

7.4 Kommunfastigheter Kommunfastigheter tillhör sektorn för verksamhetsstöd och sköter drift, underhåll och förändringar av kommunens fastigheter. Organisationen består av 17 medarbetare, däribland fastighetschef Veronica Lekare, två enhetschefer (förvaltning och projekt), ekonomiassistenter, fastighetsstrateger, m.m. Totalt hyr Kommunfastigheter omkring 130 000 kvadratmeter, varav ungefär 20 % hyrs av Hushagen. I första hand hyrs lokaler inom Borlänge kommun, i andra hand inom koncernen och i tredje hand utanför koncernen (privata bolag). Undantagsvis från en skola som kommer att säljas, så kommer man inte att sälja eller köpa fastigheter de kommande åren. Istället fokuseras arbetet på nya byggprojektet: ett nytt ridhus och två nya LSS-boenden. Årligen inkommer ungefär 50 projekt till Kommunfastigheter, där de flesta kan avropas från ramavtal och ca 15 stycken blir till nya upphandlingar. Budgeten motsvarar omkring 250 miljoner/år och årets huvudfokus är skollokaler. I dagsläget arbetar Kommunfastigheter inte prioriterat med social hänsyn, i deras egna upphandlingar. Av erfarenhetsskäl ställer de sig generellt något tveksamma till strikta skakrav i upphandling. De har en rädsla av att krav kan göra att anbudsgivare väljer att inte lämna anbud, vilket de tidigare har fått erfara. De anser istället att huvudfokus ska vara att använda börkrav/mervärdespoäng/diskussioner. 7.5 Företagarna Företagarna är en ideell intresseorganisation med 70 000 medlemmar vars främsta syfte är att verka för företagares intressen; För att vi ska kunna bo och verka i våra kommuner måste vi ges möjligheter. Därför vill de även möjliggöra för att mindre företag ska kunna lämna anbud i offentlig upphandling. De startade som en organisation av hantverkarintressenter; en gräsrotsrörelse, och är helt opolitiskt. Företagarna erbjuder bland annat nätverkande, förmånsmöjligheter, juridisk och annan rådgivning, samt driver företagarpolitik. De är även en remissinstans till regeringen och företräder deras medlemmar i företagarpolitik och nya regler. Företagarna arbetar dessutom med att hjälpa personer ut i arbetslivet, exempelvis har man ett starkt samarbete med Arbetsförmedlingen och deltar i ett projekt för nyanlända företagare (NF). Företagarna står för schyssta villkor schyssta villkor för arbetstid, semester, pension och lön. Gällande arbetsrättsliga villkor kan inte Företagarna uttala sig specifikt om vilka villkor som ska upprättas, istället hänvisar man till Upphandlingsmyndighetens vägledningar. Dock anser de att upphandlande myndigheter bör undvika att ställa krav på att leverantörer ska vara knutna till kollektivavtal. Detta grundar sig dels på att lagen ej står bakom sådana krav, och dels på grund att 6 av 10 företag saknar kollektivavtal. Anledningen till ungefär 60% av alla företag saknar kollektivavtal baseras på att de är småföretagare, inte att de inte vill göra rätt. Skulle en upphandlande myndighet börja ställa krav på kollektivavtal i samtliga upphandlingar befaras en risk om att utesluta dessa mindre aktörer. Två andra farhågor som Företagarna konstaterar är dels att kollektivavtal ej räknas som offentliga handlingar då fackföreningar ej är offentliga myndigheter, och dels att det kan bli problematiskt för upphandlande myndigheter att identifiera det centralt gällande kollektivavtalet. Företagarna tror att en modell för social hänsyn (praktikplatser, lärlingsplatser, mm) skulle kunna kategoriseras enligt en nivå med bas, avancerad och spjutspets. Vilken nivå som väljs borde bestämmas från upphandling till upphandling. Däremot bör den generella nivåbilden motsvara en frivillighet, det vill säga dialoger och undersökning Borlänge Kommun ska bli bäst på Social Hänsyn 14

