Rapport över djurläkemedelsanvändning för år 2007



Relevanta dokument
Försäljning av djurläkemedel 2010

Försäljning av djurläkemedel 2011

Försäljning av djurläkemedel 2012

Djurläkemedelsanvändning 2005

Användning av djurläkemedel 2008

Rapport 2012:14. Försäljning av djurläkemedel 2011

Försäljning av djurläkemedel 2009

Försäljning av djurläkemedel 2015

Försäljning av djurläkemedel 2016

Försäljning av djurläkemedel 2016

Försäljning av djurläkemedel 2016

Försäljning av djurläkemedel 2018

Försäljning av djurläkemedel 2017

Försäljning av djurläkemedel 2013

Dosering av antibiotika Sverige Barn. Antibiotikasubstans(er) Adm Rekommenderad normaldos (mg) Maximumdos (mg) Kommentar

Antibiotikastatistik- kvartalsrapport Publiceras på SMI:s hemsida under augusti 2013

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 1, 2009

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 2, 2009

Kvartalsrapport från Strama kvartal 1, 2010

Antibiotikaanvändning Akademiska sjukhuset. T o m juni 2018

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 4, 2008

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartalsrappport

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 3, 2009

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2013 Öppenvård och akutsjukhus

Antibiotikaanvändning. Lasarettet i Enköping T o m juni 2017

Antibiotikaanvändning

Antibiotikaförsäljning via recept utskrivna på Akademiska sjukhuset. T o m juni Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län

Användningsändamål för injektionspreparat som innehåller bensylpenicillinprokain Livsmedelssäkerhetsverket Eviras temporära användningsrekommendation

Antibiotikaanvändning Hud- och könssjukdomar, Akademiska sjukhuset

Antibiotikaanvändning Onkologen, Akademiska sjukhuset

OM ANTIBIOTIKARESISTENS OCH SVENSKA DJUR En rapport från Strama VL

Anestesi- och intensivvård, Akademiska sjukhuset

Kardiologi och PCI, Akademiska sjukhuset

Internmedicin, Akademiska sjukhuset

Antibiotikastatistik- kvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 4, 2009

Antibiotikaförbrukning. Reumatologen, Akademiska sjukhuset

Geriatriken, Akademiska sjukhuset

Antibiotikaförbrukning för helåret 2012 inklusive kvartalsrapport Publicerat på SMI:s hemsida den 23/1-2013

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 3, 2009

PRODUKTRESUMÉ. Behandling av bakterieinfektioner orsakade av bakteriestammar som är känsliga för enrofloxacin.

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikaresistens en fara för folk och fä. Christina Greko Strama VL Djurhälsa och antibiotikafrågor

Kvartalsstatistik antibiotika Värmland Kvartal 2, Statistikkälla: Apotekens Service AB, Concise Antal listade patienter: Hälsovalskansliet

Användningsändamål för injektionspreparat som innehåller bensylpenicillinprokain Livsmedelssäkerhetsverket Eviras temporära användningsrekommendation

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 2, 2010

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistik- kvartalsrapport

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 4, Publicerat på SMI:s hemsida den 2/2-2012

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 1, Publicerat på SMI:s hemsida den 19/4-2012

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 3, 2010

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrappport Öppenvård

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 1, 2011

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistik Kvartalsrapport

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 2, Publicerat på SMI:s hemsida den 27/7-2012

Kvartalsstatistik antibiotika Värmland Kvartal 1, Statistikkälla: Apotekens Service AB, Concise Antal listade patienter: Hälsovalskansliet

Kvartalsstatistik från Strama. kvartal 3, 2008

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 2, 2011

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Hur används antibiotika på ditt sjukhus? PPS 2003, 2004 och 2006

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Ett antal möjliga standardrapporter för sjukhus och verksamheter i VGR, Stramabenet. Ingemar Qvarfordt o Gunnar Jacobsson

Fimea rapporterade för höga siffror för förbrukningen för år Förbrukningen har korrigerats i samband med publicering av resultaten för år 2012.

FÄSTINGAR HOS VÅRA SÄLLSKAPSDJUR. Preparatöversikt, Vanliga frågor & svar. April 2008

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartal

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 3, 2011

Antibiotikaförskrivning på rekvisition och recept inom öppen- och slutenvård på sjukhus i VGR 2014 och 2015

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 4, 2010

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

1 (5) FÖRSÄLJNINGEN AV MIKROBLÄKEMEDEL FÖR DJUR ÖKADE NÅGOT

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Starta med att välja måttet Antibiotikaordinationer. Avgränsa därefter önskad tidsperiod samt enhet.

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Se VGRs terapiråd Infektion: Exacerbation av KOL, terapisvikt vid akut mediaotit

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartalsrappport

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport Öppenvård och sjukhus

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

REFERENSLABORATORIEVERKSAMHET

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Bilaga 2. SIR-gränsvärden av den diskdiffusionsmetoden 1,2,3

Antibiotikaanvändning Gynekologi, Akademiska sjukhuset 2008 juni 2012

FORTSATT MINSKNING I TOTALFÖRSÄLJNINGEN AV MIKROBLÄKEMEDEL FÖR DJUR

Antibiotikaförskrivning på rekvisition och recept inom öppen- och slutenvård på sjukhus i VGR 2014-kv 3 till och med 2016-kv 2

Internationella rapporten 2013

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län. Kvartalsrapport Öppenvård och sjukhus

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartal

Antibiotikaförbrukning i Region Stockholm (SLL) Kvartalsrapport Öppenvård och sjukhus

Kvartalsrapport antibiotika Värmland

Förslag till övervakningssystem för antibiotikaförsäljning och förskrivningsorsaker. Gunilla Skoog, apotekare Strama 18 november 2008

Transkript:

Rapport över djurläkemedelsanvändning för år 2007 Enheten för veterinära frågor 2008-05-29 Referens: Zsófia Gerstner, Sara Samuelsson 1

Innehåll 1 Inledning... 9 2 Sammanfattning... 11 2.1 Antimikrobiella medel... 11 2.2 Antiparasitära medel... 12 2.3 Vacciner... 12 2.4 Antiinflammatoriska medel... 13 2.5 Lugnande medel... 13 3 Förutsättningar... 14 3.1 Källor till statistik... 14 3.2 Fördelning på djurslag... 14 3.2.1 Läkemedel som förskrivits på recept... 14 3.2.2 Receptfria läkemedel... 14 3.2.3 Läkemedel till veterinär via rekvisition... 15 3.2.5 Häst kan vara livsmedelsproducerande eller sällskapsdjur... 15 3.3 Summering av läkemedelsmängder... 15 3.4 Djurslag som används i rapporteringen... 15 3.4.1 Livsmedelsproducerande djur... 15 3.4.2 Sällskapsdjur... 16 3.4.3 Övriga djur... 16 4 Antimikrobiella medel... 17 4.1 Tetracykliner (QJ01AA, J01AA)... 18 4.2 Penicillin G och V (QJ01CE, QJ01R, QJ51RC, QJ01CÖÖÖ, J01CE)... 19 4.3 Aminopenicilliner (QJ01CA, QJ01CR, J01CA, J01CR)... 20 4.4 Övriga betalactamer (QJ01D, QJ51RC, J01CF, J01D)... 21 4.5 Aminoglykosider och polymixiner (QJ01G, QJ01R, QJ51R, J01G, QA07AA01, QA07AA10)... 22 4.6 Sulfonamider (QA07, QJ01E, J01E)... 23 4.7 Trimetoprimer (QJ01E, J01E)... 24 4.8 Makrolider och linkosaminer (QJ01F, QJ51F, QJ01ÖÖÖÖ, J01F)... 25 4.9 Fluorokinoloner (QJ01MA, J01MA)... 26 4.10 Pleuromutiliner (QJ01XQ01, QJ01XQ02)... 27 5 Antiparasitära medel... 28 5.1 Medel mot protozoer... 29 3