av möjligheter om praktik- och lärlingsplatser. Tunabyggens förslag om att varje upphandling avslutas med ett fotografi och handskakning anses positivt och stämmer väl överens med Företagarnas värderingar om schyssta villkor. 7.6 Svenska Byggnadsarbetarförbundet (Byggnads) Svenska Byggnadsarbetareförbundet, Byggnads, är en fackförening som organiserar arbetstagare inom bygg- och anläggningssektorn. Byggnads arbetar för att ta tillvara och stärka medlemmarnas intressen i branschen, bland annat genom tecknande av kollektivavtal, förhandling med arbetsgivare, utbildning och att försvara medlemmar rättigheter. Byggnads har tecknat följande riksavtal med sina motparter; Byggavtalet, Entreprenadmaskinavtalet, Glasmästeriavtalet, Plåt- och Ventilationsavtalet samt Teknikinstallationsavtalet VVS & Kyl. Byggnads har länge noterat dåliga villkor inom byggbranschen, vilket resulterade i att de tillsammans med Socialdemokraterna i Dalarna tog ett fackligt-politiskt handslag som symboliserar en gemensam överenskommelse. Överenskommelsen var att de tillsammans kräver kollektivavtal i upphandlingar inom byggbranschen. Önskvärt är att krav på kollektivavtal även ska tillämpas i ramavtal, inte endast byggentreprenader. De dåliga villkoren inom byggbranschen är flera, däribland prisdumpningar som genererar dåliga arbetsvillkor för personal som arbetar med utförande av den upphandlade tjänsten. Generellt gäller att om en upphandlande myndighet begär en timprisfråga så kan denna halveras för att besluta vilket timpris som ges till personalen som utför tjänsten. En av anledningarna till att större företag ges möjlighet till prisdumpning är genom anlitande av underleverantörer, framförallt utländska, som inte tillämpar samma arbetsrättsliga regler som Sverige och därmed kan ge personalen sämre lön, arbetstid och semester. Detta kan alltså betyda att huvudleverantören av en byggentreprenad tillämpar kollektivavtal på sitt företag, men inte på företagets underleverantörer. Byggnads föreslår därför att utvärdering av kvalitet bör användas mer frekvent, exempelvis skulle en upphandlande myndighet kunna ge mervärdespoäng beroende på antalet underleverantörer ju färre underleverantörer, desto fler poäng. Ett annat problem som Byggnads kan konstatera är framtidsutsikten för lärlingsplatser i branschen. Byggnads tillsammans med Sveriges byggindustrier har genom Utbildningsavtalet kommit överens om reglerna för lärlingsutbildningen. Det innebär i korthet att lärlingen måste arbeta åt ett företag som är bundet av tillämpligt kollektivavtal för att kunna tillgodogöra sig kunskap och timmar för att senare få ett yrkesbevis och bli fullbetald, vilket också motiverar krav på kollektivavtal. Byggnads anser att den skrivning som Landstinget Dalarna använder sig av i sina upphandlingsdokument av byggentreprenader är väl utformad och bör användas som standard för samtliga upphandlande myndigheter. Flera kommuner och regioner tittar nu på den skrivningen och kommer med stor sannolikhet att använda samma text. Samtidigt anser de att den skulle kunna stramas åt ytterligare och att upphandlande myndigheter bör våga mer och ställa strängare krav för arbetsrättsliga villkor. Ett exempel på ett striktare krav skulle kunna vara Mathias Sylvans förslag på skrivning. 8 Följder och konsekvenser Social hänsyn i upphandling infördes för att upphandlande myndigheter skulle ges en möjlighet att påverka bland annat sysselsättning och skäliga arbetsvillkor. Dock kan Borlänge Kommun ska bli bäst på Social Hänsyn 15

sådana krav medföra både för- och nackdelar, vilket bör beaktas vid kravställandet i varje upphandling. Överdebitering av tjänster från anbudsgivare för att beakta social hänsyn kan vara en ekonomisk konsekvens. Detta förväntas inte vara en stor risk eftersom att anbudsgivare inte behöver beakta andra kostnader än arbetstiden för den person som ansvarar för praktikanten. Anbudsgivare kan även välja att se detta som positivt för den egna verksamheten om praktikplatsen leder till framtida anställning. En arbetsmarknadsinsats i form av social hänsyn i upphandling kan bidra till en ökad sysselsättning och en lägre arbetslöshet, vilket kan förväntas leda till minskat försörjningsstöd för kommunen. Ökad sysselsättning skulle dessutom kunna öka välfärden i samhället genom bland annat minska utanförskapet. Uppföljning kring arbetsrättsliga krav, åtminstone under en uppstartsperiod, kan kräva extra resurser och kompetens inom HR/Personal området om kommunen har med kravet inom flera olika upphandlingsområden. I det fall kommunen har med endast riskbranscherna är bedömningen att kunna klara det inom ordinarie uppföljning för kommunen. Kommunen kan riskera att få färre anbud med strängare krav och därmed bristande konkurrens inom upphandling av byggentreprenad. Risken bedöms dock vara liten. 9 Rekommendationer från UhC Som ett resultat av uppdraget har UpphandlingsCenter utarbetat ett förslag till interna riktlinjer för social hänsyn samt malldokument som kan användas i samband med upphandling där antingen ökad sysselsättning, arbetsrättsliga villkor och/eller reserverad upphandling tillämpas. Förslag till riktlinjer beskriver Borlänge kommuns mål att använda sin inköpsvolym för att påverka produktionen av varor, tjänster och byggentreprenader i en mer socialt hållbar riktning, se Bilaga 1. Malldokumenten syftar till att underlätta vid upprättande av upphandlingsdokumenten, se Bilaga Ökad sysselsättning, Bilaga Arbetsrättsliga villkor och Bilaga Reserverade Kontrakt. I malldokumenten framgår dessutom konkreta exempel på vilka delar som bör eller kan ingå för social hänsyn. Borlänge den 7 maj 2018 Anders Karlin UpphandlingsCenter FBR Maria Fridholm UpphandlingsCenter FBR Borlänge Kommun ska bli bäst på Social Hänsyn 16

Bilaga 1 Förslag till riktlinjer för sociala, etiska och arbetsrättsliga villkor vid upphandling för Borlänge kommunkoncern Omfattning Kommunfullmäktige antog den 13 maj 2014 upphandlingspolicy för Falu, Borlänge, Gagnef, Hedemora, Ludvika och Säters kommuner. Dessa riktlinjer beskriver hur Borlänge kommuns nämnder och helägda bolag, nedan benämnd Kommunen, ska genomföra upphandling och inköp med relevanta sociala, etiska och arbetsrättsliga krav i enlighet med kommunens upphandlingspolicy och därigenom verka för socialt hållbar upphandling samt tillhandahållande av välfungerande avtal för varor, tjänster och byggentreprenader. Strategiska och effektiva inköp Upphandling är en strategiskt viktig fråga för Borlänge kommun. Upphandling ska utgå från att skapa goda affärer. Goda affärer väger samman verksamhetens behov av kvalitet och service samt totalkostnad med miljömässigt och socialt hållbar utveckling när upphandlingens art motiverar detta. Syfte Syftet med dessa riktlinjer är att vara ett styrinstrument vid genomförande av upphandlingar och inköp. Riktlinjerna lyfter fram upphandling som ett medel för att främja en hållbar utveckling, avseende sociala, etiska och arbetsrättsliga hänsyn. Samhällspolitiskt styrmedel Borlänge kommun tar tillsammans med sina leverantörer ett samhällsansvar. Kommunen och dess bolag ska använda sin inköpsvolym för att påverka produktionen av varor, tjänster och byggentreprenader i en mer socialt hållbar riktning. Social hållbarhet Borlänge kommun ska ta ett stort ansvar i frågor om social hållbarhet och endast ingå avtal med seriösa aktörer d.v.s. leverantörer som uppfyller ställda krav. I upphandlingar ska alltid sociala krav ställas och en bedömning ska genomföras gällande vilka sociala, etiska och arbetsrättsliga faktorer som är relevanta utifrån upphandlingsobjektet. De leverantörer kommunen ingår avtal med ska fullgöra sina skyldigheter avseende skatter