5.1.1 Sulfonamider (QP51AG)... 29 5.1.2 Triaziner (QP51AJ)... 30 5.1.3 Medel mot protozooer som blandats i foder... 31 5.2 Medel mot trematoder, nematoder och cestoder... 32 5.2.1 Kinolinderivat och liknande (QP52AA, QP54AB51)... 32 5.2.2 Benzimidazoler och relaterade substanser (P02CA, QP52AA, QP52AC)... 33 5.2.3 Tetrahydropyrimidiner (QP52AF)... 34 5.2.4 Övriga medel mot trematoder, nematoder och cestoder (QP52AX)... 35 5.3 Medel mot ektoparasiter för utvärtes bruk... 36 5.3.1 Pyretriner och pyretroider (QP53AC)... 36 5.3.2 Övriga medel mot ektoparasiter för utvärtes bruk (QP53AX)... 37 5.4 Medel mot ektoparasiter för systemiskt bruk... 38 5.4.1 Kitinhämmare (QP53BC)... 38 5.4.2 Övriga medel mot ektoparasiter för systemiskt bruk (QP53BX)... 39 5.4.3 Parasit- och avmaskningsmedel som blandats i foder... 39 5.5 Medel mot endo- och ektoparasiter för systemiskt bruk... 40 5.5.1 Avermektiner (QP54AA)... 40 5.5.2 Milbemyciner (QP54AB)... 41 6 Hormoner... 43 6.1 Könshormoner... 44 6.1.1 Androgener (G03BA)... 44 6.1.2 Antiandrogener (G03HA,G04CB)... 45 6.1.3 Östrogen (QG03CA, G03CA)... 46 6.1.4 Gestagener (QG03DA, G03AC, G03DA)... 47 6.1.5 Gonadotropiner (G03GA)... 48 6.2 Obstretiska medel... 49 6.2.1 Prostaglandiner (QG02AD)... 49 6.3 Övriga gynekologiska medel... 50 6.3.1 Prolaktinhämmare (QG02CB, G02CB)... 50 6.4 Hyopofys och hypotalamushormoner... 51 6.4.1 Binjurebarksstimulerande hormon (ACTH) (H01AA)... 51 6.4.2 Antidiuretiskt hormon (ADH) (H01BA)... 52 6.4.3 Gonadotropinfrisättande hormon (QH01CA)... 53 6.4.4 Oxytocin och analoger (QH01BB)... 54 6.5 Kortikosteroider... 55 4

6.5.1 Glukokortikoider (QH02AB, QH02CA, H02AB)... 55 6.5.2 Mineralokortikoider (H02AA)... 56 6.6 Tyroideahormoner (QH03AA. H03AA)... 57 6.7 Pankreashormoner... 58 6.7.1 Insuliner (QA10A, A10A)... 58 6.8 Anabola steroider... 59 6.8.1 Estrenderivat (A14AB)... 59 6.9 Övriga hormonella substanser... 60 6.9.1 Antityreoida, glukogenolytiska, antiparatyreoida substanser (H03BB, H04AA, H05BA, QH03BB02)... 60 7 Vacciner... 61 7.1 Vacciner för livsmedelsproducerande djur... 62 7.1.1 Vacciner för fjäderfä... 62 7.1.2 Vacciner för får... 62 7.1.3 Vacciner för gris... 63 7.1.4 Vacciner för häst... 63 7.1.5 Vacciner för matfisk... 64 7.1.6 Vacciner för nötkreatur... 64 7.1.7 Vacciner för get... 64 7.1.8 Vacciner för hjortdjur... 64 7.2 Vacciner för pälsdjur (mink)... 65 7.3 Vacciner för djurparksdjur... 65 7.4 Vacciner för sällskapsdjur... 66 7.4.1 Vacciner för hund... 66 7.4.2 Vacciner för katt... 66 7.4.3 Vacciner för övriga sällskapsdjur... 67 7.5 Vacciner för flera djurslag... 67 Vaccin mot rabies omfattar främst hund... 67 8 Antiinflammatoriska medel... 68 8.1 Butylpyrazolidinderivat (QM01AA)... 69 8.2 Ättiksyraderivat (M01AB)... 70 8.3 Oxikamer (M01AC, QM01AC)... 71 8.4 Propionsyraderivat (M01AE, QM01AE)... 72 8.5 Fenamater (QM01AG)... 73 8.6 Coxiber (M01AH)... 74 5

9 Lugnande medel... 75 9.1 Detomidin (QN05CM90)... 76 9.2 Xylazin (QN05CM92)... 77 9.3 Romifidin (QN05CM93)... 78 Figurförteckning Figur 1: Försåld mängd tetracykliner jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans)... 18 Figur 2: Försåld mängd penicillin G och V jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans)... 19 Figur 3: Försåld mängd aminopenicilliner jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans)... 20 Figur 4: Försåld mängd övriga betalactamer jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans)... 21 Figur 5: Försåld mängd aminoglykosider och polymixiner jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans)... 22 Figur 6: Försåld mängd sulfonamider jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans)... 23 Figur 7: Försåld mängd trimetoprimer jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans)... 24 Figur 8: Försåld mängd makrolider och linkosaminer jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans)... 25 Figur 9: Försåld mängd fluorokinoloner jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans)... 26 Figur 10: Försåld mängd pleuromutiliner jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans)... 27 Figur 11: Försåld mängd sulfonamider jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans)... 29 Figur 12: Försåld mängd triaziner jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans)... 30 Figur 13: Försåld mängd kinolinderivat och liknande jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans)... 32 Figur 14: Försåld mängd benzimidazoler och relaterade substanser jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans)... 33 Figur 15: Försåld mängd tetrahydropyrimidiner jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans).. 34 Figur 16: Försåld mängd övriga medel mot trematoder, nematoder och cestoder jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans)... 35 Figur 17: Försåld mängd pyretriner och pyretroider jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans)... 36 Figur 18: Försåld mängd övriga medel mot ektoparasiter för utvärtes bruk jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans)... 37 Figur 19: Försåld mängd kitinhämmare jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans)... 38 Figur 20: Försåld mängd övriga medel mot ektoparasiter för systemiskt bruk jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans)... 39 Figur 21: Försåld mängd avermektiner jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans)... 40 Figur 22: Försåld mängd milbemyciner jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans)... 41 Figur 23: Försåld mängd androgener jämförelse 2005-2007 (g aktiv substans)... 44 Figur 24: Försåld mängd antiandrogener jämförelse 2005-2007 (g aktiv substans)... 45 6

Figur 25: Försåld mängd östrogen jämförelse 2005-2007 (g aktiv substans)... 46 Figur 26: Försåld mängd gestagener jämförelse 2005-2007 (g aktiv substans)... 47 Figur 27: Försåld mängd gonadotropiner jämförelse 2005-2007 (IE aktiv substans)... 48 Figur 28: Försåld mängd prostaglandiner jämförelse 2005-2007 (g aktiv substans)... 49 Figur 29: Försåld mängd prolaktinhämmare jämförelse 2005-2007 (g aktiv substans)... 50 Figur 30: Försåld mängd binjurebarksstimulerande hormon jämförelse 2005-2007 (g aktiv substans)... 51 Figur 31: Försåld mängd antidiuretiskt hormon jämförelse 2005-2007 (g aktiv substans)... 52 Figur 32: Försåld mängd gonadotropinfrisättande hormon jämförelse 2005-2007 (mg aktiv substans)... 53 Figur 33: Försåld mängd oxytocin och analoger jämförelse 2005-2007 (IE aktiv substans).. 54 Figur 34: Försåld mängd glukokortikoider jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans)... 55 Figur 35: Försåld mängd mineralkortikoider jämförelse 2005-2007 (g aktiv substans)... 56 Figur 36: Försåld mängd tyroideahormoner jämförelse 2005-2007 (g aktiv substans)... 57 Figur 37: Försåld mängd insulin jämförelse 2005-2007 (IE aktiv substans)... 58 Figur 38: Försåld mängd estrenderivat jämförelse 2005-2007 (g aktiv substans)... 59 Figur 39: Försåld mängd antityreoida, glukogenolytiska, antiparatyreoida substanser jämförelse 2005-2007 (g aktiv substans)... 60 Figur 40: Försåld mängd butylpyrazolidinderivat jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans) 69 Figur 41: Försåld mängd ättiksyraderivat jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans)... 70 Figur 42: Försåld mängd oxikamer jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans)... 71 Figur 43: Försåld mängd propionsyraderivat jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans)... 72 Figur 44: Försåld mängd fenamater jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans)... 73 Figur 45: Försåld mängd coxiber jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans)... 74 Figur 46: Försåld mängd detomidin jämförelse 2005-2007 (g aktiv substans)... 76 Figur 47: Försåld mängd xylazin jämförelse 2005-2007 (g aktiv substans)... 77 Figur 48: Försåld mängd romifidin jämförelse 2005-2007 (g aktiv substans)... 78 7