och socialförsäkringsavgifter. Sociala villkor i upphandling kan vara ökad möjlighet till sysselsättning, reserverad upphandling, etiska krav och arbetsrättsliga villkor. Ökad möjlighet till sysselsättning Kommunen ska ställa sociala kontraktsvillkor när så bedöms vara lämpligt. Vid formulering av villkoren ska särskild satsning på jobb för ungdomar och sysselsättning för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden prioriteras och villkoren ska utgå från ett frivilligt samarbete samt tidig dialog kring social hänsyn med leverantörerna. Villkoren ska verka sysselsättningsfrämjande i form av praktik eller anställning för olika prioriterade grupper av människor med svårigheter att ta sig in på Borlänge Kommun ska bli bäst på Social Hänsyn 17

arbetsmarknaden såsom ungdomsarbetslösa, långtidsarbetslösa, människor med funktionsvariationer eller liknande. Idéburna sektorn och reserverad upphandling Kommunen strävar efter att tillvarata den idéburna sektorns engagemang i samhället. Kommunen ska genomföra reserverad upphandling när så bedöms vara lämpligt. Etiska krav Kommunen ska verka för att de varor, tjänster och byggentreprenader som köps in är producerade under hållbara och ansvarsfulla förhållanden. Kommunen ska verka för att relevanta etiska krav ställs i varje upphandling. Om det vid marknadsanalysen framkommer att det finns en risk för brott mot de mänskliga rättigheterna ska etiska krav alltid ställas. Varor, tjänster och byggentreprenader som levereras till kommunen ska vara framställda under förhållanden som är förenliga med FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, ILO:s åtta kärnkonventioner, FN:s barnkonvention, artikel 32, det arbetarskydd och den arbetsmiljölagstiftning som gäller i tillverkningslandet och den arbetsrätt, inklusive lagstiftning om minimilön och det socialförsäkringsskydd som gäller i tillverkningslandet. Uppförandekod för leverantörer ska gälla i alla upphandlingar av varor, tjänster och byggentreprenader. Krav som ställs ska vara förenliga med unionsrätten och anges i upphandlingsdokumentet som s.k. särskilda kontraktsvillkor. Skäliga arbetsrättsliga villkor Enligt upphandlingslagstiftningen är upphandlade myndigheter och enheter skyldiga att ställa arbetsrättsliga villkor om lön, semester och arbetstid som uppfyller de lägsta nivåer som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Skyldigheten gäller vid upphandling av varor, tjänster, byggentreprenader samt koncessioner som uppgår till minst de tröskelvärden som gäller enligt respektive lag. Kommunen vill gå längre än lagen och ska därför alltid ställa arbetsrättsliga villkor, även vid upphandlingar enligt 19 kapitlet LOU avseende el-, måleri- och byggarbeten samt flytt- och städtjänster. Kommunen ska också alltid kräva att leverantören ska säkerställa att dennes underleverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet uppfyller de arbetsrättsliga villkor som har ställts enligt kontraktet. Strängare krav på arbetsrättsliga villkor Kommunen ska ställa villkor enligt kollektivavtal när upphandlingens art motiverar det. En behövlighetsbedömning ska genomföras för att bedöma risken för oskäliga arbetsvillkor och snedvridning av konkurrensen samt en tidig dialog med företrädare för branschen. Konkreta tillämpningsanvisningar Instruktion med rutiner och anvisningar om socialt ansvarsfull upphandling, arbetsrättsliga villkor, reserverade upphandling och etiska krav ska utarbetas till dessa riktlinjer. Borlänge Kommun ska bli bäst på Social Hänsyn 18

Uppföljning av riktlinjerna En årlig översyn av dessa riktlinjer och dess efterlevnad ska göras och presenteras för kommunstyrelsen. Relaterade dokument Lag (2016:1 145) om offentlig upphandling Borlänge kommuns upphandlingspolicy Borlänge Kommun ska bli bäst på Social Hänsyn 19