1 Inledning Regeringen har i regleringsbreven för budgetåren 2005-2007 uppdragit åt Jordbruksverket att redovisa användningen av läkemedel till djur. För detta ändamål inhämtar Jordbruksverket statistik från Apoteket AB. Statistiken omfattar användningen av antimikrobiella och antiparasitära läkemedel, läkemedel innehållande hormoner samt vacciner. För livsmedelsproducerande djur skall redovisningen ske uppdelad på djurslag samt även omfatta samtliga läkemedel som omfattas av restsubstanskontroll enligt rådets direktiv 96/23/EG av den 29 april 1996 om införande av kontrollåtgärder för vissa ämnen och restsubstanser av dessa i levande djur och i produkter framställda därav och om upphävande av direktiv 85/358/EEG och 86/469/EEG samt beslut 89/187/EEG och 91/664/EEG. Till grund för den första rapporten, som presenterades i juli 2006 sammankallade Jordbruksverket en referensgrupp med deltagare från Apoteket AB och Statens veterinärmedicinska anstalt(sva). Gruppens uppgift blev att föreslå åtgärder för att statistiken skulle kunna tas fram samt att föreslå lämpliga avgränsningar. Samma avgränsningar har använts i bearbetningen av statistiken för 2007. Apoteket AB levererade i mars 2008 statistik över läkemedelsförsäljningen 2007. Statistik har även inhämtats från partihandlare som har försäljning av vacciner direkt till veterinärer. Därutöver har Jordbruksverket tagit del av SVA:s beräkningar av mängden aktiv substans för licensläkemedel inom gruppen antimikrobiella läkemedel. Eftersom denna statistik endast har inhämtats på detta sätt två år tidigare är det svårt att statistiskt se trender och tendenser i läkemedelsförbrukningen. De variationer som kan ses är kanske ur ett längre perspektiv endast normala fluktuationer. För att utröna om så är fallet krävs det dels statistik från fler år, dels att de faktorer som orsakar variationerna analyseras mer noggrant. En djupare analys där läkemedelsförbrukningen jämförs med korrelerande faktorer (såsom sjukdata, pris, tillgänglighet etc) från andra myndigheter och organisationer skulle ge en mer heltäckande bild av läkemedelsanvändningen. En kvalitativ analys av experter på läkemedelområdet skulle också i viss mån kunna kompensera för bristen på kvantitativa data. Jordbruksverket anser att frågan om resistensproblematiken inom antibiotikaanvändning är viktig. Under hösten kommer det därför att genomföras ett möte i syfte att följa upp frågan och utarbeta en strategi för det fortsatta arbetet. Representanter från Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, SVA, Apoteket samt Svenska Djurhälsovården kommer att delta. Jordbruksverket har bearbetat uppgifterna och även jämfört med föregående års statistik. Här föreligger Jordbruksverkets tredje årliga rapport om läkemedelsanvändning till djur. 9

2 Sammanfattning Rapporten visar fördelningen av använda läkemedel till olika djurkategorier. Det förekommer en betydande försäljning av oregistrerade läkemedel (licensläkemedel) Avsaknaden av registrering gör det svårare för apoteken att notera läkemedelsnamn och innehåll av verksam substans för dessa medel. Vissa delar av läkemedelsanvändningen hamnar därför helt utanför rapporten. I rapporten har en avgränsning gjorts beträffande de läkemedelsgrupper som inte särskilt nämns i uppdraget men som omfattas av restsubstanskontroll. I rapporten har tagits med de lugnande och antiinflammatoriska medel som får användas till livsmedelsproducerande djur och som är avsedda för systemiskt bruk. Skillnader i försäljning av läkemedel år 2005 och 2006 jämfört med år 2007 kan ha olika förklaringar. Ibland är ett läkemedel restnoterat (slut hos tillverkaren) och blir kanske ersatt av en annan substans. Lagerhållning över årsskiften kan variera och trender i behandlingsstrategi ändras. Man strävar också efter att i större utsträckning gå från akuta behandlingar till profylaktiska behandlingstrategier inom animalieproduktionen. Årsmån och smittläge kan också ge stora variationer. Nya preparat dyker upp och gamla försvinner. På sikt kan även förändringar i djurantalet påverka försäljningen. Vad som är noterbart är att djurägare värderar sina djur på ett helt annat sätt än tidigare, man lägger mer pengar på behandlingar. Trenden inom veterinärbehandlingar för sällskapsdjur är att den allt mer liknar hur vi behandlar människor inom humansjukvården. Djurägare ställer högre krav på behandling. Detta märks bl.a. genom ökad förbrukning av smärtlindring, lugnande medel och hormoner till sällskapsdjur. 2.1 Antimikrobiella medel Av de antimikrobiella medlen används penicillin (bensylpenicillin), tetracykliner, aminoglykosider, sulfonamider, trimetoprimer, makrolider, flourokinoloner och pleuromutiliner främst till livsmedelsproducerande djur. Aminopenicilliner och övriga betalactamer inklusive cefalosporiner används främst till sällskapsdjur. I årets statistik ingår även licensläkemedel för kategorin antimikrobiella medel. Vi har fått ta del av SVA: s beräkning av mängden aktiv substans för licensläkemedel. Årets statistik visar en betydlig ökning på försäljning av tetracykliner, makrolider och linkosaminer samt aminoglykosider och polimyxiner. Inom dessa grupper har en betydande mängd försålda licenspreparat tillkommit jämfört med år 2005 och 2006. Licensläkemedel utgör en stor del av försåld mängd tetracykliner. Det är användningen av tetracykliner i framförallt foder och vatten till gris vid sjukdomsutbrott, som utgör den största delen. Även makrolider och linkosamider samt pleuromutiliner används i foder och vatten till gris vid sjukdomsutbrott, försäljningen inom dessa kategorier har ökat. Det har noterats tre faktorer i samband med den stora antibiotikaanvändningen i foder och vatten till gris vid sjukdomsutbrott: Allt större besättningar, vilket gör det praktiskt enklare att behandla via foder och vatten, istället för individuell behandling. Problem med brösthåleinflammation orsakat av Actinobacillus pleuropneumoniae Utbrott av PMWS (Postweaning Multisystemic Wasting Syndrome) 11

I och med att grisbesättningarna blir allt större ökar smittrycket i besättningarna, detta medför en ökad risk för utbrott med brösthåleinflammation (App) och PMWS. Porcine circovirus spelar en roll för utvecklingen av PMWS. Nya vacciner baserade på detta virus skall förhoppningsvis påskynda immunitetsutvecklingen i drabbade besättningar. Det har kommit nya rekommendationer angående pyodermibehandling på hund. Detta kan vara en förklaring till minskningen i försäljningen av övriga betalactamer. 2.2 Antiparasitära medel När det gäller antiparasitära medel används sulfonamider, triaziner, tetrahydropyrimidiner och avermektiner främst till livsmedelsproducerande djur. Benzimidazoler och milbemyciner används till både livsmedelsproducerande djur och sällskapsdjur. Kinolinderivat, pyretriner och pyretroider, kitinhämmare används främst till sällskapsdjur liksom övriga medel mot parasiter. Mindre förändringar ökning eller minskning ses i de flesta substansgrupper. Läkemedelsföretagens marknadsföring av receptfria läkemedel mot ektoparasiter kan påverka försäljningen. Kombinationspreparat som har både invärtes- och utvärtesindikation samt läkemedel som har en enklare applikation (halsband, spot-on) kan bidra till ökad försäljning. Hormoner De hormoner som används till livsmedelsproducerande djur är gonadotropiner, gonadotropinfrisättande hormoner, prostaglandiner och oxytociner. Även glukokortikoider används i liten utsträckning. De tre förstnämnda används vid fertilitetsstörningar och oxytocin kan användas vid vissa förlossningskomplikationer och vid problem med mjölknedsläppning. Inga andra könshormoner (än gonadotropiner) används till livsmedelsproducerande djur. Vid behandling av sällskapsdjur används även andra hormoner, gestagener (bl.a. p-piller till katt), östrogener, androgener, antiandrogener, prolaktinhämmare, ACTH, ADH, mineralokortikoider, estrenderivat, tyroideahormoner (sköldkörtelhormoner) och insulin. För de flesta substansgrupperna ligger försäljningen år 2007 på i stort sett samma nivå som för år 2006 och 2005. Dock utmärker sig gruppen gonadotropiner med en kraftig ökning under år 2006, sen med en kraftig minskning igen under år 2007. Den huvudsakliga användningen finns inom stogynekologin. Stora variationer förekommer mellan olika år när det gäller behovet av behandling. Inom stuteriverksamheten förekommer bra och dåliga år, ibland väderberoende, År 2006 förefaller ha varit ett sådant år, stona visade inte brunst och brunstframkallande behandling har använts. 2.3 Vacciner De flesta vacciner är djurslagsspecifika. På häst dominerar vaccinering mot influensa trots en minskning jämfört år 2006. Vaccinering mot botulism till häst har ökat kraftigt under år 2007. Vaccination mot rabies har ökat betydligt under år 2007. Rabiesvaccination används främst i samband med resor med hundar utomlands. Det ökande resandet och djurägarnas önskemål att ta med sina husdjur på resor inom EU kan förklara ökningen av antalet sålda rabiesvacciner. Hos nötkreaturen har vaccination av kalvar mot ringorm ökat betydligt. Ringorm kan vara ett stort problem i stora besättningar som baserar sin produktion på inköp av djur. Strukturomvandling med allt större gårdar skulle kunna förklara försäljningsökningen av ringormsvaccin till kalvar. 12

De djurslag där flest vaccindoser används är fjäderfä (23,4 miljoner doser) närmast följt av mink (1,7 miljoner doser) och gris (1,4 miljoner doser). Hos gris kan det konstateras en minskning av den totala försäljningen av vacciner. När det gäller vacciner till gris skulle en förklaring kunna vara olika upplägg av vaccinationsprogram från år till år. Förebyggande vaccination av besättningen kanske inte har visat önskad effekt och till nästa år har man bytt vaccinationsstrategi. 2.4 Antiinflammatoriska medel Dessa medel används främst på sällskapsdjur och häst, men används också till livsmedelsproducerande djur om det gäller oxikamer, propionsyraderivater och fenemater. För de flesta substansgrupperna ligger försäljningen under år 2007 på i stort sett samma nivå som år 2006, endast små fluktuationer i nivåerna ses. Dock utmärker sig gruppen ättiksyraderivat som ökade kraftigt under år 2006 och minskade igen under år 2007. Under 2007 kan konstateras en liten ökning i försäljningen hos de läkemedel som används hos livsmedelsproducerande djur. Den kan bero på att produktionsdjur i allt större utsträckning ges smärtlindring. 2.5 Lugnande medel De registrerade läkemedlen med lugnande verkan som får användas till livsmedelsproducerande djur i Sverige innehåller någon av substanserna detomidin, xylazin och romifidin. Av dessa används detomidin eller romifidin i stort sett uteslutande till häst medan xylazin används till ett flertal djurslag, även sällskapsdjur. Försäljning av lugnande medel har ökat något för romifidin och detomidin, och minskat lindrigt för xylazin. Förklaringen kan vara att man går över från äldre till modernare metoder för sedering och därmed förskjuts användningen till andra preparat. 13

3 Förutsättningar 3.1 Källor till statistik Som huvudsaklig källa för rapporten har Jordbruksverket använt försäljningsstatistik från Apoteket AB och från de partihandlare som sålt vaccin direkt till veterinärer. Därutöver ingår statistik från Jordbruksverket om läkemedel som inte sålts via Apoteket AB och som blandats i foder. Försäljningen av läkemedel för behandling av djur från Apoteket AB sker mot recept, som fria handelsvaror (receptfria läkemedel) eller efter rekvisition från enskilda veterinärer, kliniker och djursjukhus. Förutom veterinärmedicinska läkemedel används även läkemedel som är avsedda för människa till djur, framförallt till sällskapsdjur. Det bör observeras att statistiken avser försåld mängd läkemedel vilket inte alltid är detsamma som använd eller ordinerad mängd. Detta gäller inte foderantibiotika som distribuerats på annat sätt än via apotek. Där redovisas istället den totala förbrukade mängden läkemedel. För att den ordinerade mängden ska kunna beräknas krävs en fullständigare rapportering från veterinärerna till djursjukdataregistret än vad fallet är idag. 3.2 Fördelning på djurslag I tabellerna har användningen hänförts till olika djurslag när så varit möjligt. För receptfria och rekvirerade läkemedel har specifikt djurslag inte alltid kunnat bestämmas (se nedan). En grövre kategorisering har då genomförts. Ibland har djurslag varit omöjligt att fastställa och användningen redovisas då under okänt djurslag. 3.2.1 Läkemedel som förskrivits på recept Rekvisition används när veterinär, klinik eller djursjukhus köper läkemedel för användning på djur på kliniken. Recept ska normalt användas när läkemedel förskrivs till ett specifikt djur eller djurgrupp och djurägaren själv köper läkemedlen på apotek. Förskrivningarna tyder på att recept ibland används när veterinären köper läkemedel till den egna praktiken, då det egentligen handlar om rekvisition. Den del av försäljningen som sker mot recept djurslagsregistreras vid försäljningen. Det kan dock inte uteslutas att det finns enstaka felaktigheter i grundmaterialet. Fel djurslag kan ha angivits på receptet eller det kan ha varit otydligt skrivet. Det kan även ha blivit fel vid registreringen på apoteket. När det varit uppenbart felaktiga uppgifter om djurslag på recepten har mängderna hänförts till okänt djurslag eller det djurslag preparatet är avsett för. Exempel på detta är när en storförpackning med antibiotika för injektion skrivits ut till katt, eller när fästinghalsband avsett för hund, förskrivits till nötkreatur. 3.2.2 Receptfria läkemedel Vissa av de receptfria läkemedlen är avsedda för endast ett djurslag vid sådana fall har djurslaget kunnat anges. Flera receptfria läkemedel är dock avsedda för flera djurslag, i sådana fall går det inte att få fram till vilka djurslag dessa har använts. 14

3.2.3 Läkemedel till veterinär via rekvisition En del av de preparat som veterinärerna rekvirerar är endast avsedda för ett djurslag. För att bättre uppskatta till vilka djurslag de av veterinärerna rekvirerade läkemedlen har givits användes Jordbruksverkets djursjukdatasystem när statistiken för 2005 togs fram. 3.2.4 Licensläkemedel Rapporten omfattar i stort sett uteslutande registrerade läkemedel. Skälet till det är att uppgifterna om de läkemedel som tillhandahålls mot särskilt tillstånd (licensläkemedel) är ofullständiga i grundmaterialet. I flera fall kan de dessutom inte härledas till någon särskild läkemedelskategori. För år 2007 finns dock licensläkemedel inom gruppen antimikrobiella läkemedel med i redovisningen. Detta på grund av att Jordbruksverket fått ta del av uppgifter som SVA tagit fram i deras arbete mot antibiotikaresistens. 3.2.5 Häst kan vara livsmedelsproducerande eller sällskapsdjur Bland djurslagen intar häst en särställning. I flera sammanhang räknas häst som ett livsmedelsproducerande djur. Många hästar har dock undantagits från livsmedelsproduktionen i samband med behandling med läkemedel som inte är tillåtna att användas till livsmedelsproducerande djur. I summeringarna har läkemedelsanvändningen till häst hänförts till sällskapsdjur när det gäller läkemedel som inte får användas till livsmedelsproducerande djur. I övriga fall kategoriseras häst som livsmedelsproducerande djur. 3.3 Summering av läkemedelsmängder Eftersom det krävs olika stor mängd läkemedel för att få effekt beroende på vilken substans det rör sig om är det inte meningsfullt att summera medel från olika grupper. Substanser med liknade innehåll och koncentration har sammanförts i tabeller enligt ATC-systemet (anatomiskt, terapeutiskt, kemiskt klassificeringssystem för läkemedel). Jämförelserna mellan användningen till olika djurslag måste göras inom samma grupp. Mängden läkemedel anges i de flesta fall i enheten kg aktiv substans. Det förkommer dock även andra enheter beroende på substans g, eller mg, antal doser för vacciner samt IE (internationella enheter) för vissa hormoner. 3.4 Djurslag som används i rapporteringen 3.4.1 Livsmedelsproducerande djur Får Fjäderfä: Används för vacciner. Höns och andra fjäderfä som används för livsmedelsproduktion. Get Hjort: Hjortdjur i hägn Häst: Användningen av läkemedel som är tillåtna i livsmedelsproduktionen, för häst. Höns: Höns för produktion av konsumtions- eller kläckägg, inklusive unghöns. Matfisk: Odlad fisk för livsmedelsproduktion. Nötkreatur: Mjölkkor, kor för köttproduktion och yngre djur. 15

Ren Slaktkyckling Gris: Suggor, slaktgris och smågrisar. Övriga fjäderfä: Andra fåglar som hålls för livsmedelsproduktion, ex. anka, kalkon, gås. Övriga produktionsdjur: Andra djurslag som förekommer i liten omfattning. Obestämt produktionsdjur: Läkemedelsanvändningen kan ej härledas till enskilt djurslag i gruppen. 3.4.2 Sällskapsdjur Hund Häst (ej livsmedelsproducerande): Användning av medel som är tillåtna för hästar som ej får användas som livsmedel samt medel till sällskapsdjur. Katt Övriga sällskapsdjur: Andra sällskapsdjur än hund och katt. För övriga sällskapsdjur finns ingen rapportering om djurslag. Obestämt sällskapsdjur: Mängden läkemedel går inte att härleda till ett specifikt djurslag utan endast till kategorin sällskapsdjur. Okänt djurslag: Används när mängden läkemedel inte går att hänföra till någon djurslagskategori. 3.4.3 Övriga djur Pälsdjur: Farmade djur för pälsändamål. För vaccin redovisas mink och iller. Djurparksdjur: Djur av olika slag som hålls i djurpark 16

4 Antimikrobiella medel Försåld mängd aktiv substans (kg) till livsmedelsproducerande djur 2007 Substansgrupp Får Get Gris Häst prod Höns Nötkreatur Obest produktionsdjur Slaktkyckling Övriga fjäderfä Övriga produktionsdjur Hjortdjur Ren Matfisk Tetracykliner 7,35 0,02 1042,5 3,88 3,74 229,04 481,29 0,30 8,86 0,33 PenicillinGoch V 21,18 0,39 1059,8 232,41 734,61 5105,2 0,02 0,33 0,04 0,12 Aminopenicilliner 0,11 0,01 89,98 0,39 0,01 3,78 16,35 9,60 8,05 0,02 0,01 0,01 0,05 Övriga betalactamer 0,00 0,02 0,20 4,16 19,42 0,05 0,00 Aminoglykosider och polimixiner 12,4 0,14 199,9 42,45 170,70 250,2 0,03 1,0 0,00 Sulfonamider 9,88 0,71 351,96 1179,71 0,05 50,38 625,92 0,01 0,42 0,84 0,10 0,07 0,01 Trimetoprimer 0,44 0,02 69,53 237,37 0,01 6,50 111,95 0,00 0,05 0,13 0,01 0,00 Makrolider och linkosaminer 0,20 0,03 888,41 6,36 4,81 30,30 323,77 5,64 1,52 Fluorokinoloner 0,07 0,03 20,16 1,31 0,70 19,00 86,73 0,21 0,02 0,00 0,01 0,00 Pleuromutiliner 505,85 0,55 Försåld mängd aktiv substans (kg) till sällskapsdjur och övriga sällskapsdjur samt okänt djurslag 2007 Substansgrupp Övriga sällskapsdjur Hund Tetracykliner 2,75 69,83 3,43 3,70 0,25 25,4 0,07 PenicillinGoch V 0,25 106,83 1,14 21,47 0,15 1,43 Aminopenicilliner 0,30 697,30 115,50 51,54 0,77 0,35 55,32 0,03 Övriga betalactamer 0,38 948,24 7,72 19,72 0,65 2,30 Aminoglykosider och polimixiner 0,02 2,59 0,43 51,6 0,23 3,9 Sulfonamider 8,33 73,48 1,83 5,72 1,32 0,27 142,40 Trimetoprimer 1,63 14,10 0,27 1,29 0,06 0,05 Makrolider och linkosaminer 0,10 189,14 5,91 8,29 84,20 57,12 0,13 Fluorokinoloner 1,11 45,37 4,74 2,25 0,15 0,02 1,31 Katt Obest sällskapsdjur Djurparksdjur Pälsdjur Okänt djurslag Häst sällskap 17

4.1 Tetracykliner (QJ01AA, J01AA) Aktiva substanser som förekommer i gruppen är doxycyklin, lymecyklin, oxitetracyklin, klortetracyklin och tetracyklinhydroklorid. Försåld mängd 2007 (kg aktiv substans) Djurslag Rekvisition Recept Får 7,35 Get 0,02 Gris 1042,48 Häst 3,88 Höns 3,74 Nöt 229,04 Obestämt produktionsdjur 481,24 0,05 Slaktkyckling 0,30 Övriga produktionsdjur 0,33 Hund 69,83 Häst 0,07 Katt 3,43 Obestämt sällskapsdjur 3,66 0,05 Övriga sällskapsdjur 2,75 Djurparksdjur 0,25 Pälsdjur 25,4 Övriga fjäderfä 8,86 Figur 1: Försåld mängd tetracykliner jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans) 18

4.2 Penicillin G och V (QJ01CE, QJ01R, QJ51RC, QJ01CÖÖÖ, J01CE) Aktiva substanser som förekommer i gruppen är bensylpenicillin, benzatin, fenoximetylpenicillin, penetamathydrojodid och prokainpenicillin. Försåld mängd 2007 (kg aktiv substans) Djurslag RekvisitionRecept Får 21,18 Get 0,39 Gris 1059,8 Hjortdjur 0,04 Häst 232,41 Nötkreatur 734,61 Obestämt produktionsdjur 5103,93 1,35 Ren 0,12 Övriga fjäderfä 0,02 Övriga produktionsdjur 0,33 Hund 106,83 Katt 1,14 Obestämt sällskapsdjur 21,21 0,26 Övriga sällskapsdjur 0,25 Djurparksdjur 0,15 Pälsdjur 1,43 Figur 2: Försåld mängd penicillin G och V jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans) 19

4.3 Aminopenicilliner (QJ01CA, QJ01CR, J01CA, J01CR) Aktiva substanser som förekommer i gruppen är amoxicillin, ampicillin, klavulansyra, mecillinam och pivmecillinam. Försåld mängd 2007 (kg aktiv substans) Djurslag Rekvisition Recept Får 0,11 Get 0,01 Gris 89,98 Häst 0,39 Höns 0,01 Matfisk 0,05 Nötkreatur 3,78 Obestämt produktionsdjur 16,24 0,11 Ren 0,01 Slaktkyckling 9,60 Övriga produktionsdjur 0,02 Hund 697,30 Katt 115,50 Obestämt sällskapsdjur 50,93 0,61 Övriga sällskapsdjur 0,30 Djurparksdjur 0,77 Hjortdjur 0,01 Okänt djurslag 55,32 Pälsdjur 0,35 Övriga fjäderfä 8,05 1200 1000 800 600 400 200 0 Recept Rekvisiti on Totalt 2005 Recept Rekvisiti on Okänd djurkategori 3 265 268 0 0 0 Totalt 2006 Recept Rekvisiti on Sällskapsdjur och övriga djur 792 48 840 840 108 948 823 106 929 Livsmedelsproducerande djur (inklusive 97 97 93 0 93 104 16 120 häst) Figur 3: Försåld mängd aminopenicilliner jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans) Totalt 2007 20

4.4 Övriga betalactamer (QJ01D, QJ51RC, J01CF, J01D) Aktiva substanser som förekommer i gruppen är cefadroxil, cefalexin, cefalotin, cefotaxim, ceftazidim, ceftiofur, ceftriaxon, imipenem, dikloxacillin, flukloxacillin och kloxacillin. Försåld mängd 2007 (kg aktiv substans) Djurslag Rekvisition Recept Får 0,00 Gris 0,02 Häst 0,20 Nötkreatur 4,16 Obestämt produktionsdjur 19,40 0,02 Övriga produktionsdjur 0,00 Hund 948,24 Häst 2,30 Katt 7,72 Obestämt sällskapsdjur 19,05 0,67 Övriga fjäderfä 0,05 Övriga sällskapsdjur 0,38 Djurparksdjur 0,65 Figur 4: Försåld mängd övriga betalactamer jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans) 21

4.5 Aminoglykosider och polymixiner (QJ01G, QJ01R, QJ51R, J01G, QA07AA01, QA07AA10) Aktiva substanser som förekommer i gruppen är amikacin, dihydrostreptomycin, framycetin, gentamicin, neomycinsulfat, colistin. Försåld mängd 2007 (kg aktiv substans) Djurslag Rekvisition Recept Får 12,4 Get 0,14 Gris 199,9 Häst 42,45 Nötkreatur 170,70 Obestämt produktionsdjur 250,2 0,2 Ren 0,0 Övriga fjäderfä 0,03 Övriga produktionsdjur 1,0 Hund 2,59 Katt 0,43 Obestämt sällskapsdjur 51,6 0,00 Övriga sällskapsdjur 0,02 Djurparksdjur 0,23 Pälsdjur 3,9 Figur 5: Försåld mängd aminoglykosider och polymixiner jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans) 22

4.6 Sulfonamider (QA07, QJ01E, J01E) Aktiva substanser som förekommer i gruppen är formosulfatiazol, sulfadiazin, sulfadoxin och sulfametoxazol. Försåld mängd 2007 (kg aktiv substans) Djurslag Rekvisition Recept Får 9,88 Get 0,71 Gris 351,95 Hjortdjur 0,1 Häst 1322,11 Höns 0,048 Matfisk 0,008 Nötkreatur 50,37 Obestämt produktionsdjur 622,78 3,14 Ren 0,07 Slaktkyckling 0,008 Övriga fjäderfä 0,42 Övriga produktionsdjur 0,84 Hund 73,48 Katt 1,83 Obestämt sällskapsdjur 5,59 0,13 Övriga sällskapsdjur 8,33 Djurparksdjur 1,32 Pälsdjur 0,27 Figur 6: Försåld mängd sulfonamider jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans) 23

4.7 Trimetoprimer (QJ01E, J01E) Aktiva substans som förekommer i gruppen är trimetoprim. Försåld mängd 2007 (kg aktiv substans) Djurslag Rekvisition Recept Får 0,44 Get 0,02 Gris 69,53 Häst 237,37 Höns 0,01 Matfisk 0,00 Nötkreatur 6,50 Obestämt produktionsdjur 111,36 0,59 Ren 0,01 Slaktkyckling 0,00 Övriga fjäderfä 0,05 Övriga produktionsdjur 0,13 Hund 14,10 Katt 0,27 Obestämt sällskapsdjur 1,27 0,03 Övriga sällskapsdjur 1,63 Djurparksdjur 0,06 Pälsdjur 0,05 Figur 7: Försåld mängd trimetoprimer jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans) 24

4.8 Makrolider och linkosaminer (QJ01F, QJ51F, QJ01ÖÖÖÖ, J01F) Aktiva substanser som förekommer i gruppen är azitromycin, erytromycin, klaritromycin, klindamycin, pyrvin, spiramycin, tulatromycin och tylosin. Försåld mängd 2007 (kg aktiv substans) Djurslag Rekvisition Recept Får 0,20 Get 0,03 Gris 888,41 Häst 6,36 Höns 4,81 Nöt 31 Obestämt produktionsdjur 332,84 0,37 Slaktkyckling 5,64 Övriga fjäderfä 1,52 Hund 189,13 Katt 5,91 Obestämt sällskapsdjur 8,11 0,18 Övriga sällskapsdjur 0,10 Djurparksdjur 84,20 Pälsdjur 57,12 Figur 8: Försåld mängd makrolider och linkosaminer jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans) 25

4.9 Fluorokinoloner (QJ01MA, J01MA) Aktiva substanser som förekommer i gruppen är ciprofloxacin, danofloxacin, difloxacin, enrofloxacin, ibafloxacin, moxifloxacin, norfloxacin och marbofloxacin. Försåld mängd 2007 (kg aktiv substans) Djurslag Rekvisition Recept Får 0,07 Get 0,03 Gris 20,18 Hjortdjur 0,00 Höns 0,70 Nötkreatur 19,00 Obestämt produktionsdjur 86,67 0,04 Ren 0,01 Övriga fjäderfä 0,21 Övriga produktionsdjur 0,02 Hund 45,37 Häst 1,31 Katt 4,74 Matfisk 0,00 Obestämt sällskapsdjur 2,25 0,10 Övriga sällskapsdjur 1,11 Djurparksdjur 0,15 Pälsdjur 0,02 Figur 9: Försåld mängd fluorokinoloner jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans) 26

4.10 Pleuromutiliner (QJ01XQ01, QJ01XQ02) Aktiva substanser som förekommer i gruppen är tiamulin och valnemulin. Försåld mängd 2007 (kg aktiv substans) Djurslag Rekvisition Recept Gris 41,67 464,18 Nötkreatur 0,55 Figur 10: Försåld mängd pleuromutiliner jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans) 4.11 Övriga antibakteriella medel (QJ01B, QJ01X, QJ01M) Under 2007 har totalt 45 kg övriga antibakteriella medel (amfenikoler, pleuromutiliner, fluorokinoloner) som inte har distribuerats via apoteket blandats i foder. Dessa läkemedel har foderleverantörer som har partihandelstillstånd från läkemedelsverket erhållit direkt från läkemedelsföretag. Under år 2006 har enbart läkemedel som distribuerats via apotek blandats i foder. Ytterligare medel kan ha blandats i foder, men har distribuerats via Apoteket AB. De finns redovisade i tabellerna ovan. 27

5 Antiparasitära medel Sammanställningen omfattar medel mot både endo- och ektoparasiter i den mån de är registrerade som läkemedel. Flera substanser som används mot ektoparasiter är klassade som bekämpningsmedel och ingår inte i rapporten. Försåld mängd aktiv substans (kg) till livsmedelsproducerande djur 2007 Substansgrupp Höns Slaktkyckling Övriga fjäderfä Övriga produktionsdjur Får Sulfonamider 16,05 8,92 18,15 1,95 Triaziner 0,00 0,01 0,09 0,00 6,16 0,00 0,17 0,12 Kinolinderivat 0,00 23,0 Benzimidazoler 0,14 0,46 0,07 12,17 0,41 154,10 11,89 187,34 410,77 0,00 0,86 Tetrahydropyrimidiner 331,98 0,11 1462,34 Övr mot trem, nem, cest Piretriner och pyretroider 0,01 0,56 0,08 0,08 4,41 9,43 Övriga ekto utvärtes 0,002 0,001 Kitinhämmare Övr ekto system Avermektiner 0,00 0,00 0,00 0,00 2,34 0,04 12,72 14,64 32,44 17,45 2,79 0,17 Milbemyciner 5,08 Get Gris Häst Nötkreatur Obest produktionsdjur Ren Hjortdjur Försåld mängd aktiv substans (kg) till sällskapsdjur och övriga djur samt okänt djurslag 2007 Substansgrupp Hund Djurparksdjur Sulfonamider 0,15 Triaziner 0,01 0,00 0,01 0,00 Kinolinderivat 7,70 0,07 0,01 0,00 10,49 5,27 Benzimidazoler 54,03 1,32 0,24 0,02 92,38 695,23 10,88 Tetrahydropyrimidiner 2,69 0,00 0,19 56,27 Övr mot trem, nem, cest 0,03 13,785 Piretriner och pyretroider 5,55 0,01 0,00 0,01 286,69 Övriga ekto utvärtes 0,61 0,00 0,00 0,14 79,00 Kitinhämmare 0,29 0,01 0,00 0,17 2,24 Övr ekto system 0,00 0,00 0,00 Avermektiner 14,65 0,06 0,16 0,01 1,74 1,74 Milbemyciner 4,03 0,00 0,00 0,00 0,14 0,57 Övriga sällskapsdjur Pälsdjur Katt Obest sällskapsdjur Okänt djurslag 28

5.1 Medel mot protozoer 5.1.1 Sulfonamider (QP51AG) Aktiv substans som förekommer i gruppen är sulfaklozin. Försåld mängd 2007 (kg aktiv substans) Djurslag Rekvisition Recept Höns 16,05 Slaktkyckling 8,93 Övriga fjäderfä 0,30 17,85 Övriga produktionsdjur 1,95 Djurparksdjur 0,15 Figur 11: Försåld mängd sulfonamider jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans) 29

5.1.2 Triaziner (QP51AJ) Aktiv substans som förekommer i gruppen är toltrazuril. Försåld mängd 2007 (kg aktiv substans) Djurslag Rekvisition Recept Får 0,09 Get 0,001 Gris 6,161 Häst 0,001 Höns 0,002 Nötkreatur 0,167 Obestämt produktionsdjur 0,116 Övriga produktionsdjur 0,005 Hund 0,015 Övriga sällskapsdjur 0,01 Djurparksdjur 0,004 Pälsdjur 0,001 Figur 12: Försåld mängd triaziner jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans) 30

5.1.3 Medel mot protozooer som blandats i foder Under 2007 har totalt 12520 kg medel mot protozooer (QP51A, sulfonamider och triaziner) blandats i foder som inte har sålts via Apoteket AB. Dessa läkemedel har foderleverantörer som har partihandelstillstånd från läkemedelsverket erhållit direkt från läkemedelsföretag. Under 2006 var denna totalmängd 15726 kg. Ytterligare medel kan ha blandats i foder, men har då distribuerats via Apoteket AB. De finns redovisade i tabellerna ovan. 31

5.2 Medel mot trematoder, nematoder och cestoder 5.2.1 Kinolinderivat och liknande (QP52AA, QP54AB51) Aktiv substans som förekommer i gruppen är prazikvantel. Försåld mängd 2007 (kg aktiv substans) Djurslag Egenvård Rekvisition Recept Häst 1,86 2,55 18,89 Hund 7,05 0,65 Katt 7,00 0,44 3,05 Övriga sällskapsdjur 0,01 Obestämt sällskapsdjur 3,99 1,27 0,01 Djurparksdjur 0,03 120,00 100,00 80,00 60,00 40,00 20,00 0,00 Recept Rekvisition Egenvård Totalt 2005 Recept Rekvisition Egenvård Totalt 2006 Recept Rekvisition Egenvård Totalt 2007 Sällskapsdjur och övriga djur 6,41 5,56 96,02 107,99 2,71 1,75 15,99 20,45 3,75 1,71 18,03 23,49 Livsmedelsproducerande djur 9,33 1,09 0,00 10,42 11,44 1,43 0,77 13,64 18,89 2,55 1,86 23,29 Figur 13: Försåld mängd kinolinderivat och liknande jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans) 32

5.2.2 Benzimidazoler och relaterade substanser (P02CA, QP52AA, QP52AC) Aktiva substanser som förekommer i gruppen är albendazol, febantel, fenbendazol, flubendazol, mebendazol, oxfendazol. Försåld mängd 2007 (kg aktiv substans) Djurslag Egenvård Rekvisition Recept Får 12,17 Get 0,41 Gris 154,10 Hjortdjur 0,86 Häst 11,89 Höns 0,14 Nötkreatur 187,34 Obestämt produktionsdjur 322,40 88,13 0,25 Ren 0,01 Övriga fjäderfä 0,46 Övriga produktionsdjur 0,07 Hund 48,48 0,02 5,54 Katt 87,48 0,55 4,35 Obestämt sällskapsdjur 686,34 8,82 0,07 Övriga sällskapsdjur 0,24 Djurparksdjur 1,32 Okänt djurslag 7,23 3,61 0,04 Pälsdjur 0,02 Figur 14: Försåld mängd benzimidazoler och relaterade substanser jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans) 33

5.2.3 Tetrahydropyrimidiner (QP52AF) Aktiv substans som förekommer i gruppen är pyrantel. Försåld mängd 2007 (kg aktiv substans) Djurslag EgenvårdRekvisition Recept Häst 331,98 Nötkreatur 0,11 Obestämt produktionsdjur 1347,26 112,18 2,91 Hund 2,69 Katt 0,19 Obestämt sällskapsdjur 54,76 1,50 0,02 Figur 15: Försåld mängd tetrahydropyrimidiner jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans) 34

5.2.4 Övriga medel mot trematoder, nematoder och cestoder (QP52AX) Aktiv substans som förekommer i gruppen är nitroskanat. Försåld mängd 2007 (kg aktiv substans) Djurslag Egenvård Rekvisition Recept Hund 0,03 Obestämt sällskapsdjur 13,68 0,09 0,02 Figur 16: Försåld mängd övriga medel mot trematoder, nematoder och cestoder jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans) 35

5.3 Medel mot ektoparasiter för utvärtes bruk 5.3.1 Pyretriner och pyretroider (QP53AC) Aktiva substanser som förekommer i gruppen är deltametrin, flumetrin och permetrin. Försåld mängd 2007 (kg aktiv substans) Djurslag EgenvårdRekvisition Recept Får 0,56 Get 0,08 Häst 0,08 Höns 0,01 Nötkreatur 4,41 Obestämt produktionsdjur 7,06 2,31 0,06 Hund 5,55 Katt 0,01 Obestämt sällskapsdjur 282,66 4,03 0,01 Djurparksdjur 0,00 0,00 0,01 Figur 17: Försåld mängd pyretriner och pyretroider jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans) 36

5.3.2 Övriga medel mot ektoparasiter för utvärtes bruk (QP53AX) Aktiva substanser som förekommer i gruppen är fipronil och imidakloprid. Försåld mängd 2007 (kg aktiv substans) Djurslag Egenvård Rekvisition Recept Hund 0,61 Häst 0,00 Katt 0,14 Obestämt sällskapsdjur 78,19 0,80 0,01 Figur 18: Försåld mängd övriga medel mot ektoparasiter för utvärtes bruk jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans) 37

5.4 Medel mot ektoparasiter för systemiskt bruk 5.4.1 Kitinhämmare (QP53BC) Aktiv substans som förekommer i gruppen är lufenuron. Försåld mängd 2007 (kg aktiv substans) Djurslag Egenvård Rekvisition Recept Hund 0,29 Katt 0,17 Obestämt sällskapsdjur 2,20 0,03 0,01 Figur 19: Försåld mängd kitinhämmare jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans) 38

5.4.2 Övriga medel mot ektoparasiter för systemiskt bruk (QP53BX) Aktiv substans som förekommer i gruppen är nitenpyram. Försåld mängd 2007 (kg aktiv substans) Djurslag Rekvisition Recept Hund 0,004 Katt 0,002 Obestämt sällskapsdjur 0,001 Figur 20: Försåld mängd övriga medel mot ektoparasiter för systemiskt bruk jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans) 5.4.3 Parasit- och avmaskningsmedel som blandats i foder Under 2007 har totalt 12 kg parasit- och avmaskningsmedel (QP52A, QP53A), som inte har sålts via Apoteket AB blandats i foder. Dessa läkemedel har foderleverantörer som har partihandelstillstånd från läkemedelsverket erhållit direkt från läkemedelsföretag. Under 2006 var denna mängd 1,8 kg. Ytterligare medel kan ha blandats i foder, men har då distribuerats via Apoteket AB. De finns redovisade i tabellerna ovan. 39

5.5 Medel mot endo- och ektoparasiter för systemiskt bruk 5.5.1 Avermektiner (QP54AA) Aktiva substanser som förekommer i gruppen är doramektin, eprinomektin, ivermektin och selamektin. Försåld mängd 2007 (kg aktiv substans) Djurslag Egenvård Rekvisition Recept Får 2,34 Gris 12,72 Get 0,04 Hjortdjur 0,17 Häst 0,00 0,01 14,63 Nötkreatur 32,44 Obestämt produktionsdjur 13,51 3,86 0,08 Ren 2,79 Slaktkyckling 0,00 Övriga fjäderfä 0,01 Övriga produktionsdjur 0,01 Hund 14,65 Höns 0,00 Katt 1,74 Obestämt sällskapsdjur 0,00 1,71 0,03 Övriga sällskapsdjur 0,16 Djurparksdjur 0,06 Pälsdjur 0,01 Figur 21: Försåld mängd avermektiner jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans) 40

5.5.2 Milbemyciner (QP54AB) Aktiva substanser som förekommer i gruppen är milbemycin och moxidektin Försåld mängd 2007 (kg aktiv substans) Djurslag Egenvård Rekvisition Recept Häst 1,35 0,42 3,30 Hund 4,03 Katt 0,14 Obestämt sällskapsdjur 0,00 0,56 0,01 Figur 22: Försåld mängd milbemyciner jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans) 41

6 Hormoner Försåld mängd aktiv substans till livsmedelsproducerande djur 2007 Substansgrupp Enhet Häst Gris Östrogener g 0,06 Gestagener g 54,05 0 0 Gonadotropiner IE 6060000 135000 Prostaglandiner g 8,47 0,52 30,04 0,30 392,04 0,50 Gonadotropinfrisättande g 0,42 3,78 109,83 Oxytocin IE 89800 4131400 2608800 11200 609000 2000 1200 Glukokortikoider g 2,81 0,02 0,02 0,00 0,68 0,00 0,00 Mineralokortikoider g 0,01 Tyreoideahormoner g 4,35 0,04 Nötkreatur Får Obest produktionsdjur Övriga produktionsdjur Get Försåld mängd aktiv substans till sällskapsdjur och övriga djur samt okänt djurslag 2007 Substansgrupp Enhet Hund Obest sällskapsdjur Androgener g 25,35 26,4 Antiandrogener g 44,52 4,41 25 Östrogener g 89,14 2,26 0,16 0,03 0,03 Gestagener g 230,10 1795 18342,7 2,54 0,3 Gonadotropiner IE 45000 15000 10110000 Prolaktinhämmare g 5,29 0,11 0,08 0,001 Prostaglandiner g 0,15 0,05 14,3 ACTH g 0,00 2,84 0,05 Gonadotropinfrisättande g 0,63 ADH g 0,81 0,02 0,03 3E-04 Oxytocin IE 19000 3200 1000 1095000 Glukokortikoider g 34,39 2,92 3,42 0,02 0,00 0,00 0,00 Mineralokortikoider g 71,29 1,21 0,36 Tyreoideahormoner g 1331,98 8,4475 2,32 0,01 0,11 Insuliner IE 3933000 289500 1934000 3000 43500 1000 1000 g Estrenderivat 0,65 86,95 0,25 Övriga g 16,50 5,35 2466,75 0,00 Katt Övriga sällskapsdjur Djurparksdjur Okänt djurslag Häst Pälsdjur 43

6.1 Könshormoner 6.1.1 Androgener (G03BA) Aktiv substans som förekommer i gruppen är testosteron. Försåld mängd 2007 (g aktiv substans) Djurslag Rekvisition Recept Hund 25,35 Obestämt sällskapsdjur 26,4 Figur 23: Försåld mängd androgener jämförelse 2005-2007 (g aktiv substans) 44

6.1.2 Antiandrogener (G03HA,G04CB) Aktiva substanser som förekommer i gruppen är cyproteron och finasterid. Försåld mängd 2007 (g aktiv substans) Djurslag Rekvisition Recept Hund 44,52 Katt 25 Obestämt sällskapsdjur 4,41 Figur 24: Försåld mängd antiandrogener jämförelse 2005-2007 (g aktiv substans) 45

6.1.3 Östrogen (QG03CA, G03CA) Aktiva substanser som förekommer i gruppen är estradiol och estriol. Försåld mängd 2007 (g aktiv substans) Djurslag Rekvisition Recept Hund 89,14 Häst 0,03 Katt 0,16 Obestämt sällskapsdjur 2,32 0,18 Övriga sällskapsdjur 0,03 Figur 25: Försåld mängd östrogen jämförelse 2005-2007 (g aktiv substans) 46

6.1.4 Gestagener (QG03DA, G03AC, G03DA) Aktiva substanser som förekommer i gruppen är medroxiprogesteron, noretisteron, progesteron. Försåld mängd 2007 (g aktiv substans) Djurslag Rekvisition Recept Häst 54,05 Hund 239,1 Katt 18412,35 Obestämt sällskapsdjur 1776 19,1 Övriga sällskapsdjur 2,54 Djurparksdjur 4,00 Figur 26: Försåld mängd gestagener jämförelse 2005-2007 (g aktiv substans) 47

6.1.5 Gonadotropiner (G03GA) Aktiva substanser som förekommer i gruppen är koriongonadotropin. Försåld mängd 2007 (IE aktiv substans) Djurslag Rekvisition Recept Häst 6060000 Nötkreatur 135000 Hund 45000 Övriga sällskapsdjur 15000 Okänt djurslag 10110000 Figur 27: Försåld mängd gonadotropiner jämförelse 2005-2007 (IE aktiv substans) 48

6.2 Obstretiska medel 6.2.1 Prostaglandiner (QG02AD) Aktiva substanser som förekommer i gruppen är dinoprost, kloprostenol, luprostinol och misoprostol. Försåld mängd 2007 (g aktiv substans) Djurslag Rekvisition Recept Får 0,3 Gris 0,52 Häst 22,77 Nötkreatur 30,04 Obestämt produktionsdjur 392,04 Övriga produktionsdjur 0,5 Hund 0,15 Övriga sällskapsdjur 0,05 Figur 28: Försåld mängd prostaglandiner jämförelse 2005-2007 (g aktiv substans) 49

6.3 Övriga gynekologiska medel 6.3.1 Prolaktinhämmare (QG02CB, G02CB) Aktiv substans som förekommer i gruppen är kabergolin. Försåld mängd 2007 (g aktiv substans) Djurslag Rekvisition Recept Får 0,00035 Hund 5,29 Katt 0,08 Obestämt sällskapsdjur 0,10 0,00 Figur 29: Försåld mängd prolaktinhämmare jämförelse 2005-2007 (g aktiv substans) 50

6.4 Hyopofys och hypotalamushormoner 6.4.1 Binjurebarksstimulerande hormon (ACTH) (H01AA) Aktiv substans som förekommer i gruppen är tetrakosaktid. Försåld mängd 2007 (g aktiv substans) Djurslag Rekvisition Recept Hund 0,0025 Häst 0,05 Obestämt sällskapsdjur 2,84 Figur 30: Försåld mängd binjurebarksstimulerande hormon jämförelse 2005-2007 (g aktiv substans) 51

6.4.2 Antidiuretiskt hormon (ADH) (H01BA) Aktiv substans som förekommer i gruppen är desmopressin. Försåld mängd 2007 (g aktiv substans) Djurslag Rekvisition Recept Hund 0,81 Katt 0,03 Obestämt sällskapsdjur 0,02 Figur 31: Försåld mängd antidiuretiskt hormon jämförelse 2005-2007 (g aktiv substans) 52

6.4.3 Gonadotropinfrisättande hormon (QH01CA) Aktiv substans som förekommer i gruppen är buserelin. Försåld mängd 2007 (mg aktiv substans) Djurslag Rekvisition Recept Häst 0,42 Nötkreatur 3,78 Obestämt produktionsdjur 109,83 Hund 0,63 Figur 32: Försåld mängd gonadotropinfrisättande hormon jämförelse 2005-2007 (mg aktiv substans) 53

6.4.4 Oxytocin och analoger (QH01BB) Aktiv substans som förekommer i gruppen är oxytocin. Försåld mängd 2007 (IE aktiv substans) Djurslag Rekvisition Recept Får 11200 Get 1200 Gris 4131400 Häst 89800 Nötkreatur 2608800 Obestämt produktionsdjur 608000 1000 Övriga produktionsdjur 2000 Hund 19000 Katt 3200 Övriga sällskapsdjur 1000 Okänt djurslag 1095000 Figur 33: Försåld mängd oxytocin och analoger jämförelse 2005-2007 (IE aktiv substans) 54

6.5 Kortikosteroider 6.5.1 Glukokortikoider (QH02AB, QH02CA, H02AB) Aktiva substanser som förekommer i gruppen är betametason, dexametason, hydrokortison, metylprednisolon, prednisolon, triamcinolon och trilostan. Försåld mängd 2007 (kg aktiv substans) Djurslag Rekvisition Recept Får 0,00 0,00 Get 0,00 0,00 Gris 0,00 0,02 Hjortdjur 0,00 0,00 Häst 0,00 2,81 Nötkreatur 0,00 0,02 Obestämt produktionsdjur 0,67 0,00 Övriga fjäderfä 0,00 0,00 Övriga produktionsdjur 0,00 0,00 Hund 0,00 34,39 Katt 0,00 3,42 Obestämt sällskapsdjur 2,89 0,03 Övriga sällskapsdjur 0,00 0,02 Djurparksdjur 0,00 0,00 Okänt djurslag 0,00 0,00 Pälsdjur 0,00 0,00 Figur 34: Försåld mängd glukokortikoider jämförelse 2005-2007 (kg aktiv substans) 55

6.5.2 Mineralokortikoider (H02AA) Aktiv substans som förekommer i gruppen är fludrokortison. Försåld mängd 2007 (g aktiv substans) Djurslag Rekvisition Recept Häst 0,01 Hund 71,29 Katt 0,36 Obestämt sällskapsdjur 1,21 Figur 35: Försåld mängd mineralkortikoider jämförelse 2005-2007 (g aktiv substans) 56

6.6 Tyroideahormoner (QH03AA. H03AA) Aktiva substanser som förekommer i gruppen är levotyroxin, levotyroxinnatrium och liotyronin. Försåld mängd 2007 (g aktiv substans) Djurslag Rekvisition Recept Hund 1331,98 Häst 4,34 Katt 2,32 Nötkreatur 0,04 Obestämt sällskapsdjur 8,22 0,23 Övriga sällskapsdjur 0,02 Djurparksdjur 0,11 Figur 36: Försåld mängd tyroideahormoner jämförelse 2005-2007 (g aktiv substans) 57

6.7 Pankreashormoner 6.7.1 Insuliner (QA10A, A10A) Aktiv substans som förekommer i gruppen är insulin. Försåld mängd 2007 (IE aktiv substans) Djurslag Rekvisition Recept Hund 3933000 Häst 1000 Katt 1934000 Obestämt sällskapsdjur 263500 26000 Övriga sällskapsdjur 3000 Djurparksdjur 43500 Pälsdjur 1000 Figur 37: Försåld mängd insulin jämförelse 2005-2007 (IE aktiv substans) 58

6.8 Anabola steroider 6.8.1 Estrenderivat (A14AB) Aktiva substanser som förekommer i gruppen är nandrolon. Försåld mängd 2007 (g aktiv substans) Djurslag Rekvisition Recept Hund 0,65 Häst 0,25 Obestämt sällskapsdjur 86,95 Figur 38: Försåld mängd estrenderivat jämförelse 2005-2007 (g aktiv substans) 59